KV LAGERN 2, RÅSUNDA FOTBOLLSSTADION. Dokumentation inför rivning 2011-09-05

KV LAGERN 2, RÅSUNDA FOTBOLLSSTADION Dokumentation inför rivning 2011-09-05

KV LAGERN, RÅSUNDA FOTBOLLSSTADION SOLNA Dokumentation: Maria Lorentzi, byggnadsantikvarie Olle Nylind, byggnadsantikvarie Johanna Lundberg, planeringsarkitekt 2011-09-05 Beställare: PEAB Sverige AB Fabege Storstockholm AB Foto: Författaren där ej annat anges. Omslagsbild: Råsunda fotbollsstadion fotograferad från den Södra läktaren juli 2011 Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING s. 4 Bakgrund och syfte.. s. 4 Orientering. s. 4 Avgränsning s. 5 Fastighetsdata s. 5 BYGGNADSHISTORIK s. 6 Kort om stadions bevarandegrad. s. 6 Stadions tillkomst. s. 7 Tillbyggnader och förändringar 1939-1970 s. 12 Rivning, nybyggnad och tillbyggnad under 1980- och 90-talen.. s. 17 Invändiga förändringar s. 21 Byggnadshistoria i punktform.. s. 27 BYGGNADSBESKRIVNING 2011 s. 29 Norra läktaren s. 29 Östra läktaren s. 39 Södra läktaren s. 52 Höghuset. s. 63 Kontorshuset s. 64 Västra läktaren och tillhörande lokaler i kontorshuset.. s. 67 Fotbollsplanen s. 78 Övrigt s. 79 KÄLLFÖRTECKNING s. 80 Arkiv. s. 80 Tryckta källor. s. 80 Övrigt s. 80 BILAGOR s. 81 Bilaga 1: Artikel ur Byggmästaren 1937, Råsunda fotbollsstadion s. 81 Ritningsbilaga, se separat dokument Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 3

INLEDNING Bakgrund och syfte Svenska Fotbollförbundet äger, genom bolaget Fastighets AB Solna Lagern 2, fastigheten där Råsunda fotbollsstadion är belägen. Stadion är enligt uppgift i mycket dåligt skick, vilket gör att man bedömt att det inte är ekonomiskt och tekniskt rimligt att bevara den. Den uppfyller inte heller de krav som ställs för att kunna ha internationella matcher. Att bygga en ny arena på samma plats, som uppfyller de moderna kraven, skulle kräva en större yta än vad som finns samt skapa stora störningar för omgivningen. Byggnationen av en ny nationalarena för fotboll vid Solna station i Arenastaden har påbörjats. När denna står klar planerar man att riva Råsunda fotbollsstadion. Endast de kontorsbyggnader av tegel och det glasade höghus som ligger utmed Parkvägen planeras att bibehållas. De rivna delarna är tänkta att ersättas av nya flerfamiljshus och ett nytt kontorshus. Detaljplanearbete pågår för närvarande i detta syfte (Dp SBN/2010:95). Med anledning av rivningen har Nyréns Arkitektkontor AB fått i uppdrag att utföra en antikvariskt inriktad dokumentation inför en eventuell rivning av stadion. Uppdragsgivare är de två byggherrar som kan komma att uppföra ny bostadsbebyggelse på platsen, Fabege Storstockholm AB och PEAB Sverige AB. Syftet med dokumentationen är att översiktligt beskriva hur Råsunda stadion ser ut idag, genom text, fotografier och ritningar. Syftet är också att översiktligt redovisa hur stadion såg ut från början, hur den har förändrats och vad som finns bevarat av äldre delar. Orientering Råsunda stadion ligger tätt inpå kringgärdande bebyggelse och gator. I norr och öster ligger stadsdelen Råsundas täta stadsbebyggelse med flerfamiljshus, butiker och restauranger. I väster är bebyggelsen småskalig med villor på gröna trädgårdstomter. I söder är det öppet och trafikerat med den breda Frösundaleden som barriär mellan stadion och Solna Centrum. Både på den södra och norra sidan finns asfalterade parkeringsplatser. Stadion dominerar och präglar närområdet med sin stora skala. Råsunda stadion i kartans mitt, med kontorshuset som en kam i Sydväst. Karta från Solna stad. Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 4

