ARK A01 Läsanvisningar och abstracts för delkurs 3 Aspekter på det förflutna vårterminen 2008 15 högskolepoäng (10 veckor) Observera att föreläsningar och litteratur inte är helt överensstämmande men ofta berör principiellt liknande teman. Litteraturen fördelar sig inte jämnt över veckorna. Läsningen får således planeras individuellt. Kursmoment Lärare Abstract Aktuell litteratur Föreläsning 1 Den röda tråden. Tidsuppfattningar Kristina Jennbert Föreläsning 2 Tidslinjer och kronologier Föreläsning 3 Deep past - människans äldsta historia Föreläsning 4 Med savannen i backspegeln evolutionära perspektiv Kristina Jennbert Torbjörn Ahlström Torbjörn Ahlström Kursens syfte och struktur, 4 temata över tid och rum. Kurslitteraturen. Examination och att skriva paper. En diskussion om tidsuppfattningar, om hur man själv ser på tiden, upplever tiden och vilka faktorer som medverkar till den egna tidsuppfattningen. Begrepp som vi kommer in på är bl.a. logisk tid; imaginär tid, tid/rum, medvetande, rörelse/medvetande/händelse. Minne/mytologi/ritual/kosmologi. Kalendermonopol kalendarisk makt Den analytiska tiden. Uppbyggnaden av kronologier. Olika typer av kronologiska schema. Arkeologins långa tidsperspektiv och möjligheter att studera korta händelser/aktiviteter, lite om Braudels olika tider. Föreläsningen behandlar människans biologiska utvecklingshistoria. Centrala anpassningar som tvåfotad gång, hjärnans tillväxt och kulturell reproduktion diskuteras i förhållande till fossil, arkeologi och moderna genetiska data. Är människan missanpassad i den moderna miljön? Äter vi fel? Denna föreställning ligger bakom t.ex. evolutionär medicin. Men detta Läsanvisningar och föreläsningsabstract, se pdf Huvudbok för kursen: Scarre: 2005. The Human Past Scarre 2005, 22-23 Renfrew & Bahn 2004, kap 4 Scarre 2005, kap 2, 3, 4 Berg 2005, hela boken
inom osteologi och arkeologi Föreläsning5 Mesolitikum, fångstsamhällen Föreläsning 6 Deep past från mammutar till tamhöns Nordens faunahistoria Föreläsning 7 Neolitiseringen, jordbrukets framväxt Föreläsning 8 Människan i rummet boplatsytor Lars Larsson Pirkko Ukkonen Lars Larsson Debbie Olausson tankesätt är allt annat än evolutionärt, vilket diskuteras i denna föreläsning. Hur evolutionär teori kan belysa arkeologiska problem kommer att presenteras Den äldsta bosättningen i Norden och dess relation till de snabba klimatförändringarna under deglaciationen. Från interregionala förflyttningar till ett lokalt baserat resursutnyttjande. Relationen mellan kust- och inlandsbosättning. Skandinavien hade en rik fauna redan innan människan bosatte sig i våra trakter. Vi går igenom den geologiska tidsskalan och studerar hur Nordens däggdjursfauna har utvecklat sig under och efter istiden. Ändringar i förhållandet mellan is, vatten och land samt vegetationsutvecklingen utgör bakgrunden för faunans utbredning i Skandinavien. Teorier kring utvecklingen av jordbruk och boskapsskötsel i Främre Asien. De nya näringarnas spridning i Europa och inom Skandinavien. De sociala konsekvenserna av ändrat näringsfång. Relationen mellan nya näringar och materiell kultur. Övning utifrån ett nutida exempel på en övergiven boplatsyta. Vad finns kvar och vad saknas? Vad säger lämningarna om vilka aktiviteter som har ägt rum på platsen? Män, kvinnor barn? Permanent eller tillfälligt? Scarre 2005, kap 11, delar av; Gillis et al. 2004, valda delar O Connor 2000: 123-130 Scarre 2005, kap 5, 6, 11; Renfrew & Bahn 2004, kap 6, 7; Santillo Frizell 2006; Gillis et al. 2004, valda delar Renfrew & Bahn, 2004 kap 5, 12 delar av (s. 498-99) Megaliter och återbruk Cornelius Holtorf Denna föreläsning handlar om hur megalitgravar brukades och tolkades under den långa tiden efter deras konstruktionstid under neolitikum/ Holtorf 1998
