Länsrapport 2002 inom alkoholområdet mm i Skåne län

Länsrapport 2002 inom alkoholområdet mm i Skåne län Samhällsbyggnadsenheten Skåne i utveckling 2004:3 Håkan Johansson ISSN 1402-3393

Rapportserien Skåne i utveckling ISSN 1402-3393 2004:1 Sjöar och vattendrag i Skåne går utvecklingen åt rätt håll? Statistisk utvärdering av vattenkvalitet och provtagningsprogram i Skåne län. Miljöenheten 2004:2 StrateGIS-projektet i Skåne län. Samhällsbyggnadsenheten 2004:3 Länsrapport 2002 inom alkoholområdet mm i Skåne län. Samhällsbyggnadsenheten

FÖRORD Enligt alkohollagen (SFS 1994:1738) utövar Statens folkhälsoinstitut den centrala tillsynen över lagens efterlevnad. Institutet har även till uppgift att på nationell nivå följa utvecklingen på alkoholområdet. På länsnivå har länsstyrelsen motsvarande uppgifter. Kommunen ansvarar för tillståndsgivning och tillsyn av starköl, vin och spritdrycker samt har tillsynsansvar över servering och detaljhandelsförsäljning av folköl (öl klass II). Den 1 februari 2001 beslutade riksdagen om en nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador (prop. 2000:20). Planen gäller för åren 2001-2005. Syftet med handlingsplanen är att lägga fast grundvalarna för en alkoholpolitik som leder till minskad alkoholkonsumtion och begränsade alkoholskador. I handlingsplanen slås fast alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Handlingsplanen för att förebygga alkoholskador betonar vikten av samordnade och målinriktade insatser på kommunal nivå mellan de olika aktörerna. Länsstyrelsen skall årligen lämna uppgifter och statistik på alkoholområdet till Statens folkhälsoinstitut. Detta sker bl. a. genom den länsrapportering som grundas på en enkät till kommunerna. Liksom föregående år ingår också frågor om tobak samt alkohol- och drogförebyggande verksamhet. Denna rapport bygger till stor del på det insamlade enkätmaterialet från kommunerna. Dessutom har utöver eget material länsstyrelsen också inhämtat uppgifter från tullen och polismyndigheten i Skåne. Rapporten är en kortfattad uppföljning av förra årets rapport med jämförande statistik i tabellform på kommunnivå som bilagor. Rapporten har sammanställts av Håkan Johansson. Eva Carlström Socialdirektör 3

Den alkoholpolitiska situationen och utvecklingstendenser i Skåne län 2002. Skåne är med sitt geografiska läge speciellt utsatt för de förhållanden som råder i Danmark och på kontinenten i övrigt och därmed EU:s regelsystem. De pågående förändringarna på införselområdet gör det intressant och lönsamt för boende i länet att göra inköpsresor och föra in stora kvantiteter alkohol för privat bruk. Speciellt handlar det om starköl och sprit. Anledningen till denna lockelse är självklart den prisbild som råder på alkoholdrycker i Danmark men framförallt i Tyskland. Nu är det inte bara turistinförsel som försiggår utan också mer eller mindre yrkesmässig verksamhet där stora mängder alkohol på både legal och illegal väg förs in till Skåne för försäljning i olika sammanhang inte minst till ungdomar. En speciell insats mot smugglingen inleddes i slutet av 2001 som ett samarbete mellan bl. a. svenska och danska tull- och polismyndigheter i norra Öresundsområdet. Smugglingen går till så att organiserade busstransporter sker från Tyskland till Helsingör med stora mängder alkohol. I Helsingör möter ett stort antal så kallade överbärare upp för transporten över till Helsingborg. Mot denna verksamhet har speciella tillslag gjorts under 2002 med beslag av stora mängder starköl, vin och sprit. Det har visat sig att merparten av de personer som åkt fast är bidragstagare i någon form. Som en naturlig följd härav är tillgängligheten på både legala och illegala alkoholdrycker i Skåne mycket stor och ungdomen vet på vilka adresser de kan köpa svartsprit. I Öresundsregionen är det främst smugglade drycker som säljs medan hembränning i större skala förekommer mer i norra och östra Skåne. Situationen i Skåne har varit likartad under några år och möjligheterna till införsel är i princip obegränsade med hänsyn till alla hamnar som finns och nu även med Öresundsbron som en nytillkommen smuggelväg. Tullverket Skåneregionen redovisar att en övervägande majoritet av alla tullverkets beslag år 2002 av starköl, vin och sprit gjordes inom Skåneregionen. De allra största beslagen har skett i lastbilar i EU-trafiken. I trafiken från annat EU-land har det också skett stora spritbeslag i busstrafiken. Vid enskilda kontrolltillfällen mot bussar har påträffats exempelvis 500-1000 liter sprit / tillfälle som uppges sakna ägare. Många kommuner pekar just på den stora tillgängligheten på alkoholdrycker som råder med hänsyn till de allt generösare införselbestämmelserna och som utnyttjas av ungdomar. Ofta sker denna hantering via ombud. 4

