TÄNK PÅ MILJÖN! SPARA TILL NÄSTA ÅR!

TÄNK PÅ MILJÖN! SPARA TILL NÄSTA ÅR! Information inför läsåret 2015 2016 + Kursbeskrivningar + + Ämnesvalsblanketten + + Utbytesperioder/Gemensamt kursutbud för gymnasienätverket Team Nord + + Internationella projekt + + Distanskursbricka för gymnasienätverket Team Nord + DEADLINES Kursval I on 18.3.2015, kursbrickan bearbetas därefter I april och maj enligt info i Wilma, InfoTV och veckosamlingar. Utbytesperioder (gemensamt kursutbud), distanskurser och Team Nords internationella projekt to 29.4.2015. KARLEBY SVENSKA GYMNASIUM Banérgatan 3 5, 67100 Karleby epost: ksg@kokkola.fi Kansli 040 806 5161 Studiehandledare 044 780 9762 Rektor 044 780 9160 www.kokkola.fi/ksg

Kursbeskrivning I denna förteckning hittar du de kurser som bjuds ut vid Karleby svenska gymnasium läsåret 2015 2016. Ta en titt innan du gör ditt kursval! Ämnena presenteras i alfabetisk ordning. [OBL] = obligatorisk kurs. Rekommenderad kursordning vid varje ämne. BIOLOGI Rekommenderad kursordning: kurs 1 före kurs 3, kurs 2 före kurs 5. Kurs 4 när som helst. BI1 Organismernas värld [OBL] Biologin som vetenskap o livets egenskaper och grundförutsättningar o biologiska vetenskaper och forskningsmetoder Hur biodiversiteten kommer till synes o ekosystemens och arternas mångfald o djurens beteende som uttryck för mångfalden o den genetiska mångfalden Evolutionen livets utveckling o livets ursprung o förökningsstrategier och evolutionskrafter o arternas uppkomst och undergång o biosfären i dag Hur naturen fungerar o växelverkan mellan levande och icke levande natur o ekosystemens struktur och funktion o egenskaper i populationer o förhållanden mellan arter o organismernas anpassning till omgivningen och deras utbredning BI2 Cellen och ärftligheten [OBL] Cellen som grundenhet för livet o hur celler undersöks o olika slags celler o cellens byggnad och funktion Cellens energihushållning o bindningen av energi o frigörelse av energi Hur cellfunktionerna styrs o DNA strukturen och DNA:s funktion o proteinsyntesen Cellförökningen o mitosen och dess betydelse o cellens delning, tillväxt och differentiering Ärftlighetens grunder o gener och alleler o könscellerna och deras uppkomst genom meios o ärftlighetsmekanismerna Populationsgenetiken och den syntetiska evolutionsteorin BI3 Miljöekologi Ekologisk forskning o fördjupning av de ekologiska grundbegreppen o den ekologiska forskningens syfte o indikatorer över miljöns tillstånd o planering och genomförande av en egen undersökning Biodiversiteten och dess betydelse o biodiversiteten som en naturresurs o utrotningshotade organismarter och livsmiljöer och skyddet av dem o biodiversitetens minskning De ekologiska miljöproblemen, orsaker och tänkbara lösningar o problem i anslutning till ämnenas kretslopp o lokala miljöproblem Den finländska naturens ömtålighet o skogarna i norr o kärren o sjöarna och vattendragen

o Östersjön En hållbar framtid o ekologiskt hållbar utveckling och individens val o den byggda miljön och stadsekologi o ekologiskt hållbar produktion o miljöteknikens möjligheter BI4 Människans biologi Särdragen hos människans celler och vävnader o cellernas uppkomst, tillväxt och differentiering i vävnader samt stamcellernas betydelse o hur cellerna åldras och dör o cancer Organismens byggnad, funktion och betydelse o matsmältningen och födan o andningsorganen och regleringen av andningen o blodet och blodomloppet o sekretionsorganen och den kemiska jämvikten o det muskuloskeletala systemet Regleringen av livsfunktionerna o de inresekretoriska körtlarna och hormonerna o nervsystemet och sinnena o värmeregleringen Människans förökning o könsutvecklingen och sexualiteten o befruktning, graviditet och förlossning Människans livscykel och sociala natur Genotypens betydelse o människans evolution och människan som art o ärftlighet och hälsa Organismens anpassningsförmåga och försvarsmekanismer o organismens försvarssystem o människan och mikroberna o giftiga ämnen och mutagener BI5 Bioteknologi Cellens finstruktur och kommunikationen mellan cellerna Cellerna som proteintillverkare o strukturen hos DNA, gener och genom o enzymerna som redskap för cellen och biotekniken Genfunktionerna o hur en gen fungerar och hur dess funktion regleras o mutationer Genteknologin och dess möjligheter o gentekniska metoder och kartläggning av gener o genforskning inom medicinska vetenskaper o genforskning som ett sätt att identifiera individer Mikroberna och deras betydelse o bakteriernas och virusens struktur, funktion och förökning o bakterieodling och bakteriebehandling o mikroberna i naturen och i människans tjänst Biotekniken i industrin Växt och djurförädling Etik och lagstiftning inom gentekniken ENGELSKA Rekommenderad kursordning: kurserna 1 6 i nummerordning. Kurs 7 8 möjligen på tvåan. Kurs 9 just före man skriver. ENA1 De unga och deras värld [OBL] Kursen sammanlänkar språkundervisningen i den grundläggande utbildningen med språkundervisningen i gymnasiet och befäster ordförrådet och grundstrukturerna enligt de studerandes behov. Ämnesområdena och situationerna skall ansluta sig till det dagliga livet och till personligt umgänge och människorelationer och språket bör vara familjärt och informellt. Temaområdet "hälsa och trygghet" ger uppslag till kursinnehåll. I kursen betonas diskussion, förmåga att uttrycka åsikter och viktiga strategier vid muntlig kommunikation. ENA2 Kommunikation och fritid [OBL] I kursen övas den muntliga förmågan mångsidigt och strukturerna befästs och utvidgas. Ämnesområdena och situationerna skall beröra fritid och intressen samt tjänster i samband med dem. De allmänna temaområdena "hälsa och trygghet" samt "informations och mediekunskap" bör betonas när kursstoffet

behandlas. Den skriftliga färdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Behärskningen av strategier vid muntlig kommunikation befästs och kursen fäster vikt vid de studerandes säkerhet att uttrycka sig. ENA3 Studier och arbete [OBL] Kursens ämnesområden och situationer skall anknyta till studier och arbetsliv och i kursen övas muntlig och skriftlig kommunikation som är typiska för dem. I kursen skall också ingå övningar i att förstå och använda språket i formella situationer. Det allmänna temaområdet "aktivt medborgarskap och entreprenörskap" ger uppslag till kursinnehåll. ENA4 Samhället och omvärlden [OBL] I kursen betonas muntlig språkfärdighet och textförståelse på en mera krävande nivå. Övningarna utgår från texter om samhället i Finland och i respektive främmande länder. Det allmänna temaområdet "aktivt medborgarskap och entreprenörskap" ger uppslag till kursinnehåll. I kursen övas olika strategier för läsförståelse. De studerande övar sin skriftliga färdighet genom att skriva texter för olika ändamål. ENA5 Kultur [OBL] I kursen behandlas kultur i bred bemärkelse. Temaområdena "kulturell identitet och kulturkännedom" och "informations och mediekunskap" ger uppslag till kursinnehåll. De studerande skall utföra ett större arbete om ett självvalt ämne och presentera det. ENA6 Vetenskap, ekonomi och teknik [OBL] I kursen betonas de studerandes förmåga att förstå också krävande språkligt stoff. Ämnen hämtas från olika vetenskapsgrenar, tekniska rön, olika former av kommunikation och näringslivet. Temaområdet "teknologi och samhälle" ger uppslag till kursinnehåll. Övningarna i lässtrategier fortsätter och de studerande slipar sin skriftliga uttrycksförmåga genom att skriva texter för olika ändamål. ENA7 Naturen och en hållbar utveckling Kursen skall ge den studerande färdigheter att förstå och använda språket på ämnesområden som anknyter till naturen, naturvetenskaperna och en hållbar utveckling. ENA8 Tala och förstå bättre Övning av olika strategier för att tala och använda språket muntligt och i olika situationer i enlighet med målen för språken. Muntligt språkprov som ger ett särskilt intyg vid sidan av avgångsbetyget. ENA9 Prepkurs för studentprovet Tonvikten läggs på förberedelse för studentexamen. Den centrala grammatiken repeteras. Hör och textförståelseprov, öppna frågor, uppsats, sammandrag, översättning, strukturer och övriga delar som kan komma i studentprovet övas. FILOSOFI Rekommenderad kursordning: kurs 1 väljs först. Därefter är ordningen fri. FIL1 Introduktion till filosofiskt tänkande [OBL] o vad filosofi är, de filosofiska frågornas natur och deras förhållande till praktiska, vetenskapliga och religiösa spörsmål; filosofins centrala delområden o filosofiska grundtankar om verklighetens natur: förhållandet mellan ande och materia, mellan frihet och tvång o grundläggande filosofiska uppfattningar om kunskap och vetande samt om hur de förhåller sig till vetenskapliga och alldagliga synsätt: kunskap, sanning och argumentering, förhållandet mellan teori och erfarenhet när kunskapen utformas o förhållandet mellan individen och samhället som en filosofisk fråga, begreppen rättvisa och frihet o det goda och det rätta som filosofiska begrepp, arten av de moraliska värderingar som styr människans handlande, dessa värderingars förhållande till fakta och andra värdeomdömen; filosofiska uppfattningar om skönhet, om ett gott liv och om lycka. FIL2 Filosofisk etik o tillämpande och normativ etik angående moralfrågor samt metaetik o grunden för olika moraliska värderingar och normer, moralens förhållande till rätt och religion, förnuftets och känslornas andel i moralisk övertygelse

o objektivitet och subjektivitet i moraliska värderingar och normer, fakta i etiska grundfrågor samt våra möjligheter att nå fram till etiska sanningar o grunderna för den klassiska dygdetiken samt för konsekvens och pliktetiken o filosofisk etik och frågan om ett gott liv FIL3 Kunskap och verklighet i filosofin o metafysikens centrala frågor och grundbegrepp, olika uppfattningar om metafysikens väsen samt verklighetens natur i ljuset av naturvetenskaplig, humanistisk och praktisk kunskap o det sannas natur och sanningsteorierna o kunskapens möjligheter och gränser, kunskapens berättigande o att veta, förstå och tolka; skillnader och likheter mellan praktisk och vetenskaplig kunskap; naturvetenskaplig och humanistisk kunskap o den vetenskapliga forskningens natur och metodiska grundbegrepp o grunderna i argumentation och härledning FIL4 Samhällsfilosofi o samhällelig rättvisa o individens rättigheter och skyldigheter, brott och straff o det berättigade i samhällsordningen, makten och ägandet: teorier om samhällsfördrag, anarkism och samhälleliga utopier o politisk filosofi: grundtankarna i konservatismen, liberalismen och socialismen samt nutida samhällsfilosofiska tolkningar av dem o filosofiska spörsmål i den moderna kulturen: kön och könsroller, identiteten och uppbyggnaden av den, utanförskap, främlingskap och mångkulturalism MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA Rekommenderad kursordning: kurserna 1 6 i nummerordning. Kurs 7 abiåret eller möjligen på tvåan. Kurserna 8 9 just före man skriver. FIM1 Människans vardag och fritid [OBL] I kursen fördjupas förmågan att uttrycka sig nyanserat och korrekt i olika sammanhang Skillnaderna mellan talspråk, slang, dialekter och standarfinska klargörs I litteraturen läses fantasi, scifi eller skräcklitteratur I grammatiken repeteras och fördjupas verbläran, speciellt skillnaderna i tal och skriftspråket lyfts fram FIM2 Natur och miljö [OBL] Natur och miljöskyddsfrågor diskuteras Ordförrådet visavi natur breddas och fördjupas I kursen ingår texter och föredrag om naturen och naturvetenskaperna I litteraturen läses rese och naturskildringar I grammatiken studeras idiomatiska drag i nomenböjningen FIM3 Handel, teknik och kommunikation [OBL] I kursen fördjupas och diskuteras ämnen som berör konsumtion, teknik och informationsteknik Reklam, annonser, artiklar och bruksanvisningar utgör textdelen av kursen Redogörelser kring varuslag, uppfinningar eller kommunikationsmedel I litteraturen läses detektivromaner I grammatiken fördjupas nominalformerna, satsbyggnaden och de icke finita strukturerna FIM4 Samhället och massmedia [OBL] I denna kurs studeras det finländska samhället genom massmedierna samt mediernas roll att förmedla, granska och diskutera aktuella händelser, företeelser och åsikter. Vi analyserar tidningar, tidningsavdelningar, radio och teveprogram Insändare, intervjuer, reportage och artiklar övas I grammatiken behandlas olika texters stil och byggnad. Disposition, styckeindelning,