Avgränsning Avgränsning av det inventerade området Föreliggande dokumentation fokuserar på de delar av anläggningen som är tänkta att rivas, d.v.s. samtliga fyra läktare med tillhörande lokaler samt själva fotbollsplanen. Höghuset bevaras liksom stora delar av kontorshuset i väster. Kontorshuset är sammanbyggt med den västra läktaren och en del funktioner är sammanlänkade. Rivningen är tänkt att följa ett vertikalt tvärsnitt som i stort följer gränsen för den publika arkaden på våning 1 trappa och korridoren bakom logerna på våning 2 trappor. Ritningen nedan illustrerar gränsen för vad som är tänkt att rivas och vad som är tänkt att bevaras i kontorshuset/västra läktaren. Planritning över våning 1 trappa i kontorshuset, den västra läktaren och del av fotbollsplanen. Allt ovan det röda strecket är tänkt att rivas. Avgränsning av det historiska materialet Det finns mycket äldre fotografiskt material i flera arkiv, bl.a. Svenska Fotbollförbundets arkiv, Solna stads arkiv, Stockholms länsmuseums arkiv och Stockholms stadsmuseums arkiv. Det är också troligt att det finns en stor mängd äldre bilder i olika pressarkiv. Denna rivningsdokumentation ska fokusera på anläggningen av idag och därför är endast ett fåtal äldre bilder redovisade, men ändå förhoppningsvis tillräckligt för att åskådliggöra huvuddragen i stadions tidigare utformning. I Solna Stads stadsbyggnadsnämnds arkiv finns ett stort antal bygglovsritningar. I denna dokumentation redovisas nybyggnadsritningar från de stora nybyggnads och ombyggnadsetapperna, 1936-37, 1956-58, 1982-85 samt 1994-95. Från 1994-95 redovisas enbart de våningsplan som berör själva läktaren samt upp t.o.m. restaurangen i kontorsbyggnadens volym. För att ritningarna ska vara läsbara presenteras de i formatet liggande A3 och finns därför i en separat ritningsbilaga. Fastighetsdata Fastighetsbeteckning: Kv. Lagern 2 (f.d. Lagern 1 och 2) Adress: Solnavägen 51A-E, Idrottsgatan 7, Parkvägen 2-4 Fastighetsägare: Svenska Fotbollförbundet Nuvarande funktioner: Nationalarena för herrarnas fotbollslandslag samt AIK:s hemmaarena. Djurgården spelar också vissa matcher här. Huvudkontor för Svenska Fotbollförbundet och AIK fotboll. Butiker, idrottsklinik, tryckeri, kontor och restaurang. Stadion har tidigare använts även för konserter men sedan ett antal år spelas bara fotboll på Råsunda Stadion. Stadion har plats för 37 285 sittplatser. Ursprungliga funktioner: Nationalarena för herrarnas fotbollslandslag samt AIK:s hemmaarena. Huvudkontor för Svenska Fotbollförbundet och AIK fotboll. Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 5

