www.pwc.se Anna Gröndahl Kim Gustafsson Kerstin Svensson Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2013 Vingåker kommun mars-april 2014
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Revisionsfråga och metod... 3 3. Granskningsresultat... 5 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning... 5 3.1.1. Förvaltningsberättelse... 5 3.1.2. Balanskrav... 7 3.1.3. God ekonomisk hushållning... 7 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag... 9 3.2. Rättvisande räkenskaper... 9 3.2.1. Resultaträkning... 9 3.2.2. Balansräkning... 10 3.2.3. Kassaflödesanalys... 12 3.2.4. Sammanställd redovisning... 12 3.2.5. Tilläggsupplysningar... 13 3.3. Övrigt... 14
1. Sammanfattning Revisorerna i Vingåkers kommun har gett i uppdrag att genomföra granskning av årsredovisning 2013. Granskningen sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv och har bland annat till syfte att bedöma om årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunallagen, lag om kommunal redovisning och övrig normgivning. Årsredovisningen inklusive den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Med utgångspunkt från ställda revisionsfrågor lämnas följande sammanfattande bedömning. Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar överensstämmer i allt väsentligt med kraven i kommunala redovisningslagen. Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Enligt kommunal redovisningslag ska årsredovisningen innehålla en utvärdering av om målen för god ekonomisk hushållning uppnåtts. I kommunens strategiska plan för perioden 2013-2015 fastställde fullmäktige tre övergripande mål med delmål och tre finansiella mål som är kopplade till begreppet God ekonomisk hushållning. Vi bedömer att utvärderingen av de finansiella målen har skett i tillräcklig omfattning och ger en rättvisande bild av måluppfyllelsen. Vi instämmer i kommunstyrelsens bedömning att samtliga tre mål är uppfyllda. Måluppfyllelsen bedöms som god. Vi bedömer att kommunstyrelsens utvärdering av de övergripande verksamhetsmålen kan förbättras, en tydligare koppling mellan mål och ekonomi behövs. Vi bedömer också att tydliga målvärden måste framgå för att en bedömning av måluppfyllelse ska kunna göras. Måluppfyllelsen bedöms som svag. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Kommunen uppfyller balanskravet för 2013. Årets resultat är 2,9 mnkr. Avgår från årets resultat är årets realisationsvinster på -0,4 mnkr. Återgår från årets resultat är 0,3 mnkr som har använts under 2013 och som är hänförliga till kommunfullmäktiges beslut i samband när årsredovisning 2012 antogs, där de öronmärkte de 2,5 mnkr i eget kapital för framtida digitalisering inom skolan. 1 av 14
Inga negativa resultat finns att återställa. Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed med undantag av nedanstående poster i balansräkningen som vi inte bedömer är rättvisande: Anläggningstillgångar Järnvägen. Kommunen investerade och lämnade bidrag till Banverket år 2003 på totalt 14,5 mnkr vid upprustningen av stationshuset. I avtal med Banverket framgår kommunens respektive Banverkets åtaganden. I kommunens underlag och redovisning går det ej att härleda vad som skall klassificeras som investering resp. bidrag. Under 2012 ändrade kommunen avskrivningstiden på denna investering till 25 år från att tidigare varit 50 år. Vår bedömning är att en avskrivningstid på 25 år följer god redovisningssed. En extra nedskrivning gjordes under 2012 på 2,4 mnkr p g a tidigare års för låga avskrivningar. Då hela bidraget på 14,5 mnkr redovisades som en investering är vår bedömning fortfarande att det bokförda värdet är för högt. Långfristiga fordringar. Vi bedömer att långfristiga fordringar på ca 3,0 mnkr som avser ränte- och amorteringsfria lån till flera av kommunens föreningar inte är balansgilla och inte ska upptas bland kommunens fordringar. Avsättning Deponi. Vi bedömer att gjorda avsättningar för deponin inte visar en rättvisande bild av vad återställandet av deponin kostar. Kortfristiga skulder Balanskonton. Underlagen till uppbokade projekt har i vissa fall förbättrats jämfört med tidigare år, men brister i övervägande fall i dokumentationen, vilket gör att det inte går att bedöma om det är rätt belopp och/eller rätt periodisering som skett i bokslutet. Liknande synpunkt som tidigare år. I årsredovisningen redovisas enligt vår bedömning i allt väsentligt de redovisningsprinciper som tillämpas och i vissa fall vilka avvikelser som förekommer. De rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning där tillämpningen, i varierande utsträckning, behöver utvecklas ytterligare är rekommendation 5, 8.2, 11.3, 13.2 och 19. Några av avvikelserna redovisas öppet i avsnittet om kommunens redovisningsprinciper. 2 av 14