finskans interpunktion och satsmotsvarigheterna fördjupas Olika sätt att skapa sammanhang och variation diskuteras. FIM5 Utbildning, yrkes och näringsliv [OBL] I denna kurs skall de studerande bekanta sig med utbildningsterminologi och olika utbildningsvägar i Finland. Olika studievägar och studiesätt, inträdeskrav och sysselsättningsmöjligheter diskuteras Genom artiklar eller intervjuer på finska kan eleverna fördjupa sig i något yrkesområde och öva sig att genomföra små undersökningar Anställnings eller arbetsintervjuer tränas. I anslutning till texterna I grammatiken övas attribut, adverbial, rektion, finskans motsvarigheter till svenskans prepositionsattribut, låneord och sammansatta ord FIM6 Finsk kultur och litteratur [OBL] I den sista obligatoriska kursen skall de studerande bekanta sig närmare med några av den finska litteraturens klassiker, dikter, folkdiktning och skådespel Varje studerande skall läsa åtminstone ett skönlitterärt verk och recensera eller analysera det i form av en hem eller klassuppsats Skrivprocessen övas och fördjupas Under kursen behandlas gemensamt några kända finska författare Skönlitteraturen anknyts vid tillfälle till bildkonst, film och musik I kursen kan även ingå ett teater eller annat studiebesök Kursen avslutas med ett muntligt föredrag om de olika konstformerna i Finland FIM7 Muntlig uttrycksförmåga Kursen går ut på att studera språklig växelverkan samt olika regler och sätt för formell och informell kommunikation. De studerande skall förkovra sig i att tala och uppträda på finska. De skall lära sig att kritiskt iaktta sin framställning och sitt språk samt vänja sig vid att både ge och ta kritik. I kursen ingår ett muntligt prov. Detta bedöms skiljt från kursen. Man får ett intyg separat från avgångsbetyget med vitsord i det muntliga provet. FIM8 Skrivandets konst I denna kurs skall de studerande analysera olika slag av texter på finska Speciellt skrivandet av essäer fördjupas De vanligaste texttyperna analyseras och övas Skrivprocessen från planering till redigering och korrekturläsning genomgås med hjälp av tillgänglig datateknik och program Syftet är att lära sig att kritiskt granska och bearbeta en text både innehållsligt och språkligt Vid behov ges övning och handledning även i att skriva fiktiv text. FIM9 Prepkurs för studentprovet I den här kursen läggs tonvikten på förberedelse för studentexamen. Den centrala grammatiken repeteras. Hör och textförståelseprov, öppna frågor, uppsats, sammandrag, översättning, strukturer och övriga delar som kan komma i studentprovet övas. FINSKA Rekommenderad kursordning: kurserna 1 6 i nummerordning. Kurs 7 abiåret eller möjligen på tvåan. Kurserna 8 9 just före man skriver. FINA1 Människans vardag och fritid [OBL] I kursen repeteras och fördjupas alldagliga umgänges och servicesituationer Under kursen bekantar sig de studerande med olika verksamheter, situationer och tjänster i närsamhället Vid kursens slut skall de studerande även i tal kunna uttrycka sina behov, önskemål och åsikter I grammatiken repeteras och fördjupas finskans verbböjning och grundläggande objektsregler FINA2 Natur och miljö [OBL] Under kursen behandlas naturen och olika miljöer i Finland ur närings, turist och rekreationssynvinkel.

De studerande skall läsa några saktexter om natur och miljö samt iaktta och diskutera frågor i anslutning till dem I grammatiken repeteras och fördjupas finskans nomenböjning, subjekt och unipersonella uttryck. Vid kursens slut skall de studerande på finska kunna presentera sevärdheter på sin hemort, berätta om en resa eller upplevelse i naturen samt kunna ta del av diskussioner om miljöfrågor. FINA3 Handel, teknik och kommunikation [OBL] I denna kurs skall de studerande bekanta sig med handel, teknik och tekniska uppfinningar I anslutning till texterna behandlas finskans particip och participuttryck samt de satsmotsvarigheter som bygger på dem Vid kursens slut skall de studerande kunna redogöra för olika konsumtionsvanor samt diskutera vardagsteknik och kommunikationsmedel. FINA4 Samhället och massmedia [OBL] Kursen behandlar grundläggande begrepp och drag i politik och samhälle I finska tidningar läses nyhetsreportage eller ledare De studerande uppmanas under kursens gång att följa med lämpliga nyhets och aktualitetssändningar i medierna I grammatiken behandlas finskans infinitiver och de satsmotsvarigheter som bygger på dessa Vid kursens slut skall de studerande visa att de kan ta del av huvudinnehållet i en finsk dagstidning, redogöra för en aktuell fråga, föra anteckningar och skriva en kort redogörelse för dem även på finska. FINA5 Utbildning, yrkes och näringsliv [OBL] I denna kurs diskuteras på finska olika utbildningsvägar och yrkesval samt näringsliv och tjänster i Finland på olika nivåer De studerande skall ta del av utbildningen och studierna på ett särskilt område I grammatiken fördjupas finskans objekt och de viktigaste adverbialen Vid kursens slut skall de studerande både i tal och skrift kunna redogöra för sina studie och yrkesplaner FINA6 Finsk kultur och litteratur [OBL] Under kursen genomgås utifrån texter, konstnärliga produkter eller studiebesök viktiga kulturområden och konstarter i Finland Några internationellt kända finska konstnärer och författare behandlas De studerande skall under kursens gång läsa åtminstone ett finskt verk och muntligt kunna redogöra för och diskutera innehållet i det Vid kursens slut skall studerandena kunna ange några kända finska konstnärer, kompositörer och författare, berätta litet om dem och nämna något av deras huvudverk I grammatiken behandlas olika slags attribut samt stil och variationsfrågor FINA7 Presentera och diskutera På basis av innehållet i de tidigare kurserna uppövas förmågan att tala finska i olika situationer Övningarna ska omfatta såväl monologer som dialoger och debatter Som utgångspunkt används aktuella texter och hörförståelsematerial I kursen ingår ett muntligt prov. Detta bedöms skiljt från kursen. Man får ett intyg separat från avgångsbetyget med vitsord i det muntliga provet. FINA8 Världen och vi I denna kurs läses och fördjupas innehållet och ordförrådet i populärvetenskapliga texter om aktuella ämnen på olika områden De studerande övar sig att sammanfatta, kommentera och diskutera innehållet i texterna Betydelse och stilfrågor diskuteras Speciellt skrivandet av essäer fördjupas De vanligaste texttyperna analyseras och övas FINA9 Prepkurs för studentprovet I den här kursen läggs tonvikten på förberedelse för studentexamen. Den centrala grammatiken repeteras. Hör och textförståelseprov, öppna frågor, uppsats, sammandrag, översättning, strukturer och övriga delar som kan komma i studentprovet övas.

FRANSKA Rekommenderad kursordning: i nummerordning. FRB1 God dag, trevligt att träffas Språket i kursen täcker grundläggande funktioner, såsom att hälsa, att ta avsked och att presentera sig. De studerande övar sig i att berätta om sig själv och genom frågor locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena täcker också familjen och mänskliga relationer och de studerande lär sig att klara sig i enkla alldagliga språksituationer. Kursens tonvikt ligger alltså på muntlig kommunikation som även innefattar uttal och intonation. Bedömning: fortlöpande utvärdering av såväl muntliga som skriftliga prestationer. FRB2 Så ska saker och ting skötas Kursen handlar bl.a. om släkt, vänner och andra mänskliga relationer samt om dagliga rutiner. Inom dessa temaområden övar de studerande sig i att klara sig i olika alldagliga situationer som t.ex. att göra uppköp och uträtta enkla ärenden. Den studerande får sålunda tillfälle att reflektera över kulturella skillnader i närmiljön. I kursen betonas fortsättningsvis muntlig framställning med speciell tonvikt på talsituationer. I bedömningen beaktas den studerandes muntliga och skriftliga prestationer inom kursens temaområden, där även hörförståelse ingår. FRB3 Fritid och intressen Ämnesområden och situationer i denna kurs behandlar vardagslivet och fritiden ur den studerandes synvinkel. Den egna livsstilen jämförs med hur man lever i fransktalande länder. I kursen betonas talförståelse och förmågan att tala franska, bland annat hur man uttrycker åsikter. Kännedomen om franskans grundstrukturer utvidgas. Bedömningen baseras i högre grad på behärskandet av grundstrukturer och skriftliga prestationer. FRB4 Världen och vi Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i eget land och i främmande länder. Den studerande kan t.ex. berätta om sin egen hemort och det egna närsamhället. I kursen betonas talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs och utökas. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Vid bedömningen beaktas nu även skriftliga kommunikativa uppgifter, såsom dialoger, brev och vykort. FRB5 Förr och nu I kursen behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Teman är till exempel hälsa och välfärd. I kursen betonas talförståelse och muntlig kommunikation och strukturerna övas och förstärks. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Språkets alla delfärdigheter beaktas i bedömningen. FRB6 Studier och framtidsplaner Kursen handlar om skola, studier och arbetsliv samt om de ungas framtid. De studerande övar sig i att tala och skriva kring dessa teman, lär sig att lägga fram önskemål och planer för framtiden samt motivera dessa. Bedömningen innefattar även längre skriftliga arbeten. FRB7 Kultur Kursen kan handla till exempel om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i respektive främmande kulturer, delvis baserat på elevernas egna intressen. Kursen kan innehålla ett eller flera större projektarbeten som även beaktas i bedömningen. Alla områden inom språkfärdigheten övas och bedöms. FRB8 Vår gemensamma jord Kursstoffet bygger på texter också medietexter som anknyter till samhällelig verksamhet i Finland och i franskspråkiga länder och handlar om jordens tillstånd samt framtidsfrågor. I kursen betonas textförståelse, beskrivningar och redogörelser i tal och skrift som samtliga utgör grund för bedömningen. Studentexamensuppgifter tränas och bedöms. FRB9 Vetenskap och teknik Innehållet i kursen bygger på allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik och olika former av kommunikation. Tonvikten i kursen läggs vid textförståelse och skriftliga övningar. Alla delar av studentexamensproven övas och bedöms. Strukturer repeteras enligt elevernas behov.

FRB10 Naturen och en hållbar utveckling Kursen handlar om naturen och naturfenomen, samt om människans förhållande till naturen i det egna landet såväl som i franskspråkiga länder. Tonvikten i kursen läggs vid textförståelse och skriftliga övningar. Alla delar av studentexamensproven övas och bedöms. Strukturer repeteras enligt elevernas behov. FYSIK Rekommenderad kursordning: helst i nummerordning. Kurserna 3 och 8 kan vid behov läsas vid annan tidpunkt. FY1 Fysiken som naturvetenskap [OBL] o fysikens betydelse under olika historiska tidsperioder samt i våra dagar o materiens och universums grundstruktur och grundformerna för växelverkan o energins bindning och frigörelse, speciellt strålning, i både naturliga och artificiella processer o betydelsen av experiment och modeller då fysikaliska teorier byggs upp, mätningar, presentation av mätresultaten och uppskattning av deras tillförlitlighet o kraft som orsak till att en rörelse förändras o de grundbegrepp som behövs för att beskriva rörelser samt grafisk avbildning av rörelser FY2 Värme o gasers tillståndsförändringar och värmeutvidgning o tryck, hydrostatiskt tryck o uppvärmning och avkylning av kroppar, fasförändringar och värmeenergi o mekanisk energi, arbete, effekt och verkningsgrad o värmelärans huvudsatser, energi i slutna system o energikällor FY3 Vågrörelse o harmoniska krafter och vibrationsrörelser o vågrörelsers uppkomst och utbredning o vågrörelsers interferens, diffraktion och polarisation o reflexion, brytning och totalreflexion o ljus, speglar och linser o ljud, hälsoeffekter av buller och olika sätt att skydda sig mot kraftigt ljud FY4 Rörelselagarna o rörelsemodeller och Newtons lagar o distans och kontaktkrafter, speciellt krafter som motverkar rörelse, samt lyftkraft o rörelsemängdens konstans och impulsprincipen o kinetisk och potentiell energi samt begreppet arbete o vibrationsrörelsens energi FY5 Rotation och gravitation o kraftmoment och rotationsjämvikt o modeller för rotationsrörelse, likformig och likformigt accelererad rotationsrörelse o ekvationen för rotationsrörelse o rörelsemängdsmomentets konstans o rotationsrörelsens energi o cirkelrörelse och dess acceleration o gravitation och rörelser som påverkas av gravitation o kaströrelser och planeternas rörelser o satelliter och deras användning FY6 Elektricitet o galvaniska element, elström i metalliska ledare o mätning av ström och spänning o Ohms lag o Joules lag o motstånd, koppling av motstånd och Kirchhoffs lagar o Coulombs lag, homogena elfält och materia i elfält o kondensatorer, kopplingar och energi o elström i halvledare, till exempel i dioder FY7 Elektromagnetism o magnetisk kraft, magnetfält och materia i magnetfält o laddade partiklar i homogena el och magnetfält o induktionslagen och Lenz lag o induktionsfenomen: virvelströmmar, generatorer och självinduktion o energitransport med hjälp av elström