Föreläsning 9 De tidigaste städerna. Framväxten av städer i Mellanöstern Delexamination 1 Muntlig redovisning Föreläsning 10 Metallurgi och samhälle - tidigaste uppkomst i Europa Charlotte Wikander Cornelius Holtorf, grupp 1 respektive grupp 2 Carole Gillis bronsålder. Innehållet knyter an till min avhandling som är fritt tillgänglig via http://hdl.handle.net/1807/245. Den neolithiska bakgrunden: övergången till fasta bosättningar. Tidiga exempel på städer : Jericho och Çatal Höyuk. Förutsättningar för framväxten av större bosättningar på den mesopotamiska slätten från 5000-talet f.kr.: bevattningssystem; växelspelet mellan fasta städer och omgivande nomader. Stadsutvecklingen under 4000- och 3000-talen: staden som självständig politisk enhet, införandet av skriftspråk (kilskrift), alltmer utvecklad yrkesspecialisering, utökade handelsförbindelser, religiösa världsåskådningar, arkitektonisk utformning av de mesopotamiska städerna. Tidsuppfattning. Stenålder: människans och djurens äldsta historia, neolitiseringen. Ett samtal om vad ni har lärt er under kursen gång tills nu Föreläsningen handlar om den tidigaste metallurgin, i Europa på 4000-talet. Teknologiskt var det väldigt framstående, med etablerade gruvarbete, smältning, gjutning, olika produktionsprocesser, export. Samtidigt syns inga utvecklade samhällen öht. Vid slutet av perioden har man rika begravningsplatser längst Svarta havet med ofantligt rikedom, tecken på social differentiering mm men inga hittills funna byar av betydelse. Scarre 2005, kap 12, 13 Repetition av ovanstående litteratur: Berg 2005; Gillis et al. 2004, valda delar; Holtorf 1998; O Connor 2000, valda delar; Santillo Frizell 2006; Scarre 2005, 22 23, kap. 2 6, 11 13; Renfrew & Bahn 2004, kap. 5 7, 12. Gillis et al. 2004, 70-73, 130-133; Scarre 2005, 400-410
Föreläsning 11 Metallurgi och social utveckling i östra Medelhavsområdet Föreläsning 12 Bilder på ting. Att tolka det mykenska samhället utifrån bemålade vaser Föreläsning 13 Bronsåldern i Nord- och Centraleuropa Föreläsning 14 Bibeln som text och arkeologi Carole Gillis Eva Rystedt Debbie Olausson Örjan Wikander Föreläsningen handlar om Grekland i övergång till metall c. 3200-2800. Först ser man det gradvis växande komplexitetet i samhället i slutet av den neolitiska perioden, sedan tillkomsten av importerade metallföremål som elit statusobjekt och till slut egen produktion och export hand-ihand med ökande socialutveckling. Slutdiskussion om förhållande social tillväxt: teknologisk tillväxt Föreläsningen kombinerar två perspektiv. Den handlar dels om bilder FRÅN forntida samhällen, dvs om bilderna i relation till oss moderna människor, hur vi närmar oss dem; dels om bilder I forntida samhällen, dvs hur bilder kan ha fungerat i sina dåtida sammanhang. De bilder som diskuteras härrör från bronsålderskulturerna i det grekiska området: den minoiska på Kreta, den kykladiska på de kykladiska öarna, den mykenska kulturen på det grekiska fastlandet, täckande i runda tal 2000-1000-talen f Kr. Syftet med föreläsningen är att ge en överblick över bronsåldern i Nord- och Centraleuropa med fokus på följande teman: Metallen, Krig och fred samt Det rituella livet. Vi funderar kring likheter och skillnader i dessa regioner. Genomgång av Gamla Testamentets böcker och tillkomsthistoria. Diskussion om deras tendens och värde som historiska källor. Kronologisk genomgång period för period från den egyptiska fångenskapen till efterexilisk tid, med indragande av arkeologisk evidens. Diskussion om fall där litterära och arkeologiska källor stämmer särskilt väl överens eller står i Scarre 2005, 419-420, 473-480; Gillis et al. 2004, 5-14, 19-20, 34-35, 79-85; Renfrew & Bahn 2004, 213-230, 346-354 Renfrew & Bahn 2004, delar av kap 10 Gillis et al. 2004, 79-103, 132-140 Andrén 1997, 58-63
tydlig motsättning till varandra. Föreläsning 15 Örjan Wikander Presentation av Iliaden och Odysséen, deras Scarre 2005, 450-451 Text och arkeologi vid Medelhavet, exemplet Homeros innehåll och tillkomsthistoria. Kort introduktion i den homeriska frågan. Detaljerad genomgång av Heinrich Schliemanns liv och verksamhet, följd av senare arkeologisk forskning, fr.a. i Troja, och dess resultat i förhållande till de homeriska eperna. Föreläsning 16 Livsmedelsförsörjningen i Charlotte Wikander Klimatiska och geologiska förutsättningar för olika grödor: Medelhavstriaden bröd, oliver och Santillo Frizell 2006 Wikander & Wikander 1999 Medelhavsområdet vin. Framväxten och spridningen