Vindkraft. En viktig kugge i framtidens energisystem.

Vindkraft. En viktig kugge i framtidens energisystem.

VINDKRAFT 3 Vad är vindkraft? Vindkraften bidrar i allt större utsträckning till en hållbar energiproduktion och landbaserad vindkraft är en av de mest kostnadseffektiva energikällorna. Vindkraften drivs på sätt och vis av solen. Då solen värmer atmosfären uppstår temperaturskillnader i luften, vilket skapar tryckskillnader som sätter luftmassorna i rörelse. Då uppkommer vind. Vinden har sedan länge använts till mekaniskt arbete i väderkvarnar och vattenpumpar, vid förra sekelskiftet fanns det cirka 2 000 väderkvarnar bara på Öland. Den moderna vindkraftstekniken drog igång på allvar i slutet av 1970-talet. Utvecklingen har sedan dess gått framåt och idag kan el från vindkraft konkurrera med andra energikällor såväl i ekonomi som i teknik. Ett modernt vindkraftverk fångar in ungefär en tredjedel av kraften i vindarna som träffar rotorn. Kraften förs antingen via en växellåda till en generator som producerar elektricitet, eller direkt från rotorn som driver generatorn. Vindtillgången är oändlig, den kostar inget och skapar inga föroreningar. VINDKRAFTENS ROLL I ENERGISYSTEMET Förutsättningarna för vindkraftsutbyggnad i Sverige är förmånliga i jämförelse med de flesta länder i EU. De främsta anledningarna är goda vindförhållanden, låg befolkningstäthet, bra infrastruktur i form av väg, elnät och balanskraft (från vattenkraft) samt en väl fungerande tillståndsprocess. Idag finns ingen teknik för att lagra elektricitet i stora mängder på ett ekonomiskt försvarbart sätt utan den måste användas direkt när den produceras. Eftersom vinden ständigt varierar kan man inte förlita sig enbart på vindkraft. Däremot fungerar vindkraften utmärkt tillsammans med vattenkraft. Både Sverige och Norge är lyckligt lottade då vi har gott om vattenkraft, som är den bäst lämpade energikälla för denna typ av reglering. Foto omslaget: Joakim Lagercrantz. Foto denna sida: Jann Lipka. ENERGI OCH EFFEKT. Enligt fysikens begrepp är energi det arbete som t ex elektriciteten från ett vindkraftverk kan utföra under en viss tid. Elektrisk energi mäts i wattimmar. Tusen wattimmar blir 1 kwh (kilowattimme), den enhet vanliga hushåll mäter sin konsumtion i. 1 kwh (kilowattimme) = 1 kw i en timme 1 MWh (megawattimme) = 1 000 kwh 1 GWh (gigawattimme) = 1 000 000 kwh 1 TWh (terrawattimme) = 1 000 000 000 kwh Den samlade elanvändningen i Sverige 2014 var 135 TWh.