Serveringsställena Efterlevnaden av alkohollagens bestämmelser avseende åldersgränser och överservering har fokuserats i termer av ansvarsfull alkoholservering. Tillståndshavarna har börjat bli uppmärksammade på dessa frågor på olika håll i länet med början under 2002. Länsstyrelsen har propagerat för utbildningsinsatser på området. Flera kommuner har tagit upp frågan med sina tillståndshavare. Över lag anser kommunerna att läget är förhållandevis bra. Den allmänna berusningsnivån på populära innekrogar och trendställen kan alltid diskuteras. Det är mer fråga om den toleransnivå som råder och blivit accepterad är rätt relaterad till intentionerna i alkohollagen. Attitydförändringar till alkoholen kommer till uttryck både bland ungdomar och deras föräldrar. Det har skapats en allmänt större acceptans. Det är inte bara folköl som ungdomar startar sina alkoholvanor med. Eftersom det är så lätt och billigt att få tag på starkare alkoholdrycker även för underåriga av skrupelfria leverantörer påverkas ungdomarnas val mot starkare drycker. Efterlevnaden av åldersbestämmelserna fungerar över lag bra. Ställen som vänder sig till en ungdomlig publik ägnas större uppmärksamhet i tillsynssammanhang. En omfattande alkoholkonsumtion förekommer på studentnationerna. Klagomål har framförts mot några studentnationer om störningar och överkonsumtion. Sammanfattningsvis kan dock sägas att ordnings och nykterhetsläget på Skånes restauranger är relativt bra. Antalet serveringstillstånd är relativt konstant. Sedan ett par år tillbaka har antalet serveringstillstånd stabiliserats runt 1450 i länet. Förra årets kraftiga ökning av antalet tillfälliga tillstånd till allmänheten har mattats av under året. Det är dock troligt att det totala antalet tillfällen har fortsatt att öka eftersom ett tillstånd kan omfatta ända upp till ett tiotal tillfällen enligt vad som redovisats från kommunerna. Vissa arrangörer ansöker om ett flertal olika arrangemang under året som var för sig drar mycket folk och där tillfällig servering ingår som ett led i det totala arrangemanget. Ett område som kan föranleda större olägenheter är meddelandet av tillfälliga serveringstillstånd i samband med olika festivaler och musik- och nöjesarrangemang. Vissa sådana arrangemang har inte getts utrymme för tillsyn i tillräcklig omfattning. De tillfälliga tillstånden till slutna sällskap har däremot fortsatt att minska år efter år. Konsumtionsutveckling Den allmänt ökande alkoholkonsumtionen totalt sett påvisas också av restaurangernas redovisade försäljning framför allt i de större städerna. Från Kristianstad rapporteras exempelvis om ökad restaurangförsäljning på mellan 20-50 % sedan 2001. I Helsingborg är det krogarna i centrum som har ökat sin försäljning. Företeelsen om försäljning i helrör och andra jippon har brett ut sig. Konsumtionsundersökningar visar särskilt en ökad alkoholkonsumtion bland kvinnor. Förekomst av svartsprit på serveringsställen är något som visat sig mycket svårt att fastställa och bevisa. Endast i några enstaka fall har rapporterats om sådan servering. Polismyndigheten är dock övertygad om att det förekommer. 5