o mätning av effektiv spänning och ström samt bestämning av impedansens frekvensberoende o svängningskretsar och antenner, elektromagnetisk kommunikation o elsäkerhet o energiindustrin FY8 Materia och strålning o elektromagnetisk strålning o röntgenstrålning o svarta kroppars strålning o den fotoelektriska effekten o strålningens partikelkaraktär och partiklars vågkaraktär o atommodeller med Bohrs atommodell som exempel o kvantfenomen, linjespektrum, atomens energitillstånd och energinivådiagram o atomkärnans byggnad o radioaktivitet och strålsäkerhet o ekvivalensen mellan massa och energi o kärnreaktioner och kärnenergi o materiens minsta beståndsdelar och klassificeringen av dem FY9 Repetition GEOGRAFI Rekommenderad kursordning: i nummerordning. GE1 Den blå planeten [OBL] Det geografiska tänkesättet o begreppet geografi o geografin som naturvetenskap o geografiskt kunskapsstoff, geografiska forskningsmetoder och undersökningsförlopp o förändringar i världsbilden och kartbildens utveckling Jordens planetariska karaktär o solsystemets uppkomst och grundläggande struktur o solen och dess inverkan på jordklotet o jordens planetariska rörelser och de fenomen som beror på dem Atmosfären i rörelse o atmosfärens struktur och betydelse o vindarna och deras uppkomst, planetariska och regionala vindar samt lokala vindfenomen Hydrosfären i rörelse o vattnets kretslopp i naturen o regnens uppkomst och spridning o havsvattnets rörelser och rörelsernas betydelse Vädret och klimatet o väder och väderprognostisering o värme och klimatzoner o väderförändringar Jordklotets föränderliga ytformationer o jordens struktur o endogena och exogena processer som bearbetar jordens yta Jordklotets växtzoner o växtzonernas läge och avbildningar av dem o förutsättningarna för mänsklig verksamhet och verksamhetens inverkan i olika växtzoner Tolkning av naturlandskap med hjälp av kartor och bilder GE2 En gemensam värld [OBL] Kulturgeografins väsen och uppgifter o betraktelsesätt och infallsvinklar o geografisk uppfattning och mentala kartor o platsupplevelser och regional identitet Befolkningen och bosättningen o befolkningens utveckling och tillväxt o bosättningens regionala fördelning, flyttningsrörelser och urbanisering o kulturerna och kulturernas förändring samt minoritetskulturer Naturtillgångar o klassificering och tillgång på resurser Primärproduktionen och miljön o livsmedelsproduktion och tillgång på livsmedel samt hållbart jordbruk och fiske o jordbruksformer o skogarna som en naturresurs och hållbar skogshushållning Industrin och energin o råvaror och energitillgångar

o industrins lokalisering o principerna för en bärkraftig industri och energihushållning Rörelser och växelverkan o trafiksystem o turismen och dess betydelse på olika områden o världshandeln o regionala spridningsfenomen geografisk diffusion Den mänskliga verksamhetens regionala struktur o centrum och periferier o markanvändningen på landsbygden och i städerna o centralorter och influensområden o tolkning av kulturlandskap med hjälp av kartor och bilder Dirigering av utvecklingen och hållbar utveckling o regionplanering och principerna för delaktighet i planeringen o utvecklingsskillnader på olika plan o internationellt samarbete o globaliseringen GE3 Riskernas värld Riskernas geografi, klassificering av risker och riskernas betydelse Risker och riskfyllda områden i anslutning till naturföreteelser o risker relaterade till rymden, endogena risker, stormar, översvämningar, torka och risker som härstammar från organismer o att gardera sig mot risker i naturen Miljörisker och riskfyllda områden som beror på förhållandet mellan människan och naturen o risker på grund av exploateringen av naturen: energifrågor och naturresurser, tillgången på rent vatten, erosion och uppkomsten av öknar, klimatförändringar, föroreningar och utarmningen av biodiversiteten o möjligheter att förhindra och minska miljöriskerna med metoder för hållbar utveckling Mänsklighetens risker och riskfyllda områden o befolkningstillväxt och hunger, urbanisering, riskerna med globalisering, samhälleliga och politiska spänningar, krig, flyktingströmmar och social ojämlikhet o möjligheter att reglera konflikter Tekniska risker GE4 Regionstudier Kartografins grunder och geografiska källor o fältobservationer, enkäter och intervjuer o kartor, kartskalor, kartprojektioner och karttyper, flygfoton och satellitbilder o numeriska källor och visualisering av dem i form av kartor och diagram o tryckt källitteratur och källor i digital form som datanät och CD ROM databaser Geografiska informationssystem o grunderna för geografisk information och informationssystemens tillämpningar o exempel på behandling av geografiskt källmaterial, tolkning och visualisering av områden på olika nivåer med hjälp av GISprogram En egen undersökning av ett område o val av ett område för undersökningen o insamling av material med hjälp av kartor, statistik, digitalt GIS material eller annat källmaterial, behandling och tolkning av materialet samt en mindre områdesrapport o ämnesområden: det undersökta områdets läge som en del av större områden, områdets storlek, dess naturförhållanden, befolkning och bosättning, naturtillgångar och markanvändning, näringar, trafik och tjänster, indelning av området i delområden samt områdets problem och utvecklingsmöjligheter GYMNASTIK Rekommenderad kursordning: en obligatorisk kurs per år. Kurs 3 riktas till åk II (förberedelse för De Gamlas Dags dans). GF1 och GG1 Färdighet och kondition [OBL] o uppövning av den fysiska konditionen, testning och bedömning av den o muskelvård och avslappning o bollspel inomhus och utomhus, klubbspel och

racketspel o gymnastik i olika former o dans i olika former o vinteridrott o simning och livräddning o friidrott o orientering och motion i naturen GF2 och GG2 Träning ensam och tillsammans med andra [OBL] o träning av den fysiska konditionen, muskelvård och avslappning o bollspel inomhus och utomhus, klubbspel och racketspel o gymnastik i olika former o dans i olika former o vinteridrott o konditionssimning och vattengymnastik o konditionsidrott o någon ny idrottsgren eller motionsform GF3 och GG3Stimulerande motion Syftet med kursen är att hjälpa de studerande att orka och att öka vakenheten i studierna genom avslappnande och stimulerande erfarenheter av idrott. Kursinnehållet består delvis av gamla danser samt någon annan motionsform som idkas tillsammans. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen. GF4 och GG4 Motion tillsammans Syftet med kursen är att främja de studerandes gemensamma motionsintressen. I arbetssätten betonas samverkan i grupp. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen. GF5 och GG5 Motionsidrott och friluftsliv Friluftskurs. Främst avsedd för 2 och 3 årets studerande. Vi planerar och utför en vandring till fots eller andra färdmedel. Övernattning i tält eller annat skydd. I kursen ingår en teoridel som ger baskunskaper om friluftsliv, allemansrätt, förstahjälp o.dyl. HISTORIA Rekommenderad kursordning: kurs 1 före kurs 2. I övrigt fristående kurser som kan väljas fritt. HI1 Människan miljön och kulturen [OBL] Kursen behandlar växelverkan mellan människan och naturen samt den uppbyggnad och utveckling av kulturmiljön som skett som ett resultat av denna växelverkan från förhistorisk tid till nu. Förhistorien fångstkulturens tid o människans utvecklingsskeden o samlarnas och jägarnas levnadssätt Jordbruket och de förändringar som det medförde o arbetsfördelningen och kulturens uppkomst o kulturerna i de stora floddalarna Medelhavets ekonomiska sfär under antiken o näringslivet i Grekland o Rom en miljonstad och ett imperium o slaveriet och antikens teknik Det ekonomiska systemet och samhällssystemet under medeltiden o feodalsamhället o befolkningen, handeln och städerna under medeltiden Upptäcktsfärderna o förutsättningarna för upptäcktsfärderna och följderna av dem o uppkomsten av en världsekonomi Den industrialiserade världen o tekniska innovationer och verkstadsindustrins första skeden o förändringarna i arbetsfördelningen mellan könen o samhällsförändringarna och miljökonsekvenserna o förändringarna i stadsstrukturen Det globala konsumtionssamhället o uppdelningen av råvaror och marknader o massproduktionen och konsumtionssamhället o den socialistiska planekonomin o utformningen av den tredje världen o tillväxtens gränser och nya utmaningar

HI2 Den europeiska människan [OBL] Kursen behandlar centrala vinningar inom den europeiska kulturen samt förändringarna i den europeiska människans världsbild och den vetenskapliga och idéhistoriska utveckling som ligger bakom förändringarna. De studerande skall bekanta sig med den europeiska kulturens vinningar med hjälp av olika slags historiskt källmaterial. Kulturen bör förstås som ett övergripande begrepp. Antiken o demokratins uppkomst o kulturen under antiken Enhetskulturen under medeltiden o den medeltida människans världsbild och sedvänjor o religionens inflytande på kulturen Den nya tidens genombrott o renässansen och kunskapsrevolutionen o reformationen o barocken som ett uttryck för envälde och motreformation o uppkomsten av en naturvetenskaplig världsbild Upplysningens tidevarv o upplysningsfilosofin och dess inverkan på samhället och konsten o det ideologiska arvet från Förenta staternas frigörelse och från franska revolutionen Idéernas århundrade o centrala ideella inriktningar och strömningar i konsten o vetenskapen som utmanare av religionen o borgerskapets århundrade Nutiden o kulturens splittring o populärkulturen som massunderhållning HI3 Internationella relationer [OBL] Kursen behandlar de viktigaste händelserna och förändringarna inom den internationella politiken från och med slutet av 1800 talet och deras bakgrund. Företeelserna analyseras utgående från den ekonomiska, ideologiska och maktpolitiska konkurrensen. En central infallsvinkel är demokrati kontra diktatur. Stormakternas strävan efter dominans o grundläggande begrepp inom den internationella politiken o teori och praxis inom imperialismen o första världskriget och dess inverkan på den internationella politiken Tiden mellan världskrigen samt andra världskriget o europeiska ytterlighetsrörelser, demokratins kris och förföljelser o andra världskriget och dess följdfenomen Det kalla kriget o det kalla krigets teori: Förenta staterna och Sovjetunionen som ledare i en bipolär värld o det kalla krigets ideologiska, ekonomiska och militära fronter o krisernas karaktär under det kalla krigets tid o Tyskland som arena för det kalla kriget o Kinas roll i den internationella politiken En ny tid av osäkerhet o Sovjetunionens splittring och bipolaritetens upplösning o internationella fredssträvanden o tredje världen som en del av den internationella politiken o Mellanöstern som ett problemfält o förändringen i Förenta staternas ställning i den internationella politiken o nya internationella strukturer HI4 Vändpunkter i Finlands historia [OBL] Kursens syfte är att analysera viktiga förändringsprocesser och utvecklingslinjer i Finlands historia från 1800 talet till nutiden. Centrala frågor är förändringarna i Finlands statliga och internationella ställning, kriser i anslutning till dem, övergången från ståndssamhälle till medborgarsamhälle samt ekonomiska och kulturella brytningar. Arvet från den svenska tiden Maktskiftet o Finlands införlivande med Ryssland o autonomins uppkomst

Finskhetsrörelsens uppkomst och den nationella väckelsen o den ideella grunden och centralgestalterna Samhällelig och ekonomisk brytning o näringsstrukturens förändring och industrialiseringen av Finland o ståndssamhällets upplösning och medborgarsamhällets framväxt o förtrycksperioderna och demokratins uppkomst Finlands självständighetsprocess o Finlands frigörelse o inbördeskriget o regeringsformen Från tudelning till enande o högerradikalismens uppkomst o levnadsstandardens uppsving o kulturen som konsumtionsvara Andra världskriget och dess följder o krigen och återuppbyggandet o omläggning av utrikespolitiken Välfärdsstatens uppkomst o strukturella förändringar o de kulturella och samhälleliga förändringarna på 1960 och 1970 talet Finlands nya internationella ställning o anslutning till den internationella integrationen kulturellt, ekonomiskt och politiskt o finländarnas framtid som en del av ett globalt system Lokalt 1808 1809 års krig i Österbotten. Inbördeskriget 1918 i Österbotten. Vinterkriget, fortsättningskriget och veteranerna i Österbotten. HI5 Finland från förhistorien till autonomin Kursen behandlar de viktigaste utvecklingslinjerna i Finlands historia före år 1809 och det finländska kulturarvet. Förhistorien o förhistorien och olika tolkningar av finnarnas och samernas härstamning o bosättning, levnadsvillkor, religion och föreställningar samt yttre förbindelser Finlands anslutning till den västeuropeiska kulturgemenskapen på medeltiden o Finland i gränsområdet mellan öst och väst o ståndssamhällets uppkomst o bosättning, näringsgrenar, religiösa och politiska förändringar Den nya tidens nya vindar o reformationen och centralmaktens allt starkare ställning Stormaktstiden o stormaktstidens spår i Finland o ekonomi, befolkning, utbildning Frihetens och nyttans tid o den kulturella och ekonomiska utvecklingen o reformerna under den gustavianska tiden o de första stegen till en nationell medvetenhet Lokalt Den äldsta bosättningen i Karleby. Gamlakarleby stads grundläggning 1620. Sjöfarten i Gamlakarleby på 1600 och 1700 talen. Anders Chydenius. HI6 Kulturmöten Ett eller flera av följande kulturområden skall behandlas: o Afrika o arktiska kulturer o ursprungskulturerna i Australien och Oceanien o Indien o den islamska världen o Japan o Kina o Korea o Latinamerika o Nordamerikas ursprungskulturer HÄLSOKUNSKAP Rekommenderad kursordning: i nummerordning. HÄ1 Hälsokunskapens grunder [OBL] o faktorer som inverkar på hälsan och arbetsförmågan samt på säkerheten: näring,