av vin- och olivodling från vilda ursprungsväxter. Kolhydratkällor: spannmål (bröd och gröt), grönsaker, frukt. Proteinkällor: Baljväxter, fisk, ost, köttets begränsade roll. Fettkällor: oljor, speciellt oliv-. Sötningsmedel: honung, fikon, russin. Odlingsmetoder och djurhållning: våra skriftliga, bildmässiga och arkeologiska källor Föreläsning 17 Charlotte Wikander Frågeställningar: vad behövs i en stad, och vad Scarre 2005, kap 13 Den antika stadens framväxt brukar vi finna i en antik stad i det grekiskromerska området? Hur kan en stad växa fram? Begreppen synoikism, kolonistäder, städer som nav i nätverk med den omkringliggande landsbygden anlagda städer, framvuxna städer. Det antika Grekland: stadsstaten (pólisstaten) som politiskt, socialt och fysiskt fenomen (exemplen Athen, Korinth, kolonistäder i Syditalien). Från hyddor till hus urbaniseringen av Rom och Etrurien på 600-talet f.kr. Staden som kulturspridare, mötesplats och ideologisk knutpunkt i en främmande omgivning: exemplet Alexandria. Föreläsning 18 Örjan Wikander Begreppet koloni/kolonisering; olika typer av Scarre 2005, kap 13
Kolonisering: fenicierna, grekerna och romarna Föreläsning 19 Roms kulturella inflytande inom och utom rikets gränser. Exemplet Nordeuropa Föreläsning 20 Religiösa föreställningsvärldar i den klassiska världen Delexamination 2 Muntligt redovisning Bronsålder, det nordiska och medelhavsområdet Föreläsning 21 Romerskt i Skandinavien centralplatser, eliter och Dominic Ingemark Charlotte Wikander Charlotte Wikander, grupp 1 Örjan Wikander, grupp 2 Birgitta Hårdh kolonier, olika funktioner allt exemplifierat med kolonisering under fyra historiska perioder: fenicier cca 1100(800-tal?) 500-tal f.kr., greker 700-tal 400-tal f.kr., grekiskt hellenistiska ca 330-200 f.kr., och romerska 200-tal f.kr. 100-tal e.kr. Förläsningen om handlar om hur ett världsimperium det romerska riket kom att påverka de folk som låg utanför dess gränser. Två fallstudier kommer att diskuteras mera i detalj: den romerska järnåldern i Skottland respektive Skandinavien, men lektionen syftar till att ge en uppfattning om hur stora riken och högkulturer påverkar omkringliggande områden kulturellt, ekonomiskt och militärpolitiskt mera generellt. Frågeställningar: skillnaderna mellan bekännelsereligion (individen central) och kollektiv religion (samhället/gruppen central). Källor till grekisk-romersk religion, och hur långt kan vi komma med dem? Organiseringen av en religiös världsbild. Centrala ritualer i kulten; fördelningen mellan gemensamma ritualer, ritualer för vissa grupper (ålder eller kön), familjeritualer. Diskussion kring bronsåldern i Europa, materiella resurser, social organisation, etc. Järnåldern i Medelhavsområdet: social och materiell förändring. Områden för gruppdiskussion och presentation ges i samband med delexaminationen. Vad betyder en gräns? Limes skiljde två olikartade samhällssystem. Hur påverkade detta dem som fanns i gränsområdet, politiskt, ekonomiskt och Gillis et al. 2004, 141-145; Hårdh & Larsson 2007 Scarre 2005, kap 13 O Connor 2000, valda delar; Santillo Frizell 2006; Renfrew & Bahn 2004, kap 7; Wikander & Wikander 1999 Hårdh & Larsson 2007 Gillis et al. 2004, 145-150
centrum-periferi. Studiebesök vid LUHM, Uppåkrautställningen. Föreläsning 22 Vikingar i österled och västerled. Expansion och urbanisering Birgitta Hårdh mentalt? Uppåkra som fenomen, speglat i platsens externa kontakter fram till vikingatiden. Hur såg det vikingatida Norden ut? Varför företog man långa utlandsresor? Vem har berättat om dem? Olika perspektiv beroende på berättaren. Nordbor i England, Ryssland och Nordatlanten. Variationer i expansionen. Vilken påverkan på det nordiska samhället blev resultatet av resorna? Hårdh & Larsson 2007 Gillis et al. 2004, 145-150 Vikingar i populärkulturen. Föreläsning 23 Människans föreställningsvärld under järnålder och vikingatid Föreläsning 24 Utmarksbruk Järn, tjära, smör och honung Föreläsning 25 Den medeltida staden Cornelius Holtorf Kristina Jennbert Anders Ödman Vikingar i populärkulturen: En kort redovisning om Vikingars kulturell betydelse i nytiden sedan 