Val av avloppsreningssystem

SIBBO SIPOO Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Val av avloppsreningssystem Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. 2011 Juha Niemi Tero Myllyvirta

2 Denna guide rekommenderar avloppsvattenhanteringssystem, som lämpar sig för glesbygder. Guiden tar i beaktande olika sorters fastigheter och betonar faktorer som påverkar vattenvårdsliga aspekter samt den egna närmiljön. Dessutom beaktas ekologiska samt ekonomiska synpunkter gällande valet av avloppsbehandling. Kostnaderna för de olika avloppshanteringsanläggningarna beaktas också. Guiden berättar om hur ärenden gällande avloppshantering kan tas hand om, så att både närmiljön och fastighetsägaren blir nöjda. Innehållsförteckning Sida Anslutning till kommunala avloppssystem eller till vattenandelslag 3 Finns det valmöjligheter när det gäller fastighetsspecifika avloppsvattensystem? 3 Man bör sträva till att separera klosettvatten och gråvatten 4 Torrtoaletter 5 Sluten tank 6 Vattensparande- och undertryckstoaletter 6 Även hushållens gråvatten skall behandlas 7 Övriga fastighetsspecifika avloppsvattensystem 7 Markreningsverk för alla boendevatten 7 Minireningsverk 8 Exempelfall utanför vattentjänstverkens verksamhetsområden 9 1. Fastighet med torrtoalett och låg vattenförbrukning (många sommarstugor) 9 2. Fastighet med torrtoalett ifall då förbrukningen av gråvatten är stor (permanenta bostäder försedda med torrtoalett och väl försedda sommarstugor) 9 3. Fastighet med vattenklosett och möjlighet att behandla toalettvatten och gråvatten separerat 9 4. Fastighet med vattenklosett utan möjlighet att separera toalettvatten och gråvatten 10 5. Renovering av ett gammalt men fungerande avloppsreningssystem 10 6. Endast bastu 10 Tillfällen då specialkrav gäller 10 7. Fastighet med vattentoalett på en stenig eller klippig tomt 10 8. Fastighet på (stenig/klippig) holme 11 9. Fastighet på grundvattensområde 11 10. Fastighet på strandområde 11 Hur går jag till väga när avloppsvattensystemet ska förnyas? 11 Stoffet tillbaka i omlopp 12 Inforuta: Statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät 12 Litteratur 13 Den här guiden är en del av projektet Jätevesiasetus toteutettava järkevästi som vår förening utför och som finansieras av Nylands förbund och lokala kommuner.

3 Anslutning till kommunalt avloppsnätverk eller till vattenandelslag Anslutning till ett kommunalt avloppsnätverk eller vattenandelslag är det primära alternativet ifall att det är möjligt. Detta garanterar också kvalitetskontrollerat dricksvatten. Om man vill undvika extra investeringar, så lönar det sig att kontrollera ifall man kan lösa vattenfrågorna genom att gå med i ett kommunalt avloppsnätverk eller i ett vattenandelslag. kunnallinen jätevedenpuhdistamo Alla människor har en skyldighet att ansluta till vattenförsörjningstjänst ifall man bor på ett område där deras tjänster erbjuds. Denna skyldighet gäller vattentjänster som är godkända av kommunen. Före du börjar planera en fastighetsspecifik lösning för avloppsvatten skall du kontakta din kommun. Det är möjligt att kommunens avloppsnät kan expandera till området där du har en fastighet. Finns det valmöjligheter när det kommer till fastighetsspecifika avloppsvattensystem? Om det är omöjligt att ansluta till kommunala avloppsnät eller vattenandelslag, måste glesbygdens avloppsvatten behandlas enskilt av varje fastighet, eller så kan man göra det som samarbete med sina grannar. På marknaderna finns flera sorters avloppsvattensystem som lämpar sig för enskilda fastigheter på glesbygdsområden, men fastighetens läge, omständigheter och de bosattas egna önskemål har betydelse för valet av lämpligaste system. Särskilda omständigheter, bland vilka känsliga grundvattens- och strandområden kan