sömn, vila och belastning, hälsofrämjande motion, mental hälsa, socialt stöd, välbefinnande i arbetet, arbetssäkerhet, säkerheten hemma och på fritiden, omgivningens hälsa o sexuell hälsa, parförhållande, familj och det sociala arvet från tidigare generationer o folksjukdomarna och de vanligaste smittsamma sjukdomarna, risk och skyddsfaktorer som gäller dem och olika sätt att påverka dem o egenvård av sjukdomar och blessyrer, första hjälpen och att skaffa hjälp o hälsoskillnader i världen, faktorer som åstadkommer och minskar hälsoskillnader o metoder att söka fram fakta om hälsa samt kritisk tolkning av information, reklam och marknadsföring som angår hälsan o hälsovårds och välfärdstjänster, medborgaraktivitet i folkhälsoarbetet HÄ2 Ungdomar, hälsa och vardagsliv o självkännedom, att bli vuxen, betydelsen av socialt stöd i familj och närmiljö o förberedelse för föräldraskap och familjeliv o livsglädje, att uppehålla mental hälsa och få motivation, att möta kriser och depression o matens betydelse för hälsan, kulturen och samhället samt viktkontroll, hälsomotion och ätstörningar o fysisk och psykisk trygghet, kommunikation utan våld o sexuell hälsa o kännedom om företeelser som förklarar hälsoproblem och som sammanhänger med kulturella, psykologiska och samhälleliga faktorer och tolkningar av dessa, exempelvis en upplevelse av att livet är meningsfullt, kroppsuppfattning/kroppslighet, välbehag och nutida beroenden o tobak, alkohol och droger ur individens, omgivningens och samhällets synvinkel samt ur global synvinkel som gäller dem och olika sätt att påverka dem o egenvård av sjukdomar och blessyrer, första hjälpen och att skaffa hjälp o hälsoskillnader i världen, faktorer som åstadkommer och minskar hälsoskillnader o metoder att söka fram fakta om hälsa samt kritisk tolkning av information, reklam och marknadsföring som angår hälsan o hälsovårds och välfärdstjänster, medborgaraktivitet i folkhälsoarbetet HÄ3 Hälsa och forskning o metoder för att främja hälsa och för att känna igen och förebygga sjukdomar under olika tider o undersökning av hälsobeteende och upplevd hälsa: mätning av den fysiska och psykiska arbets och prestationsförmågan samt ergonomiska mätningar, välmåendet i arbetet och de faktorer som påverkar det o praxis inom hälsovård och välfärdsservice, kundens och patientens rättigheter o förmåga att kritiskt ta del av och bedöma forskningsresultat och de föreställningar om hälsa som medierna förmedlar, medikalisering o bedömning och uppföljning av hur levnadsvanorna påverkar hälsan, praktiska undersökningar KEMI Rekommenderad kursordning: i nummerordning, men kurs 4 kan tas åk 2 eller åk 3 (i åk 3 efter kurs 5). Kurs 4 bör tas åk 2 om man skriver kemi på hösten åk 3. Kurs 2 kan tas efter kurs 1 på åk 1. KE1 Människans kemi och kemin i livsmiljön [OBL] o organiska ämnesgrupper som kolväten, organiska syreföreningar, organiska kväveföreningar samt deras egenskaper och tillämpningar o bindningar i och polaritet hos organiska föreningar o olika slags blandningar, substansmängder och halter o organiska föreningars redoxreaktioner och reaktioner med protonöverföringar KE2 Kemins mikrovärld o grundämnenas egenskaper och det periodiska systemet o elektronhöljets strukturer och atomorbitaler o bestämning av oxidationstal och föreningsformler o kemisk bindning, bindningsenergi och kemiska ämnens egenskaper o hybridisering av atomorbitaler och organiska föreningars bindnings och rymdstrukturer o isomeri

KE3 Reaktioner och energi o symbolspråket för kemiska reaktioner o organiska och oorganiska reaktionstyper, mekanismer och tillämpningar o stökiometriska beräkningar och den allmänna gaslagen o energiförändringar i kemiska reaktioner o reaktionshastigheter och de faktorer som påverkar hastigheterna KE4 Metaller och material o metallernas elektrokemiska spänningsserie, normalpotential, kemiska element och elektrolys o redoxreaktioner o metaller, icke metaller och deras syre och väteföreningar o biopolymerer, syntetiska polymerer och kompositer lokalt tillägg industribesök KE5 Reaktioner och jämvikt o reaktionsjämvikt o jämvikt mellan syror och baser, starka och svaga protolyter, buffertlösningar och deras betydelse o löslighet och mättad lösning o grafisk framställning av jämvikt lokalt tillägg industribesök KE LAB Laboreringskurs BILDKONST Rekommenderad kursordning: kurs 1 väljs först. Därefter fritt val. KO1 Jag, bilden och kulturen [OBL] o konstens väsen: konsten ur individens och samhällets synvinkel samt olika konstuppfattningar o bildens makt och bilder av makten i kulturen o konsten som tolk för kulturen: finländsk, nordisk och europeisk kultur samt utomeuropeiska kulturer o det egna konstnärliga uttrycket: att rita och måla, att arbeta tredimensionellt, att använda digitala bilder o olika medel för att bygga upp en bild: komposition, färger, rörelse, rum och tid o bildtolkning och bildanalys visuellt och verbalt, introduktion i olika sätt att analysera konst, t.ex. formalistisk, semiotisk, ikonografisk och receptionsanalytisk tolkning. KO2 Miljö, plats och rum [OBL alt MU2] o rummet som begrepp: att erfara rummet som en psykisk, fysisk och social plats o grundbegreppen inom arkitektur och formgivning: skala, rörelse, rum, proportionssystem, struktur, färg, form och material o landskap, byggnader, föremål och konstverk som materiella, andliga och estetiska yttringar av respektive tids kulturhistoria o arkitektur och formgivning ur miljöns och näringslivets synvinklar o modeller, reliefer, miniatyrer och experiment med olika material KO3 Medierna och bildernas budskap o bilden i medierna: bildjournalism, reklam, bilder inom underhållningen, populärkultur, serier, det visuella uttrycket på www sidor och i datorspel o grafisk planering: ombrytning, typografi, olika metoder för bildredigering och bildöverföring o att iaktta kulturen och kritiskt analysera idéinnehållet i mediala bilder från olika tider, olika ställen och olika subkulturer o fotografiets roll i medierna o film och video: traditionellt och föränderligt bildspråk o det visuellas roll i utformningen av produkter och varumärken KO4 Från bildkonst till egna bilder o tolkning och analys av konst i bild och ord o utryck för kulturella betydelser och uppfattningar i bildkonsten under olika tidsperioder o utveckling och skissering av motiv som en del av den konstnärliga processen o bildens innehåll och form som uttryck för konstnären och kulturen; komposition i färg,

ljus, skugga och rörelse; illusoriskt och tredimensionellt; ytstruktur och material KO5 Verkstad för samtidskonst o samtidskonstens väsen: fenomen och olika konstuppfattningar bakom samtidskonst o samtidskonst och växelverkan mellan kulturerna, visuella subkulturer o tvärkonstnärliga projekt i och utanför skolan o en egen produktion o visuella yrken i samhället och organisationer inom konstbranschen MATEMATIK LÅNG LÄROKURS Rekommenderad kursordning: i nummerordning. MAA6 och MAA11 kan läsas när som helst. MAA1 Funktioner och ekvationer [OBL] o potensfunktioner o potensekvationer o rotuttryck och potenser med rationell exponent o exponentialfunktioner MAA2 Polynomfunktioner [OBL] o produkten av polynom och kvadrerings och konjugatreglerna o polynomfunktioner o polynomekvationer av andra graden och av högre grader o undersökning av antalet rötter till andragradsekvationer o faktorisering av polynom av andra graden o lösning av polynomolikheter MAA3 Geometri [OBL] o likformighet hos figurer och kroppar o sinus och cosinussatserna o geometrin för cirkeln, dess delar och räta linjer i anslutning till den o beräkning av längder, vinklar, areor samt volymer i anslutning till figurer och kroppar MAA4 Analytisk geometri [OBL] o punktmängdens ekvation o räta linjens, cirkelns och parabelns ekvationer o ekvationer och olikheter med absoluta belopp o lösning av ekvationssystem o en punkts avstånd från en linje MAA5 Vektorer [OBL] o vektorernas primära egenskaper o addition och subtraktion med vektorer samt produkten av en skalär och en vektor o skalärprodukten av vektorer i koordinatsystemet o räta linjer och plan i rymden MAA6 Sannolikhet och statistik [OBL] o diskret och kontinuerlig statistisk fördelning o fördelningens karakteristikor o klassisk och statistisk sannolikhet o kombinatorik o reglerna för beräkning av sannolikheter o diskret och kontinuerlig sannolikhetsfördelning o väntevärde för diskret fördelning o normalfördelning MAA7 Derivatan [OBL] o rationella ekvationer och olikheter o gränsvärden, kontinuitet och derivata o derivering av polynomfunktioner och av produkter och kvoter av funktioner o undersökning av polynomfunktioners förlopp och bestämning av funktionens gränsvärden MAA8 Rot och logaritmfunktioner [OBL] o rotfunktioner och rotekvationer o exponentialfunktioner och exponentialekvationer o logaritmfunktioner och logaritmekvationer o derivatan av sammansatta funktioner o inversa funktioner o derivatan av rot, exponential och logaritmfunktioner MAA9 Trigonometriska funktioner och talföljder [OBL] o riktade vinklar och radianer o trigonometriska funktioner och deras symmetriska och periodiska egenskaper o trigonometriska ekvationer o derivatorna av trigonometriska funktioner

o talföljder o rekursiva talföljder o aritmetiska talföljder och summor o geometriska talföljder och summor MAA10 Integralkalkyl [OBL] o primitiva funktioner o primitiva funktioner till elementära funktioner o integral o beräkning av areor och volymer MAA11 Talteori och logik o formalisering av satser o sanningsvärden hos satser o öppna satser o kvantorer o direkta bevis, kontrapositionsbevis och indirekta bevis o hela tals delbarhet och delbarhetsekvationer o Euklides algoritm o primtal o aritmetikens grundsats o kongruens hos hela tal MAA12 Numeriska och algebraiska metoder o absoluta och relativa fel o Newtons metod och iterering o delbarhetsalgoritmer för polynom o delbarhetsekvationer för polynom o förändringshastigheter och ytor MAA13 Fortsättningskurs i differential och integralkalkyl o funktioners kontinuitet och deriverbarhet o allmänna egenskaper hos kontinuerliga och deriverbara funktioner o gränsvärden för funktioner och talföljder när variabelns värde går mot oändligheten o generaliserade integraler MAA14 Matematik repetitionskurs Repetition och fördjupning av de obligatoriska kurserna MATEMATIK KORT LÄROKURS Rekommenderad kursordning: i nummerordning, men MAB5 och MAB7 kan tas åk 2 eller åk 3. (MAB0 Repetition av grundskolans ma) MAB1 Uttryck och ekvationer [OBL] o lineära samband och proportionalitet mellan storheter o uppställning av ekvationer o grafisk och algebraisk lösning av ekvationer utifrån problem o tolkning och prövning av lösningar o polynomfunktioner av andra graden samt andragradsekvationer MAB2 Geometri [OBL] o figurers likformighet o en rätvinklig triangels trigonometri o Pythagoras sats o area och volym hos figurer och kroppar o bruk av geometriska metoder i koordinatsystemet MAB3 Matematiska modeller I [OBL] o tillämpning av lineära och exponentiella modeller o potensekvationer o lösning av exponentialekvationer med hjälp av logaritmer MAB4 Matematisk analys [OBL] o derivatan för en polynomfunktion o analys av polynomfunktioners tecken och förlopp o det största och minsta värdet för en polynomfunktion o grafiska och numeriska metoder MAB5 Statistik och sannolikhet [OBL] o karakteristikor för kontinuerliga och diskreta statistiska fördelningar o normalfördelningen och normeringen av den o kombinatorik o sannolikhetsbegreppet

o formler för sannolikhet och användning av modeller som åskådliggör dem MAB6 Matematiska modeller II [OBL] o lineära ekvationer med två variabler o lineära ekvationspar o grafisk lösning av olikheter med två variabler o lineär optimering o talföljder o aritmetiska och geometriska talföljder och summor MAB7 Ekonomisk matematik o index, kostnads, transaktions, kredit och skattekalkyler och andra liknande beräkningar o matematiska modeller i ekonomiska sammanhang med hjälp av talföljder och summor MAB8 Matematiska modeller III o trigonometriska funktioner med hjälp av enhetscirkeln o radianbegreppet o trigonometriska ekvationer av typen f(x) = a o grafiskt framställda funktioner av formen f(x) = A sin (bx) som modell för periodiska fenomen o vektorbegreppet och principerna för grundläggande beräkningar med vektorer o framställning i komponentform och skalär produkt av vektorer i koordinatsystemet o undersökning av punkter och vinklar i två och tredimensionella koordinatsystem med hjälp av vektorer MAB9 Repetitionskurs Repetition och fördjupning av de obligatoriska kurserna MODERSMÅL OCH LITTERATUR Rekommenderad kursordning: kurs 1 tas som första kurs. Därefter är ordningsföljden inte så viktig. Kurs 6 tas just innan skrivningarna. MO1 En värld av texter [OBL] Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation, litterära texter och saktexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang. o skillnader mellan tal och skriftspråk och olika stilnivåer o olika textgenrer och deras funktion i samhället o reflektion kring det egna läsandet o introduktion till de litterära genrernas historia med fokus på novellen och andra typer av kortprosa o olika sätt att analysera skönlitterära texter o grundprinciperna för materialbaserat skrivande o grundprinciperna för gruppkommunikation MO2 Epik och medietexter [OBL] Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften. o retorikens grundprinciper som stöd för att disponera muntliga och skriftliga texter o tidningstexter och andra medietexter o bild och filmanalys o källkritik o analys av språkets strukturer o romanen som litterär genre o gränser mellan fakta och fiktion med dokumentärromanen och populärkulturen som utgångspunkt o recensioner MO3 Texter, kultur och identitet [OBL] Kursen tar upp frågor kring språklig och kulturell identitet ur ett finlandssvenskt perspektiv. Den egna litteraturen och dess förhållande till omvärlden diskuteras. o det svenska språkets ursprung och nuläge i Finland o tvåspråkighet, dialekter, slang och andra språksociologiska fenomen o begreppet språkvård både ur ett samhälleligt perspektiv och med utgångspunkt i de studerandes egna texter o analys av text, sats och ordstrukturer o den finlandssvenska litteraturen och dess historia o förberedda diskussioner, till exempel paneldebatter med anknytning till kursinnehållet