BYGGNADSHISTORIK Kort om stadions bevarandegrad När stadion först uppfördes var den en relativt smäcker konstruktion av betong. Bara den östra läktaren var underbyggd med riktiga lokalytor medan de andra tre till största del öppna undertill med rader av bärande betongpelare. Under den södra, norra och västra läktaren fanns ett par barer och små lådor med toaletter på markplan. Under den västra läktaren fanns också förråd. På 1950-talet förlängdes den norra och södra läktaren bakåt, för att tillskapa fler platser och under ett antal år därefter underbyggdes den södra och norra läktaren med lokaler och fick då slutna fasader fasader. Vid 1980-talets mitt revs hela den västra läktaren och en ny läktare, ett nytt stort kontorshus och ett höghus, den s.k. Dallasskrapan uppfördes. Vid 1990-talets mitt byggdes den norra och södra läktaren på med nya läktaretage och trapphus i stål och glas. Sammantaget har stadion förändrats mycket, från en ganska låg, öppen stadion med få lokalytor till en hög, bred och mer sluten anläggning med stora ytor för kontor, restaurang, butiker m.m. Den har också förändrats från att ha en enhetlig utformning i betong till en stadion med många bebyggelsefaser i lager på lager betongkonstruktionerna från 1930- och 50-talen, 1980-talets kontors- och höghus i beklädnadstegel och glas samt till slut 1990-talets läktare och trapphus i stål och glas. De olika faserna är ganska lätta att avläsa, eftersom de ofta snarare adderat till det befintliga än helt byggt om det. Detta gäller förstås inte den västra läktaren som rivits. De stora strukturerna med de äldre delarna av norra, östra och södra läktarna (gradänger, trappor, arkader, bärande pelare av betong, huvudentréer m.m.) är trots de stora förändringarna delvis bevarade. Råsunda stadion 1937. Foto från sydost med södra läktaren i förgrunden. Observera de öppna, utskjutande trapploppen som leder upp på läktaren. Dessa är bevarade idag, men under 1950-talets utbyggda läktare. Här ser man också tydligt de bärande pelarverken av betong som bär läktargradängerna. Foto från Stockholms stadsmuseum, E23844. Fotograf Oscar Bladh. Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 6

Den ursprungliga västra läktaren, med samma typ av öppna utformning som även norra och södra läktaren hade från början. Foto troligtvis från 1960-talet. Svenska Fotbollförbundets arkiv. Södra läktaren till höger. Till vänster höghuset och kontorshuset med ny läktare innanför, tillkomna på 1980- talet efter att den västra läktaren rivits. Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 7

Interiörernas funktioner, planlösningar och ytskikt har förändrats mycket genom åren. Idag är alla lokaler ganska likformigt utformade med enkla ytskikt som plast- eller linoleummattor, trälaminatgolv, rollade väggar och undertak med undertaksplattor. I den östra läktaren finns vissa rumssammanband och entréer bevarade, t.ex. de fyra ursprungliga publika entréerna med ursprungliga vändkors och Svenska Fotbollförbundets huvudentré. Styrelserummet med direktutgång till den kungliga logen är också exempel på rum och funktioner som är bevarade. De många funktioner som ursprungligen fanns för de utövande fotbollsspelarna i den östra läktaren, som t.ex. omklädningsrum, rum för läkare, badbassänger, spelargång m.m. är idag nästan helt utraderade då alla sådana funktioner sedan 1980-talets mitt finns i den västra läktaren. Även de utrymmena som fanns för press inom den östra läktaren finns idag i huvudsak i den västra läktaren. Fotografi taget någon gång mellan 1937 och 1956. Fullsatta läktare och publik även på taken runt stadion. Rakt fram den norra läktaren, till höger den östra. Fotografi från Svenska Fotbollförbundets arkiv. Stadions tillkomst Råsunda etablerades under 1900-talets början som en ny trädgårdsförstad till Stockholm. Exploatörer var Råsundabolaget, ett företag sprunget ur Stockholms Nya Spårvägs AB, som drev spårvagnslinjen till Haga. Därigenom kunde företaget kombinera exploatering av bostäder och nya goda kommunikationer. Tidigt etablerade Råsundabolaget olika fritidsaktiviteter och nöjen i området. God hjälp fick man av Svenska Fotbollförbundet som 1909 köpte 22 000 kvm mark i Råsunda för att 1910 uppföra Råsunda idrottsplats, en av landets första riktiga fotbollsplaner med gräs och tillhörande läktare av trä. Idrottsplatsens läktare rymde 2000 personer men fler åskådare kunde stå runt planen bakom ett lågt stängsel. Redan under IP:ns första år spelades ett antal landskamper här och AIK började också använda planen. Bl.a. var det här dom vann SM-guld 1911, 1914 och 1916. Inför Stockholmsolympiaden 1912 fanns planer för att uppföra en större arena i Råsunda men detta genomfördes inte. Olympiasta- Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 8