2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning 3 av 14
Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen baseras på nämndernas rapportering till fullmäktige såsom den presenteras i årsredovisningen Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef. 4 av 14
3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Förvaltningsberättelse 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i kommunala redovisningslagen. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning. Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen beskriver också kort hur ekonomin utvecklas de närmaste åren. Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om pensionsåtaganden och pensionsmedelsförvaltning. Nyckeltal beskrivs och redovisas. Kommunens egna kapital är 124 mnkr och täcker inte de totala pensionsförpliktelserna som kommunen har på 243 mnkr. Händelser av väsentlig betydelse. I förvaltningsberättelsen, främst under avsnittet Viktiga händelser redovisas händelser främst av intern karaktär vad sker inom kommunens egen organisation. Mer intressant hade varit att ta del av fler händelser av betydelse för kommuninvånaren. Förväntad utveckling. Av årsredovisningen framgår under avsnittet Framtiden att kommunen står inför stora utmaningar med minskad befolkning och hög arbetslöshet, Budgeten ser något bättre ut än tidigare, men bedöms ändå som svag inför perioden 2014-2016. Kommunens utmaningar sammanfattas utifrån fyra perspektiv: medborgare, medarbetare, processer och ekonomi. Väsentliga personalförhållanden. Den personalekonomiska redovisningen är väl utvecklad i årsredovisningen och lämnar information i tillräcklig omfattning. De obligatoriska uppgifterna om personalens sjukfrånvaro redovisas i enlighet med ställda krav. Den totala sjukfrånvaron har minskat från 9,5 % (2007) till 6,7 % 2013. De senaste två åren märks en markant ökad sjukfrånvaro inom kommunledningsförvaltningen. Gemensam förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen omfattar ett avsnitt om kommunkoncernen där en beskrivning framgår av de olika bolagen som ingår i den sammanställda redovisningen samt verksamheter i annan juridisk person. Beskrivningen av den samlade verksamheten behöver utvecklas i enlighet med RKRs rekommendation 8.2. bland annat med avseende på upplysningar om utvecklingen av den samlade verksamheten och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet men också om verksamhet utifrån styrdokumenten för koncernföretagen. 5 av 14
Obligatorisk information enligt KRL och RKR:s rekommendationer I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av kommunens verksamhet. Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. Under avsnittet Kommunövergripande mål och delmål beskrivs vilka åtgärder inklusive beslut som har vidtagits samt till en del beskrivs också resultat. I bilaga återfinns de indikatorer som används för uppföljning av mål och delmål. Som kommunstyrelsen själv påpekar behövs en utveckling för att förbättra mätmetoder och redovisning av måluppfyllelsen. Något översiktligt resultatet från nämndernas utförda internkontroller redovisas inte. Information om de kommunala bolagen redovisas i förvaltningsberättelsen. Informationen omfattar både verksamhet och ekonomi. Bolagens egen bedömning av hur ändamål och verksamhetsmål som fastställts av fullmäktige har uppfyllts framgår för två av bolagen. Bolagen bör på samma sätt som kommunens nämnder på ett tydligt sätt redovisa hur ändamålet med bolaget har uppfyllts samt lämna en redovisning av övriga uppdrag och ägardirektiv som kommunen beslutat om. Se KL 6:1a och 1b. 3.1.1.2. Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Vi saknar jämförelse med tidigare år samt analyser och kommentarer till avvikelser i förhållande till budget. Några av de större investeringarna under året finns nämnda i förvaltningsberättelsen. 3.1.1.3. Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Jämförelser görs för nämndernas utfall av driftbudgeten mot föregående år. Vi bedömer att driftredovisningen har analyserats i tillräcklig omfattning. 6 av 14