nämnas, fastställer vanligtvis de särskilda kraven för behandling av avloppsvatten (se sida 10). Utöver avloppsvattensystemets tekniska funktionsduglighet är det av avgörande betydelse huruvida fastighetsägaren i praktiken kan hålla systemet fungerande. Produktutveckling inriktad på behandling av glesbygdens avloppsvatten har gjorts av många olika instanser. Bland dessa instanser finns tillverkare av små reningsverk, såväl som filtreringssystemstillverkande fabriker. Ur den vattenvårdsliga samt ekonomiska synvinkeln uppnås ändå det bästa resultatet med hjälp av okomplicerade avloppsvattensystem, vilka inte innehåller mycket teknik. Detta beror delvis på att det är omöjligt att förverkliga en fungerande ämbetsmannaövervakning, som med kemiska prover skulle kontrollera att glesbygdens avloppsvattensystem verkligen fungerar. Därför måste de reningsanläggningar som tas i bruk vara av den sorten som klarar av att utan professionell övervakning eller hjälp, rena vattnet med godkända resultat. Fastighetsägaren måste själv klara av att hålla systemet fungerande, och detta lyckas inte om man alltför ofta måste göra justeringar och reparationer. Fastighetens avloppssystem behöver inte alltid förnyas helt och hållet. Många sommarstugor och andra fastigheter som endast bebos en del av året, har ett avloppsvattensystem som uppfyller dagens krav. Om avloppsvattensystemet är förnyat på slutet av 90-talet eller

4 i början av 2000-talet, är det ofta möjligt att med låga kostnader renovera systemet så att den uppnår dagens krav (se exempel 5). I sista hand är det de kommunala myndigheterna som godkänner/avslår det förslagna avloppsvattensystemet. Kommunernas varierande bestämmelser för miljöskydd och avfallshantering, samt byggförordningar, ställer gränsvärden för vad som kan godkännas i frågor om avloppsvattenbehandling. Man bör sträva till att separera grå- och toalettvatten Toalettavloppsvatten innehåller avföring, urin samt övrigt vätskeformigt avfall från toaletten. Torrtoalett och gråvattenbehandling Sluten tank och gråvattenbehandling Gråvatten består av olika tvättvatten, t.ex. diskvatten och vatten från klädtvätt. Över 80% av fosforbelastningen, 90% av kvävebelastningen, 98% av tarmbakterierna och 70% av den totala syreförbrukningen i bostadsfastigheter har sitt ursprung i toalettvatten (källa: Förbundet för vattenskyddsföreningarna i Finland r.f.). Utelämnade av att separera de belastande toalettvattnen och de mindre belastande gråvattnet, dvs. hushållets tvättvatten, är med tanke på reningsresultatet en dålig idé. Då man använder torrtoalett eller uppsamlingstank, av vilka det finns flera olika modeller, och kombinerar detta med en separat behandling av gråvatten, så kan man lita på att uppnå de vattenvårdsliga målen, inte endast i teorin utan också i vardagen. Det får inte glömmas att toalettavfallet måste behandlas på rätt sätt (Förbundet för vattenskyddsföreningarna i Finland - föreningens sidor (1)) eller genom att transportera uppsamlingstankens innehåll till ett väl fungerande kommunalt/statligt avloppsvattenreningsverk. På detta vis växer inte avloppsvattenbehandlingens kostnader sig alltför höga. T.ex. uppsamlingstank eller torrtoalett i kombination med en separerad gråvattenbehandling är bra alternativ för att i praktiken uppnå de ställda kraven. Dessutom är kostnaderna för dessa metoder relativt låga. Priset för inskaffning samt installation av torrtoalett och gråvattenbehandling är 3500-5000. En uppsamlingstank för toalettvatten och gråvattenbehandling med installation inkluderat kostar 5000-6000. Separering av toalettvatten och gråvatten är ofta förmånligt, både med tanke på fastighetsägarens plånbok och skyddandet av närmiljön. Om separeringen är omöjlig att utföra, kan markbehandling eller minireningsverk komma i fråga.