Kommunernas förebyggande arbete. Kommunerna har en viktig roll när det gäller att utveckla och samordna långsiktiga insatser i det drogförebyggande arbetet på lokal nivå. Det gäller både att begränsa tillgången och minska efterfrågan på alkohol och andra droger. Kommunerna bör ha ett alkohol- och drogpolitiskt program som anger bl. a. målen för kommunens drogförebyggande arbete. Det är viktigt att kartlägga och dokumentera dryckesmönster och konsumtion inför uppföljning av de alkoholpolitiska programmen. Kommunerna i Skåne är olika långt framme med sitt förebyggande arbete. Någon form av förebyggande arbete bedrevs i så gott som alla kommuner. Antalet kommuner med en speciell samordnare för det förebyggande arbetet fördubblades under året till att omfatta 13 kommuner. Alkohol- och drogförebyggande program i någon form hade år 2002 antagits i 26 av Skånes 33 kommuner. Många av dessa är antagna åren närmast efter kommunaliseringen på alkoholområdet i mitten på 90- talet och anges vara föremål för revidering. I och med den nationella handlingsplanen på alkoholområdet har länsstyrelsen beviljat utvecklingsmedel till förebyggande insatser. I huvudsak handlar det om att inrätta samordningstjänster i kommunen. Intresset för det förebyggande arbetet har därför fokuserats extra under året. Länsstyrelsen beviljade under 2002 18 kommuner utvecklingsmedel för sådana insatser. Rekrytering av samordnare pågick i många kommuner och tjänsterna beräknades vara tillsatta till årsskiftet 2003. Ett nytt nätverk med dessa samordnare är under uppbyggnad i samverkan med Cerum - Skånes kompetenscentrum för alkohol- och drogförebyggande arbete. I förra årets rapport exemplifierades kommunernas förebyggande arbete som hade olika inriktningar med fokus på t.ex. ungdom, föräldrar, svartsprit, folköl, drogvaneundersökningar, kartläggningar, och framtagande av nya handlingsprogram. Under året har denna verksamhet fortsatt och kommit in i en ny fas med hjälp av de samordnare som nu håller på att rekryteras. Länsstyrelsen konstaterar att det förebyggande arbetet på många håll är inne i en intensiv utvecklingsfas där hela kommunen är delaktig. Länsstyrelsen pekar på vikten av att det är hela kommunens angelägenhet och att kommunledningen står som garant. Utan att glömma bort någon annan vill ändå Länsstyrelsen peka på den strategi och handlingsplan som kommunfullmäktige i Malmö klubbade under året och som blivit välförtjänt uppmärksammad och kan tjäna som mönster för andra. Ett viktigt instrument på restaurangområdet utgör det förebyggande arbetet inom ramen för ansvarsfull alkoholhantering. Det har utvecklats ett samarbete mellan kommunen, polismyndigheten och företrädare för restaurangnäringen i arbetet kring den ansvarsfulla alkoholhanteringen. Ett väl utvecklat arbete på detta område kan vara nyckeln till en framgångsrik restaurangverksamhet i våra kommuner med i förlängningen mindre bråk och våld kring restaurangerna. 6