Nämndernas budgetavvikelse för 2012 samt 2013 redovisas i tabellen nedan: Nämndresultat, mnkr 2012 2013 Kommunstyrelse -2,2-0,9 Kultur- och fritidsnämnden 0 0,2 Samhällsbyggnadsnämnden 0,3-0,3 Barn- och utbildningsnämnden -5,3-5,6 Socialnämnden 2,5 0,8 Summa nämndernas verksamheter -4,7-5,8 Den stora budgetavvikelsen finns inom barn- och utbildningsnämnden. Inom nämnden kan det stora underskottet härledas främst till att kostnaderna för köp av platser på friskolor alternativt kommunal skola inom annan kommun avvek mot budget med ca -3,5 mnkr, asylverksamheten redovisar en avvikelse mot budget med ca -1,2 mnkr samt att gymnasiet och dess stödplatser redovisade en avvikelse mot budget med -2,0 mnkr. I årsredovisningen framgår att nämnden har fått en utökad ram 2014 med 8,7 mnkr. 3.1.2. Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Kommunen uppfyller balanskravet för 2013. Årets resultat är 2,9 mnkr. Avgår från årets resultat är årets realisationsvinster på -0,4 mnkr. Återgår från årets resultat är 0,3 mnkr som har använts under 2013 och som är hänförliga till kommunfullmäktiges beslut i samband när årsredovisning 2012 antogs, där de öronmärkte de 2,5 mnkr i eget kapital för framtida digitalisering inom skolan. Inga negativa resultat finns att återställa. 3.1.3. God ekonomisk hushållning I kommunens strategiska plan för perioden 2013-2015 fastställde fullmäktige tre finansiella mål samt tre övergripande mål med delmål i syfte att eftersträva en god ekonomisk hushållning. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som god, samtliga tre mål är uppfyllda. Vi bedömer att utvärderingen av de finansiella målen har skett i tillräcklig omfattning och ger en rättvisande bild av måluppfyllelsen. Vi bedömer att kommunstyrelsens utvärdering av de övergripande verksamhetsmålen behöver förbättras för att ange måluppfyllelse. Vi saknar tydliga målvärden som kan följas upp med stöd av valda indikatorer. Flera indikatorer saknar utfall för året. Till vissa delar kan en koppling till god ekonomisk hushållning noteras, men till övervägande del är inte detta möjligt. Vi bedömer därför måluppfyllelsen av verksamhetsmålen som svag. 7 av 14
3.1.3.1. Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2013: Finansiella mål, fastställt av fullmäktige i budget 2013 Resultatet för Vingåkers kommun ska i genomsnitt under planperioden (tre år) uppgå till minst 1,0 % av skatter och statsbidrag Investeringar i den skattefinansierade verksamheten ska till 100 % finansieras av egna medel. Vid synnerliga skäl kan avsteg göras. Vad som är synnerliga skäl beslutas av fullmäktige då investeringsbudgeten för respektive år fastställs. Kommunens lånevolym ska minska med minst 2,5 mnkr per år. Undantag får göras vid synnerliga skäl. Utfall 2013-12-31 Årets resultat innebär en andel av 0,65 % av skatter och statsbidrag. Det genomsnittliga resultatet för perioden 2011-2013 i procent av skatter och statsbidrag är 1,69 % (fg år 2,84 %). Inga nya lån under året har upptagits för investeringar. Under 2013 har amorteringar skett med 2,5 mnkr (fg år 2,8 mnkr). Måluppfyllelse Målet uppfylls inte för det enskilda året 2013, men för perioden. Målet är uppnått. Målet är uppnått. Samtliga finansiella mål har uppnåtts. Dock är den utveckling som ses av resultatets andel av skatter och statsbidrag viktig att uppmärksamma. För fem år sedan var kommunens totala resultat 20 mnkr att jämföra med årets resultat på 2,9 mnkr. 3.1.3.2. Mål för verksamheten I kommunens strategiska plan med budget för 2013 och flerårsplan för 2014-2015 har fullmäktige beslutat om tre övergripande mål med tillhörande delmål. Till delmålen har i sin tur olika aktiviteter och indikatorer kopplats där indikatorerna ska visa om kommunens insatser leder mot att målen kan uppfyllas. De tre övergripande målen är Vi är stolta över att vi tar ansvar för våra resurser (med 5 delmål) Vi är stolta över att leva, verka och uppleva i Vingåkers kommun (med 6 delmål) Vi är stolta över att vi är företagsamma (med 3 delmål) De kommunövergripande målen och samtliga delmål har följts upp i årsredovisningen. För varje delmål har i årsredovisningen beskrivits beslut och aktiviteter som visar hur kommunen arbetar för att uppfylla målet. I bilaga återfinns aktuella indi- 8 av 14