dion i Stockholm kom istället att bli olympiadens centrum och Svenska Fotbollförbundets och AIK:s huvudarena även om laget fortfarande tränade på Råsunda Idrottsplats. Stadsplan från 1912 över den nya stadsdelen Råsunda med en yta utpekad för Råsunda idrottsplats (Längst ned i mitten, markerat XXII). Karta från Solna Stad. Fotbollen ökade i popularitet och AIK drog storpublik till Stockholms stadion. Här fanns plats för 20 000 besökare, vilket ofta var för litet. Svenska Fotbollförbundet önskade därför uppföra en större nationalarena men saknade ekonomiska medel. AIK var en klubb med god ekonomi och Fotbollförbundet vände sig till den för samarbete. Man lyckades samla in tillräckliga medel och förhandlade till sig mer mark från Solna kommun för att bygga Råsunda fotbollsstadion på den plats där IP:n redan låg. Den nya stadion stod klar 1937. Arkitekter för arenan var Sven Ivar Lind och Birger Borgström. Råsunda stadion hade kapacitet för 38 000 åskådare och var när den byggdes Nordens största och modernaste fotbollsanläggning. Förebild för utformningen ska ha varit Arsenal stadium (kallad Highbury) som byggdes 1913 men byggdes om på 1930-talet. Råsunda stadions läktare gjöts av betong och anläggningen pålades med betongpålar, s.k. Frankipålning. Under byggnadstiden upptäckte man under att pålningen var otillräcklig och man tvingades därför utöka och förbättra den. Frankimetoden var för övrigt samma pålningsmetod som användes i Slussenanläggningen i Stockholm, som anlades under Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 9

1930-talets första hälft. Norra, södra och västra läktarna var helt öppna undertill, med betongpelare och trapplopp synliga. Norra och södra läktarna hade enbart ståplatser och inga tak. Den västra läktaren hade sittplatser och tak. Den östra läktaren utformades som huvudläktare, med sittplatser, tak, kunglig loge och lokaler för Svenska Fotbollförbundet och AIK. Här ordnades också utrymmen för spelarna med omklädningsrum, bassänger och läkarmottagning samt lokaler för press och förtäring, bl.a. två barer. Den östra läktaren var den enda med källare, där det bl.a. skapades förvaringsutrymmen, verkstäder och toaletter samt utgång till planen via en spelargång. Den östra läktarens lokaler hade tre våningsplan (källare, bv, vån.1 tr.) samt en liten uppbyggnad mitt under läktaren för press. Från pressrummet fanns en direktutgång till läktaren och en långsträckt balkong mitt på fasaden mot Solnavägen. I övrigt var det öppet in under läktarens gradänger. Idag är den östra läktaren helt inbyggd mot Solnavägen. Den södra läktaren, också före tillbyggnaden på 1950-talet. Längst upp till vänster ser man siluetten av dåtidens högtalarsystem med ampelhögtalare. Fotografi från Svenska Fotbollförbundets arkiv. Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 10

Bygglovsritning från 1936 som illustrerar den nya stadions utbredning. Den norra läktaren är till höger på bilden. Kryssen markerar raden av bärande pelare under läktarna. Ritning från Stadsbyggnadsnämndens arkiv, Solna Stad. Bygglovsritning från 1936 som illustrerar de ursprungliga läktarna och lokalytorna, skuret genom östra läktarens bottenvåning. Ritning från Stadsbyggnadsnämndens arkiv, Solna Stad. Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 11

Bygglovsritning från 1936 som illustrerar den östra läktarens våningsplan och fasad mot Solnavägen. Ursprungligen fanns källare, bottenvåning, våning 1 trappa samt en liten uppbyggnad för pressen mitt på fasaden. I övrigt var det öppet in under läktarens gradänger. De mörka banden vid pressrummet och på läktarens sidor var långsträckta balkonger. Bakom de två yttre balkongerna fanns barer. I bottenvåningen ingångarna A,B, D och E med vändkors markerade, vilka är bevarade idag. Tillbyggnader och förändringar 1939-1970 Redan 1939 uppstod uppenbarligen behov av att utvidga lokalerna för pressen i den östra läktaren. Den lilla uppbyggnaden förlängdes på båda sidor genom att nya plattväggar med fönsterband infogades mellan bärande pelare. Arkitekt för utbyggnaden var eventuellt Sture Frölén (signaturen otydlig). Inför VM i fotboll 1958, som hölls i Sverige under juni månad, byggdes anläggningen till genom att norra och södra läktaren förstorades, återigen med Sven-Ivar Lind som arkitekt. Utbyggnaderna gjorde att arenan kunde fyllas med ytterligare 12000 sittande besökare. VM-finalen spelades på Råsunda stadion med publikrekordet 48 323 besökare och vanns av Brasilien. Flygfoto över Råsunda stadion efter tillbyggnaden av södra och norra läktaren. Pålskogs trapphus är uppförda och den östra läktares fasad tycks fullt uppbyggd. Den södra läktarens fasad är inbyggd för nya lokaler. Fotografi från tiden mellan 1959 och 1967. De nya tornen för strålkastare mellan läktarna invigdes 1959. Fotografi från Svenska Fotbollförbundets arkiv. Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 12