Detaljhandel och servering av öl Reglerna kring folkölsförsäljning var 2001 föremål för förändring. Kommunerna gavs bl. a möjlighet att ta ut avgift för tillsynen av dem som bedriver anmälningspliktig servering eller detaljhandel med öl. Tillsyn av folkölsförsäljning har under lång tid inte varit något som haft hög prioritet inom kommunerna. Kommunens möjligheter till en förbättrad tillsyn har dock klart ökat genom möjlighet till avgiftsfinansiering. Det är dock inte alla kommuner som beslutat att ta ut särskild tillsynsavgift för folkölsförsäljning. Fyra kommuner redovisade förra året att ingen tillsynsavgift skulle tas ut. I den redovisade tillsynsstatistiken kan dock en ökning av antalet tillsynsbesök utläsas år från år. Tillsynsbesöken har nästan fördubblats sedan 2001. Det är dock fortfarande åtta kommuner som inte genomfört någon tillsyn på folkölsområdet 2002. Motsvarande siffra var för 2001 13 kommuner Alla kommuner uppger nu att man har en ganska god kontroll på hur många försäljningsställen det finns i kommunen. Det verkliga antalet har bättre kunnat anges i takt med att försäljarna kunnat kartläggas via anmälningsskyldigheten. Illegal försäljning kan förekomma från sådana som underlåtit att anmäla sig. Här har kommunen en viktig roll att kontrollera de som eventuellt fortsätter sälja utan att ha laglig rätt. Ett fåtal kommuner har redovisat att man vidtagit åtgärder för olika förseelser. Det som är mest uppmärksammat är hur handeln sköter ålderskontrollen. Olika undersökningar med provhandel som offentliggjorts pekar på stor andel ungdom som kan handla utan att visa att man fyllt 18 år. Egentillsynen bör medföra en betydligt bättre kontroll över folkölsförsäljningen i butikerna. Anmälningsskyldigheten och möjligheten att ta ut tillsynsavgift underlättar också för kommunerna och bör borga för att handlarna ser seriöst på sin verksamhet. Ett bra samarbete har börjat utvecklas mellan berörda parter som i samförstånd arbetar med samma mål för ögonen, nämligen att ingen försäljning av folköl skall ske till underåriga. Inga direkta nackdelar kan konstateras utöver att det kan vålla kommunerna administrativa problem i början med att få in anmälningar och tillsynsavgifter. De skötsamma hör av sig medan kanske någon mindre seriös verksamhet försöker hålla sig utanför. En tendens som märks är en lägre konsumtion av folköl bland ungdomar nu jämfört med för ett par år sedan. Personalen i butikerna har nu fått bättre kunskap om lagstiftningen på området vid försäljning. Det vanligaste är att äldre ungdomar köper ut folköl till de yngre menar man i många kommuner. Många ungdomar uppger själva att det är lättare att få tag på sprit än folköl. En gemensam folder kring folköl och tobak med information till detaljhandlarna har tagits fram av länsstyrelserna och delats ut till alla kommuner. 7

Serveringstillstånd I den nationella handlingsplanen betonas att tillsynen över försäljning och servering av alkoholdrycker på lokal nivå bör skärpas. Det är nödvändigt för att gällande regler skall följas och tillgången på alkohol skall vara begränsad. Kommunen bör kunna erbjuda utbildning i ansvarsfull alkoholhantering för innehavare av serveringstillstånd och deras personal. Varje restaurang bör ha en genomtänkt policy, bl. a. om hur ansvarsfull servering av alkohol skall ske. Utbildning av personalen utgör en viktig grund för en sådan policy. Genom sådan utbildning stärks personalens sociala ansvarstagande. Som inledningsvis beskrivits har antalet serveringstillstånd i länet under de senaste fyra åren legat på en ganska konstant nivå kring1450 serveringstillstånd. Dessförinnan skedde en konstant årlig uppgång. Marknaden verkar ha nått ett mättnadsstadium på denna nivå med relativt små fluktuationer. Länsstyrelsen har under några år jämfört restaurangtätheten mellan kommunerna i Skåne. Ett intressant drag kan då konstateras nämligen att flest restauranger per invånare har de kommuner som kan bedömas som turistkommuner med havsläge. Det är kommuner som betydligt ökar sitt invånarantal på sommaren och därmed ger ett stort underlag för fler restauranger. En särställning har här Båstads kommun som klart toppar denna lista följt av Simrishamn, Höganäs, Ystad och Ängelholm. Minst restauranger per invånare uppvisar de mindre kranskommunerna kring Malmö. Här kan invånarna utnyttja storstadens restaurang- och nöjesutbud på nära håll. De tillfälliga serveringstillståndens antal har däremot förändrats upp och ned under motsvarande period. En total ökning av antalet som gäller servering till allmänheten och en markant minskning för de som avser slutna sällskap kan konstateras. Mängden ansökningar om tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten visar på att det i de flesta sammanhang är en lönsam affär för tillståndshavaren eftersom ansökningsavgiften normalt handlar om flera tusenlappar. Det finns en tendens att den sökande bakar in flera olika arrangemang i samma ansökan som gäller samma lokal och som är kända i förväg. I enkätsvaren uppges att ett beslut ibland kan omfatta ett tiotal serveringstillfällen. Härvid undgår sökanden separata ansökningsavgifter. 8