4 FÖRNYBAR EL FÖRNYBAR EL 5 Förändringens vindar inspirerar. Förnybar energi är den snabbast växande energisektorn i världen. I frontlinjen ligger vindkraften, tack vare låga produktionskostnader i kombination med stor volympotential. Ur ett globalt perspektiv brådskar förnybara lösningar då konsekvenserna av den fossila energianvändningen blir alltmer påtaglig. FN:s vetenskapliga klimatpanel, IPCC, har slagit fast att atmosfärerna och världshaven har värmts upp, mängden snö och is har minskat, havsnivåerna har stigit och koncentrationen av växthusgaser har ökat. För att bromsa klimatförändringarna kommer det krävas stora och långvariga begränsningar av utsläppen. EUROPA STÄLLER OM TILL FÖRNYBAR ELPRODUKTION Vindkraften är det kraftslag som växer snabbast i EU och stod 2014 för 44 procent av nyinstallerad effekt. Vind- och solkraft stod tillsammans för över 73 procent av all ny effekt i EU under 2014. Sveriges elnät är sammankopplat med övriga nordiska länder men också med Tyskland, Baltikum och Polen, vilka samtliga fortfarande har en betydande del fossil produktion i drift. Den europeiska elmixen består idag av omkring 50 procent fossilbaserad el. Det finns en stark politisk viljeriktning inom EU att denna andel ska minska till förmån för förnybar energi. Sverige skulle i det sammanhanget kunna bli en stor nettoexportör av förnybar energi. VINDKRAFT I SVERIGE Vindkraftsproduktionen uppgick under 2014 till 11,5 TWh och har på fem år mer än fyrdubblats. Numera motsvarar vindkraften runt åtta procent av den svenska elanvändningen. Under 2014 installerades 396 vindkraftverk i Sverige, med en samlad effekt om 1 050 MW, vilket är ett nytt utbyggnadsrekord. Totalt fanns, vid ingången av 2015, 3 048 vindkraftverk installerade med en totaleffekt på 5 425 MW. OX2 har byggt mer än 800 MW vindkraft och förvaltar över 200 vindkraftverk i Sverige. Befintliga Planerade Beslutade Antal verk, MW 5 500 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 t.o.m. År 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Kumulativ, MW Kumulativ, Antal verk Årsproduktion, TWh TWh Historisk utbyggnad av vindkraft i Sverige. Källa: Energimyndigheten och Svensk Vindenergi 15 12 9 6 3 0 Vattenkraft 16% Bio/Avfall 3% Vindkraft 13% Kol 19% Solkraft 10% Gas 23% Olja 3% Kärnkraft 13% Den europeiska elmixen, installerad effekt 2014. Källa: EWEA. Rämsbergets vindpark med sju vindkraftverk (21 MW) i Dalarna. Foto: Joakim Lagercrantz. Sveriges elnät är sammankopplat med övriga nordiska länder och kontinenten.

6 TEKNIK Teknik och utveckling. Vindkraften utvecklas snabbt och på tio år har vindkraftverken blivit nästan tre gånger så effektiva. Större vindkraftverk med högre torn och längre vingar gör att man kommer åt kraftfullare och stabilare vindar. På så sätt fångar vi in en större andel av vindens energi. TEKNIK 7 Ett typiskt vindkraftverk som byggs idag har en effekt på mellan 2 och 5 MW. Det finns prototyper i drift på kommersiella vindkraftverk med effekten 7 MW och på ritborden är storlekarna upp mot 10 MW. Ett 3 MW vindkraftverk har en tornhöjd på ca 120 meter och en rotordiameter på ca 115 meter. Svepytan är drygt 10 000 kvadratmeter, större än en normal fotbollsplan. Effekt (MW) Produktion (GWh) Teknikutvecklingen möjliggör en ökad produktion av förnybar el. När vindkraften kommersialiserades på tidigt 80-tal kunde ett normalstort vindkraftverk producera el till omkring 30 hushåll. Ett modernt 3 MWvindkraftverk på land kan i ett bra vindläge producera omkring ca 9 000 000 kwh per år, vilket räcker till hushållsel för cirka 2 000 hushåll á 4 500 kwh/år. (Svensk Vindenergi) Antal (st) Ø 112 m 3000 kw 9,0 GWh Höjd (m) Svepyta 180 Rotor 160 140 Ø 70 m 1500 kw 3,3 GWh 120 Rotordiameter 80 40 9 000 8 000 7 000 6 000 Ø 50 m 750 kw 1,3 GWh 100 60 Ø 80 m 1800 kw 4,3 GWh Ø 100 m 3000 kw 8,3 GWh Ø 17 m 75 kw 5 000 4 000 Ø 30 m 300 kw 3 000 2 000 1 000 20 Kylare Växellåda Blad MW/GWh/st 10 000 1980 1990 1990 1995 1995 2000 2000 2005 2005 2010 2010 2015 Vindkraftsutbyggnaden i Sverige och teknikutvecklingen. Illustrationer: Tobias Green. Huvudaxel Ett vindkraftverk med kapacitet på 3 MW täcker den genomsnittliga årsförbrukningen av el för: Torn Transformator Generator Girmotor Lager Fundament Vindkraftverkens delar. Illustration: Tobias Green. 75 000 LCD-TV 60 000 tvättmaskiner 32 000 kylskåp 50 000 dammsugare

