Samhällskunskap LAG & RÄTT Namn: Grupp:
Innehållsförteckning Planering 2 Arbetsuppgifter 5 Begreppsförklaring 14 Från brott till rättegång 16 Påföljder 17 Domstol 18 Grundlagarna 19
Planering v. 14 17 Syfte Samhällskunskap - Årskurs 7-9 Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Eleverna ska vidare ges möjlighet att utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Centralt innehåll Samhällskunskap - Årskurs 7-9 Information och kommunikation Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Rättigheter och rättsskipning Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
Kunskapskrav Samhällskunskap - Årskurs 7-9 E-nivå C-nivå A-nivå Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om
skyldigheter, samt om föroch nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Genomförande samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Gemensamma genomgångar Dokumentärfilm Värderingsövningar där det gäller att ta personlig ställning Arbeta med arbetshäfte Förbereda och dramatisera ett rättegångsfall Examination Delta aktivt i värderingsövningarna och tar ställning Skriftligt test v. 17 Dramatiserar och medverkar aktivt i ett rättegångsfall v. 17 demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Arbetsuppgifter s. 74 77 (v. 14) 1. Ge några exempel på oskrivna lagar som du följer. Försök att hitta andra exempel än de som står i texten. 2. Vad säger lagen om: a. Häleri b. Dyrbara saker som du hittar c. Att använda narkotika? 3. Var stiftas Sveriges lagar? 4. Varför behöver vi lagar i ett samhälle?
s. 78 81 (v. 14) 5. Vad betyder a) Gripande b) Förundersökning c) Åtal d) Signalement 6. Varför blev 18-åringen häktad? 7. Vi tänker oss att polisen gjorde ett misstag. Det fanns bara en cell ledig och 17-åringem och 18-åringen fick dela på den under natten. Vad tror du att de sa till varandra?
s. 82 85 (v. 14) 8. Vad gör följande personer under rättegången? a. Ordföranden b. Nämndemännen c. Åklagaren d. Målsägarbiträdet 9. Varför måste vittnet avlägga vittnesed? 10. Varför får inte vittnen sitta med och lyssna på rättegången? 11. 18-åringen bör slippa fängelsestraff, säger hans advokat. Håller du med advokaten? Tala om varför du svarar ja eller nej.
s. 86 87 (v. 15) 12. Vilket straff fick a. 18-åringen? b. 17-åringen? 13. Varför blev straffen olika? 14. Vad betyder det att överklaga en dom? 15. Vad är stödcentrum för unga brottsoffer? 16. Vad är övergrepp i rättssak? 17. Varför tycker en del journalister att vittnen inte ska få vara anonyma?
s. 88 89 (v. 15) 18. När blev det förbjudet att slå barn i Sverige? 19. Varför blev det förbjudet att röka på många arbetsplatser? 20. Under förbudstiden i USA kunde gangsterligorna få väldigt mycket makt. Vad berodde detta på? 21. Fildelningen minskade när den förbjöds. Tror du att att det beror på att lagen fick många att tycka att det var fel, eller på att fildelarna är rädda för att bli straffade?
s. 90 91 (v. 15) 22. Förklara orden kärande och svarande 23. Varför tycker folk ibland att det är bra med förlikning? 24. Varför ska vi kunna överklaga en dom? 25. Vad är skillnaden mellan allmänna domstolar och allmänna förvaltningsdomstolar? s. 92 (v. 15) 26. Tabellen visar att en intagen på en öppen anstalt kostar ungefär 1600 kr per dygn. Vad kostar det då samhället per månad? 27. Vilken eller vilka av effekterna av ett brott tycker du är mest allvarliga för samhället? Varför?
28. De yttersta ringarna på teckningen på s. 93 är tomma. Fyll ut dem genom att skriva ner fler exempel på hur ett brott påverkar samhället. Skriv så många sätt som du kan komma på. s. 96 (v. 16) 29. Vad är det för skillnad mellan häkte och fängelse? 30. Vilka är skillnaderna mellan öppna och slutna anstalter? 31. Vad är frigång? s. 97 (v. 16) 32. Ge några exempel på vad som gör ett land till en rättsstat.
33. Motsatsen till rättsstat brukar kallas polisstat. Varför kallas den så tror du? 34. Förklara vad som krävs för att lagar ska skapa trygghet i ett samhälle.
s. 98 99 (v. 16) 35. Ge exempel på hur synen på straff har förändrats i Sverige. 36. Förklara varför många politiker i USA inte vågar kritisera dödsstraffet även om de själva är emot det. 37. Vad är förmildrade omständigheter?
