Härmed översänds förslag till nya föreskrifter om assistansersättning

Relevanta dokument
Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2016:4) om assistansersättning

Med stöd av 8 och 12 förordningen (1993:1091) om assistansersättning föreskriver Försäkringskassan i fråga om Riksförsäkringsverkets föreskrifter

Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning

Yttrande över Försäkringskassans förslag till föreskrifter om assistansersättning

Förslag till lag om ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken

Ändring av Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:6) om assistansersättning

4.1 Beräkning av assistansersättning. 4.2 Slutlig avstämning och kompletterande utbetalning av assistansersättning

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Vissa förslag om utbetalning av assistansersättning

51 kap. Assistansersättning

Förslag till ny bestämmelse i förordningen (2003:766) om behandling. av personuppgifter inom socialförsäkringsens administration.

Information om hur du fyller i blanketten Räkning

Riksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp

Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059)

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:6) om assistansersättning

Information om hur du fyller i blanketten Räkning

Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059)

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR2002:6) om assistansersättning;

Nya föreskrifter om assistansersättning

Frågor och svar från webbinarium för kommunala och privata assistansanordnare

Svensk författningssamling

Informationsmeddelande IM2014:

Om personlig assistans - konsekvenser av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen

Information om hur du fyller i blanketten Räkning

Välkommen till dialogträff!

Ersättning för personlig assistans enligt 9 2 LSS information och villkor

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013

Andreas Hagnell. Finanssektionen. Individ-och familjeomsorg Äldreomsorg Personalfrågor RFV:s allmänna råd om LASS mm

Har meddelandeflagga. Hej!

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning

Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Mellan Lystra personlig assistans AB, (Bolaget) å ena sidan och. med personnummer

Härigenom föreskrivs att 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken. Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Äldre nyheter från fk.se om efterskottsbetalning

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013

Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Vissa förslag om personlig assistans

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Välkomna Information till dig som anställer personliga assistenter själv.

Sid 1 23 Januari RUG Dalarna VÄLKOMNA

Du och den anordnare som du har avtal med kommer överens om vem av er som ska skicka räkningen och tidsredovisningarna till Försäkringskassan.

Regeringens proposition 2017/18:175

Åtgärder för delegation och beslut med anledning av lagändringar i LSS den 1 juli 2013

Förändringar i LSS gällande assistansersättning

Assistansersättning - hjälp med andra personliga behov

REMISS 1 (1) Datum. Postadress Kundcenter för privatpersoner Bankgiro Stockholm

Svensk författningssamling

Cirkulärnr: 1997:140 Diarienr: 1997/2234 Handläggare: Ingrid Söderström Sektion/Enhet: Vård och Omsorg Datum: Mottagare: Handikappomsorg

Äldre nyheter från fk.se om efterskottsbetalning

DOM Meddelad i Göteborg. Ombud: Advokaten Adam Grabavac C J Advokatbyrå AB Cardellgatan Stockholm

Datum: Mottagare: Kommunstyrelsen, Omsorgs- och handikappfrågor Utförd personlig assistans, ersättning från staten

LSS information maj Aktuella frågor inom assistansersättningen

Frågor och svar från webbinarium för personer som själva anställer sina assistenter

DOM J. Meddelad i Jönköping. Processjuridiska enheten/malmö Box Malmö

Välkomna Information om utbetalning av assistansersättning

Vissa förslag om personlig assistans

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:6) om assistansersättning

Vissa förslag på assistansområdet

Svensk författningssamling

DOM Meddelad i Jönköping. Ombud: Elin Hallman Humana Assistans AB Box Örebro

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Lagrum: 9 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

Svensk författningssamling

Kommunens ansvar vid sjukdom hos ordinarie personlig assistent Ersätter: 1997:164, 2005:2 Bilagor: Provexemplar fullmakt

Svensk författningssamling

Regeringens proposition 2017/18:78

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Vissa frågor om underhållsstöd

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning

Sektionen för Socialtjänst, skydd och säkerhet. Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Kommunen som assistansanordnare avtal m.m.

Svensk författningssamling

Regeringens proposition 2007/08:61

Synpunkter på remiss Assistansersättning 2003:6 version 11. Synpunkter från Vårdföretagarna, Bransch Personlig assistans

REGERINGSRÄTTENS DOM

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner

Förslag till ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken

Östersund Socialdepartementet STOCKHOLM

Historik information om ändringar i vägledningen 2003:6 Assistansersättning

Kommunens informationsskyldighet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

Allmänna villkor för bidrag till föreningar, stiftelser m.fl. Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet.