5 Torrtoaletter Om man slutför behandlingen av torrdassets avfall på rätt sätt, går det ofta att minimera miljöns avloppsbelastning. Även belastningen som utgörs av tarmbakterierna försvinner, men allt detta kräver att avfallet inte får rinna bort från komposteringsplatsen. Det finns många sorters torrdass, allt mellan utedass och modeller som är lämpliga för året runt bosättning. Typiskt för alla är att det inte tilläggs några vätskor i toalettavfallet. I många torrdass kan man använda bidé, samt tvätta toalettstolen med vatten. Torrtoaletter minskar mängden avloppsvatten och underlättar hanteringen av avloppsvattnet. Tills vidare är de det enda alternativet som enligt den hållbara utvecklingens principer möjliggör användandet av toalettavfallets näringsämnen i form av gödsel. De minst komplicerade modellerna kan installeras inomhus, och det enda tilläggsinstalleringen som krävs är ett ventilationsrör. Också sådana torrdass är passliga för att användas året om. Det finns större komposterande torrtoaletter som kräver mera utrymme. Ofta placeras behållaren till dessa i källarvåningen, men som fördel kan nämnas att dessa inte behöver tömmas lika ofta. Större delen av torrtoaletterna som är avsedda för bruk inomhus separerar urin och avföring, vilket underlättar behandlingen av avfallet. När avfallet från torrtoaletter töms, måste det behandlas i en skadedjurskyddad kompost. Komposter avsedda för detta kostar mellan 300 och 800. Det bör noteras att urinen måste lagras före det kan användas som gödsel. Brännande och nedfrysande torrtoaletter är enkelt hanterbara, men de behöver elektricitet för att fungera och de årliga brukskostnaderna blir hundratals euros. Torrtoaletter fungerar och är pålitliga. De är billiga att skaffa och använda. Rent vatten slösas inte och det är ekologiskt om man nyttjar avfallet, det vanligaste sättet är att använda det som gödsel. Underhållet samt slutförandet av avfallsbehandlingen kräver en del engagemang och flitighet. Förebyggandet av lukt- och insektproblem kräver vissa insatser då det kommer till ventilation. Ofta är det bra att för säkerhetens skull installera eldriven luftventilation. När man skall välja vilken sorts torrtoalett som passar en viss fastighet, skall man inte glömma att antalet människor som kommer att använda toaletten påverkar tiden som toaletten kan användas utan att tömmas. Det finns flera sorters torrtoaletter, så det lönar sig att ta reda på vilken modell som fyller just dina behov. Då man väljer rätt sorts torrtoalett kommer miljön att belastas väldigt lite samtidigt som kostnaderna hålls i bestyr. Den rätt valda toalettmodellen kommer att fungera väl och även de hygieniska sidorna är på sin plats. Mer information om vad man ska tänka på när man väljer torrtoalettmodell finns att läsa i guiden Kiertokapulan opas (2) och på föreningen Huussi ry:s (3) nätsidor. Priset på torrtoaletter som separerar avföringen och urin samt komposterar avfallet, rör sig mellan 600 och 2000. De årliga brukskostnaderna rör sig motsvarande mellan 10 och 100. Torrtoaletter som bränner och fryser avfallet är dyrare, såväl inköpspriset som brukskostnaderna är högre. I många kommuner krävs ett tillstånd till att bygga ett torrdass och detta tillstånd beviljar kommunen.

6 Sluten tank Separat avloppsvattenhantering, d.v.s. ledande av toalettavfallsvatten i en uppsamlingstank medan gråvatten leds med separata rör till gråvattenbehandling, förlänger tiden mellan tömningarna av uppsamlingstanken och sänker tömningskostnaderna. Om man samtidigt börjar använda en toalettstol med låg vattenförbrukning (liten och stor spolning), minskas vattenmängden som hamnar i uppsamlingstanken per spolning ytterligare. Bland uppsamlingstankar som är menade för vanliga hem, varierar storleken mellan tre och tio kubikmeter. Den vanligaste storleken är fem eller sex kubikmeter. En tank av storleken sex kubikmeter kostar mindre än 2000, medan priset på en tio kubikmeters tank är ungefär 4000. Det brukar löna sig att installera den största möjliga uppsamlingstanken för att förlänga tiden mellan tömningar, samtidigt finns det skäl att med den lokala slambilsföretagaren reda ut om deras bilar är stora nog att tömma tanken på en gång. Tömningskostnaderna för uppsamlingstankar varierar mellan 60 och 120 per gång, priset påverkas också av fastighetens läget. Det är bra att på förhand reda ut vart uppsamlingstankens innehåll kan föras för behandling, samt vad det sammanlagda priset för transport och service är. När man väljer uppsamlingstank bör man uppskatta eller räkna ut hushållets vattenförbrukning och tankens tömningsintervall. De årliga brukskostnaderna bildas av tömningsintervallen. Enligt en ungefärlig uträkning måste en fem personers familj tömma en sex kubikmeters tank fyra till sex gånger i året, vilket kommer att kosta dem ca. 450. Utöver täthetskontroller kräver uppsamlingstankar inte mycket i reparations- och underhållsväg. Om uppsamlingstanken är besedd med ett larm som meddelar när tanken är full så fungerar helheten så gott som problemfritt och nästan utan reparationsbehov. Endast tömningarna måste göras på sin tid. Transportering av avfallet i en uppsamlingstank till ett vattenreningsverk, tar bort belastningen av den egna närmiljön, men transporten orsakar tillfällig belastning för omgivningen. Det är inte ett bra alternativ att leda allt vatten från hushållet i samma tank, men om man bor på t.ex. ett känsligt grundvattenområde så kan det krävas. Det kan rekommenderas att på gården placera ett skilt trivsamt dass (t.ex. ett dass som separerar urin och avföring). Detta dass kunde användas på sommaren och medför att tiden mellan tömningarna av den inomhus belägna uppsamlingstanken förlängs betydligt. Såhär sparas både pengar och natur. Ofta behövs tillstånd av kommunen för att bygga ett traditionellt utomhusdass. Obs! Vattensparande- och undertryckstoaletter Med vattensparande- och undertryckstoaletter menas spolande toaletter som förbrukar väldigt lite vatten, i medeltal 0,5 l/spolning. Med denna sorts toaletter kan man förminska uppsamlingstankens tömningsintervall betydligt, ifall man jämför med en vanlig vattentoalett. En vattensparande toalett fungerar med hjälp av sluttande kloak. Den sortens undertryckstoaletter som används bl.a. i flygplan behöver el för att fungera. Om dessa två modeller kombineras med en uppsamlingstank blir resultatet en kostnadsvänlig och fungerande lösning. De går att installera i nästan alla hus. Själva systemet kostar beroende på modellen mellan 500 och 3500, men de är väldigt billiga att använda.