8 MILJÖ MILJÖ 9 En miljövänlig, billig och säker energi. Vindkraften hamnar snabbt på plus. En modern anläggning tjänar ihop sin livstids energiåtgång på ett halvår. INGEN MILJÖSKULD Till skillnad från icke förnybara energikällor skapar vindkraft inga farliga avfall eller skadliga utsläpp under drifttiden. Det gör vindkraft till en säker och långsiktig hållbar energilösning. Analyser visar att ett modernt vindkraftverk har tjänat in energin som går åt under hela livstiden (tillverkning, transport, drift och skrotning) på ungefär sex månader. Den totala energiförbrukningen hos ett vindkraftverk, från och med tillverkning tills vindkraftverket monteras ned, motsvarar cirka en procent av den egna produktionen (SCB 2009). När ett vindkraftverk är uttjänat sätter man antingen upp ett nytt vindkraftverk på samma plats eller återställer marken till dess ursprungliga skick. Själva vindkraftverket återvinns i så stor utsträckning som möjligt. De flesta vindkraftägare deponerar pengar för att täcka avvecklingskostnaderna. Oftast förvaras dessa medel på ett spärrat konto hos någon myndighet. Med el från vindkraft istället för kol, minskar utsläppen med upp till 1 kg koldioxid per kwh. Ett enda vindkraftverk står för ett minskat utsläpp motsvarande det som 3 000 personbilar genererar under ett år. Ett vindkraftverk på 3 MW, i bra vindläge, kan varje år producera 9 000 000 kwh, vilket motsvarar behovet av hushållsel i ca 2 000 villor. Om ett sådant kraftverk ersätter kolproducerad el motsvarar det: minskade koldioxidutsläpp med ca 7 200 ton/år minskade svaveldioxidutsläpp med ca 6,1 ton/år minskade kvävedioxidutsläpp med ca 3,8 ton/år (IVL rapport B1822, 2009) EKONOMI Kostnaden för att producera el med vindkraft ska jämföras med kostnaden för el från annan ny kraftproduktion. Det går inte att jämföra kostnaderna med el från gamla anläggningar som redan är avskrivna. Elforsks senaste studie El från nya och framtida anläggningar visar att vattenkraft och landbaserad vindkraft är det billigaste sättet att producera el i nybyggda anläggningar. Båda energislagen hamnar på en produktionskostnad i storleksordningen 45 50 öre per kwh. GRÖNA CERTIFIKAT För förnybar elproduktion i Sverige finns ett stödsystem med gröna elcertifikat. Det finns inga statliga subventioner eller speciella bidrag för vindkraften; alla aktörer agerar utifrån samma förutsättningar inom elcertifikatsystemet oavsett om det är vatten-, bio-, sol- eller vindkraft. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem i Sverige och Norge för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor och torv. Målet med elcertifikaten är att öka elproduktionen från sådana energikällor till 25 TWh fram till år 2020. Systemet är uppbyggt så att producenter av förnybar el får ett elcertifikat för varje producerad MWh el. För att skapa efterfrågan på elcertifikat är det obligatoriskt för elleverantörer och vissa elanvändare att köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin elleverans/elanvändning. I och med försäljningen av elcertifikat får producenterna en extra intäkt, utöver intäkterna från elförsäljningen, vilket skapar bättre ekonomiska villkor för miljöanpassad elproduktion. Vindkraftverkens vingar transporteras till Rämsbergets vindpark i Dalarna. Foto: Patrick Miller.