TILLSYN Kommunernas tillsyn Totalt sett har kommunerna redovisat att man utfört 1493 tillsynsbesök på restauranger med serveringstilstånd under år 2002. Detta kan jämföras med motsvarande siffra för 2001 som var 1335 besök. Några jämförelsetal längre tillbaka finns inte. Besöken har i vart fall totalt sett ökat under året men det är ojämnt fördelat mellan kommunerna. Några kommuner svarar för merparten av ökningen. Den största ökningen från en låg nivå föregående år svarar Skurup, Trelleborg Ystad och Östra Göinge för. Motsvarande största minskning av tillsynsbesöken redovisas av Eslöv, Burlöv och Höör. Det finns också två kommuner, Bjuv och Perstorp, som inte redovisar något tillsynsbesök alls under året medan Sjöbo och Vellinge endast har gjort ett tillsynsbesök vardera. Den direkta tillsynen på restaurangen syftar till att få kunskap om hur i första hand åldersbestämmelserna och ordning och nykterhet efterlevs på restaurangerna. Andra viktiga områden att kontrollera vid tillsyn är vad för drycker som serveras på krogen, vilket matutbud som finns och hur marknadsföring sker. Sedan tillkommer den ekonomiska skötseln med redovisning av försäljning. De sanktionsåtgärder som vidtagits mot tillståndshavarna under året uppgår till 34 återkallelser och 20 varningar. Beträffande återkallelserna avser en del tillstånd som inte längre utnyttjas varför siffran inte är direkt jämförbar med föregående års nivåer på cirka 10 återkallelser årligen. Varningarna ligger också på samma nivå som tidigare. En viss ökning av vidtagna sanktioner 2002 kan dock noteras fördelade på 18 kommuner. Under de tre senaste åren är det nio kommuner som inte redovisat någon sanktionsåtgärd alls. Länsstyrelsens tillsyn och råd och stödarbete Länsstyrelsen har besökt två kommuner avseende verksamhetstillsyn under året. Därutöver har tillsynen bestått i uppföljning av kommunala beslut och tillståndsbevis samt enskilda ärenden som kommit in till Länsstyrelsen. I dessa sammanhang har Länsstyrelsen haft anledning att ta upp till behandling ett antal ärenden och rikta kritik mot en kommun. Vissa kommunala beslut har uppvisat omständigheter där näringspolitiska aspekter tenderar att sättas i förgrunden framför de sociala förhållandena. Länsstyrelsen har bjudit in till diskussioner kring hur alkohollagen kan användas i samband med olika förebyggande verksamheter och deltagit i flera kommuners krögarmöten eller andra sammankomster. Länsstyrelsen har också bjudit in alkoholhandläggarna till två konferenser med överläggningar omkring aktuella frågor och med fokus på tillsyn. Under året har länsstyrelsen också startat en referensgrupp tillsammans med fem kommunala alkoholhandläggare för att underlätta kontakterna med kommunerna och förbereda konferenser med alla Skånes alkoholhandläggare. Genom telefon har ett stort antal frågeställningar ventilerats med de kommunala handläggarna med inriktning på råd och stöd i deras tillstånds- och tillsynsarbete. Under året har länsstyrelsen tagit initiativ till regional myndighetssamverkan tillsammans med kommunerna i projektet Skånesamverkan mot droger. 9