katorer. Vissa indikatorer har funnits för flera år, medan andra finns för ett eller två år. I år gör inte kommunstyrelsen någon bedömning av måluppfyllelse för respektive mål, utan en sammantagen bedömning görs att målen kan anses delvis uppfyllda. Någon redovisning, förutom den som görs under respektive övergripande mål, av nämndernas verksamhetsmål görs inte i årsredovisningen, se vidare nedan. 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Någon tydlig redovisning av hur nämnderna har uppfyllt sitt uppdrag bedömer vi inte finns förutom vad som avser ekonomisk ram. Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Vi har övergripande granskat att: Redovisningarna är utformade i enlighet med kommunens anvisningar. Redovisningarna ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhållande till fullmäktiges uppdrag. Kommunstyrelsen har fastställt anvisningar inför arbetet med årsredovisningen 2013. Av anvisningarna framgår att nämndernas verksamhetsberättelser skall ha en gemensam struktur. Några tydliga uppdrag till nämnderna ger inte fullmäktige, utan nämndplanerna är tänkta att konkretisera de övergripanden målen. I Strategisk plan står följande Kommunfullmäktiges fastställda mål och riktlinjer är i huvudsak av övergripande karaktär, en konkret tolkning som kan tjäna som vägledning inom nämndernas verksamhetsområden görs sedan i nämndplanerna som på en mer konkret nivå anger vad som ska åstadkommas och när i tiden det ska ske. Nämndplanerna ska godkännas av kommunstyrelsen men behandlas inte av fullmäktige. Av detta utgår vi från att nämndernas redovisning av sina uppdrag får ses inom den rapportering som övergripande sker i förvaltningsberättelsens olika avsnitt. Till exempel återfinns beskrivningar från nämnderna under avsnitten Viktiga händelser, Kommunövergripande mål och delmål samt under Kommunens ekonomi. 3.2. Rättvisande räkenskaper 3.2.1. Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i huvudsak är upprättad i enlighet med god redovisningssed. 9 av 14
Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild över årets resultat. Resultaträkning Utfall 2013 Utfall 2012 Budget Avv mot budget Verksamhetens intäkter 117,5 109,8 82,3 35,2 Verksamhetens kostnader -549,7-519,1-512,5-37,2 Avskrivningar -12,1-13,6-8,3-3,8 Verksamhetens nettokostnader -444,3-423 -438,5-5,8 Skatteintäkter 336,9 331,5 332,5 4,4 Generella statsbidrag 110,5 105,5 106,1 4,4 Finansiella intäkter 0,9 1,1 0,5 0,4 Finansiella kostnader -1,1-2,7-0,6-0,5 Årets resultat 2,9 12,4 0 2,9 Verksamhetens nettokostnader uppgår till 444,3 mnkr vilket är en ökning med 1,4 mnkr jämfört med föregående år och avviker med -5,8 mnkr jämfört med budget. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning uppgår till 99,3 %, en ökning med 2,5 % sedan föregående år och förklarar en del av resultatförsämringen. Årets resultat uppgår till 2,9 mnkr. Liksom föregående år har kommunen erhållit återbetalning från FORA på 7,5 mnkr (7,8 mnkr) det är en engångsintäkt och var ej budgeterad. Om kommunen således inte erhållit återbetalningen 2013 skulle årets resultat varit -4,6 mnkr. 3.2.2. Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital. Tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. Balansräkningen är i allt väsentligt uppställd enligt KRL och omfattar noter i tillräcklig omfattning. Posten bidrag till statlig infrastruktur ska inte ingå i de finansiella anläggningstillgångarna i uppställningen. Det ska redovisas på en separat rubrikrad mellan anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Bilagor/specifikationer kan förbättras för att säkerställa posternas riktighet. Vi hade samma synpunkt föregående år. De synpunkter vi har kommenteras nedan: 10 av 14