10 LJUD LJUD 11 Vindkraftens ljud. Hur vi uppfattar ljud från vindkraftverk varierar kraftigt och beror mycket på omgivningen. Upplevelsen är också väldigt olika från individ till individ. Ett vindkraftverk genererar två typer av ljud. Dels från maskinhusets växellåda och generator, men också från vingarna som skär genom luften. Oftast är det bara vingarnas svischande ljud som hörs. Det finns tydliga regelverk för hur mycket ett vindkraftverk får låta vid närmsta bostadshus. Vid projektering av vindkraft ser man alltid till att ljudnivån vid de närmast intilliggande bostäderna ligger under gränsvärdet 40 db(a). Som regel innebär det ett avstånd på minst 1 000 meter för en mindre grupp vindkraftverk. LÅGFREKVENT LJUD OCH INFRALJUD I lågfrekvensområdet (20 200 Hz) genererar vindkraftverk ljud som i många fall är hörbart. Detta är inte unikt för vindkraft, utan gäller för de flesta bullerkällor i samhället, till exempel vägtrafikbuller. Det lågfrekventa ljudet är inte skadligt för människan i de nivåer som lagstiftningen reglerar. Vindkraftverk genererar infraljud på nivåer som ligger långt under det hörbara, även på nära avstånd till vindkraftverken. Det finns inga belägg för att dessa nivåer på något sätt skulle vara skadliga eller ge upphov till hälsoproblem. I sovrum Nyprojektering Nivå storstadsgata Diskotek Smärtgräns 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 Svagast uppfattbara ljud Ljudnivå db (A) 194 Högsta ljudnivå som kan uppträda Fallåsbergets vindpark med tio vindkraftverk (23 MW) i Gävleborg. Foto: Lina Westman. Svagt vindbrus Normalt samtal Passerande gods- och persontåg I närheten av jetplan Illustration: Tobias Green. SKUGGOR OCH REFLEXER Vindkraftverk kan precis som andra höga strukturer, som träd och byggnader, ge upphov till skugga när solen skiner. Vindkraftverk har en rotor som snurrar vilket ger en roterande skugga. Därför undviks placering av vindkraftverk där skuggor kan falla på eller invid bostadshus. Moderna vindkraftverk har numera en matt yta som minimerar reflexer.

12 STUDIE: KUNGSÖRN NATUREN 13 STUDIER AV KUNGSÖRN VID GLÖTESVÅLEN, VÄRDEFULL KUNSKAP FÖR FRAMTIDEN Ett av OX2:s miljömål är att minimera intrånget i naturmiljön och därför kartläggs naturvärden, skyddsområden, flora och fauna i tidigt skede av ett projekt. Ett exempel är projektet Glötesvålen där anpassningar och kunskapsinventering gjorts på grund av kungsörn som tangerar området. Med tanke på naturen. Med god planering av var och hur vindkraftsetableringen sker kan intrånget i naturmiljön minimeras. Det framkom tidigt i samrådet att kungsörn hade revir i området och redan 2005 genomfördes en första fågel studie vid Glötesvålen för att kartlägga fågellivet på och omkring vålen. 2006 kom studierna att inriktas på kungsörn och hur de rör sig i landskapet. JP Fågelvind med hjälp av Fixarna i Glöte identifierade lämpliga observationspunkter runtom vålen för att kunna observera flygande kungsörn sk. flygföljningar och mätningar av flyghöjder. Ett av kungsörnsparen sågs jaga frekvent i området söder om vålen och då segla utefter den södra branten. Detta ledde till att OX2 reviderade utformningen av anläggningen så att de planerade vindkraftverken i söder drogs in ett par hundra meter mot Glötesvålens mitt för att minska kollisionsrisken. Studierna av kungsörn på Glötesvålen är ovanligt omfattande och har pågått obrutet från 2006 genom tillstånds- och planeringsprocessen och under byggfasen som startade september 2011. Observationerna fortgick under montering och driftsättning 2014 och fortsätter under de två första driftåren. Studien är en viktig pusselbit i kunskapsinhämtandet kring hur kungsörn påverkas av ett vindkraftsprojekt. Samtidigt har varje plats sin egen topografi och sina egna förutsättningar och fåglars rörelser i landskapet är högst platsspecifika. SLUTSATSER FRÅN STUDIERNA 2006 