Även hushållens gråvatten skall behandlas Ifall att gråvatten separeras från toalettavfall, vilket är fallet med torrdass och ofta även med uppsamlingstank, så blir det ofta nödvändigt att effektivera behandlingen av gråvatten. Ifall att det i samma vattenrör som gråvatten rinner i, leds andra avloppsvatten såsom ekonomibyggnaders, måste det beaktas i planeringen. Då det i EU och därmed även i 7 I många torrtoalettutrustade fritidshus/sommarstugor kan mängden avloppsvatten anses obetydlig. I dessa fall är specifika åtgärder för avloppsvattenbehandling inte heller nödvändiga. Finland förbereds en lag som inom några år förbjuder användandet av fosforinnehållande tvättmedel, kommer tvättmedlens fosforbelastning att försvinna nästan av sig själv. Ifall att mängden gråvatten är obetydlig, (t.ex. hushåll utan vattenrör med tryck), vilket är fallet i största delen av fritidsbostäder utrustade med torrtoalett, är det gott nog att hälla gråvattnet i marken så att de sugs upp av jordmånen. Inte ens obetydliga mängder avloppsvatten får hällas rakt i vattendrag. De får inte heller rinna till vattendrag längs markytan. Det fins en del konstgjorda filtreringssystem, som saunapallot. Det som anses vara en obetydlig mängd avloppsvatten besluts av kommunens myndigheter. Ifall det är nödvändigt kan detta göras individuellt från fastighet till fastighet. Definitionen av en obetydlig mängd avloppsvatten finns att läsa i Miljöförvaltningens direktiv. Om mängden gråvatten är stor (t.ex. i bostadsfastigheter som bebos året om eller i väl försedda sommarstugor), är en effektivering av gråvattenbehandling nödvändig. Det finns gråvattenfiltreringssystem av olika sorter som går att placera ovanför markytan. Tills vidare har undersökningarna av gråvattenfiltreringssystem varit fåtaliga och resultaten har varit synnerligen varierande. Filtrering av gråvatten är ett förmånligt system (1000-2000 ), men utbyte av det filtrerande materialet kräver flitighet. Om man tänker köpa en gråvattensfiltrerare, är det viktigt att välja en modell vars filtrerande material tål att bytas ut med längsta möjliga mellanrum, medan priset inte heller stiger för mycket. Behandling av gråvatten kan ifall jordmånen är lämplig ske genom att vattnet får sugas in i marken. I de flesta fallen behövs ändå en markbädd. Dessa två system kräver en tvådelad sedimenteringsbrunn. En markinfiltrering förutsätter alltid en jordmånsundersökning. Det går inte att med prover få reda på hur väl avloppsvattnet renats, och vattnet som behandlas genom markinfiltration hamnar till slut i grundvattnet. En markbädd för behandling av endast gråvatten kan till storleken vara aningen mindre än ifall även resten av avloppsvattnet renas i den. En markbädd passar de flesta fastigheter ifall att tomtens storlek är tillräcklig. Vattnet som renats i en markbädd samlas med hjälp av uppsamlingsrör varefter det behandlade vattnet kan ledas i ett öppet dike. Markbäddar fungerar utan aktiv övervakning, de är enkla att hantera och tillförlitligt fungerande när man leder endast gråvatten genom dem. En markbehandling för gråvatten går att förverkliga för 2500-5000. Brukskostnaderna kommer från tömningen av sedimenteringsbrunnar. Övriga fastighetsspecifika avloppsvattensystem Markbehandling för allt hushållsvatten I fall separering av toalettavfalls- och gråvatten känns för komplicerat, är markinfiltration eller

8 markbädd möjliga alternativ för behandling av avloppsvattnet. På många gamla fastigheter är byggandet av ett separerande system inte lätt att genomföra. Markinfiltrering eller markbädd för allt avloppsvatten, Med markbehandling kan man behandla toalettavfallsvatten och tvättvatten på en och samma gång. kräver en tredelad sedimenteringsbrunn. En effektivering av fosforborttagningen är ofta att rekommendera eftersom markbehandlingens kapacitet för fosforbindning snabbt minskar. Markinfiltration kräver en lämplig jordmån och noggranna jordmånsutredningar. I Södra Finland är det ovanligt att markinfiltrering alls rekommenderas, då nästan alla områden vars jordmån vore lämplig är grundvattenområden. Markinfiltrering är förmånligt för fastighetsägaren, så det kan löna sig att reda ut om jordmånen är av lämplig sort, samt huruvida fastigheten är belägen på grundvattenområde. Det finns en del undersökningar gällande markbäddarnas funktionsduglighet, men resultaten av undersökningarna är varierande. Ofta är orsaken till att en markbädd fungerar dåligt