Förstoringen av läktarna gjordes genom att själva läktargradängerna förlängdes bakåt med nya gradänger och nya bärande pelare av betong. Varje ny läktardel förseddes med sex nya trapplopp och under läktarna uppfördes nya bjälklag, ett s.k. promenadplan under varje läktare, som förband de olika trapploppen med varandra. De ursprungliga trapploppen från 1937 bibehölls samtidigt och finns fortfarande kvar. Mitt på läktarna, under gradängerna uppfördes någon form av hög vägg framför promenadplanen, kanske som väderskydd. På den norra läktaren är detta väggparti avläsbart genom ett stort fönsterparti, som vetter in mot en publik hall under läktaren och det bevarade promenadplanet. I samband med utbyggnaden inför VM byggdes också två nya trapphus till den östra läktaren, placerade mot läktarens båda gavlar. Dessa ritades inte av Sven-Ivar Lind utan av en ingenjör vid namn E. Pålskog. Vid bygglovsansökan beklagade byggnadsnämnden den enkla utformningen, som skilde sig från de trapphus som Lind ritat förslag till. Svenska Fotbollförbundet hänvisade då till ekonomi och funktion. På Sven-Ivar Linds bygglovsritningar finns förutom hans version av trapphusen också illustrerat något av den östra läktarens fasad. Här är fasaden helt sluten utmed hela läktarens undersida. Kanske är det i samband med ombyggnaden inför VM som fasaden får dagens utformning med ett övre plan som sträcker sig längs hela läktarens bredd. Fotografi från den norra läktaren mot den östra och södra läktaren. Den västra läktaren skymtar till höger. Fotografi från bygget då södra och norra läktarna byggdes till 1958. De mindre betongelementen som står uppställda på rad i bildens förgrund monterades sedan som trappsteg på de djupa gradängerna och finns kvar idag. Foto: Ivar Ericson. Svenska Fotbollförbundets arkiv Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 13

Södra läktaren fotograferad från den östra läktaren. Fotografi från bygget då södra och norra läktarna byggdes till 1958. Foto: Ivar Ericson. Svenska Fotbollförbundets arkiv Situationsplan från 1956 som illustrerar utbyggnaden av den norra och södra läktaren. Ritning från Stadsbyggnadskontorets arkiv. Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 14

Ändringsritning från 1956. Här den södra läktarens fasad där man ser det nya promenadplanet och det eventuella väderskydd som byggdes framför detta i fasadens mitt. Gavlarna illustrerar hur tillbyggnaderna hakar på de befintliga läktarna från 1937. Ovan till vänster ser man också en liten del av den östra läktarens fasad som här är fullt uppbyggd med ytterligare ett våningsplan samt Linds förslag till nya trapphus. Ritning från Stadsbyggnadsnämndens arkiv. Norra läktaren. Troligtvis tidigt 1960-tal, innan fasaden byggdes in och lokaler inreddes under läktargradängerna. Rakt fram promenadplanets väderskydd mellan bjälklag och gradänger. Foto: Svenska Fotbollförbundets arkiv. Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 15

