Anteckningar från konferensen,7rfkixqnwlrqvklqghu±phgirnxvsneduqrfkxqjd Arrangerad av Kärnhusgruppen, 18-19 maj, Göteborg Mer information om Kärnhusgruppen finns på www.appelhyllan.se 1DWLRQHOOD SHNSLQQDU ±IUnQnVNnGDUGHPRNUDWLWLOOYDUGDJVGUDPDWLN Susanne Berg, journalist och aktiv inom handikapprörelsen sedan andra hälften av 1980-talet 1976 skapades det relativa handikappbegreppet som innebär att ett handikapp inte finns hos individen, utan i individens omgivning. Det här innebar ett steg närmare för kultur för alla. Från handikapphyllan till vardagsdemokratin. Med nationella pekpinnar menar Susanne sånt som pekar ut den väg vi ska gå när det gäller arbetet med tillgänglighet för funktionshindrade. Styrdokument: Det relativa handikappbegreppet Världsaktionsprogrammet Handikapputredningen FN:s standardregler Nationella handlingsplanen: Från patient till medborgare Det relativa handikappbegreppet är väldigt svenskt. I det ingår de individuella livsvillkoren och den allmänna samhällsutformningen. Tidigare var fokus på den medicinska delen men på 1970-tlet flyttades fokus över till den sociala delen. FN:s standardregler kom 1993. Regel 10 säger att staterna bör främja tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning till lokaler för kulturutbud som teatrar, museer, biografer och bibliotek. 1966 kom den första lagstiftade paragrafen om tillgänglighet. 1977 kom lagar för bostäder, till exempel hissar (det var ju så dags då, efter miljonprogrammet). Ekonomin styr vad som händer. Bygglagen ändrades när vi gick med i EU. FN:s standardregler, stycke 3 säger att staterna bör främja utveckling och användning av särskild teknik så att litteratur, film och teater görs tillgängligt för personer med funktionshinder. LL-böcker har funnits sen slutet av 1960-talet. TPB:s tidiga tillkomst pekar också på ett medvetet arbete. Amerikansk lagstiftning påverkar oss indirekt, till exempel på datorområdet. Funktioner byggs in för att möta amerikanska krav som kommer funktionshindrade i Sverige tillgodo när vi köper en programvara från USA. Det finns ska- och det finns bör-regler. Bör-dokumenten skapar viktiga regler att följa, de blir informella pusselbitar. 1
1990-talet innebar en förskjutning från objekt till subjekt. Ett förslag som aldrig blev genomfört var att ledsagare/assistenter skulle fungera som kulturombud. Bibliotekslagen kom och det är den som vi på biblioteken ska genomföra. Från patient till medborgare satte fokus på ett antal områden och satte upp mål för samhället. Handikapp skapas av brister i samhället. Handikapperspektivet ska genomsyra alla samhällssektorer. Ett tillgängligare samhälle ska skapas. Demokratin ska stärkas. Handikapperspektivet inom sektorn är att funktionsnersättningar är en av flera naturliga variationer hos befolkningen. Här kommer ansvars- och finansieringsprincipen in som innebär att varje sektor i samhället skall utforma och bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig för alla medborgare, inklusive personer med funktionshinder. Kostnaderna och de nödvändiga anpassningsåtgärderna skall finansieras inom den ordinarie verksamheten. Om verksamheter skapas för alla med en gång behövs inga handikappbudgetar. Idag pågår ett mer systematiskt arbete. Ett antal sektorsmyndigheter finns, för vår del är det Kulturrådet. Men det behövs ständig inventering och identifiering av hinder och det är väsentligt att metoderna utvecklas. En tillgänglig kultursektor innefattar bland annat allmänna platser och enkelt åtgärdade hinder, design för alla, LL-stiftelsen och TPB. Boverkets tillämpningsregler spelar roll. 260 av 290 huvudbibliotek har genomfört inventering av tillgängligheten med stöd av arkitekt. IT-området står under stort inflytande från EU. Rekommendation om digitala bibliotek är på gång från EU-kommissionen under 2006, där bör tillgänglighetsaspekten ingå. Rätt riktning fortsätt! SISU:s hade