2013: Tre kungsörnsrevir tangerar Glötesvålen. Före byggfasen av vindkraftverken har det varit ett par år med uteblivna häckningar. Sambandet mellan god tillgång på föda och lyckade häckningar har här varit tydligt. Trots stor byggaktivitet 2013 noterades två lyckade häckningar med en unge i varje bo. Båda dessa bon är belägna längre bort än tre kilometer från närmast planerade vindkraftverk. Under perioden september 2012 augusti 2013 då vägar och fundament till vindkraftverken byggdes, noterades 65 flygföljningar av kungsörn i undersökningsområdet. Detta är något färre än medelvärdet (91 per säsong) för de tidigare studieåren 2007 2011 som ägde rum före byggstart. Kungsörnarna har sannolikt till viss del störts bort från Glötesvålen denna period på grund av byggnationen. Inga flygningar noterades uppe på vålen under byggsäsongen 2013 (i medeltal tre flygföljningar per år under observationstiden de tidigare åren). Sammantaget över åren visar studien att kungsörn mycket sällan rör sig direkt ovanför Glötesvålen och kollisionsrisken bedöms därför som liten. FÅGLAR Tidigt i projektutvecklingen utförs en fågelutredning som, om det finns fog, leder till en fågelinventering eller studie av en specifik arts rörelser i området. Vindkraftverken placeras i områden med minsta möjliga påverkan på fågellivet. För de flesta fåglar innebär vindkraften inte något problem, flyttfåglar har till exempel visat sig väja och anpassa sig bra till vindkraften. För att skydda känsliga fågelarter byggs inte vindkraft i närheten av häckningsplatser. LANDSKAP Är vindkraft fult eller snyggt? Svaret på frågan ligger oftast i betraktarens ögon och åsikterna går inte sällan isär. Vindkraftverk syns, och måste i inlandet stå högt och fritt för att vara mottagliga för de vindar som drar förbi. Flera undersökningar visar dock att flertalet människor är positivt inställda till vindkraft eftersom man vet att det är ett miljövänligt sätt att producera el. Vindkraften, liksom all annan infrastruktur för teknisk försörjning, kräver ett visst tillfälligt intrång i naturen - jämför med brobyggen, motorvägar, kraftledningar, mobiltelemaster etc. Intrånget kan minimeras genom att vindkraften koncentreras till så få platser som möjligt med goda vindförhållanden. Vindkraftverk ska, efter noggrann prövning av tillståndsgivande myndigheter, placeras med stor respekt för natur, kultur och friluftslivets intressen. DJURLIV Även om det finns få studier om vindkraftens påverkan på landlevande däggdjur visar erfarenheter att påverkan oftast är mycket liten. Renar och klövvilt visar inte på något undvikande beteende, utan ser ut att anpassa sig till vindkraftverken. Den påverkan som sker är i första hand kopplad till vägar och ledningsgator som uppförs i samband med att vindkraften etableras, vilket kan leda till att till exempel flyttleder och viltstråk påverkas. Påverkan är dock som störst under byggtiden med dess buller och mänskliga närvaro. Öppna marker, nya kantzoner och vägkanter kan däremot gynna många viltarter. (Naturvårdsverket, rapport 6499) HINDERBELYSNING Vindkraftverk skall enligt Transportstyrelsen förses med hinderbelysning. Vindkraftverk med en totalhöjd på upp till 150 meter skall vara markerade med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker, under dagen behöver hinderbelysning ej vara tänd. Vindkraftverk högre än 150 meter skall markeras med blinkande högintensivt vitt ljus dygnet runt. I en grupp av vindkraftverk är det endast de yttre vindkraftverken som förses med vitt blinkande sken och övriga vindkraftverk markeras med lågintensivt rött sken. Ett sätt att minska störningarna från högintensiv belysning på vindkraftverk är att bara tända hinderbelysningen när den behövs. För att använda sig av sådan behovsstyrd hinderbelysning och därmed minska störningarna för omkringboende krävs dispens från Transportstyrelsen.