helt enkelt dålig uppbyggnad, en opasslig jordmån eller dåligt utfört underhåll (Hiltula & Lakso 1996, Kujala-Rätty & Santala 2001, Heino 2008, TM Rakennusmaailma 6/2010). Markreningens fördelar är det förmånliga priset och systemets enkelhet. De kräver inte mycket underhåll, för de mesta fungerar de utan elektricitet och så förminskar de avloppsvattnets hygieniska nackdelar. Planeringen och byggandet av en markbädd, är särskilt problematisk. Problem som att regnvatten rinner in i filtreringssystemet, markbäddens effektivitet som fosforbindare sjunker eller att sugkraften inte räcker till att binda smutsen i vattnet, är vanliga om markbädden är dåligt byggt. Markbäddar tar upp en del av tomtens utrymme. Grundvattnets avstånd till markytan och vilken sort jordmånen är av påverkar huruvida markbädd är ett alternativ för en enskild tomt. Inköps- och byggkostnaderna blir tillsammans 4000 5000. En förutsättning för att en markbädd skall hållas fungerande i många år, är att byggandet har gjorts på rätt sätt samt att underhållet är regelbundet. Underhållet består i regelbunden tömning av sedimenteringsbrunnar och regelbundet sköljande av rören. Under årens lopp sjunker filtreringskapaciteten och då måste filtreringsmaterialet förnyas. Av erfarenhet vet man att tiden som ett filtreringsmaterial hålls användbart betydligt påverkas av underhåll och byggnadssätt. Om detta har gjorts på rätt sätt kan livslängden vara t.o.m. 20 år. Ifall ett gammalt filtreringsmaterial ersätts av ett nytt, måste det gamla filtreringsmaterialet (består till en stor del av jord) transporteras till en avstjälpningsplats eller till annan för ändamålet lämplig behandling. Kommunens krav för avfallshantering måste uppfyllas (Miljöförvaltningens direktiv (4)). Om det på tomten finns utrymme för att på en ny plats bygga en ny markbädd så kan det gamla filtreringsmaterialet lämnas kvar i marken. Minireningsverk En fastighets toalettavfallsvatten och gråvatten kan behandlas på samma gång också med hjälp av minireningsverk. I undersökningar gjorda av Finlands Miljöcentral har det visat sig att minireningsverk uppnår goda resultat då en yrkeskunnig människa haft ansvaret. Resultat av

9 Tekniikan Maailma tidningens prover har inte nått lika högt. (TM Rakennusmaailma 5E/10, TM Rakennusmaailma 8/10.) I undersökningar som gjorts på vardagens villkor, har resultaten varierat stort, men i regel har de varit mycket sämre (bl.a. Vilpas m.fl. 2005, Niemi & Myllyvirta 2007, Heino 2008, Hübinette 2009). Undersökning och vidareutveckling fortgår för att förbättra minireningsverkens funktionsduglighet. Införskaffning av minireningsverk samt underhåll av dess funktioner förutsätter en pliktbunden övervakning av apparatens olika processers fungerande. Underhållet måste också utföras regelbundet. Om man inte är beredd att binda sig vid detta, så bör man inte skaffa ett minireningsverk. Minireningsverk kräver att fastighetsägaren studerar apparatens funktioner. De kräver tillika dagligt uppföljande och regelbundet engagemang, vilket för många människor kan kännas som uppoffringar. För att ett minireningsverk skall hållas funktionsdugligt krävs en tillräcklig och obruten belastning. Därför är de endast lämpliga för året runt fastigheter. Minireningsverk är en helhet och installeringen är inte svår. För det mesta ryms de också på en liten tomt. De förmånligaste minireningsverken för ett hushåll med max. fem personer kostar 2000-3000, ifall att gamla sedimenteringsbrunnar kan användas. Inköpspriset för ett nytt system är 3500-7000. Det går att köpa ett minireningsverk med inkluderad installering för 3500-8000. De årliga brukskostnaderna är 300-800 och i detta ingår fosforfällande kemikalie och tömning av sedimenteringsbrunnar. I väljandet av minireningsverk bör man fästa uppmärksamhet vid systemets bruks- och underhållskostnader. Utredning av undersökningsresultat gällande funktionsduglighet av en viss modell rekommenderas. Exempelfall utanför vattentjänstverkens verksamhetsområden 1. Fastighet med torrtoalett och låg vattenförbrukning (många semesterbostäder) Fastigheter med torrtoalett förutsätter en fungerande kompost och vidarebehandling av toalettavfallet. Behandling av det gråvatten kräver inte en särskild effektivisering, men allmän praxis i kommuner förpliktigar till ledande av avloppsvatten genom en enkel markbehandling, t.ex. infiltreringsgrop, stenöga eller saunapallo. Fastighetens avloppsvattenbehandling kan genomföras effektivt med obefintliga extrakostnader. Också i dessa fastigheter måste det finnas en förtydligad plan gällande avloppsvattensystemet samt en underhållsmanual. 