kompetensråd och särskilda medel till projekt inom området. De har identifierat behov och utvecklat metoder för kompetensutveckling och kunskapsspridning. Nu har uppdraget upphört och är överflyttat till Handisam. Vikten av kultur kan inte underskattas. Där kommer biblioteken och den demokratiska dialogen in. Det är viktigt att ha information för att kunna ta del av yttrandefriheten. Mycket har hänt men det räcker inte! Tillgänglig kultur har ett bestående värde medan människoliv är färskvara. Tillgänglighetsmarschen http://www.tillganglighetsmarschen.nu/ Radio Independent living http://www.independentliving.org/radio/indexsv.html 9DUWlUYLSnYlJYDUWU UYLRVVL,7YlUOGHQ Peter Ljungstrand, forskare och lärare vid programmet för Människan-datorinteraktionen, ITuniversitetet i Göteborg Ubiquitous (=allestädes närvarande) computing vad händer när datorer flyttar in överallt? Embedded computers datorer blir en del av nästan allt 2
Till exempel i tvättmaskiner och bilar Teknik har blivit ett material för design. Kunskap om vad man kan göra med olika material ökar. Vad vi kan göra med till exempel trä och plats är vi på det klara med. Men hur kan vi använda datorer för design? Vår förståelse för datorer växer hela tiden. Ett skifte från verktyg till material och från användning till närvaro håller på. Form följer funktion. Att läsa noter ger inte samma upplevelse om att lyssna på musik. Inte heller att läsa programkod i stället för att uppleva datorprogrammet. Peter visade olika exempel från Interaction Design Education vid Göteborgs IT-universitet på hur de bygger in interaktivitet i lekplatser och försöker göra vardagliga sysslor roligare, till exempel att borsta tänderna och diska. 9DGEHW\GHU,7XWYHFNOLQJHQRFKNXOWXUHQI USHUVRQHUPHGIXQNWLRQVKLQGHU" Elaine Johansson, ordförande för FUB och HSO Västra Götaland samt verksamhetsledare på Eldorado som är ett aktivitets- och kunskapscenter och kulturhus för personer med omfattande funktionshinder, http://www.eldorado.goteborg.se/ 1968 infördes träningsskolan. Ett samhälles etiska och kulturella standard avspeglas på det sätt det tar hand om sina svagaste individer (Albert Schweitzer) Vi har tagit ett steg tillbaka i hur det svenska samhället tar hand om svaga grupper de senaste tio åren. Hur har vi sett och ser på den avvikande? Subhuman varelse Skylla sig själv Psykiskt sjuk person Tycka synd om Person som kan utvecklas Person som har rätt att vara som den är, dvs. rätt att få vara en person med funktionshinder Egoism, elitism och effektivitet är hot mot människor som är annorlunda. Handikappbegreppet Individrelaterat handikappbegrepp på 1950-talet (så här är det i många länder idag) Miljörelaterat handikappbegrepp på 1970-talet Det miljörelaterade handikappbegreppet innebär att en person har en skada eller sjukdom som ger ett funktionshinder som leder antingen till handikapp eller full delaktighet beroende på hur miljön ser ut. Ordet handikapp ska vi bara använda när vi spelar golf! Det är diskriminering om inte samhället kan ge alla medborgare full delaktighet. Ett paradigmskifte pågår. FN-konvention för funktionshindrade kan komma om några år. 3
Våra sinnen ger oss verklighetsuppfattning. Saknas något, måste andra förstärkas. Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken Antogs 31 maj 2000 av en enig riksdag Arbetet skall vara klart till 2010 Alla människors lika värde De grundläggande behoven är desamma Varje individ skall respekteras och ses som en tillgång för samhället De nationella målen för handikappolitiken är En samhällsgemenskap med mångfald som grund Att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder Planen omfattar alla samhällsektorer Planen beskriver vad som behöver göras de närmaste åren FN:s standardregler som grund Personer med funktionshinder är medborgare med lika rättigheter och skyldigheter som andra medborgare Arbetet skall ha följande