Behandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB

Relevanta dokument
Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman

Processer att beakta i de förorenade massorna

Behandling av avfall från saneringen i Bengtsfors

Bindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB

Förnyad grundläggande karaktärisering och överensstämmelseprovning av PP-stoft och PS-slagg för 2010

Vad är ett laktest? Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper. Anja Enell, SGI

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

TBT i Västerås hamnområdet. Anna Kruger, Västerås stad

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

Hantering av arsenikförorenad jord: riskminskning genom jordstabilisering. Jurate Kumpiene Avfallsteknik, LTU

Provtagning och analyser

Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor

Förstudier inför Landfill mining

In vitro tester för bestämning av oral biotillgänglighet tillämpning och forskningsbehov

Sammanställning av laktester för oorganiska ämnen

Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier

Metallåtervinning från avfallsaska

Naturvårdsverkets författningssamling

Prislista. Fasta bränslen och askor

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

BILAGA A.1. Grundläggande karakterisering av muddermassor

arbetar med sluttäckning av deponier och miljöriktig återanvändning av restprodukter

SEI LABORATORIET RAPPORT. Statens geotekniska institut Linköping, telefon , telefax Totalhalt

BILAGA RA8:4 BILAGA RA8:3. Brunnar - dagvatten, mm Y10 DNB301 DNB293 DNB562 DNB561 DNB560. Klippans kommun

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)

Mobilisering av arsenik vid jordtvätt och schaktning. Maria Gustavsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anna Pantze, Tyréns AB

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)

Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Fytosanering och energiskog möjlig behandlingsmetod?

Grundläggande karakterisering av farligt avfall till deponi

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

MILJÖSANERING. Masshanteringstjänster inom Ragn-Sells

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Prislista effektiv from rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder

/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping

Geokemisk modellering av metallers löslighet

Monofill - för solidifiering av farligt avfall

Varia 555. Kritiska deponiavfall som inte klarar gränsvärden för att deponeras på deponi för farligt avfall

Testmetodik för behandling av sulfidjord och sur sulfatjord. Metodik för stabilisering utomhus i verkliga förhållanden av sulfidjord

Maria Kallvi. Kvalitet & Miljö, SMT. Skäliga och rimliga åtgärder - 1 fallstudie

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Kalkrik aska som bindemedel i markstabilisering

Naturvårdsverkets författningssamling

SOIL PNEC calculator

Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH)

Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning

Målgruppen är varierad

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

PR-Slamsugning AB Utgåva 1,

Utveckling av konstruktionsmaterial från avfall. Lale Andreas, Mirja Nilsson, Malin Svensson

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

Glasdeponier - risk eller resurs?

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

Prislista - Sakabs laboratorium 2014

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

RAPPORT. Redovisning av miljökontroll och utförda efterbehandlingsåtgärder på fastigheten Nöbble 3:8 i Kvillinge.

Gastrointestinal biolöslighet av arsenik, antimon och ett urval av metaller i askor

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Prislista effektiv from rev. 5 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING

Halmaska i kretslopp

Varifrån kommer partiklarna?

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun

Siktning av askor från avfallsförbränning. Jelena Todorović

Muddermassor med miljöfördelar

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13

Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER

Utvärdering av Ekobackens deponi

Rapport om slaggsand och järnsand på Scharinsområdet

Moderna slutbehandlingslösningar för farligt avfall Avfallskonferansen 2007, Bodø, Norge

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Alternativt faxas till eller scannas och skickas via e-post till

Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Kisaska - geokemiska egenskaper

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

i Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling.

Cementstabilisering. Per Lindh NCC Teknik, Malmö

UNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN

Risker med deponier för konventionellt avfall. Kärnavfallsrådets seminarium Mark Elert Kemakta Konsult AB

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall;

ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES ALS LULEÅ RIGHT SOLUTIONS. .RIGHT PARTNER

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning

Gruvmiljöforskning vid Umeå universitet Lars Lövgren Kemiska institutionen

Aska -innehåll och härdning

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Transkript:

Behandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB Igor Travar, Anders Kihl, Jurate Kumpiene, Anders Lagerkvist Ragn Sells AB och Luleå Tekniska Universitet

Jord uppfyller inte kraven för deponering Till deponi Behandlingsprocess Jord kontaminerad med As och PAH. Gränsvärde för As i jorden är 10 mg/kgts. Gräv upp jorden, ersätt med ren jord Vad händer med kontaminerad jord? Jord uppfyller kraven för deponering Deponering Vad händer i deponi över tiden? Kommer As transporteras till lakvattnet? Behandling av förorenade massor Stabilisering/Solidifiering Tillsatser: Fe(0), flygaska (apatite) Jord tvätt