Anläggningstillgångar Järnvägen. Kommunen investerade och lämnade bidrag till Banverket år 2003 på totalt 14,5 mnkr vid upprustningen av stationsområdet. I avtal med Banverket framgår kommunens respektive Banverkets åtaganden. Kommunens åtagande var att lämna bidrag till Banverket för deras investeringar och medel för de investeringar som Banverket även utför på kommunens mark. De bidrag som kommunen lämnar till Banverkets investeringar och där anläggningen ägs av Banverket skall kommunen redovisa bidragen som en kostnad i resultaträkningen. I de fall kommunen är ägare till investeringen skall nedlagda kostnader redovisas som en anläggningstillgång. I kommunens underlag och redovisning går det ej att härleda vad som skall klassificeras som investering respektive bidrag. Under 2012 ändrade kommunen avskrivningstiden på denna investering till 25 år från att tidigare varit 50 år. Vår bedömning är att en avskrivningstid på 25 år följer god redovisningssed. En extra nedskrivning gjordes under 2012 på 2,4 mnkr p g a tidigare års för låga avskrivningar Då hela bidraget på 14,5 mnkr redovisades som en investering är vår bedömning att det bokförda värdet fortfarande är för högt. Långfristiga fordringar. I denna post ingår långfristig utlåning på ca 3,0 mnkr som till övervägande delen består av ränte- och amorteringsfria lån till flera av kommunens föreningar. Flertalet av de utlämnade lånen är 25 år eller äldre. Avsikten är inte att dessa lån skall återbetalas och/eller att föreningarna har möjlighet att lösa dessa lån inom överskådlig framtid. I år har en nedskrivning gjorts med 500 tkr. Då avsikten med de långfristiga fordringarna/utlämnade lånen till föreningarna är att de inte ska återbetalas bedömer vi att dessa fordringar inte längre är balansgilla. Fordringarna bör nedskrivas i sin helhet. Vi har under många år påtalat att dessa långfristiga fordringar ska nedskrivas. Vi bedömer att långfristiga fordringar på ca 3,0 mnkr som avser ränte- och amorteringsfria lån till flera av kommunens föreningar inte är balansgilla och inte ska upptas bland kommunens fordringar. Avsättning Deponi. Kommunen har sedan 1999 gjort årliga avsättningar för återställande av deponin (avfallsanläggningen Vik). Fullmäktige beslutade 2004 om en plan för avsättning för kommande återställning av deponin. En beräkning gjordes att kostnaden för återställande av deponin var ca 18,5 mnkr. De årliga avsättningar som gjorts har för åren 2008-2011 inte följt planen. Under 2012 gjordes en extra avsättning på 2,0 mnkr. Under 2013 har kommunen avsatt 1 mnkr. Skälen till att avsättningens storlek varierar mellan åren har inte angetts. Efter bildandet av Vingåkers Vatten och Avfall AB har diskussioner uppstått om hur avsättningar ska fördelas mellan kommunen och bolaget. Det framgår av redovisningsprinciperna att det har framkommit uppgifter som indikerar att återställningskostnaden kommer att bli mycket högre. Hur detta påverkar avsättningen framöver ska kartläggas under 2014. En avsättning ska årligen omprövas och vid behov ska en justering göras av avsättningens storlek. Vi bedömer att gjorda avsättningar för deponin inte visar en rättvisande bild av vad återställandet av deponin kostar. 11 av 14
Kortfristiga skulder. Bland kortfristiga skulder finns ett stort antal projektkonton upptagna. En genomgång har gjorts av projekten och ett antal projekt har avslutas eller kommer att avslutas under 2014. Underlagen till dessa projekt har i vissa fall förbättras jämfört med föregående år, men brister i övervägande fall i dokumentationen, vilket gör att det inte går att bedöma om det är rätt belopp och/eller rätt periodisering som skett i bokslutet. Liknande synpunkter som tidigare år. Kommunen har i balansräkningen två konton som vid årsskiftet visar skulder kommunen har till Västra Sörmlands Räddningstjänst (4,2 mnkr) samt till 7 st olika stiftelser (1,4 mnkr). Det går inte att avgöra vad skulden består av, kommunen har på sitt bankkonto banktransaktioner som tillhör Västra Sörmlands Räddningstjänst och stiftelserna. Vi anser att både förbundet och stiftelserna, som är egna juridiska personer, ska ha egna transaktionskonton och inte blanda ihop det med kommunens transaktioner. Semesterlöneskulden är 1,1 mnkr för lite uppbokad och skulle påverkat resultatet negativt. 3.2.3. Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar samt att noter finns till de väsentligaste posterna. Vi bedömer att upprättad kassaflödesanalys överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. 