MO4 Texter i Norden [OBL] Kursen behandlar de nordiska språkens och den nordiska litteraturens historia, nordiska texter, texter på nordiska språk samt nordisk kultur. Inom litteraturundervisningen fokuseras dramatiken. o de nordiska språkens gemensamma bakgrund o skillnader och likheter mellan de nordiska språken o samtalsstrategier som underlättar umgänget i Norden o produktion av texter i anslutning till teman i de nordiska texter som behandlats o skönlitterära författarskap och texter i den nordiska litteraturen o dramatikanalys och teaterbesök o läsning, dramatisering och gestaltning av texter MO5 Moderna texter [OBL] Kursen innehåller litteraturanalyser och tar upp grundläggande textanalytiska termer. o lyrikanalys: stil, struktur, reception o produktion av reflekterande och analyserande texter o 1900 och 2000 talets litteratur och litterära ismer o litterära diskussioner inför publik MO6 Textens makt [OBL] Kursen handlar om det maktbruk som kan ske genom språket. o argumentationsanalys o analys av medietexter och olika trender i texternas innehåll, språk, stil och utformning o reklamanalys o källkritik o skillnader mellan kvinnligt och manligt språk o äldre och nyare tendenslitteratur o teori och praktik kring hur man för en muntlig debatt MO7 Muntlig kommunikation Kursen ger den studerande möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom muntlig kommunikation samt insikt i den muntliga kommunikationens betydelse i alla sociala sammanhang. o typiska drag i olika interaktionssituationer o verbal och nonverbal kommunikation o olika sätt att uppträda vid förhandlingar, på möten och i olika slags diskussioner o kulturbundna, speciellt finlandssvenska, särdrag vid muntlig kommunikation MO8 Fördjupad skriv och textkompetens Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att analysera, tolka, reflektera över samt producera texter. Följande teman repeteras och fördjupas: o textgenrer o textanalys och textanalytiska begrepp o textkomposition: att producera idéer, planera, välja synvinkel, disponera, bearbeta, rubricera och redigera texten i en slutlig form o språkstruktur och språkriktighet MO9 Litteratur som glädje och kunskap Kursen ger den studerande möjlighet att utveckla sin kunskap, fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i olika former. o tematisk läsning av litteratur från olika tider och/eller kulturer o intertextualitet o att skriva analytiskt om litteratur o att gestalta och bearbeta litteratur genom dramatisering och kreativt skrivande MO10 Skriv och repetitionskurs för abiturienter "skolvis tillämpad kurs erbjuds beroende av resurs" Kursen ger råd och anvisningar inför studentskrivningarna. o modersmålsprovet i studentexamen behandlas o språkriktighetsreglerna repeteras o provbedömning och poängsättning av studentuppsatser o praktiska råd och anvisningar o novell och diktanalys

o övningar av olika slag med fokusering på finlandismer och idiomatiska uttryck MUSIK Rekommenderad kursordning: kurserna kan väljas fritt. MU1 Musiken och jag [OBL] Kursens mål är att de studerande skall finna sitt eget sätt att verka på musikens område. De skall via sitt förhållande till musiken reflektera över musikens betydelse för människan och växelverkan människor emellan. De skall undersöka sina möjligheter att göra och tolka musik, att lyssna på musik och att utnyttja kulturella tjänster. Under kursen skall de studerande bekanta sig med varandras musikintressen och med det lokala musiklivet. De studerande skall utveckla sin röstbehandling och sin spelförmåga som uttrycksmedel för musik. Under kursen fördjupas deras kännedom om musikaliska grundbegrepp genom praktisk musicerande. De studerande skall lära sig att iaktta ljudmiljön och sätta sig in i hörselvård. MU2 Ett flerstämmigt Finland [OBL alt. KO2] Kursens mål är att de studerande skall lära sig känna den finländska musiken och stärka sin kulturella identitet. De skall undersöka olika musikkulturer i Finland och även deras subkulturer samt lära sig att förstå deras bakgrundsfaktorer, utveckling och väsentliga drag. Under kursen granskas den europeiska konstmusikens inflytande på den finländska musikkulturen. I studierna utnyttjas allsidiga arbetssätt, särskilt musicerande och musiklyssnande. När man musicerar bör man fästa avseende vid det egna uttrycket och vid utvecklingen av förmågan att lyssna och kommunicera. Stoffet bör företräda olika musikarter: populärmusik, konstmusik och folkmusik. MU3 Fritt fram för musik Kursens mål är att de studerande skall stifta bekantskap även med främmande genrer och musikkulturer och förstå musikens kulturbundenhet. De skall studera likheter och olikheter i musikalisk praxis hos olika musikkulturer och lära sig att förstå hur varje kultur själv definierar sin musikuppfattning. Under kursen skall studerandena sätta sig djupare in i några musikstilar eller musikkulturer. De skall utveckla sina egna musikaliska färdigheter och sin förmåga att skaffa sig kunskaper. MU4 Musikens budskap och makt Kursens mål är att de studerande skall bli förtrogna med hur musiken utnyttjas och med dess möjligheter att påverka inom olika konstformer och medier. De studerande skall sätta sig in i musikens andel till exempel i filmer, teater, massmedier och Internet samt undersöka hur musiken samverkar med text, bild och rörelse. I innehållsanalysen och arbetssätten betonas mångsidighet. Musikens förmåga att påverka undersöks genom analys av existerande material och av musik som de studerande själva åstadkommit. MU5 Ett musikaliskt projekt Kursens mål är att de studerande skall lära sig att i grupp eller självständigt planera och genomföra ett helt musikaliskt projekt, i vilket de utnyttjar de kunskaper och färdigheter som de förvärvat sig. Det kan vara fråga om t.ex. en mindre konsert, ett program för en fest i skolan, en inspelning eller ett tvärkonstnärligt projekt. MU6 Musik/kör PSYKOLOGI Rekommenderad kursordning: kurs 1 2 i nummerordning. Kurs 3 5 valfritt. PS1 Psykisk aktivitet, lärande och interaktion [OBL] o psykologin som vetenskap: forskningsobjekt och tillämpningsområden inom psykologin, uppkomsten av psykologisk kunskap, centrala tillvägagångssätt när det gäller att förklara psykologiska fenomen o den psykiska verksamhetens karaktär: psykologiska grundbegrepp, psykiska, biologiska och sociala faktorer som styr handlandet o inlärningspsykologins grunder och tillämpningar o socialpsykologins grunder, som gruppdynamik, roller och normer

PS2 Människans psykiska utveckling o individens psykiska utveckling i livets olika skeden o den psykiska utvecklingens delområden i ljuset av utvecklingspsykologiska teorier o den psykiska utvecklingens samband med biologiska faktorer, till exempel med arvsfaktorerna och nervsystemets utveckling o den sociala interaktionens och kulturens betydelse för människans psykiska utveckling o problem i den psykiska utvecklingen och hur man kan påverka dem o forskningen om den psykiska utvecklingen PS3 Grunderna för människans informationsbehandling o grundläggande kognitiva processer o reglering av aktiviteten, sömn och dröm o nervsystemets struktur, nervcellens och nervsystemets funktion och deras samband med psykiska funktioner o störningar i den kognitiva aktiviteten, hjärnskador och rehabilitering o forskning i och tillämpning av kognitiv psykologi och neuropsykologi PS4 Motivation, känslor och intelligent aktivitet o motiv på olika nivåer och olika sätt att utveckla och upprätthålla motivationen o känslor som flerdimensionella processer samt deras uppkomst, uttrycksformer och betydelse o grundläggande teorier och forskning om motivation och emotioner o motivationens, emotionernas och de kognitiva funktionernas inbördes inverkan på människans handlande o betydelsen av motivation, emotioner och reglering av dem för välbefinnande på individuell och samhällelig nivå o motivationens och känslornas samband med sociala och kulturella faktorer samt den biopsykiska grunden för dem o högtstående kognitiv verksamhet som tänkande, problemlösning och beslutsfattande PS5 Personligheten och den mentala hälsan o centrala begrepp inom personlighetspsykologin, till exempel jaget och identiteten o definitioner på och förklaringar av personligheten ur olika synvinklar inom psykologin o personlighetsforskning o faktorer som påverkar den mentala hälsan samt psykiska störningar o psykoterapi och medicinering vid behandling av psykiska problem o upprätthållande av den psykiska hälsan RELIGION Rekommenderad kursordning: helst kurs 1 som första kurs. I övrigt enligt eget val. RE1 Religionens natur och betydelse [OBL] o religionsbegreppet och religionsforskning o religiösa kärnfrågor o religionen i ett samfund och som en personlig upplevelse o Bibeln som helig litteratur o Bibelns tillkomst och innehåll i stora drag o olika sätt att undersöka och tolka Bibeln o Bibelns inflytande på världsbilden och kulturen RE2 Kyrkan, kulturen o samhället [OBL] o den kristna kyrkans uppkomst o från urkyrkan till separationen mellan den östkatolska och den västkatolska kyrkan o den västkatolska kyrkan under medeltiden o utvecklingen inom den östkatolska kyrkan o reformationen och kyrkornas utveckling under nya tiden o den moderna kristenheten och kyrkornas roll i dagens värld o dialogen mellan olika kyrkor och religioner RE3 Människans liv samt etik [OBL] o de centrala livsfrågorna: livets mening, lidandet, döden o den kristna synen på Gud, människan, naturen och frälsningen o begreppen gott och ont

o den kristna etiken och etiska teorier o individualetiska frågor o samhällsetiska frågor RE4 Religionernas värld Under kursen behandlas hinduismen, buddhismen, de kinesiska och japanska religionerna, judendomen och islam utgående från temana nedan. Dessutom granskas de drag som är gemensamma för naturfolkens religioner. o religionernas utbredning och antalet anhängare o religionernas heliga skrifter och läror o religionernas etiska regler o religiösa kulter och ritualer o religiösa inriktningar o religionerna och samhället RE5 Vad tror finländaren på? o den fornfinska religionen o huvudlinjer i den finländska kyrkohistorien o den lutherska kyrkan och övriga kristna kyrkor i dagens Finland o icke kristna rörelser i Finland o kristendomens inflytande på den finländska kulturen och det finländska samhället RYSKA Rekommenderad kursordning: i nummerordning. RYB1 God dag, trevligt att träffas Språket i kursen skall gälla grundläggande funktioner, såsom hälsa, att ta avsked och att presentera sig. De studerande skall öva sig i att berätta om sig själva och genom frågor locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena skall också täcka familjen och mänskliga relationer och de studerande skall lära sig att klara sig i enkla alldagliga språksituationer. Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation. RYB2 Så ska saker och ting skötas Kursen skall handla om släkt, vänner och andra mänskliga relationer och om dagliga rutiner. De studerande skall öva sig i att klara sig i olika alldagliga situationer, som att göra uppköp och uträtta ärenden i bank, post och hos läkare samt att utnyttja trafikmedel, inkvarterings och förplägnadstjänster. I kursen betonas talförståelse och muntlig framställning. På lokal nivå diskuteras transporter i hemkommunen, hotell, caféer, campingplatser. RYB3 Fritid och intressen Ämnesområden och situationer i denna kurs tas ur de ungas dagliga liv och handlar om fritidsverksamhet och hobbyer samt tjänster i anslutning till dem. I kursen betonas talförståelse och förmågan att tala det främmande språket, bland annat hur man uttrycker åsikter på det. Kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. RYB4 Världen och vi Kursen skall handla om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i eget land och i främmande länder. I kursen betonas talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. RYB5 Förr och nu I kursen behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Teman är till exempel hälsa och välfärd. I kursen betonas talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. RYB6 Studier och framtidsplaner Kursen skall handla om skola, studier och arbetsliv samt om de ungas framtid. De studerande skall öva sig i att tala och skriva kring dessa teman samt lära sig att lägga fram önskemål och planer för framtiden. RYB7 Kultur Kursen kan handla till exempel om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i respektive främmande kulturer. Alla områden inom språkfärdigheten övas. RYB8 Vår gemensamma jord Kursstoffet skall bygga på lättfattliga texter också medietexter som anknyter till samhällelig verksamhet i Finland och i ifrågavarande främmande länder och handla om jordens tillstånd och om framtiden. I kursen betonas

textförståelse, beskrivningar och enkla redogörelser i tal och skrift. RYB9 Vetenskap och teknik Kursinnehållet skall bygga på allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik och om olika former av kommunikation. Tonvikten i kursen läggs vid textförståelse och skriftliga övningar. RYB10 Naturen och en hållbar utveckling Kursen skall handla om naturen och naturfenomen samt om människans förhållande till naturen i den egna kulturen och i de tyskspråkiga länderna. Kursens tonvikt ligger på textförståelse och skriftliga uppgifter. SAMHÄLLSLÄRA Rekommenderad kursordning: kurs 1 innan kurs 3 och 4. I övrigt fritt val. SL1 Samhällskunskap [OBL] Under kursen orienteras de studerande i politik och samhällssystem med tonvikt på det finländska samhället, som analyseras med hjälp av begrepp och teorier i statskunskap, socialpolitik och sociologi. Utvecklingen av samhällets grundstrukturer, makt och inflytande utgör centrala perspektiv. Det finländska samhällets utveckling o befolkningsstrukturen i Finland o välfärdsstatens tillkomst o välfärdsstatens möjligheter Makt o maktbegreppet och former för maktutövning o olika politiska system Inflytande o demokratin och medborgarsamhället o global påverkan o utmaningar för medborgarinflytandet Rättsstaten och säkerhetssystemen o grundläggande rättigheter o rättsväsendet och ordningsmakten o säkerhetspolitik och varierande hotbilder Socialpolitiken o syfte, uppgift och former Lokalt Den kommunala självstyrelsen och medborgarinflytandet med Karleby stad som modell. Den statliga lokalförvaltningen med Karleby stad som modell. SL2 Ekonomisk kunskap [OBL] Kursen utgör en introduktion i näringslivets verksamhetsprinciper. Den grundar sig på de ekonomiska vetenskaperna. I den behandlas mikro och makroekonomiska frågor ur konsumentens, företagens och staternas synvinkel. De studerande ges en inblick i näringslivet med hjälp av olika typer av statistik och andra källor. Finländarnas näringsgrenar o primärproduktionen o teknologin och industrialiseringen o servicesamhället Den ekonomiska verksamheten och företagen o grundläggande ekonomiska begrepp o efterfrågan, utbud och jämvikt i marknadsekonomin o olika former av konkurrens o företagsverksamhet och konsumtion Fluktuationer och rubbningar i det ekonomiska livet o ekonomisk tillväxt o keynesianism och monetarism som alternativa utvägar ur ekonomiska kriser Penningpolitiken och finansmarknaden o avregleringen av marknaden o finansmarknadens struktur o penningpolitik och ränta Den offentliga ekonomin och den ekonomiska politiken o beskattning och finanspolitik o politiken och marknadskrafterna o inkomstpolitiken