inriktning Förebygga och bekämpa diskriminering av personer med funktionshinder Identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället Ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande De viktigaste områdena är Att förbättra bemötandet Att skapa ett tillgängligt samhälle Att se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer Synen på funktionshindrade har gått från förnekande till inkludering. Enligt Piaget kan den intellektuella förmågan som gör att en person kan ordna sinnesupplevelser delas in i fem olika frågor: Var? (Rumsuppfattning) När? (Tidsuppfattning) Hur mycket? (Kvantitetsuppfattning) Vad? (Kvalitetsuppfattning) Varför? (Orsaksuppfattning) Svårigheter Att se Att röra sig Att höra Att tolka och förstå information 4
Att tåla vissa ämnen Vad betyder IT-utvecklingen Talsyntes, Daisy-spelare Mobiltelefon Inlärning, upprepning Kommunikation Tillgänglighet Vad betyder kulturen? Konsument/producent Information om kulturen Transport till kulturen Tillgänglig lokal Anpassad kultur Elaine skulle gärna vilja se att operan kunde upplåta en föreställning av en uppsättning för personer med intellektuella funktionshinder, där det inte fanns några krav på att vara tyst under föreställningen. IT-utvecklingen och kulturen ger livskvalitet och ett gott liv för personer med funktionshinder. Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som orsakats av det gamla sättet att tänka (Albert Einstein) 'DWDWHNHW±'DWRUHU±HQP MOLJKHWWLOOOHNLQOlUQLQJRFKGHODNWLJKHWI UEDUQRFK XQJGRPDUPHGROLNDIXQNWLRQVKLQGHU Annika Pilups, specialpedagog vid Datateket, Göteborg och södra Bohuslän Datatek startade som projekt 1992 för att skapa möjligheter för barn med funktionshinder. Leken skulle sättas i centrum och datateken skulle vara till för barn och ungdomar upp till 18 år, som ännu inte lärt sig läsa och skriva. Varför datatek? ren arbetsmiljö struktur visuell information självständighet snabb återkoppling repetition koncentration varierande möjligheter kommunikation delad uppmärksamhet lika möjligheter delaktighet 5
Alternativa sätt att styra datorn kan vara med kontakter eller trackball. För kontakter är det viktigt att programmen är anpassade för att kunna styras med dem. Trackball är ett bra alternativ till mus, då den står stilla. Vad har hänt sen 1992? 29 datatek i Sverige Datatek/kommunikationsteam på habiliteringen Tillgång till dator har ökat Nya möjligheter kommer snabbt Skoldatatek/vuxendatatek Datateksförening Internationellt Skoldatatek Hjälpmedelsinstitutet samordnare Projekt 2002-2005 Allmänna arvsfonden/kommunen finansierar Startade i sex kommuner Nu ca 50 st Spelhålan på Furuboda, http://www.spelhalan.com/ Framtiden Mer specialiserat Större utbud Nya möjligheter Tidigare start Svårigheter Nya möjligheter kommer ständigt, svårigheter att vara uppdaterad Tekniken Tillgången ser olika ut Internet Det viktigaste för de som deltar i datatekets verksamhet är att aktiviteterna ligger på rätt nivå för varje person så att de lyckas med det de gör. Vad är bra programvara? Bilderna är tydliga och med bra kontrast Många valmöjligheter Möjlighet att använda med olika styrsätt Inte för snabb Ljud och rörelse stimulerar Tydlig struktur i programmet och samma funktion på samma plats Ej för mycket information åt gången ROLIG! 6
Annika demonstrerade programmen Pinos dagbok, Kalle kunskap Lekstugan, Easy games (fungerar med kontakter) och Teckenhatten.,7RFKNRPPXQLNDWLRQVWHNQLNSnWHFNHQVSUnN Helena Söderlund, projektledare för Resursbibliotek för döva, och Roger Jämtdal, teckenspråkstolk och projektledare för projekt i samarbete med Post- och telestyrelsen Uttrycket döva står för att personen saknar något medan ordet teckenspråkiga anger att personen har en kompetens. Alltså är teckenspråkiga att fördra i det här sammanhanget. Tre grupper: döva, hörselskadade och hörande. Döva lär sig svenska teoretiskt och först från 6-7 års