Den östra läktaren, fotografi troligtvis från 1960-talets första hälft. Här ser man det nya trapphuset och hela den inbyggda fasaden samt de tre ursprungliga, öppna balkongerna ut mot Solnavägen. Fotografi från Svenska Fotbollförbundets arkiv. Östra läktaren, norra delen mot Solnavägen. Fotografi från 1958. Foto: AB Text & Bilder. Svenska Fotbollförbundets arkiv Året efter VM, 1959, byggdes nya lokaler under den södra läktaren, som en långsmal låda med fasader både mot Frösundaleden i söder och mot norr inne under läktaren (se föregående fotografi). Lokalerna Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 16

byggdes i tre plan. År 1965 gjordes samma typ av tillbyggnad under den norra läktaren, med nya lokaler i tre plan. Båda underbyggnaderna utnyttjade det promenadplan som uppfördes då läktarna byggdes ut inför VM. Både den södra och den norra läktarens gavlar kläddes med kopparplåt då de nya lokalerna byggdes. Arkitekter för tillbyggnaden av den södra läktaren var S. Wimmerström och O. Hagberg. Tillbyggnaden under den norra hade Arkitekterna Gösta Udden och Olle Wåhlström som upphovsmän. Rivning, nybyggnad och tillbyggnad under 1980- och 90-talen Under 1970-talet fanns behov av förnyelse och renovering. För att finansiera detta inledde Svenska Fotbollförbundet ett samarbete med försäkringsbolagen Folksam och Skandia. År 1982 fick förbundet bygglov för att riva den västra läktaren, bygga ett nytt kontorshus, nytt höghus för blandade funktioner som pressutrymmen, restaurang, kontor och loger samt bygga om resten av anläggningen. Den nya Råsunda stadion stod klar 1985 med en kapacitet för 38 000 besökare. Ansvarig arkitekt var Jean-Eric Glavborn på FFNS Arkitekter AB. I samband med nybyggnationen gjordes också förändringar av den östra läktarens fasad mot Solnavägen. Tre nya uppglasade burspråk med metallprofiler uppfördes där de ursprungliga öppna balkongerna satt. Syftet var att förstora kontorslokalernas ytor samt att förstora det ursprungliga pressrummets yta för en ny barservering. De nya burspråken ritades också av FFNS Arkitekter. Situationsplan som illustrerar den nya västra läktaren, kontorshuset och höghuset som uppfördes 1982-85. Ritning från Stadsbyggnadsnämndens arkiv. Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 17

Relationsritning för den västra läktaren, kontorshus och höghus som uppfördes 1982-85. Fasader mot Parkvägen. Ritning från Stadsbyggnadsnämndens arkiv. Relationsritning för den västra läktaren, kontorshus och höghus som uppfördes 1982-85. Läktaren mot fotbollsplanen. Ritning från Stadsbyggnadsnämndens arkiv. År 1993 uppfördes en ny förbindelsgång mellan den norra läktaren och den östra. Den kläddes med falsad kopparplåt för att samverka med den norra läktarens kopparklädda gavel. Under 1990-talets mitt byggdes södra och norra läktarna på med ett nytt etage på varje läktare för att öka kapaciteten. Här tillskapades framförallt nya sittplatser, men också utrymmen för försäljning och toaletter m.m. De nya läktaretagen sammanlänkades inte med de nedre etagen, utan fick istället entréer Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 18

enbart via nya fristående trapphus.. Återigen var det FFNS Arkitekter som ritade, med Jean-Eric Glavborn som ansvarig arkitekt. När de nya läktaretagen och trapphusen skulle uppföras var Solnas stadsarkitekt mån om att de nya tilläggen skulle utformas så att det blev tydligt vad som var nytt och vad som var gammalt. Det var troligtvis en av orsakerna till att de nya etagen utformades med glasade fasader med stålprofiler. Under 1990-talets andra hälft byggdes också den västra läktarens press- och vip-platser om något. Relationsritning från 1995 som illustrerar den norra läktarens fasad med nytt läktaretage och nya trapphus (markerade som något mörkare än det befintliga). Ritning från Stadsbyggnadsnämndens arkiv, Solna Stad. Relationsritning från 1995 som illustrerar den södra läktarens fasad med nytt läktaretage och nya trapphus (markerade som något mörkare än det befintliga). Ritning från Stadsbyggnadsnämndens arkiv, Solna Stad. Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 19

Flygfoto med stadion idag. Ortofoto från Solna Stad. Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 20