Begreppsförklaring Lag Regler som gäller inom hela landet. Riksdagen stiftar lagar. Regel Regler som gäller inom ett visst område ex. regler för fotboll, regler på en skola. Norm En oskriven regel som säger hur man ska handla i olika situationer. Ex. tacka för maten. Riksdagen Stiftar Sveriges lagar bland annat. Olika typer av brott: Häleri Att gömma, köpa eller sälja stulna varor. Snatteri Att ta saker utan att betala t ex i en affär (upp till 1000 kr). Olovligt förfogande Att använda något utan tillåtelse. Stöld När man tar något utan att betala för ca 1000 kr eller mer. Inbrott När man bryter sig in i ett låst utrymme. Utpressning När man hota någon för att få pengar eller något annat. Rån Att ta något genom våld eller hot om våld. Övriga begrepp: Nödvärn När man skyddar sig mot ett angrepp. Vi får använda nödvärn men inte använda mer våld än nödvändigt. Straffmyndig Är den som fyllt 15 år. Är man yngre kan man inte dömas till böter eller fängelse. Åklagare Statens representant och den som bestämmer om man ska väcka åtal för brott eller inte. Förundersökning En undersökning som polis eller åklagare gör för att få reda på om ett brott har begåtts och vem eller vilka som kan misstänkas. Gripande Polisen kan gripa någon som anses ha gjort sig skyldig till brott. Den gripne får hållas hos polisen i tolv timmar. Sedan måste åklagaren bestämma om den gripne ska släppas eller anhållas. Vittne Är den som sett en händelse, exempelvis en trafikolycka eller ett brott. Brottsoffer Den som varit utsatt för ett brott. Husrannsakan Gör polisen för att leta efter bevis mot någon som de misstänker. Häktning Om åklagaren tror att det blir rättegång mot någon kan den personen häktas. Hur länge någon sitter häktad beror på hur allvarligt brottet är. Ibland kan den häktade få sitta ända tills rättegången börjar, kanske i flera månader. I rättssalen: Domstol Här avgörs tvister mellan två parter. Här avgörs om en åtalad begått ett brott och vilket straff denne ska få. Tingsrätt Är den domstol som dömer i första instans. Överklagas domen kan det gå till Hovrätten sen till Högsta domstolen. Åtal Innebär att den som åtalas ställs inför rätta och en domstol får avgöra om den åtalade är skyldig eller inte. Målsägare Kallas i domstolen den som blivit utsatt för ett brott. Nämndemän Kallas de personer som inte läst juridik och sitter med och dömer i olika domstolar. Nämndemän sitter t ex i tingsrätten och dömer tillsammans med ordföranden efter rättegången. Försvarare Eller försvarsadvokat är en jurist som ska hjälpa den som åtalas i en rättegång. Mened Är när den som inför domstol svurit att tala sanning ändå ljuger. Det är ett allvarligt brott som kan ge stränga straff.
Överklaga Innebär att klaga på något och begära att ett beslut prövas på nytt. Det kan gälla t ex en dom i en domstol. Påföljder/straff: Påföljd Straff Villkorlig dom Innebär att den som dömts slipper fängelse. Om den dömde gör sig skyldig till nya brott under den villkorliga tiden, förvandlas domen till fängelse. Samhällstjänst Ett alternativ till fängelse. Den som döms till samhällstjänst ska utan lön arbeta ett visst antal timmar hos t ex en kyrka eller en förening. Böter Innebär att man får som straff att betala en viss summa pengar. Fängelse Straff där man sitter inlåst. Frihetsberövande. Fotboja Straff som man avtjänar hemma. Elektronisk fotboja syns inte men ger signal om den dömde lämnar hemmet. Psykiatrisk vård Straff i form av vård som man kan få om man inte bedöms vara så sjuk så man inte visste vad man gjorde vid brottstillfället. Villkorlig frigivning När en person släpps från fängelset innan strafftiden gått ut. Begår personen nya brott innan strafftiden gått ut, blir det ev. dubbelt straff, för det nya och det gamla brottet, i fängelset.
Från brott till rättegång
Påföljder Påföljd: Dömd till fängelse vid grövre brott, upprepat brott Påföljd: Samhällstjänst istället för fängelse jobbar man utan lön Påföljd: Psykiatrisk vård om det visas att den dömde var sinnessjuk FRIKÄND RÄTTEGÅNG Påföljd: Elektronisk fotboja övervakare istället för fängelse Påföljd: Vård inom socialtjänsten vanligt för ungdomar Påföljd: Skyddstillsyn en övervakare under en prövotid Påföljd: Dömd till böter dagsböter är beroende på inkomst eller penningböter som är en fast summa Påföljd: Skadestånd Betala för det förstörda Påföljd: Villkorlig dom en varning
Domstol 18
Grundlagarna Alla Sveriges lagar utgår från de s k grundlagarna. Totalt finns det fyra grundlagar. Dessa fyra är de i särklass viktigaste lagarna och ingen övrig lagstiftning får vara i strid med det som står att läsa i grundlagarna. Kort sammanfattning över vad man mer eller mindre är tvungen att följa i Sverige: Lagar: Måste alla alltid följa. Om inte utgår någon form av påföljd/bestraffning. Exempel på detta är fängelse, samhällstjänst, böter etc. Alla lagar bygger på de fyra grundlagarna. Regler: Gäller i ett visst sammanhang och för en viss grupp. Påföljden är inte fullt lika dramatisk (i skolan kan du t ex bli avstängd från undervisningen, du kan få rött kort i fotboll o s v). Normer: Är tysta överenskommelser om hur vi bör uppträda i olika sammanhang. Du reser dig på bussen för att ge plats åt äldre etc. Påföljden är mindre dramatisk, men du riskerar bl a att framstå som ouppfostrad. Grundlagarna heter som de gör eftersom de alltså utgör grunden för alla andra lagar. (Även regler och normer är påverkade av grundlagarna.) Om Sverige är kroppen är grundlagarna själva ryggraden. För att förstå hur Sverige vuxit fram och fungerar måste man förstå innehållet i grundlagarna. De fyra grundlagarna: 1. Regeringsformen 2. Successionsordningen 3. Tryckfrihetsförordningen 4. Yttrandefrihetsgrundlagen Syftet med grundlagarna är att de ska skydda vår demokrati. Var och en av dessa grundlagar har ett eget innehåll. Innehållet kan man gissa sig till om man är duktig på krångliga ord. Annars kan man alltid titta på den här YouTube-filmen eller slå en kik på nästa sida Med fina ord Vad det egentligen betyder Regeringsformen Grundlag som innehåller principerna för statsskicket. Den absolut viktigaste lagen att känna till! Regeringsformen Regeringsformen är den viktigaste av Sveriges fyra förklarar hur Sverige ska styras/skötas/kontrolleras. Här berättas