2. Fastighet med torrtoalett ifall då förbrukningen av gråvatten är stor (permanenta bostäder försedda med torrtoalett och väl försedda sommarstugor) Fastigheter med torrtoalett förutsätter saklig efterbehandling av toalettavfall. Behandlingen av gråvatten kräver effektivisering. Enklast blir det om behandlingen av gråvatten görs m.h.a. ett filtreringssystem för gråvatten. Om jordmånen är lämplig kan en markinfiltrering också fungera. Även markbädd är ett alternativ för behandling av gråvatten. Då rätt sorts torrtoalett är i bruk, blir toalettbesöken angenäma och tömmandet av toaletten känns som en enkel syssla. Toaletten måste inte heller tömmas för ofta. 3. Fastighet med vattenklosett och möjlighet att behandla toalettvatten och gråvatten separat Om behandlingen av toalett- och gråvatten separeras, så blir kostnaderna låga och reningsresultaten bra. Att leda toalettvattnet i en uppsamlingstank är ett bra alternativ. Till detta

10 kan man lägga ett filtreringssystem för gråvatten, eller en markinfiltrering om jordmånen är lämplig. Dessa två system är okomplicerade sätt att behandla gråvatten. Även en markbädd är ett alternativ för behandling av gråvatten. En vattensparande toalett är en lönsam investering och det går att bygga om en vanlig vattentoalett till en vattensparande eller undertrycks variant. Om man bygger ett valigt utedass så förlängs tömningsintervallet för den inomhus placerade uppsamlingstanken. 4. Fastighet med vattenklosett utan möjlighet att separera toalettvatten och gråvatten Om vattentoaletten inte ersätts med en torrtoalett och om byggandet av skilda avloppsrör för toalett- och gråvatten inte är möjligt, så blir alternativen för avloppsvattenbehandling endera markbehandling eller minireningsverk. Investeringskostnaderna för dessa två system är i samma klass, men markbädd är billigare att använda samtidigt som den inte kräver lika mycket underhåll och reparation som minireningsverk. Skyddsavståndet till vattendrag måste uppmärksammas, och om de är för korta så är man tvungen att pumpa avloppsvattnet längre bort. En uppsamlingstank för allt avloppsvatten är kostsam, eftersom den fylls snabbt. 5. Renovering av ett gammalt men fungerande avloppsreningssystem Om fastighetens avloppsvattensystem är förnyat på slutet av 90-talet eller i början av 2000- talet, är det ofta möjligt att modernisera det förmånligt. T.ex. kan en markbädds fosforborttagning effektiviseras billigt. Om det finns möjlighet till separata avloppsrör kan en uppsamlingstank byggas. Gamla fungerande sedimenteringsbrunnar kan ifall de inte läcker bli en del av det moderniserade avloppsvattensystemet. 6. Endast bastu Separata bastubyggnaders vatten kan behandlas i samma system som resten av fastighetens vatten, men av praktiska skäl är detta inte alltid möjligt. Om bastuvattnet måste behandlas skilt och ifall bastuvattnet bärs in för hand, så kan detta vatten behandlas med t.ex. en saunapallo eller ledas till en enkel markbehandling. Skyddsavstånd till vattendrag måste tas i beaktande. Inte ens alldeles små mängder avloppsvatten får ledas direkt i vattendrag. I fall bastun har tryckvatten och vattenförbrukningen inte kan anses vara minimal, är ett filtreringssystem för gråvatten eller en markbädd av lämplig storlek möjliga lösningar. Tillfällen då specialkrav gäller 7. Fastighet med vattentoalett på en stenig eller klippig tomt Ofta går det att leda avloppsvattnet till en på markytan placerad uppsamlingstank i kombination med ett filtreringssystem för gråvatten som också är placerat på markytan. För att undvika vintertida nedfrysning kan olika sorter av termosskydd användas. Om avloppsvatten måste pumpas är elektricitet nödvändigt. Ifall man kan separera toalett- och gråvatten så lönar det sig att endast leda toalettvattnet i uppsamlingstanken. Då förlängs tömningsintervallet betydligt samtidigt som brukskostnaderna minskar. Om allt avloppsvatten måste ledas i samma rör, så måste de ledas till närmaste lämpliga plats, där till exempel markbehandling är möjligt. Ett alternativ är att leda allt vatten i samma uppsamlingstank, och särskilt på stränder kan detta komma i fråga. Även om avloppsvattnet är renat, så får det inte rinna till vattendrag längs markytan, vilket lätt sker på en stenig eller klippig ö.