Invändiga förändringar Invändigt har det under åren skett en rad förändringar. Den enda av läktarna som ursprungligen hade lokaler var den östra. Här fanns därför funktioner för de aktiva spelarna, för pressen, för publiken, för förvaring och teknik, för Svenska Fotbollförbundets och AIK:s huvudkontor m.m. För spelarna finns idag inga utrymmen kvar i den östra läkaren. Dessa finns istället i den västra läktaren. Även pressens lokaler finns idag till största del i den västra läktaren. De aktiva spelarnas lokalytor, med t.ex. omklädningsrum, bassäng och läkarrum var ursprungligen koncentrerade på den östra läktarens bottenvåning, på båda sidor om huvudentrén. Dessa utrymmen utgör idag lokaler för biljett- och souvenirförsäljning samt externt uthyrda lokaler (Idrottskliniken och Löplabbet). Inga spår finns av de tidigare funktionerna. På våning 1 trappa fanns bl.a. Svenska Fotbollförbundets och AIK:s huvudkontor med kontorsrum i fil utmed den östra fasaden. Planlösningarna är ofta ändrade och få spår finns av äldre inredning. I Svenska Fotbollförbundets lokaler finns bevarat några rumssammanband och ett ursprungligt parkettgolv. Det ursprungliga styrelserummet finns kvar som funktion och styrelsebordets ursprungliga stolar är bevarade samt direktutgången till den kungliga logen. På våning 1 trappa fanns ursprungligen också två stora barer, en längst norrut och en längst söderut, med tillhörande balkonger mot Solnavägen. Utrymmena har idag nya innerväggar och är uppdelade i kontorsrum. Inga spår finns av barerna. I det som ursprungligen var pressrum på våning 2 trappor är själva rumsvolymen avläslig och direktutgången till läktaren finns fortfarande kvar. Så även trappan upp till rummet från våning 1 trappa. Rummet förstorades med ett nytt burspråk under 1980-talets mitt och har helt nya ytskikt. Bottenvåningens ursprungliga publika entréer är däremot välbevarade och Svenska Fotbollförbundets huvudentré bevarar läge och ursprungliga trappor med steg av glättad betong. Den södra läktaren underbyggdes med lokaler 1959 och den norra 1965. Då den södra läktaren underbyggdes var det inte för fotbollsverksamheten utan för offentliga funktioner. I den västra delen skapades utrymmen för en skola och i den östra för någon form av miljö- och hälsofunktion med bl.a. kontor för stadsläkare och livsmedelsinspektörer. Inga spår finns av dessa verksamheter idag och kontorsytorna har utökats genom att publika ytor på den södra läktarens våning 1 trappa byggts om. De idag befintliga trapphusen inom lokalerna är också tillkomna i efterhand. En del av planlösningarna känns fortfarande igen och i vissa lokaler är den ursprungliga konstruktionen synlig. Även ursprungliga fönster och betongglaspartier finns bevarade. I den norra läktaren ordnades 1965 en rad ytor för kontor, förråd och toaletter (oklart för vilken verksamhet) men också lokaler för en teater (Solteatern) och en danslokal med tillhörande klubbrum och kafé. Idag används alla ytor av Svenska Fotbollförbundet, i huvudsak för kontor och administration av olika slag och inga spår finns av teater och dansverksamheten. Vissa ytor har byggts om helt under åren medan andra har bevarade planlösningar. Ursprungliga fönster är bevarade på kontorsplanen, åtminstone på våning 1 och 2 trappor. Den västra läktarens lokaler tillkom då den uppfördes på 1980-talet och är relativt välbevarade både ifråga om planlösningar och material. Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 21

Svenska Fotbollförbundets lokaler, troligtvis vid 1930-talets slut. På planritningarna är rummet markerat med sekr. vilket troligtvis betyder att förbundsekreteraren satt här (kanske personen på bilden?). Foto från Svenska Fotbollförbundets arkiv. Samma rum som ovan, idag. Rummet är avdelat i flera rum. De ursprungliga fönstren finns kvar. Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 22

Svenska Fotbollförbundets lokaler, troligtvis vid 1930-talets slut. Expedition. Foto från Svenska fotbolls förbundets arkiv. Samma rum som ovan, uppdelat i en hall och två toaletter. De ursprungliga fönstren skymtar. Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 23