14 ARBETE ARBETE 15 Etableringen av en större vindkraftsanläggning innebär ett tydligt uppsving i det lokala näringslivet. Oftast är det just i glest bebodda områden med begränsad arbetsmarknad som de bästa vindresurserna finns, vilket ger en god möjlighet att stärka dessa bygder. Vindkraften ger jobb åt många kategorier småföretagare i processens olika skeden. Från de tidiga undersökningarna, med tillsyn av mätutrustning, till maskinägare och entreprenörer som bidrar till anläggningsfasen med avverkning och röjning av skog, snöröjning, markarbeten, materialtransporter, schaktning med mera. Livsmedelsaffärer, bensinstationer, matserveringar och handel får ökad omsättning. Rum, stugor, hotellrum och husvagnsplatser hyrs av projektörer, entreprenörer, konsulter och arbetskraft utifrån. Kontors- och möteslokaler finns det också behov av i varierande omfattning. När anläggningen väl är i drift är det snöröjning, vägunderhåll, administration och tillsyn som efterfrågas. Framförallt handlar det dock om fasta helårsarbeten för den service och det underhåll som vindkraftverken kräver under sin livstid. Vanligast är att vindkraftleverantören sköter detta och bygger upp lokala eller regionala team. Företagen vill ha lokalt förankrad personal som har sin arbetsplats nära en stor vindkraftsanläggning. Detta är nya arbetstillfällen som räcker länge. De senaste åren har särskilda En stärkt arbetsmarknad. Med en vindkraftsetablering kan glesbygden få stärkt livskraft. Vindkraften skapar jobb och ökar den lokala omsättningen. utbildningar startats för att tillgodose vindkraftsbranschens rekryteringsbehov. Allt sammantaget blir vindkraftsanläggningen ett bra tillskott som i vissa fall kan innebära nyanställningar eller en möjlighet för småföretagare att stanna kvar i bygden. Med den tekniska utveckling som sker inom bilindustrin är det inte otroligt att vindkraftsanläggningar kan användas för produktion av el och fossilfri gas som drivmedel till fordon. En sådan utveckling skapar nya arbetsmöjligheter och ökar miljönyttan med vindkraft. VINDKRAFT OCH TURISM Att vindkraftsanläggningar skulle ha en negativ inverkan på turismen i stort har inte kunnat påvisas, enligt faktiska fallstudier från Tyskland och Skottland. Erfarenheter från Danmark och Gotland pekar på samma resultat. Tvärtom kan det stärka de lokala turistföretagen genom ökad försäljning av boende och mat och framtida turistbesök. Vindkraft betyder kort och gott mer liv och rörelse i glest bebodda bygder. En djuplodande undersökning av OX2:s projekt Glötesvålen visar med tydlighet att stora vindkraftsatsningar genererar en rad nya arbetstillfällen och massor av positiva effekter för det lokala och regionala näringslivet. Tidigare studier från Gotland och Strömsunds kommun, bland andra, visar på samma tydliga resultat. Trots att vädret här uppe kan vara väldigt nyckfullt, så är Glötesvålen fortfarande en fantastisk arbetsplats, speciellt en tidig morgon när solen går upp, snön gnistrar och man ser att vindkraftverken snurrar som de ska. Ida Wiklander, servicetekniker Vestas SERVICEKONTOR I BYN GLÖTE I december 2014 driftsatte OX2 Glötesvålens vindpark i Härjedalen. 30 vindkraftverk överlämnades till IKEA som producerar mer förnybar energi än de konsumerar i Norden. OX2 fortsätter att förvalta vindparken och ser till att den producerar optimalt. Det dagliga arbetet ute på Glötesvålen sköts av ett serviceteam från Vestas som har etablerat kontor och lager i byn Glöte, ett stenkast från vindparken. Härifrån utgår sex servicetekniker, samtliga från regionen. Sju dagar i veckan övervakar de vindkraftverken i parken med service, underhåll och felsökningar. Service pågår i Glötesvålens vindpark med 30 vindkraftverk (90 MW). Foto: Joakim Lagercrantz.