Allmänt om tobakstillsynen Den kommunala tillsynen av tobaksförsäljningen är organisatoriskt väldigt olika uppbyggd. Övervägande ligger ansvaret på miljö- eller socialnämnderna men det finns också exempel på delat ansvar mellan flera nämnder. Uppgifterna om antalet försäljningsställen för tobak och antalet genomförda tillsynsbesök på dessa ställen är i fråga om tillförlitlighet jämförbara med vad som gällde för folkölet för några år sedan. Fyra kommuner har inte kunnat ge något svar på antalet tobaksställen och en kommun har ingen uppgift på antalet tillsynsbesök. De redovisade uppgifterna i övrigt bygger mycket på uppskattningar. Liksom för folkölet kommer statistiken att förbättras efterhand som den nu lagstadgade anmälningsplikten med möjlighet för kommunen att ta ut tillsynsavgift kommer att tillämpas. 10

Serveringstillstånd Statistik Skåne län Kommun Antal stadigvar. tillstånd totalt Antal tillfäll. tillstånd till allmänheten Bilaga 1 Antal tillfäll. tillstånd till slutna sällskap 2002 2001 2000 2002 2001 2000 2002 2001 2000 Bjuv 12 11 10 5 5 4 10 10 10 Bromölla 12 10 9 5 5 2 1 1 4 Burlöv 11 9 8 0 0 0 0 0 1 Båstad 41 39 43 24 24 7 7 23 6 Eslöv 33 39 30 8 8 1 3 14 4 Helsingb. 161 163 168 43 43 47 25 28 38 Hässleh. 44 46 49 37 22 27 18 24 58 Höganäs 52 50 45 3 3 4 9 7 10 Hörby 11 11 10 1 1 1 0 1 0 Höör 15 15 18 3 1 4 3 3 3 Klippan 17 21 22 7 8 6 0 3 3 Kristianst. 107 98 110 28 34 20 23 32 40 Kävlinge 18 17 17 2 9 10 3 1 3 Landskr. 56 57 53 21 9 9 12 11 17 Lomma 7 10 12 1 3 1 11 21 18 Lund 131 123 124 11 27 8 290 256 306 Malmö 335 330 333 94 180 102 97 128 207 Osby 13 17 16 2 1 7 12 5 1 Perstorp 9 8 8 3 2 5 0 0 0 Simrish. 47 49 49 6 3 6 7 19 8 Sjöbo 19 19 20 0 0 0 3 2 2 Skurup 16 15 16 2 1 3 5 6 21 Staffanst. 9 8 8 3 3 1 0 2 7 Svalöv 15 18 17 2 5 4 2 2 5 Svedala 16 13 15 7 5 8 1 1 0 Tomelilla 18 15 16 3 1 4 4 4 3 Trelleborg 36 34 33 8 9 13 6 9 8 Vellinge 31 33 37 10 6 6 1 2 3 Ystad 51 50 46 10 9 9 21 17 20 Åstorp 19 12 14 3 2 2 1 2 1 Ängelh. 64 68 62 9 8 8 8 13 10 Örkelljung 12 15 16 1 0 1 0 0 0 Ö Göinge 18 18 17 10 5 5 5 3 8 Summa 1456 1441 1451 372 417 335 588 650 825 11