Finland i den internationella handeln o den internationaliserade ekonomin och Finland o globaliseringens effekter Finlands ekonomiska framtidsutsikter o riskfaktorer, möjligheter och tillväxtgränser Lokalt Presentation av näringslivet i Karleby stad. Det finländska samhällets utveckling o befolkningsstrukturen i Finland o välfärdsstatens tillkomst o välfärdsstatens möjligheter Makt o maktbegreppet och former för maktutövning o olika politiska system Inflytande o demokratin och medborgarsamhället o global påverkan o utmaningar för medborgarinflytandet Rättsstaten och säkerhetssystemen o grundläggande rättigheter o rättsväsendet och ordningsmakten o säkerhetspolitik och varierande hotbilder Socialpolitiken o syfte, uppgift och former Lokalt Den kommunala självstyrelsen och medborgarinflytandet med Karleby stad som modell. Den statliga lokalförvaltningen med Karleby stad som modell. SL3 Medborgarens lagkunskap Kursen skall ge de studerande grundläggande kunskaper om Finlands rättsordning och lära dem att bevaka sina rättigheter samt att själva utföra enkla rättshandlingar. Grunderna i lagkunskap o Finlands rättshistoria o rättsordningen och domstolsväsendet o grundläggande begrepp o källor för juridisk information Medborgarens vanligaste rättshandlingar o familjerätt o arbetsrätt o konsumentskydd o skuld, borgen och bristande betalningsförmåga o boende o överklagande av myndigheters beslut Straff och processrätt o rättegångar och alternativ till dem o strafformer o internationell rätt och åberopande av den Lokalt Besök vid Karleby tingsrätt. Besök vid rättshjälpsbyrån i Karleby. Finländarnas näringsgrenar o primärproduktionen o teknologin och industrialiseringen o servicesamhället Den ekonomiska verksamheten och företagen o grundläggande ekonomiska begrepp o efterfrågan, utbud och jämvikt i marknadsekonomin o olika former av konkurrens o företagsverksamhet och konsumtion Fluktuationer och rubbningar i det ekonomiska livet o ekonomisk tillväxt o keynesianism och monetarism som alternativa utvägar ur ekonomiska kriser Penningpolitiken och finansmarknaden o avregleringen av marknaden o finansmarknadens struktur o penningpolitik och ränta Den offentliga ekonomin och den ekonomiska politiken o beskattning och finanspolitik o politiken och marknadskrafterna o inkomstpolitiken Finland i den internationella handeln o den internationaliserade ekonomin och Finland o globaliseringens effekter

Finlands ekonomiska framtidsutsikter o riskfaktorer, möjligheter och tillväxtgränser Lokalt Presentation av näringslivet i Karleby stad. Det finländska samhällets utveckling o befolkningsstrukturen i Finland o välfärdsstatens tillkomst o välfärdsstatens möjligheter Makt o maktbegreppet och former för maktutövning o olika politiska system Inflytande o demokratin och medborgarsamhället o global påverkan o utmaningar för medborgarinflytandet Rättsstaten och säkerhetssystemen o grundläggande rättigheter o rättsväsendet och ordningsmakten o säkerhetspolitik och varierande hotbilder Socialpolitiken o syfte, uppgift och former Lokalt Den kommunala självstyrelsen och medborgarinflytandet med Karleby stad som modell. Den statliga lokalförvaltningen med Karleby stad som modell. SL4 Europeiskhet och Europeiska unionen Kursen orienterar de studerande i Europeiska unionens verksamhet och i den enskilda medborgarens ställning i ett integrerat Europa samt uppmuntrar dem att delta i den aktuella debatten om unionen. Den europeiska identiteten o gemensamma europeiska värderingar o medborgarskap i Europeiska unionen Påverkan och inflytande inom Europeiska unionen o beslutsprocessen i Europeiska unionen o finländarnas ställning i Europeiska unionens beslutsprocesser o olika slags medlemmar Europeiska unionens regionala verkningar o de ungas möjligheter att studera och arbeta inom EU o regionernas EU ur medborgarens synvinkel Europeiska unionens utmaningar o utvidgningen av EU o den gemensamma säkerhetspolitiken o EU och de globala systemen SPANSKA Rekommenderad kursordning: i nummerordning. SPB1 God dag, trevligt att träffas Språket i kursen täcker grundläggande funktioner, såsom att hälsa, att ta avsked och att presentera sig. De studerande övar sig i att berätta om sig själv och genom frågor locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena täcker också familjen och mänskliga relationer och de studerande lär sig att klara sig i enkla alldagliga språksituationer. Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation som även innefattar uttal och intonation. SPB2 Så ska saker och ting skötas Kursen handlar om släkt, vänner och andra mänskliga relationer samt om dagliga rutiner. Inom dessa temaområden övar de studerande sig i att klara sig i olika alldagliga situationer som t.ex. att göra uppköp och uträtta enkla ärenden. Den studerande får sålunda tillfälle att reflektera över kulturella skillnader i närmiljön. I kursen betonas muntlig framställning med speciell tonvikt på talsituationer. SPB3 Fritid och intressen Ämnesområden och situationer i denna kurs behandlar vardagslivet och fritiden ur den studerandes synvinkel. Den egna livsstilen jämförs med hur man lever i spansktalande länder. I kursen betonas talförståelse och förmågan att tala spanska, bland annat hur man uttrycker åsikter. Kännedomen om spanskans grundstrukturer utvidgas.

SPB4 Världen och vi Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i eget land och främmande länder. I kursen betonas talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs och utökas. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. SPB5 Förr och nu I kursen behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Teman är till exempel hälsa och välfärd. I kursen betonas talförståelse och muntlig kommunikation och strukturerna övas och förstärks. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. SPB6 Studier och framtidsplaner Kursen handlar om skola, studier och arbetsliv samt om de ungas framtid. De studerande övar sig i att tala och skriva kring dessa teman, lär sig att lägga fram önskemål och planer för framtiden samt motivera dessa. SPB7 Kultur Kursen kan handla till exempel om konst, musik, film, teater eller idrott i respektive främmande kulturer, delvis baserat på elevernas egna intressen. Kursen kan även innehålla projektarbeten. Alla områden inom språkfärdigheten övas. SPB8 Vår gemensamma jord Kursstoffet bygger på texter också medietexter som anknyter till samhällelig verksamhet i Finland och i spansktalande länder och handlar om jordens tillstånd samt framtidsfrågor. I kursen betonas textförståelse, beskrivningar och redogörelser i tal och skrift. SPB9 Vetenskap och teknik Innehållet i kursen bygger på allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, teknik och olika former av kommunikation. Tonvikten i kursen läggs vid textförståelse och skriftliga övningar. Alla delar av studentexamensproven övas. Strukturer repeteras enligt elevernas behov. SPB10 Naturen och en hållbar utveckling Kursen handlar om naturen och naturfenomen, samt om människans förhållande till naturen i det egna landet såväl som i spansktalande länder. Tonvikten i kursen läggs vid textförståelse och skriftliga övningar. Alla delar av studentexamensproven övas. Strukturer repeteras enligt elevernas behov. TYSKA Rekommenderad kursordning: i nummerordning. TyB1 God dag, trevligt att träffas Språket i kursen skall gälla grundläggande funktioner, såsom hälsa, att ta avsked och att presentera sig. De studerande skall öva sig i att berätta om sig själva och genom frågor locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena skall också täcka familjen och mänskliga relationer och de studerande skall lära sig att klara sig i enkla alldagliga språksituationer. Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation. TyB2 Så ska saker och ting skötas Kursen skall handla om släkt, vänner och andra mänskliga relationer och om dagliga rutiner. De studerande skall öva sig i att klara sig i olika alldagliga situationer, som att göra uppköp och uträtta ärenden i bank, post och hos läkare samt att utnyttja trafikmedel, inkvarterings och förplägnadstjänster. I kursen betonas talförståelse och muntlig framställning. På lokal nivå diskuteras transporter i hemkommunen, hotell, caféer, campingplatser. TyB3 Fritid och intressen Ämnesområden och situationer i denna kurs tas ur de ungas dagliga liv och handlar om fritidsverksamhet och hobbyer samt tjänster i anslutning till dem. I kursen betonas talförståelse och förmågan att tala det främmande språket, bland annat hur man uttrycker åsikter på det. Kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. TyB4 Världen och vi Kursen skall handla om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i eget land och i främmande länder. I kursen betonas talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter.

TyB5 Förr och nu I kursen behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Teman är till exempel hälsa och välfärd. I kursen betonas talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. TyB6 Studier och framtidsplaner Kursen skall handla om skola, studier och arbetsliv samt om de ungas framtid. De studerande skall öva sig i att tala och skriva kring dessa teman samt lära sig att lägga fram önskemål och planer för framtiden. TyB7 Kultur Kursen kan handla till exempel om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i respektive främmande kulturer. Alla områden inom språkfärdigheten övas. TyB8 Vår gemensamma jord Kursstoffet skall bygga på lättfattliga texter också medietexter som anknyter till samhällelig verksamhet i Finland och i ifrågavarande främmande länder och handla om jordens tillstånd och om framtiden. I kursen betonas textförståelse, beskrivningar och enkla redogörelser i tal och skrift. TyB9 Vetenskap och teknik Kursinnehållet skall bygga på allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik och om olika former av kommunikation. Tonvikten i kursen läggs vid textförståelse och skriftliga övningar. TyB10 Naturen och en hållbar utveckling Kursen skall handla om naturen och naturfenomen samt om människans förhållande till naturen i den egna kulturen och i de tyskspråkiga länderna. Kursens tonvikt ligger på textförståelse och skriftliga uppgifter.

TEAM NORD Gymnasiesamarbete i Jakobstad, Karleby, Kronoby, Nykarleby och Pedersöre Distanskursbricka 2015 2016 version BK 4.3.2015/slutgiltig i maj 2015 DISTANSPERIOD I DISTANSPERIOD II DISTANSPERIOD III DISTANSPERIOD IV Tilläggsanmälan senast 11.8.2015. Kursrummen öppnas senast 1.8.2015 Tilläggsanmälan senast 16.9.2015. Kursstart senast 23.9.2015. Tilläggsanmälan senast 4.11.2015. Kursstart senast 11.11.2015. Tilläggsanmälan senast 16.12 2015. Kursstart senast 7.1 2016. SL3 Nancy Bäck RE prep Lars Erik Wentin skrivning fr 25.9! FR B2 6/FR B3 8 Cecilia Hägglund Nygård FI3 Stefan Kula OBS! ANMÄLAN TILL KURSERNA SKER VIA STUDIEHANDLEDARE/ ANMÄLNINGSMOTTAGARE senast onsdag 29.4.2015. Anmälningar gjorda efter detta datum kan göras bara om det finns plats i grupperna (tilläggsanmälan). FI4 Trygve Cederberg FR B2 7/FR B3 9 Sonja Granbacka HI5 Tom Back RE5 Bernt Klockars SL4 Jan Höglund FR B2 4/FR B3 6 Delvis via videokonferens (Studier o framtidsplaner) Pågår in i period IV Sonja Granbacka LK2 Delvis via videokonferens Lars Erik Wentin FI prep Trygve Cederberg FY prep Peter Wargh GE prep Åsa Stenmark KE prep Kaj Timgren PS prep Bernt Klockars SL prep Tom Back BI prep Åsa Stenmark HI prep Tom Back FR prep Cecilia Hägglund Nygård Kurser som går delvis via videokonferens hålls måndagar och onsdagar kl 11.20 12.30 (och därtill eget arbete motsvarande två pass i veckan). Prepkurser som startat i period III och IV fortsätter några veckor in i följande period DISTANSPERIOD V Tilläggsanmälan senast 24.2.2016. Kursstart senast 7.3.2016. SL Företagsamhet Ansv Stefan Kula Fl2 Lars Erik Wentin Pågår i period V VI DISTANSPERIOD VI Tilläggsanmälan senast 13.4.2016. Kursstart senast 20.4.2016. HI6 Nancy Bäck BINDANDE ANMÄLAN via skolans anmälningsansvariga (vanligtvis studiehandledaren). Minimigräns för kursstart 10 (undantag lk). Studieplatsen måste bekräftas två veckor före kursstart! Man skall ha goda skäl för att hoppa av en kurs man anmält sig till, planeringen sker utgående från anmälningarna. PRAKTISK HJÄLP med studierna kan du få av din skolas handledare (ifall inte kursexaminatorn finns i egen skola).