1800-talet. I stort sätt finns två sorters Vikingar i populärkulturen, de lekfulla och de mörka. De som gillar Heavy Metal är speciellt välkomna. Hur man arkeologiskt kan studera religion. De tre analytiska begreppen ritual, mytologi och kosmologi. Västnordisk texter kontra arkeologiskt material. Romersk järnålder medeltid, nordisk hedendom med ett riktigt långtidsperspektiv. Kort om receptionen av det nordiska i mer modern tid. Utmarksbruk utgår från skånska förhållanden med slåtter och stubbskottskogbruk men också det nordliga fäbodsystemet beskrivs. Utmarksproduktion av järn, tjära och andra produkter presenteras. Fiske som utmarksbruk och den begynnande turismen som utmarksbrukare ges ett litet avsnitt. Klimatets förändringar och påverkan på försörjningen berörs också. Hur man studerar urbanisering. Centrala begrepp förklaras, urbaniseringsprocesserna under de senaste ca 1500 åren i norra Europa presenteras, Halewood & Hannam 2001; Raudvere et al. 2001 delar Renfrew & Bahn 2004, kap 10; Raudvere et. al 2001, valda delar Ödman 2001
Föreläsning 26 Urbanisering hälsa och livsvillkor i stad och på land under medeltiden Föreläsning 27 Riksbildning och gränsformation i Norden, identiteter och rumsuppfattningar Föreläsning 28 Perspektiv på europeisk urbanisering. Urbaniseringsprocesser bortom Europa Föreläsning 29 Slagfältsarkeologi och krigets effekter på landskap, population och mentalitet Elisabeth Iregren Anders Ödman de urbana orternas struktur och gestaltning, inkl. byggnadsutveckling, institutionellt landskap och visioner om den ideala staden introduceras. I Sverige finns många tusen medeltida skelett bevarade. Jag kommer att redovisa hälsa/sjukdom hos kvinnor, män och barn. Eftersom livsmiljöerna är olika i stad och på landsbygden kommer jag att jämföra situationen mellan människor som levde i olika miljöer och under skilda förhållanden. Föreläsningen behandlar identitet och samhällsformation över de senaste ca 1500 åren i Norden. Administrativa indelningar (bygd, socken, härad, hundare, stift, land) och judiciella institutioner i äldre tid. Riksbildningsprocess och gränsbildningsprocess introduceras översiktligt. För att sätta den europeiska urbaniseringen i perspektiv ges exempel på alternativa urbaniseringsprocesser från Afrika, Asien och den europeiska kolonialismens värld. Slagfältsarkeologi ger en introduktion i detta med hjälp av de massgravar som påträffats i Sverige. Korsbetningsmaterialet berättar en historia om hur en överlägsen inkräktare kunde föröda en hel provins. Långfredagsslaget vid Uppsala beskrivs också utifrån ett massgravsmaterial. Vapen, truppernas sammansättning och skadorna på det civila samhället redovisas. Som exempel på traditionell slagfältsarkeologi används en engelsk undersökning av platsen för slaget vid Schrewsbury. Avslutningsvis förevisas ett exempel på modern slagfältsarkeologi från Larsen 1997; Renfrew & Bahn 2004, kap 11 Scarre 2005, 380-391, 518-551, 585-593
Föreläsning30 Kulturmöten konflikt, anpassning, hybridisering Föreläsning 31 Sakrala rum kristna, islamiska, buddhistiska, hinduiska Föreläsning 32 Industriarkeologi skruvar och muttrar eller arkeologiskt forskningsfält? Slutexamination: -inlämning av hemtenta -workshop Anders Ödman Charlotte Wikander Edinburgh där man arbetat med lämningar från andra världskriget En översikt över vad som kan hända när skilda kulturer möts, epedemier, folkmord, men också kulturell blandning; begrepp som hybriditet, kreolisering förklaras. Diskuterar vad som utgör ett sakralt rum utifrån parametrarna platsen, föremålet och handlingen. Presenterar översiktligt Islam och Buddhism ur arkeologiskt perspektiv, bl.a. landskapet som kosmogram. Industriarkeologins olika utövare och deras utgångspunkter och mål inleder. Jag ger en bred presentation av det industriella kulturarvet och presenterar industriarkeologins uppkomst i England på 1950-talet och dess aktuella arbetsfält här i landet Tema 1: Människor, mat och materiell kultur Tema 2: Människan i rummet Tema 3: Människans identiteter och nätverk Tema 4: Människan och hennes föreställningsvärld Repetition av all ovanstående litteratur.