3.2.4. Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Granskningen visar att den sammanställda redovisningen i allt väsentligt är upprättad i enlighet med KRL:s krav (kap 8). Den sammanställda redovisningen är upprättad utifrån preliminära årsredovisningar. Dokumentationen av den sammanställda redovisningen och gjorda elimineringar går i vissa fall inte att härleda i framtaget underlag. Vi bedömer dock att den sammanställda redovisningen i allt väsentligt är rättvisande. Redovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. För att säkerställa att elimineringar mellan kommunen och dess bolag sker till rätt belopp bör förvärvsanalyser upprättas för de kommunala bolagen. För att höja informationsvärdet kan i noter till de olika posterna i resultat- och balansräkningen lämnas uppgifter om större skillnader som uppkommit mellan åren. Skillnader i redovisningsprinciper mellan kommunen och des koncernbolag framgår inte av kommunens redovisningsprinciper, det framgår heller inte om några justeringar har gjorts för eventuella skillnader. 12 av 14
3.2.5. Tilläggsupplysningar Vi bedömer att kommunen i allt väsentligt redogjort för de redovisningsprinciper som tillämpas. De avvikelser som förekommer och där upplysning har lämnats i avsnittet redovisningsprinciper anges i nedanstående punkter: Avskrivningar. För kommunens materiella anläggningstillgångar påbörjas avskrivningar året efter investeringarnas färdigställande. Enligt god redovisningssed skall avskrivning påbörjas då en anläggning tas i bruk (RKR nr 11). För inventarier påbörjas avskrivningarna samma år som de anskaffas. Arbetet med att bygga upp ett komplett anläggningsregister pågår och görs i samband med arbete och anpassning av ekonomisystemets kodsträng för en registrering m.m. av uppgifter i systemet och som kommer att innebära korrekta redovisningar och avskrivningsåtgärder av anläggningstillgångar. För inventarier har ett aktuellt anläggningsregister upprättats. Löner för timanställdas tid och ob-ersättningar periodiseras inte. Kommunen redovisar timanställdas löner enligt kontantprincipen. Vi anser att timanställdas löneskulder skall periodiseras. En övergång från kontantprincip till periodisering innebär ett byte av redovisningsprincip och RR:s rekommendation 5 blir då tillämplig. Kommunen avviker från god redovisningssed enligt följande: Exploateringstillgångar. I redovisningen framgår ej hur exploateringstillgångarna är klassificerade och värderade. Som underlag till balansposten finns förteckning över ett antal objekt som redovisas som exploateringstillgångar. Anläggningstillgångar. RKR:s rekommendation nr 11.3. För materiella anläggningstillgångar har i not särskilda tilläggsupplysningar i allt väsentligt lämnats enligt rekommendationen. Kvarstår information om anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar per fastighetstyp. Upplysning om beloppsgränser för aktivering saknas. Nedskrivningar har gjorts under året med 3,8 mnkr. Upplysning om de händelser eller omständigheter som lett till nedskrivningen saknas (RKR:s rekommendation 19). Leasing. Upplysningar om finansiella och operationella leasingavtal saknas (RKR:s rekommendation 13.2). Sammanställd redovisning. Förvaltningsberättelsen bör kompletteras med information om kommunala entreprenader samt information om den samlade verksamhetens förväntade utveckling, personalförhållanden och förhållanden av betydelse för styrning och uppföljning (RKR:s rekommendation 8.2). 13 av 14
3.3. Övrigt Enligt den kommunala redovisningslagen skall en beskrivning upprättas över tilllämpat redovisningssystem. Av denna ska framgå redovisningens organisation och uppbyggnad. Om automatisk databehandling används i redovisningssystemet skall beskrivningen kompletteras med systemdokumentation och behandlingshistorik för att man i efterhand skall kunna följa och kontrollera de enskilda posternas behandling och företagna bearbetningar i systemet. Vi upprepar vår bedömning sedan tidigare att arbetet med att upprätta en dokumentation av redovisningssystemet snarast bör fullföljas i enlighet med redovisningslagens krav. 2014-04-02 Anna Gröndahl Projektledare Kerstin Svensson Uppdragsledare 14 av 14