Detaljhandel med folköl Skåne län Bilaga 2 Kommun 2002 2002 2001 2001 Antal butiker Antal tillsynsbesök Antal butiker Antal tillsynsbesök Bjuv 12 0 15 0 Bromölla 11 11 17 0 Burlöv 16 16 15 15 Båstad 19 14 22 3 Eslöv 25 27 28 24 Helsingb. 110 0 100 65 Hässleh. 37 37 38 0 Höganäs 25 12 30 6 Hörby 18 18 11 11 Höör 18 16 16 16 Klippan 11 11 11 8 Kristianst. 75 62 75 31 Kävlinge 31 30 30 0 Landskr. 45 10 39 39 Lomma 12 14 11 11 Lund 119 119 100 3 Malmö 300 110 400 100 Osby 15 30 20 0 Perstorp 5 0 5 0 Simrish. 29 25 29 18 Sjöbo 13 0 15 0 Skurup 13 26 21 21 Staffanst. 10 15 10 0 Svalöv 21 0 16 0 Svedala 20 20 21 21 Tomelilla 10 0 11 11 Trelleborg 41 50 46 17 Vellinge 19 0 24 24 Ystad 25 27 33 33 Åstorp 11 0 13 0 Ängelh. 32 1 34 0 Örkelljung 14 14 12 0 Ö Göinge 14 3 17 0 Summa 1176 718 1285 477 12

Tillsyn av restauranger Skåne län Bilaga 3 Kommun 2002 2001 Antal tillsynsbesök Antal tillsynsbesök Bjuv 0 0 Bromölla 2 6 Burlöv 9 18 Båstad 48 65 Eslöv 23 75 Helsingborg 46 77 Hässleholm 75 80 Höganäs 85 92 Hörby 2 5 Höör 6 22 Klippan 10 18 Kristianstad 115 90 Kävlinge 10 10 Landskrona 27 30 Lomma 11 10 Lund 60 50 Malmö 659 546 Osby 10 6 Perstorp 0 3 Simrishamn 50 55 Sjöbo 1 0 Skurup 30 6 Staffanstorp 6 11 Svalöv 5 1 Svedala 20 12 Tomelilla 17 7 Trelleborg 28 4 Vellinge 1 8 Ystad 56 5 Åstorp 4 1 Ängelholm 52 7 Örkelljunga 16 15 Östra Göinge 9 0 Summa 1493 1335 13

Sanktionsåtgärder Skåne län Kommun Återkallelser Serveringstillstånd Bilaga 4 Varningar 2002 2001 2000 2002 2001 2000 Bjuv 1 0 0 0 0 0 Bromölla 0 0 0 0 1 1 Burlöv 0 0 0 0 0 0 Båstad 0 0 0 0 2 2 Eslöv 0 0 0 0 1 1 Helsingb. 10 2 2 4 3 3 Hässleh. 0 1 1 2 0 0 Höganäs 1 0 0 0 1 0 Hörby 0 0 0 0 0 0 Höör 0 0 0 0 0 0 Klippan 0 0 0 0 1 0 Kristianst. 1 0 0 1 2 2 Kävlinge 1 0 0 0 0 0 Landskr. 3 0 3 3 0 1 Lomma 4 0 0 0 0 0 Lund 0 1 1 1 1 1 Malmö 0 2 1 2 3 3 Osby 4 1 0 3 1 1 Perstorp 0 0 0 0 0 0 Simrish. 0 0 0 0 0 0 Sjöbo 0 0 0 0 0 0 Skurup 1 0 0 1 0 0 Staffanst. 0 0 0 0 0 0 Svalöv 0 0 0 0 1 0 Svedala 2 0 0 0 0 0 Tomelilla 0 0 0 0 0 0 Trelleborg 1 1 0 0 1 0 Vellinge 1 0 0 0 2 1 Ystad 2 0 0 1 0 0 Åstorp 0 0 0 0 0 0 Ängelh. 2 0 0 2 0 0 Örkelljung 0 1 0 1 1 0 Ö Göinge 0 0 1 0 0 1 Summa 34 9 9 20 21 17 14