ålder. Teckenspråket blir förstaspråk, svenska andra språk. Döva blir ungefär lika bra på svenska som hörande blir på engelska. Teckenspråk erkändes som språk i Sverige 1981. IT-hjälpmedel för döva 1976 Texttelefon 1981 Förmedlingstjänst texttelefoni 1992 SMS 1995 Bildtec (videoförmedling) 2000 Videokommunikation över Internet 2004 Tolken i fickan 3G Projekt: Distansutbildning på teckenspråk via bredband 13 elever i Skellefteå, Sundsvall, Leksand, Örebro, Stockholm, Vänersborg Läromedel i form av teckenspråkig video Videomeddelanden (upload-download) Videokonferens Intervjuer och enkäter Projekt: Mobil videokommunikation för döva 50 st användare 3G Videomeddelanden (download) Förmedling och distanstolkning Intervjuer och enkäter Bildtelefoni http://www.bildtelefoni.net/, finansieras av Post- och telestyrelsen. Fråga biblioteket på teckenspråk kan bli möjligt. Teckenwebben, http://www.teckenwebben.se/ Teckenspråkiga hemsidor för barn, http://www.barnensbibliotek.se/tecken/index.htm 6WU PPDQGHRFKQHUODGGDW±WDOERNHQLGDJRFKLPRUJRQ Torbjörn Dahlander, bibliotekarie och ansvarig för TPB:s digitala bibliotek, och Jenny Nilsson, barnbibliotekarie på TPB 7
TPB:s digitala bibliotek har nu drygt 32 000 titlar och ligger på en server i Uppsala. Från vanlig post till nerladdning Portofriheten för blindskrift o kostar 40 miljoner/år Digital distribution o 30 000 titlar tillgängliga dygnet runt o Boken i handen på en kvart o Kvalitetsgaranti Digital distribution Nerladdning till TPB Nerladdning till biblioteken Nerladdning direkt till låntagare TPB håller på att jobba bort reservationsköer genom att ladda ner och göra kopior. De har inget fysiskt bestånd av högskolelitteratur, laddar ner vid beställning. Olika sätt att tillgängliggöra Nerladdning och bränning av cd-rom Nerladdning till hårddisk, minneskort, mp3-spelare, mobiltelefon Strömmande läsning till dator eller mobil enhet Vad behövs? Snabb Internetuppkoppling Talbokstillstånd PC med brännare God kontakt med sin it-avdelning 71 högskolebibliotek, 19 länsbibliotek och 50 kommunbibliotek har fått login för att ladda ner. TPB:s nya uppdrag 2006 Nationellt distributionssystem Strömmande läsning Nationellt distributionssystem Talböcker o TPB o SIT o Btj o Inläsningstjänst AB o Länsbiblioteken o Högskolebiblioteken Andra medier o E-text: TPB, SIT o Tidskrifter: Kulturrådet o Taltidningar: Taltidningsnämnden 8
o Ljudböcker: kommersiella förlag Strömmande läsning Easy Reader On line o Försöksprojekt 2003 Net Plextalk o Försöksprojekt 2006 + Direkt tillgång till talböckerna, inga mellanhänder + Enkelt bredband räcker + Inga upphovsrättsproblem - Bunden till uppkopplad dator Test i höst med 100 licenser av Net Plextalk. Ca 6 500 Daisy-titlar finns för barn och unga. TPB kommer att ha all barn- och ungdomslitteratur överförd vid 2006 års utgång. Strömmande läsning är ett bra alternativ för skolbibliotek som inte får tillstånd att ladda ner själva. Projekt: Fulltexttalböcker för barn. Talböcker för lästräning och specialinläsningar ingår i projektet. Projektets idé Genom fulltext få ytterligare en dimension i lästräning genom synkronisering av text och inläst tal Ge TPB och talboksproducenter en möjlighet att i liten skala prova fulltextproduktion Utveckling av lästräning Synkronisering: undersöka vilken nivå som är pedagogiskt riktig till en rimlig kostnad och om vi bör ha olika synkronisering i de olika hastigheterna Bild: hur integrerar vi dem bäst och bör vi ha bildbeskrivningar Samarbetsområden med SIT och FMLS: undersöka möjligheten att använda talbok för lästräning på punktskriftsdisplay (SIT) och få fulltexttalböckerna att passa läsverktyget Lexiläser (FMLS) Lexiläser är ett billigt sätt att få talsyntes till biblioteket. 10 böcker görs till fulltexttalböcker i projektet. Fulltext blir normalt inslag i talböcker framöver. Maria Lundqvist maria.a.lundqvist@kommun.vaxjo.se 2006-05-24 9