KARLEBY SVENSKA GYMNASIUM Blanketten inlämnas till studie- Banérgatan 3-5, 67100 Karleby, tel. 040 806 5161 handledaren senast to 26.3.2015 Sthl tel. 044 780 9762 ÄMNESVALSBLANKETT läsåret 2015 2016 Tillnamn: Förnamn: Personsignum: Adress: Hemtel: Mobiltel: VAL AV STUDIEPROGRAM Kurserna med fet stil är obligatoriska. Välj därtill minst 10 stycken av de fördjupade kurserna. Totalantalet skall bli minst 75. Läs anvisningarna på nästa sida! första året andra året abiåret Modersmål 1) MO 1 2 3 4 5 7 6 8 9 10 = kurser Finska 2) FINA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 = FIM 1 2 3 4 5 6 7 8 9 = Engelska A 3) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 = " Franska B2-språk 4) 3 4 5 6 7 8 9 10 = " Franska B3-språk 5) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Tyska B2-språk 4) 3 4 5 6 7 8 9 10 = Tyska B3-språk 5) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Ryska B2-språk 4) 3 4 5 6 7 8 9 10 = Ryska B3-språk 5) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Spanska B2-språk 4) 3 4 5 6 7 8 9 10 = Spanska B3-språk 5) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Matematik lång lärokurs (MaA) 6) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 = " kort lärokurs (MaB) 7) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 = " Biologi BI 1 2 3 4 5 = " Geografi GE 1 2 3 4 = " Fysik FY 1 2 3 4 5 6 7 8 = " Kemi KE 1 2 3 4 5 LAB 8) = " Religion RE 1 4 2 5 3 = " Filosofi FL 1 2 3 4 = " Historia HI 1 2 3 5 4 6 = " Samhällslära SL 1 2 3 4 = Psykologi PS 1 2 3 4 5 = " Musik 9) MU 1 2 3 4 5 6 = " Bildkonst 9) KO 1 2 3 4 5 = " Gymnastik 9) GY 1 2 3 4 5 = Hälsokunskap HÄ 1 2 3 = Studiehandledning 10) SH 1 2 = " Obligatoriska kurser med fet stil Antal kurser 1:a året 2:a året 3:dje året (4:de året ) STUDIER I ANDRA LÄROINRÄTTNINGAR 11) Totalantal kurser i gymnasiet = " = " = " TOTALT = kurser Studerandes namnteckning Vårdnadshavarens namnteckning Ringa in första årets kurser med RÖD penna andra årets kurser med BLÅ penna tredje årets kurser med SVART penna fjärde årets kurser med GRÖN penna

ANVISNINGAR Minimiantalet kurser för hela gymnasietiden är 75. Välj helst några kurser utöver detta antal, dock inte för en treårig studietid flera än 85. Du bör ha minst 60 kurser från ditt eget gymnasium, dvs högst 15 kurser från andra studier eller idrott kan räknas in i minimiantalet 75 studieprestationer. De för alla gemensamma obligatoriska kursernas antal uppgår till 47 om man väljer kortare matematik och 51 om man väljer den längre. De obligatoriska kurserna är markerade med fet stil på blanketten. Ämnesvisa anvisningar härunder! Ringa in de valfria kurser (fördjupade och tillämpade) Du önskar välja. Information om de olika kurserna fås ur gymnasiets kursbroschyr. Addera de obligatoriska och frivilligt valda kurserna och anteckna det totala kursantalet till höger på blanketten. Realämnena biologi, religion, kemi och hälsokunskap är planerade att avläggas i höstens studentskrivningar. ÄMNESVISA ANVISNINGAR 1) Modersmål: Kurserna 1-6 är obligatoriska. Välj först kurs 1, därefter är ordningsföljden inte så viktig. Men kurs 1-3 tas på åk I. Kurs 7 kan tas på vilken årskurs som helst. 2) Finska: FINA = normalkurs, FIM = modersmålsinriktad kurs. Kurserna 1-6 är obligatoriska. Kurserna bör tas i nummerordning. De sex obligatoriska kurserna bör vara avlagda under det andra studieåret. 3) Engelska A: Kurserna 1-6 är obligatoriska. Kurserna bör tas i nummerordning. De sex obligatoriska kurserna bör vara avlagda under det andra studieåret. 4) B2-språk är ett språk som påbörjats på grundskolans högstadium (åk 8). Om du vill repetera, välj kurs 2 (B3). 5) B3-språk är ett språk som påbörjas i gymnasiet. OBS! B3-språk inleds med kurs 1 och 2 och B2-språk inleds med kurs 3 (kurserna 3-10 är gemensamma). 6) Matematik, lång lärokurs: Kurserna 1-10 är obligatoriska. 7) Matematik, kort lärokurs: Kurserna 1-6 är obligatoriska. 8) Kemi, laborationskurs: Kursen sträcker sig under hela läsåret. Anordnas vid tillräckligt antal val. 9) Konst- och färdighetsämnen: Gymnastik: Kurserna 1-2 är obligatoriska, högst en obligatorisk kurs per läsår. Kurs 3 innehåller bl.a. övning av danser till de gamlas dag. Kurs 5 (vandringskursen) reserveras närmast för sista årets studerande och den kan inte räknas som obligatorisk kurs. Musik och bildkonst: Sammanlagt tre obligatoriska kurser (av kurserna 1-2); antingen en musik och två teckning eller tvärtom. Musik kurs 5 är inte bunden till någon speciell årskurs. Musik kurs 6 hålls som musikverkstad. 10) Kurs 1 i studiehandledning omfattar obligatoriska lektioner i elevhandledning, deltagande i grupphandledning samt deltagande i veckosamlingar under studietiden. 11) Studier i andra läroinrättningar: Ange här vilken läroanstalt och arten av studier, t.ex: KOMBI, som sträcker sig över tre läsår, dvs. en period varje läsår ger totalt 20 sv = 15 gymnasiekurser; t.ex. Lantbruksstudier Lannäslund /OPTIMA 15 kurser UTBYTESPERIODER, se kursbroschyren: Företagsekonomi Karleby handelsinstitut 10 kurser Konststudier Nordiska konstskolan 5 kurser Friluftslinjen Kronoby folkhögskola 5 kurser Fysiolinjen Kronoby folkhögskola 5 kurser Musik Kronoby folkhögskola 5 kurser Hantverkarlinjen Kronoby folkhögskola 5 kurser Vårdstudier Social- och hälsovårdsinstitutet 5 kurser Studier vid Öppna Universiteter kan räknas till godo. Även studier vid andra läroanstalter kan räknas tillgodo som valfria kurser, t.ex. språkstudier, datastudier, musikstudier, ledd idrottsträning. Kurserna bör dock godkännas av KSG före de inleds och omfattningen bör vara minst 38 timmar. Lycka till! Be om hjälp om det känns svårt! Ringa in första årets kurser med RÖD penna andra årets kurser med BLÅ penna tredje årets kurser med SVART penna fjärde årets kurser med GRÖN penna

UTBYTE MED FRANKRIKE FÖRHANDSKUNSKAPER: Engelska eller franska FÖRBEREDELSER: Resan förbereds genom träffar och brevkontakt med fransk vän RESEDELEN: Besök från Frankrike efter sportlovet 2016, ca 1 vecka, boende i familj. Återbesök i april-maj 2016, ca 1 vecka, boende i familj. EFTERARBETE: Presentation i egen skola. KOSTNADER: Max 300. I priset ingår resor, utflykter och program i hemlandet och utomlands samt mat och logi. MÅLGRUPP OCH GRUPPSTORLEK: Första och andra årets studerande, 30-35 studerande. ANMÄLAN: Preliminär anmälan to 29.4.2015. Bekräftas inom september 2015. KOMPENSATION: Aktivt deltagande i för- och efterarbete ger en gymnasiekurs för utbytet. MERA INFORMATION: Milka Mattila, e-post: milka.mattila@edu.kokkola.fi UTBYTE MED SPANIEN PAUS LÄSÅRET 2015-2016. UTBYTE MED TYSKLAND MÅLSÄTTNING: De studerande får under 4 veckor intensivt träna sina muntliga kunskaper i tyska. De studerande får under vistelsen i Tyskland utföra arbetspraktik på tyska. FÖRHANDSKUNSKAPER: Kunskaper i tyska, helst 5 kurser avlagda. PROGRAM (2 veckor + 2 veckor i Tyskland): De studerande åker till Hagenow i oktober 2015, bor i familjer och genomför sin arbetspraktik. De studerande fungerar som värdar för de tyska eleverna under besöket i mars 2016. FÖRBEREDELSE: Resan till Hagenow förbereds i september. Gästernas besök förbereds i januari-februari, program uppgörs. EFTERARBETE: Presentation i egen skola. KOSTNADER: Ca 250e. De studerande betalar resan Karleby-Hamburg. Logi och mat gratis. GRUPPSTORLEK: Ca 10 studerande INFORMATION OCH ANMÄLAN: Elisabeth Anderson, e-post: elisabeth.anderson@edu.kokkola.fi. Internationella projekt Läsåret 2015-2016 KARLEBY SVENSKA GYMNASIUM www.kokkola.fi/ksg

FÖRINTELSEN FÖRHANDSKUNSKAPER: Inga förhandskunskaper krävs. FÖRBEREDELSER: Resan förbereds med olika litteratur- och filmuppgifter. Gå kursen HI3 innan resan. RESEDELEN: Resan genomförs i oktober 2015. Den omfattar ca 5 dagar. Huvudmålet för resan är Krakòw i Polen (Auschwitz). EFTERARBETE: Projektdeltagarna förväntas presentera projektet i egen skola. KOSTNADER: Ca 850e. Ingår: resor i hemlandet och utomlands. Logi. Inträdesbiljetter och guider. Inkluderar endast en del måltider. Möjlighet till bidrag som sänker kostnaderna. GRUPPSTORLEK: Ca 10-12, endast från KSG. ANMÄLAN: Fr 13.3.2015. Efter början av maj kan avhopp inte längre ske. KOMPENSATION: Om alla uppgifter är genomförda kan man få 1 gymnasiekurs för projektet. MERA INFORMATION: Nancy Bäck, e-post: nancy.back@edu.kokkola.fi. VANDRINGSKURS FÖRHANDSKUNSKAPER: Inga förhandskunskaper krävs TIDPUNKT: Ca 6 dagar (inklusive 2 resedagar) i maj 2016. RESEDEL: Man vandrar från staden Le Puy i södra Frankrike till byn Domaine du Sauvage, en sträcka på drygt 60km. Terrängen är kuperad och dagsvandringarna mellan 12 och 20km. FÖRBEREDELSER: Resan förbereds i en nätkurs omfattande ämnena historia, religion, biologi, geografi och franska, samt en 2 dagars introduktion vid Kronoby folkhögskola. Under introduktionsdagarna går man bl.a. igenom resan, utrustningen, övernattningarna m.m. Den andra dagen prövar man sin utrustning genom att delta i en dagsvandring. KOSTNAD: Ca 650e. GRUPPSTORLEK: Max 20 studerande eller 4 deltagare per skola inom Team Nord. ANMÄLAN: Preliminär anmälan senast to 29.4.2015. Anmälan bekräftas senast inom september 2015. KOMPENSATION: Två gymnasiekurser för förberedelseuppgifter och vandring. MERA INFORMATION: Ordnas i samarbete med Team Nord och Kvarnen Samkommun. Milka Mattila, e-post: milka.mattila@edu.kokkola.fi. UTBYTE MED USA Ett utbyte med La Conner High School i Washington state, USA, eller annan skola är under planering. Sker hösten 2016. MERA INFORMATION: Nina Hansén, e-post: nina.hansen@edu.kokkola.fi. BISTÅNDS- PROJEKT/SENEGAL FÖRHANDSKUNSKAPER: Inga förhandskunskaper krävs. FÖRBEREDELSER: Resan förbereds med distansuppgifter och 1-2 närstudiedagar. RESEDELEN: Resan genomförs kring sportlovet 2016. Den omfattar ca 10 dagar. Huvudmålet för resan är staden Fatick och huvudstaden Dakar. EFTERARBETE: Projektdeltagarna förväntas presentera projektet i sin egen och andra skolor. KOSTNADER: Ca 800e. Ingår: resor i hemlandet och utomlands. Logi. Inträdesbiljetter och guider. Inkluderar största delen av måltiderna. Möjlighet till bidrag som sänker kostnaderna. GRUPPSTORLEK: Max 20 deltagare (inklusive medresande lärare). ANMÄLAN: Preliminär anmälan sker senast to 29.4.2015. KOMPENSATION: Om alla uppgifter är genomförda kan man få 3 gymnasiekurser för projektet. MERA INFORMATION: Ordnas i samarbete med Team Nord och Kvarnen Samkommun. Milka Mattila, e-post: milka.mattila@edu.kokkola.fi eller Bernt Klockars, e-post: bernt.klockars@kokkola.fi. CHILE Bli bekant med Sydamerika och sydamerikansk kultur FÖRHANDSKUNSKAPER: Inga förhandskunskaper krävs, spanska en fördel. PROGRAM: Resan till Chile omfattar 10-12 dagar och genomförs kring sportlovet 2016. Huvudstaden Santiago de Chile är basen för vistelsen, med utflykter till landsorter och närbelägna städer. FÖRBEREDELSE: Distansuppgifter om landet och kulturen. 1-2 närstudiedagar. EFTERARBETE: Presentation i egen skola. Presentation i skolor åk 1-9 i Karleby. KOSTNADER: Ca 1.400e (flygbiljetten kostar ca 1.000e). Sänks med bidrag som beviljas. GRUPPSTORLEK: Ca 10 studerande, möjligen vuxna medresenärer. KOMPENSATION: 2-3 gymnasiekurser beroende på aktivitet i förberedelseuppgifter och efterarbete. ANMÄLAN: Preliminär anmälan senast to 29.4.2015. Anmälan bekräftas innan sommarlovet inleds. INFORMATION: Delta gärna i den chilenska afton som ordnas vid Karlebynejdens institut ti 31.3.2015 kl 18-21 (se anmälan i KNIs kurskatalog). Bernt Klockars, e-post: bernt.klockars@kokkola.fi