Alkoholpolitiskt program Skåne län Kommun Bilaga 5 Alkohol/drog- politiskt Samordnare prog 2002 2001 2002 2001 Bjuv Ja Ja - - Bromölla Ja Ja Ja - Burlöv Ja Ja Ja Ja Båstad Ja Ja - - Eslöv Ja Ja - - Helsingborg Ja Ja - - Hässleholm Ja Ja Ja - Höganäs Ja Ja Ja - Hörby - - Ja - Höör Ja Ja - - Klippan Ja Ja - - Kristianstad Ja - - - Kävlinge - - - - Landskrona Ja Ja - - Lomma Ja Ja Ja Ja Lund - - Ja Ja Malmö Ja Ja Ja Ja Osby - - Ja - Perstorp - - - - Simrishamn Ja - - - Sjöbo Ja Ja - - Skurup Ja Ja - - Staffanstorp - - - - Svalöv Ja Ja - - Svedala Ja Ja Ja - Tomelilla Ja Ja - - Trelleborg Ja Ja - Ja Vellinge Ja Ja - - Ystad Ja Ja Ja - Åstorp Ja Ja Ja - Ängelholm Ja Ja - - Örkelljunga Ja Ja - - Östra Göinge - - Ja - Summa 26 24 13 5 15

Bilaga 6 Restaurangtäthet Skåne län 2002-12-31 Rangordning Kommun Totalt antal restauranger Antal per 10000 inv. Rangord. 2001 1 Båstad 41 29 1 2 Simrishamn 47 24 2 3 Höganäs 52 23 3 4 Ystad 50 19 4 5 Ängelholm 64 17 5 6 Landskrona 56 15 7 7 Tomelilla 18 14 17 8 Åstorp 19 14 24 9 Kristianstad 107 14 13 10 Helsingborg 161 13 8 11 Perstorp 9 13 18 12 Lund 131 13 16 13 Östra Göinge 18 13 14 14 Örkelljunga 12 13 6 15 Malmö 335 13 15 16 Svalöv 15 12 9 17 Skurup 16 11 20 18 Sjöbo 19 11 19 19 Eslöv 33 11 11 20 Klippan 17 11 10 21 Höör 15 11 22 22 Osby 13 10 12 23 Bromölla 12 10 26 24 Vellinge 31 10 21 25 Trelleborg 36 9 25 26 Hässleholm 44 9 23 27 Svedala 16 9 29 28 Bjuv 12 9 27 29 Hörby 11 8 28 30 Burlöv 12 8 31 31 Kävlinge 18 7 30 32 Staffanstorp 9 5 33 33 Lomma 7 4 32 Totalt Skåne län 1456 13 16

Detaljhandel med tobak Skåne län Kommun Antal butiker Antal tillsynsbesök 2002 2001 2002 2001 Bilaga 7 Bjuv 17 Vet ej 2 0 Bromölla 19 18 3 2 Burlöv 20 23 2 23 Båstad 51 30 0 1 Eslöv 70 75 47 60 Helsingborg 219 120 80 75 Hässleholm Vet ej Vet ej 5 Vet ej Höganäs 150 26 15 20 Hörby 20 20 19 0 Höör Vet ej 50 10 0 Klippan Vet ej Vet ej 1 Vet ej Kristianstad 38anmälda 100 50 50 Kävlinge 70 80 0 0 Landskrona 50 Vet ej 4 Vet ej Lomma 30 13 - Vet ej Lund Vet ej Vet ej Vet ej 0 Malmö 600 600 160 Vet ej Osby 22 20 3 0 Perstorp 8 8 0 0 Simrishamn 18 40 1 1 Sjöbo 32 10 0 0 Skurup 21 28 21 28 Staffanstorp 16 15 10 0 Svalöv 8 20 0 0 Svedala 28 21 30 5 Tomelilla 25 25 0 Vet ej Trelleborg 60 81 60 17 Vellinge 100? 30 0 0 Ystad 60 60 6 0 Åstorp 19 15 14 0 Ängelholm 63 60 0 30 Örkelljunga 14 17 6 16 Östra Göinge 20 20 0 0 Summa 1868 1625 549 328 17

Östra Boulevarden 62 A, 291 86 Kristianstad Kungsgatan 13, 205 15 Malmö Tel 044/040-25 20 00, Fax 044/040-25 21 10 Epost lansstyrelsen@m.lst.se www.m.lst.se