Svenska Fotbollförbundets lokaler, troligtvis vid 1930-talets slut. Styrelserummet. Till höger dörr direkt till den kungliga logen. Foto: Pressfoto Arvidson, Svenska Fotbollförbundets arkiv Samma rum idag. Stolar och fönster finns kvar samt entrén till den kungliga logen. Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 24

Östra läktaren, bottenvåning. Interiör från Svenska Fotbollförbundets huvudentré. Fotografi troligtvis från sent 1930-tal. Foto: Pressfoto Arvidson, Svenska Fotbollförbundets arkiv Östra läktaren, våning 1 trappa. Interiör från Svenska Fotbollförbundets lokaler, här damfoyer. Fotografi troligtvis från sent 1930-tal. Svenska Fotbollförbundets arkiv Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 25

Östra läktaren, bottenvåning. Interiör från läkarrum. Fotografi troligtvis från sent 1930-tal. Foto: Pressfoto Arvidson, Svenska Fotbollförbundets arkiv Östra läktaren,bottenvåning. Bassäng för fotbollsspelarna. Ursprungligen fanns det två bassänger på detta plan. Fotografi troligtvis från sent 1930-tal. Foto: AB Text & Bilder, Svenska Fotbollsförbundets arkiv Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 26

Byggnadshistoria i punktform 1910 Invigning av Råsunda idrottsplats med gräsplan och läktare för 2000 besökare. Byggherre Svenska Fotbollförbundet. 1937 Invigning av Råsunda stadion med gräsplan och läktare för 38 000 besökare. Byggherre Svenska Fotbollförbundet. Arkitekt Sven Ivar Lind. 1939 Tillbyggnad av vån. 2 trappor i östra läktaren genom att plattväggar uppförs på båda sidor om utrymmet för press. Arkitekt eventuellt Sture Frölén (signatur otydlig). 1939 Nya glaspartier på den östra läktarens båda gavlar. Arkitekt eventuellt Sture Frölén (signatur otydlig). 1956 Utökat garage under den östra läktaren. 1956-58 Tillbyggnad av den södra och norra läktaren med 12000 nya sittplatser. Nya trappor samt nya toaletter på den norra läktarens västra gavel. Ombyggnad inför VM 1958. Arkitekt Sven Ivar Lind. Eventuellt var det under denna ombyggnadsfas som den östra läktarens lokalytor byggdes på och kompletterades med en heltäckande fasad i tre plan mot Solnavägen. 1957 Två nya trapphusbyggnader vid den östra läktarens båda gavlar, dvs i vinklarna mellan östra läktaren och den södra respektive den norra läktaren. Ingenjör E. Pålskog stod för ritningarna. 1959 Ombyggnad av den södra läktaren: inklädning av fasad och inredning av skollokaler och kontor. Arkitekt S. Wimmerström och O. Hagberg. 1965 Inbyggnad av norra läktarens utsida mot Idrottsvägen. Arkitekt Gösta Udden och Olle Wåhlström. 1966 Ombyggnad av kontorslokaler inom södra läktaren. 1966 Höjning av norra och södra infartsportarna under läktarna. 1968 Byte av portar i den södra läktarens fasad. 1971 Ombyggnad av skollokaler till förvaltningslokaler för socialförvaltningen inom den södra läktaren. 1975 Ombyggnad av toalett till kontor, inredning och ändring av lokaler för parkeringsvakter och kristidsnämnd inom den södra läktaren. 1979 Ombyggnad av kontor samt nya fasta solskärmar av metall på den södra läktarens fasad. 1980 Nya wc, ombyggnad av verkstad i f.d. fritidslokal, ombyggnad av lokaler för parkeringssektionen inom den södra läktaren. 1982-1985 Rivning av den västra läktaren, nybyggnad av kontorshus och höghus i dess ställ, nya handikapplatser på norra och södra läktaren m.m. Byggherre Kommanditbolaget Råsunda fotbollsstadion (C/O Skandia), arkitekt Jean-Eric Glavborn på FFNS Arkitekter AB. Kv. Lagern 2, Råsunda stadion. Dokumentation. Nyréns Arkitektkontor AB 27