Det gemensamma kursutbudet Kombi/parallellexamen Specialiseringslinjer Intressekurser Internationella projekt Handledd arbetslivserfarenhet Team Nord gymnasier i samarbete Jakobstad Karleby Kronoby Nykarleby Pedersöre

Det gemensamma kursutbudet FÖR STUDERANDE PÅ ANDRA STADIET I NORRA SVENSKA ÖSTERBOTTEN LÄSÅRET 2015-2016 Allmänt Studerande på andra stadiet är elever i gymnasier och yrkesläroanstalter. De regler som nu gäller för studierna tillåter att man i examen tar med studier som avklarats i andra läroanstalter. Under läsåret 2015 2016 kan studerande i regionen, från Karleby i norr till Nykarleby i söder, välja bland ett gemensamt kursutbud. Kurserna tas i huvudsak som heltidsstudier i en annan läroanstalt under en av läsårets perioder. En period med heltidsstudier i en annan skola ger i allmänhet ca 5 kurser som räknas in i gymnasiestudierna eller som ca 7 studieveckor. En studerande, som under en period väljer ett kurspaket på annat håll, anmäler sig inte alls till kurser i den egna skolan för den tiden. Man kan bereda sig på att de utomstående studierna kan medföra extra utgifter för bl.a. resor och material. Inskrivna i gymnasierna i Karleby och Kronoby har inga övriga kostnader för frånvaroperioderna, medan studeranden i de övriga gymnasierna skall kontrollera periodens pris med rektorn. Eftersom det finns ett begränsat antal platser till de olika kurspaketen kan det bli fråga om att gallra bland sökande. Vissa studiepaket kan kräva att man utreder om det är möjligt att få en studiebostad för perioden. Studierna som inhämtas utanför den egna läroanstalten kan indelas i fem huvudgrupper: kurspaket som ingår i en parallellexamen specialiseringslinjer intressekurser eller -kursmoduler internationella projekt handledd arbetslivserfarenhet En studerande som väljer att påbörja en parallellexamen studerar en period per läsår i en annan läroanstalt. Det betyder (i allmänhet) att man det första studieåret är borta i period 5, det andra året i period 4 samt det sista läsåret i period 6 (för gymnasister efter avslutade student-skrivningar). Om en studerande avklarar alla tre perioderna räknas totalprestationen i allmänhet som 15 gymnasiekurser och som 20 studieveckor för yrkesexamen. Eftersom alla skolor gått in för samma periodsystem kan en studerande i princip välja en period i en annan läroanstalt när som helst under året. Yrkesstuderande kan inhämta kurser i gymnasierna för att bredda studieprogrammet eller med tanke på att eventuellt delta i studentskrivningar. Finansieringen av det fjärde studieåret för parallellutbildningarna (punkterna 1, 2, 4 och 5) är ännu öppen. Mera information ges senare.

Det gemensamma utbudet I Studier för parallellexamen 1. Lantbruksstudier (Optima, Jakobstad Lannäslund 1) Lantbruksstudierna är förlagda till Optima Lannäslund och omfattar totalt 30 kp (kompetenspoäng) + lärande i arbete (LiA) 30 kp sommartid. Studierna innehåller bl.a. skogsbruk, växtproduktion, husdjursproduktion, maskinlära och praktik. Med ungefär ett tilläggsår i Lannäslund erhålls grundexamen inom lantbruk, vilken ligger till grund för generationsväxlingen på en lantgård. Alternativet passar ungdomar som har intresse av att eventuellt överta ett jordbruk men som på samma gång är intresserade av fortsatta studier, och som inte vill satsa flera år på två studiebanor. 2. Djurskötarstudier (Optima, Jakobstad Lannäslund 1) Genom att studera 30 kp (kompetenspoäng) djurskötsel vid Optima Lannäslund samtidigt som man avlägger gymnasiestudierna, samt ett fjärde år på djurskötarlinjen, har man möjlighet till examen för djurskötare. Studierna omfattar bl.a. anatomi, etologi, ridning, foderlära och praktiskt arbete i skolans häst- och smådjursstall. Till studierna hör en period på 30 kp lärande i arbete (LiA) ute i arbetslivet. 3. Musikstudier (Karleby) Studierna försiggår i Mellersta Österbottens konservatorium i Karleby. Det krävs goda förkunskaper för att studera musik. Gäller i huvudsak studerande som redan är igång med sina musikstudier. Undervisningen ges efter skoltid. Avlagda studiehelheter kan medräknas i gymnasieexamen. 4. Hantverks- och konstindustristudier (Optima, Trädgårdsgatan Jakobstad) Studierna kan tas vid Optima och är till omfånget 30 kp (kompetenspoäng). Studierna omfattar arbeten inom snickeribranschen såsom handarbete, produktutveckling, sinkning, snideri, cirkelövning, svarvning, intarsia, ytbehandling, teckning, mm. Efter avslutad utbildning på andra stadiet kan man erhålla snickarexamen (artesan) efter 135 kompetenspoängs tilläggsstudier (1½ - 2 år).

5. Klädsömnad (Optima, Trädgårdsgatan Jakobstad) Innehållet det första året är grunderna i sömnad (mönstertillskärning, produktplanering). Under perioderna det andra och det tredje året består innehållet av klädsömnad och kundbetjäning). Lärande i arbete ingår (sommarprestation). Endast ett begränsat antal platser i och med att gymnasieeleverna ingår i den normala gruppen. II Specialiseringslinjer Till de specialiseringslinjer i gymnasierna som har egen ansökningskod söker man redan i samband med studievalet i mars. Dessa linjer är följande: Jakobstads gymnasium Karleby svenska gymnasium Kronoby gymnasium Pedersöre gymnasium Topeliusgymnasiet idrottslinje, musiklinje, bildkonstlinje idrottslinje flyglinje, jakt- och naturprogrammet fotbollslinje och danslinje linjen för naturvetenskap, företagskunskap och internationalism III Intressekurser 6) Praktisk formgivning (Kronoby folkhögskola) Period 4, 5 och 6. Kurspaket med hantverksstudier som bjuds ut vid folkhögskolan i Kronoby. Kursinnehållet kan bestå av hårda slöjdämnen som träslöjd, knivtillverkning, smide och näver eller mjuka slöjdämnen med bl.a. sömnad, tovning, vävning och tillverkning av sävarbeten och silversmycken. Kursutbudet varierar. En period ger maximalt 5 kurser i gymnasiet. Kräver inga förkunskaper. Arbetet dokumenteras enligt portfoliometoden. Möjlighet att avlägga Utbildningsstyrelsens slöjddiplom under 2:a eller 3:e studieåret. Antalet platser per period är begränsat till 12. Mer info finns på adressen http://www.kvarnen.fi 7) Musikperiod (Kronoby gymnasium och Kronoby folkhögskola) Läsåret 2015 16 erbjuds studerande på andra stadiet möjlighet att delta i en musikperiod, som delvis byggs upp enligt elevernas önskemål. Ettorna kan i period

V välja musikperioden i sina studier och fortsätta som tvåor i period IV och som abiturienter efter studentskrivningarna. Maximiantal studerande under en period är 16. 8) Handelsstudier och inlärning i arbetet (Karleby Handelsinstitut) Studera handel och bygg broar till arbetslivet parallellt med gymnasiestudierna. Under två år, det första och andra gymnasieåret, studerar du en period per läsår vid handels, där närstudier bl.a. i kundbetjäning, försäljning, företagsverksamhet, företagande, lönsamhet, arbetslivets spelregler samt i IT kombineras med inlärning i arbetet i autentiska arbetsmiljöer. Genom sommarjobb eller annat arbete under gymnasietiden får du praktiskt kunnande som kan ytterligare tillgodoräknas i examensdelen Kundservice 20 sv. Målgruppen är unga som är intresserade av företagsamhet och företagande, eller som överlag vill skaffa sig ekonomisk-merkantila och företagarmässiga färdigheter i en tvåspråkig miljö. Lämpar sig också för dem som vill få försmak av arbetslivet och för dem som planerar fortsätta studera handel. För att utbildningen skall starta krävs 16 anmälda elever. Obligatoriskt att delta en period bägge läsåren. 9) Fysiokursen (Kronoby folkhögskola) Fysiokursen för idrotts- och friluftsintresserade bjuds ut i Kronoby folkhögskola under period 4 (kursen riktas närmast till andra årets studerande). Av studieinnehållet kan nämnas anatomi och fysiologi, massage, träningslära och en hel del friluftsliv som isklättring, vakbad, övernattning och en veckolång slalomresa till Ruka. Under veckan i Ruka får du personlig handledning i slalom- och/eller snowboardåkning av våra elever på Friluftslinjen. 10) Bildkonstperiod (Nordiska konstskolan, Karleby) En studerande på andra stadiet kan studera konst under en period på Nordiska konstskolan i Karleby. Konstskolan tillämpar ett system med gästlärare, där bildkonstnärer från olika håll i världen besöker skolan och tillsammans med skolans egna lärare undervisar i olika konsttekniker under tvåveckor långa workshops. Kursinnehållet och lärare varierar från år till år och de olika workshoparna kan innefatta allt från måleri, skulptur, foto, video och grafik. De studerande kan välja konstperioden under period IV av läsåret.

12) Specialträning inom idrotten 11) Go Healthy (Pedersöre gymnasium och Yrkesakademin) Projektet Go Healthy är ett samarbetsprojekt mellan YA (Yrkesakademinenheten i Pedersöre) och Pedersöre gymnasium. Projektet genomförs i period 4 för andra årets studerande. Målet med kurserna är att fördjupa sig i välbefinnande och hälsa. Förkunskaper som krävs är den obligatoriska kursen i hälsokunskap. Träningslinjer i Karleby för både pojkar och flickor till utövande av lagsporter och enskilda grenar inom ramen för Mellersta Österbottens Idrottsakademi. Träningstiderna är förlagda till normal skoltid; måndag onsdag fredag morgnar. Från och med augusti 2015 uppbärs en avgift för deltagandet i idrottsakademins verksamhet. 50e för enskilda grenar och 100e för lagsporter. IV Internationella projekt 13a) Polenprojektet Förintelsen (Kronoby folkhögskola och Team Nord) Projektet inkluderar förhandsstudier, resa till koncentrationsläger från andra världs-kriget samt efterarbete och rapportering. 13b) Pilgrimsvandring (Kronoby folkhögskola) Projektet omfattar förhandsstudier, en resa till Fatick i Senegal för att bli bekant med biståndsarbete samt efterarbete och rapportering. 13c) Pilgrimsvandring (Kronoby folkhögskola) Projektet omfattar förberedelse och en vandring under senvåren 2016. Max/min gruppstorlek 16.

V Handledd arbetslivserfarenhet 14) Lärarpraktik Lärarpraktiken kan väljas av abiturienter efter avslutade studentskrivningar. Eleven får delta i undervisningsprocessen handledd av en lärare i hög- eller lågstadiet eller av en barnträdgårdslärare. Den som är intresserad av lärarstudier kan på detta sätt få en inblick i verksamheten. Minimikravet för att få räkna verksamheten som en kurs är deltagande i 38 lektioner a 45 min eller ca 25 lektioner a 70 min. 15) Journalistverksamhet En abiturient som planerar att påbörja studier i modersmålet eller som siktar på en journalistbana kan under läsårets sista period arbeta på en tidning under personlig handledning. En kurs motsvarar 38 timmar handledd verksamhet. Abiturienterna har tidigare praktiserat vid Österbottningen, Keskipohjanmaa och Jakobstads tidning. 16) Praktik i församling Abiturienter kan under läsårets sista period fungera i olika uppgifter inom en församling under handledning och räkna med verksamheten i gymnasieexamen. Prästen, kantorn, diakonen, församlingslektorn m.m. kan fungera som handledare varvid man kan få inblick i respektive yrken. En kurs omfattar 38 timmars handlett arbete. 17) Praktik inom vården Möjlighet att praktisera vid ett lokalt vårdcenter. Praktiken ger dig en inblick i en del av vårdyrket.