SÄKERHET 17 Vindkraft och säkerhet. Den moderna anläggningen anpassar sig efter vinden, och undviker automatiskt skador på utrustningen. MEKANISKA BROMSAR VID STORMVINDAR 0,0 0,2 Rök stiger rakt upp. 0,3 3,3 Blad rör sig. 3,4 7,9 Vimpel sträcks. Rörelse i tunna grenar och blad. Vindkraftverk roterar, producerar el vid 4 m/s. 8,0 13,8 Mindre träd svajar, stora grenar rör sig. 13,9 24,4 Ett vindkraftverk börjar producera el när det blåser omkring 4 m/s. Maximal produktion utifrån generatorns effekt nås när det blåser ca 12 13 m/s. Om vinden ökar ytterligare vinklas bladen något för att spilla vind och därmed skydda vindkraftverket och generatorn för stora belastningar. Vindkraftverket producerar maximalt upp till ca 25 m/s, alltså stormstyrka. Automatiska mekaniska bromsar stoppar vindkraftverket vid ihållande vindar (ca 10 minuter) om 25 m/s eller mer, samtidigt som bladen vrids ur vinden. Ett stillastående, bromsat vindkraftverk är konstruerat för att klara vindhastigheter på ca 60 m/s. Området kring ett vindkraftverk är fritt att besöka och tidigare aktiviteter som jakt, fiske och bärplockning kan fortsätta som normalt. Under vintertid skall besök intill vindkraftverk helst undvikas, då det kan bildas is på rotorbladen. Om ett besök är nödvändigt måste kontakt tas med ansvarig tekniker för att stämma av väderförhållanden. 24,5 32,6 Takpannor blåser ner. Svårt gå mot vind Träd rycks upp. Skador på hus. Vindkraftverk ur vind vid 25 m/s. Glötesvålens vindpark. Foto: Joakim Lagercrantz. 32,6 Stora skador på byggnader och skog. Vindstyrkor på land. Illustration: Tobias Green.

18 ORDLISTA ORDLISTA 19 BALANSKRAFT Balanskraft är skillnaden mellan tillförsel och leverans av energi för en balansansvarig. CO 2 (KOLDIOXID) En molekyl som består av en kolatom och två syreatomer. Koldioxid är en växthusgas som bildas vid i stort sett all förbränning av kolföreningar i syre. Vid förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas bidrar koldioxid starkt till växthuseffekten, eftersom dessa bränslen återskapas mycket långsamt och därmed inte binder koldioxid såsom växtmaterial gör. DECIBEL (db) En tiondels bel (B), är ett mått som brukar användas för att ange och mäta signal- och ljudnivå. Ett normalt samtal brukar ha en ljudstyrkenivå inom 60 till 70 db. EFFEKT (WATT, W) En enhet som anger en viss saks förmåga att avge eller använda energi under en viss tid. 1 kw (kilowatt) = 1 000 W 1 MW (megawatt) = 1 000 kw 1 GW (gigawatt) = 1 000 000 kw 1 TW (terawatt) = 1 000 000 000 kw ELCERTIFIKAT Handelsbara certifikat som utfärdas för förnybar elproduktion. Den som producerar förnybar el får ett elcertifikat för varje megawattimme el som produceras. Elcertifikaten säljs därefter till elleverantörer och vissa elanvändare som själva producerat eller importerat el, vilka är skyldiga att köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin elanvändning. ELEKTRICITET Ett flöde av elektriskt laddade partiklar, elektroner. Mäts i ampere (A). Den kraft som krävs för att förflytta den elektriska laddningen från en punkt till en annan kallas för spänning och mäts i volt (V). Ordlista ENERGI Ett begrepp som beskriver kraften som får föremål eller ämnen att ändra läge eller tillstånd. Mäts oftast i kilowattimmar (kwh) eller terrawattimmar (TWh). 