Vilka behandlingsmetoder finns idag? Immobilization of metals Extraction of metals Ex situ In situ Ex situ In situ Stabilization/ Solidification Chemical Red/Ox Stabilization/ Solidification Chemical Red/Ox Phytostabilization Biolog. Stabilization Soil washing Physical separation Chemical extraction Biological extraction Thermal treatments Electrokinetics Electrokinetics Phytoextraction Soil flushing Landfilling In situ containment (capping and barriers) Landfilling or backfill

Vad är problem med befintliga S/S metoder? Kontaminerad jord deponeras Är behandlad jord stabil i deponimiljö? Behandling av jord med Fe föreningar eller cement Fe är inte stabil i deponin Cement tar upp deponins volym

Vad är flygaska? Denitrifikation av rökgas med urea Behandling av rökgas med släckt kalk Source www.sick.com Botten aska Flygaska reagerad/oreagerad kalk APC residue

S/S av As-förorenad jord med flygaskor Hur kan man stabilisera As-förorenad jord med flygaskor? Vilka askor är lämpliga till stabilisering av As-förorenad jord? Stabilisering av As på kort och lång sikt Hur de stabiliserade massorna påverkar deponimiljön bl.a. lakvattenkvalitet? Hur deponimiljön påverkar utlakning av As från de deponerade massorna?

Material i försöket Förorenad jord kommer från Lessebo sågverk Lessebo Sand (LS) Lessebo Brun (LB) Askor Flygaska från förbränning av hushållsavfall (MSWAPC) Flygaska från förbränning av biobränsle (BAPC) Flygaska från förbränning av kol och olivkärnor (CAPC)

Material i försöket Karakterisering av jord och flygaskor Blandningar - 50% jord + 50% flygaska - 70% jord + 30 % flygaska

Metod i försöket Lakningstest skaktest vid L/S 10 (SS-EN 12457-3) Härdningsförsök med enaxligt trycktest Diffusion test (NEN 7345) Tillgänglighetstest (utlakning vid ph = 7 och ph = 4) (modifierad NT ENVIR 003) Geokemisk modellering med VisualMinteq och Leach XS

Härdningsförsök med en axel tryck test Packning av proverna packningsenergi uppkattades till 246 kj/m3

75 100 Packning av proverna a b c

Packning av proverna 28 dagar i en fuktigt miljö

Härdningsförsök med en axel tryck test Mätning av tryckhållsfasthet

Utlakning av As från de stabiliserade massorna under deponimiljö? Stabiliserade material utvecklar monolitisk struktur i deponin Variation av temperatur och redoxpotential i diffusionstest Temperatur 20 C och 60 C Redox potential Flaskor fyllda med gas (50% CH4 + 50%CO2) Flaskorna fyllda med luft

Diffusion test (NEN 7345)

Hur förnedras utlakning av As vid olika ph? Initialt ph hos askor och blandningar är runt 13 Tillgänglighetstest vid ph=7 och ph=4 Titrering med 1M salpetersyra (HNO3)

Jord var kontaminerad med As, Cr and Cu. Comp. MSWAPC CAPC BAPC LT LO Major const., g kg-1 CaO 329 ± 41 187 ± 24 259 ± 19 0.4 ± 0.05 1.0 ± 0.08 Minor const., mg kg -1 As 68 ± 7 28 ± 4.6 5 ± 0 2382 ± 209 5332 ± 709 Cr 204 ± 54 59 ± 3.8 53 ± 15 1038 ± 111 3714 ± 395 Cu 562 ± 32 55 ± 11 121 ± 32 743 ± 55 1386 ± 154 Pb 1495 ± 105 32 ± 0.9 61 ± 4.9 19 ± 5.8 30 ± 7.7 Zn 8445 ± 1555 164 ± 36 1260 ± 140 817 ± 86 3955 ± 392

Jord, APCR och jord/apcr grupperades enligt lakvattenkvalitet

Lakvatten visade hög ph

As immobiliserades i APCR/soil Immobilisering av As mellan 39% and 93% Calcium arsenate (Ca 3 (AsO 4 ) 2 :4H 2 O) and ettringite (Ca 6 Al 2 (SO 4 ) 3 (OH) 12 26H 2 O)

Immobilisering av Pb från APCR Immobilisering av Pb mellan 60 och 99% I jämförelse med APCR

Negativ effekt mobilisering av DOC, Cu and Cr Koncentrationer av Cu and Cr var 5-30 ggr (Cu) and 15-60 ggr (Cr) lägre än gränsvärdena för deponering av farligt avfvall

APCR improved geotechnical stability of soils 345 UCS utvecklades i APCR över tiden Mer APCR i APCR/jord högre UCS UCS försämras med högre halter av organiskt material i jord

Vad kan RS erbjuda? Problemlösning - från utgrävning till återanvändning/deponering Karakterisering av kontaminerade jord Beslut om behandlingsmetod Behandling av kontaminerade jord med S/S eller jordtvätt Utveckling av S/S-recept för enskilda jordar Deponering