11 8. Fastighet på en (stenig/klippig) holme Vattentoaletter borde över huvudtaget inte tillåtas på fastigheter som är belägna på sådana holmar, där det inte finns kommunalteknik eller ett tillfredsställande vägnät. Ett vägnät är tillfredsställande då en slambil kan köra till uppsamlingstanken. På små holmar är behandling av avloppsvatten särskilt svårt, och de möjliga alternativen är torrtoalett och filtrering av gråvatten. Inte ens renat avloppsvatten får rinna till vattendragen längs markytan. Tömning av uppsamlingstank och sedimenteringsbrunnar är logiskt sett svåra att ordna. I de flesta fallen godkänns varken minireningsverk eller markbehandling. Fastigheter med vattentoalett borde byggas om till fastigheter med torrtoalett och nivån på utrustningen borde hållas låg. 9. Fastigheter på grundvattenområde Om fastigheten är belägen på grundvattenområde är det bra att leda toalettvattnet i en uppsamlingstank. Torrtoalett är en alternativ lösning. I vissa fall går det att rena gråvattnet med exempelvis filtreringssystem för gråvatten eller en markbädd. För att detta skall vara möjligt får grundvattnet inte utsättas för belastningsrisk, vilket innebär att det filtrerade vattnet måste kunna ledas till en vettig plats, som kan vara t.ex. ett öppet dike. Huvudsaken är att det filtrerade vattnet inte får sugas direkt in i marken. Ibland kan användandet av en markbädd med effektiviserad fosforborttagning godkännas, men de kommunala myndigheterna överväger varje fall enskilt. Om en fastighet är belägen nära gränsen till ett grundvattenområde, kan avloppsvattnet ledas bort från grundvattenområdet för att behandlas där. I vissa fall är en uppsamlingstank för alla avloppsvatten den enda lösningen, vilket beror på miljö- och hälsoskyddliga aspekter. I så fall minskar en vattensparande- eller undertryckstoalett vattenförbrukningen och tömningsintervallen förlängs. 10. Fastighet på strandområde På strandområden och andra platser där naturen är känslig är det ofta bra att leda toalettvattnet i en uppsamlingstank, i specialfall kan det vara nödvändigt att leda alla avloppsvatten i en uppsamlingstank. Ofta kan gråvatten behandlas så som beskrivs i punkt 9. Även en markbädd med effektiviserad fosforborttagning är ett alternativ, men skyddsavstånd till vattendrag och variation i vattenytans nivå måste beaktas. Hur går jag till väga när avloppsvattensystemet ska förnyas? 1. Ta först reda på om fastigheten kan anslutas till ett kommunalt avloppsvattennät eller ett vattenandelslag. Om ingetdera av dessa alternativ är möjligt, skall du göra såhär: 2. Behöver det nuvarande avloppsvattensystemet förnyas? 3. Ifall att avloppsvattensystemet måste förnyas eller kräver förbättringar så är det dags att anlita en planerare för att bedöma situationen samt göra en plan för avloppsvattenbehandling. Planen kostar cirka 500. 4. Planen för behandling av avloppsvatten levereras åt kommunens tjänstemän och en ansökan om åtgärds-/byggtillstånd görs. 5. En kommunal tjänsteman besluter om åtgärds-/byggtillstånd. Då du fått ett positivt svar: 6. Skaffa en entreprenör. 7. Kommunens myndigheter utför en slutgranskning eller godkänner ett granskningsprotokoll. Mera information om kostnader för avloppsvattenbehandling, underhållsbehov samt ekologiska aspekter går att finna i en av Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å rf. år 2008 gjord rapport (Niemi & Myllyvirta 2008).