1 kwh (kilowattimme) = 1kW i en timme 1 MWh (megawattimme) = 1 000 kw i en timme 1 GWh (gigawattimme) = 1 000 000 kw i en timme 1 TWh (terrawattimme) = 1 000 000 000 kw i en timme ENERGIKÄLLA Något som kan användas till energiomvandling, till exempel vatten, vind, olja och uran. FOSSILT BRÄNSLE Rester av växter och djur som har omvandlats till olja, kol och gas under hundratals miljoner år. FUNDAMENT Fundamentet har som funktion att bära upp vindkraftverkets tyngd och se till att verket inte faller. Konstruktionen anpassas efter markens egenskaper. FÖRNYBAR ENERGI Förnybara energikällor är energikällor som hela tiden förnyar sig och som därför inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid, såsom vind-, vatten- och bioenergi. (Kärnkraft räknas inte som förnybart eftersom den baseras på ändliga resurser.) GENERATOR Finns i vindkraftverk och används för att producera elektricitet genom att omvandla rörelseenergi till elektrisk energi. Består av en magnet och en spole. HUSHÅLLSEL Den el som används till belysning, hushållsmaskiner och hemapparater, men inte till uppvärmning och varmvatten. I vissa fall inkluderas även golvvärme, till exempel i badrum. LOKALNÄT Lokaldistributionsnät med spänning 230 V 20 kv. MASKINHUS Maskinhuset, eller nacellen, är den enhet som monteras högst upp på tornet. I maskinhuset finns drivlina och elsystem. Här omvandlas mekanisk energi till elektrisk energi. För att utnyttja vinden optimalt kan hela maskinhuset följa vindriktningen med hjälp av ett girsystem. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) En miljökonsekvensbeskrivning beskriver vindkraftens direkta och indirekta effekter på natur- och kulturmiljö, rekreationsvärden och människors hälsa. REGIONNÄT Eldistributionsnät med spänning på 20 kv 130kV. REGLERKRAFT Ett vindkraftverk är beroende av vindens energitillförsel och kan därför endast utnyttjas då det blåser. På grund av detta måste el från vindkraft kunna stöttas av andra energikällor, så kallad reglerkraft, för att fungera som en del i ett större elförsörjningssystem. ROTOR Rotorn består av blad eller vingar som är monterade i ett nav tillsammans med bladlager. Rotorn har som funktion att fånga upp kraften i träffande vindar, vilken i sin tur genererar rotorns rotationsrörelse. TILLGÄNGLIGHET Med tillgänglighet menas hur stor del av den totala tiden vindkraftverken varit tillgängliga för produktion av el. TORN För de flesta moderna vindkraftverk används koniska rörtorn av stål. Höjden varierar från 100 till över 140 meter. För att underlätta transport tillverkas tornet i flera sektioner som sedan monteras ihop på platsen där man bygger verket. VINDKRAFTVERK En maskinkonstruktion som omvandlar vindens energiinnehåll till elektricitet. Vindkraftverk består av ett stationärt torn och fundament, samt en rotor som omvandlar vindens energi till mekaniskt arbete och elektricitet. VINDMÄTNING För att identifiera optimala lägen för vindkraftverken görs noggranna mätningar primärt med hjälp av en välutrustad mast. VINDPARK En samling vindkraftverk placerade i grupp inom ett avgränsat område. VÄXTHUSGASER Gaser som lägger sig runt jorden och hindrar utströmningen av värme. De viktigaste växthusgaserna är vattenånga (H 2O), koldioxid (CO 2), lustgas (N 2O), metan (CH 4) och CFC (klorfluorkarboner, freoner). MER INFORMATION OM VINDKRAFT MYNDIGHETER Energimyndigheten om vindkraft, elcertifikat. Naturvårdsverket och Vindval om ljud och vindkraft, om vindkraftens miljöeffekter och påverkan på människor och djur. Boverket om planering och vindkraft. Riksantikvarieämbetet om kulturmiljöer och vindkraft. Svensk energi om elrelaterade frågor. KUNSKAP OCH FORSKNING Nätverket för vindbruk Vindlov om tillståndsprocessen för att etablera vindkraft Vindval Vindforsk VINDKRAFTSBRANSCHEN OCH INTRESSEORGANISATIONER Svensk Vindenergi Svensk Vindkraftförening EWEA

FÄRJESTADEN KIRUNA MORA STOCKHOLM ÖSTERSUND +46 485 58 95 00 Besöksadress: Storgatan 51 B Box 32 386 21 Färjestaden + 46 980 39 36 09 Föreningsgatan 7C 981 31 Kiruna +46 70 62 36 990 Strandgatan 8 792 30 Mora +46 8 559 310 00 Besöksadress: Lilla Nygatan 1 Box 2299 103 17 Stockholm +46 63 66 55 900 Bangårdsgatan 2 831 34 Östersund Besök oss på www.ox2.com