12 Stoffet tillbaka i omlopp Ifall man i enlighet med hållbar utveckling vill använda toalettavfallets näringsämnen som gödsel, så är det kväve, fosfor och kalium tillsammans med den fasta materian som skall återvinnas. Torrtoaletter är i nuläget det enda alternativet för behandling av avloppsvatten, som uppfyller villkoren för hållbar utveckling. Torrtoaletter komposterar toalettavfallet och näringsämnena går att användas som gödsel. Avfallet borde inte ses endast som ett problem, utan också som en resurs. Det borde strävas till att behandla avfallsvattnet på samma plats där det blir till. Inforuta: Statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät Den nya förordningen gällande behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkets avloppsnät trädde i kraft 15.3.2011. Enligt denna förordning är de grundläggande kraven för vattenrening 80 % för organiskt material, 70 % för den totala fosforn och 30 % för det totala kvävet. Avloppsvattensystemen måste nå upp till förordningen senast 15.3.2016, men på nybyggen måste de genast uppnås. Kommunen kan definiera områden med striktare reningskrav (t.ex. grundvatten- och strandområden). På sådana områden är de grundläggande reningskraven 90 % för organiskt material, 85 % för den totala fosforn och 40 % för det totala kvävet. Miljöskyddslagen har ändrats så att människor som fyllt 68 år senast 9.3.2011 (datum då lagen trädde i kraft), är befriade från kraven gällande avloppsvattenbehandling. Det är möjligt att p.g.a. sociala, hälso eller ekonomiska skäl få uppskov från kraven för rening av avloppsvatten, dock inte för längre tider än fem år åt gången.

13 Litteratur Heino, S. 2008. Kiinteistökohtaisten jätevesijärjestelmien toimivuus. Kokemuksia 20 kiinteistöltä Pirkanmaalla. Kokemäenjoen vesistön vesiensuojeluyhdistyksen monistesarjan julkaisu 582. http://www.kvvy.fi/jatevesiraportti.pdf (luettu 15.10.2008). Hiltula, J. & Lakso, E. 1996. Maasuodattimien toimivuus Suomessa ja haja-asutusalueiden jätevesien uudet käsittelymenetelmät. Vesitalous 3/1996, s. 31-37. Hübinette, M. 2009. Tillsyn på minireningsverk inklusive mätning av funktion Länsstyrelsen i Västra Götalands län, vattenvårdsenheten. http://www.lansstyrelsen.se/nr/rdonlyres/ 3F4BC07C-1459-45AB-8CBE-E0ABC96FD6D8/130202/2009_07.pdf (luettu 30.9.2010) Kujala-Räty, K. & Santala, E. 2001. Haja-asutuksen jätevesien käsittelyn tehostaminen - Hajasampo-projektin loppuraportti. Suomen ympäristö 491, 299 s. Niemi, J. & Myllyvirta, T. 2007. Selvitys haja-asutusalueen jätevesien pienpuhdistamoiden toimivuudesta. Toimivatko haja-asutusalueen jätevesien pienpuhdistamot jätevesiasetuksen vaatimusten mukaisesti? 47 s. www.vesi-ilma.fi. Niemi, J. & Myllyvirta, T. 2008. Selvitys eri jätevesijärjestelmien hankkimiskustannuksista, järjestelmän vuotuiseen ylläpitoon kohdistuvista kustannuksista ja huoltotarpeesta jätevesiasetuksen tavoitteisiin pääsemiseksi. Eri jätevesijärjestelmien tarkastelu jätevesiasetuksen, kestävän kehityksen ja kuluttajan lompakon kannalta 37 s. www.vesi-ilma.fi. TM Rakennusmaailma 5/2010. Biologis-kemialliset laitepuhdistamoiden TM Rakennusmaailman tutkimus 2010, pienpuhdistamoiden 1. vertailujakso Pernajassa. TM Rakennusmaailma 6/2010. Jätevesikeskustelu jatkuu, s. 36-40. TM Rakennusmaailma 8/2010. Pienpuhdistamovertailun väliraportti, s. 12-22. Vilpas, R., Kujala-Räty, K., Laaksonen, T. & Santala, E. 2005. Haja-asutuksen ravinnekuormituksen vähentäminen - Ravinnesampo. Osa 1: Asumisjätevesien käsittely. Suomen ympäristö 762, 111 s. (1) http://www.vesiensuojelu.fi/jatevesi/kaymalatuotteen_kasittely.html (2) http://www.kiertokapula.fi/attachments/kaymalaopas06uusi.pdf (3) http://www.huussi.net (4) http://www.ymparisto.fi/download.asp?contentid=107875&lan=fi