Post 1 av 1 träffar. Departement: Socialdepartementet. Utfärdad: Ändring införd: t.o.m. SFS 2018:900. Ikraft: överg.best.

Svensk författningssamling

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget.

Svensk författningssamling

17 april Socialdepartementet Stockholm Dnr S2012/1273/FST

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Underlag till Skatteupplysningen och Försäkringskassans Kundcenter för partner.

Transkript:

Anna Haglund, 010-112 68 79 ABH Utbildning och Rådgivning Arbetsgivarföreningen KFO Assistansanordnarna Föreningen Jämlikhet Assistans Gemenskap Göteborgskooperativet för Independent Living Handikappförbunden, HSO DHR Ifa Intressegruppen för Assistansberättigade Kommunala Företagens Samorganisation, KFS Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH Privata Assistansanordnares Riksorganisation PARO Personskadeförbundet Riksförbundet FUB Riksförbundet RBU Stiftarna för Independent Living i Sverige, STIL Vårdföretagarna inom Almega Arbetsmiljöverket Inspektionen för vård och omsorg Regelrådet Socialstyrelsen Sveriges Kommuner och Landsting REMISS/ MISSIV 1 (2) Datum 2016-05-10 Dnr 28247-2016 För kännedom: Allmänna ombudet Nya föreskrifter om assistansersättning Härmed översänds förslag till nya föreskrifter om assistansersättning Med anledning av att Försäkringskassan från och med oktober 2016 går över till att som huvudregel betala ut assistansersättningen i efterskott har Försäkringskassan sett över Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning. Det krävs ändringar i och tillägg till föreskrifterna för att även kunna hantera att utbetalning sker i efterskott. Istället för att revidera befintliga föreskrifter har Försäkringskassan tagit fram förslag till helt nya föreskrifter. De nya föreskrifterna inleds med nio paragrafer som ska tillämpas oavsett om utbetalning sker i efterskott eller i förskott. Därefter följer två paragrafer som ska tillämpas när utbetalning sker i efterskott och slutligen sex paragrafer som ska tillämpas i de fall då Försäkringskassan har medgivit att utbetalning ska ske i förskott. Varje paragraf inleds med en rubrik som ska underlätta för förståelsen av regelverket. Postadress Kundcenter för privatpersoner Faxnummer Bankgiro Försäkringskassans inläsningscentral 0771-524 524 08-411 27 89 738-8036 839 88 Östersund Internet Kundcenter för partner Org.nr www.forsakringskassan.se 0771-17 90 00 202100-5521

Anna Haglund, 010-112 68 79 REMISS/ MISSIV 2 (2) Datum 2016-05-10 Dnr 28247-2016 Ändring av disposition samt redaktionella ändringar Innehållet i sak i de flesta av de föreslagna paragraferna överensstämmer med innehållet i befintliga paragrafer i RFFS 1993:24. Däremot har vissa redaktionella ändringar gjorts. Några paragrafer i RFFS 1993:24 har vidare delats upp på flera paragrafer i de nya föreskrifterna i syfte att renodla paragraferna och göra det tydligare vad de avser. Helt nya bestämmelser I 10 regleras vilka uppgifter som ska redovisas på varje räkning när utbetalning sker i efterskott. Uppgifterna ska lämnas inför varje månadsutbetalning till skillnad från idag, vid förskottsutbetalning, då uppgifterna lämnas i slutet av beviljandeperioden vilken i normalfallet är sex månader. 11 reglerar hur assistansersättningen ska betalas ut när en beviljandeperiod innehåller både efterskotts- och förskottsbetalning. Detta blir främst aktuellt i samband med övergången till efterskottsbetalning som i de allra flesta fall sker den 1 oktober 2016. 11 innehåller också en bestämmelse om att redovisning av lämnad assistans ska ske kronologiskt; d.v.s. månaderna under vilken assistans lämnats ska redovisas i rätt ordning för att utbetalning ska kunna ske. Synpunkter på dessa förslag skickas till undertecknad via mejl anna.h.haglund@forsakringskassan.se senast tisdag den 24 maj. På Försäkringskassans vägnar Anna Haglund Postadress Kundcenter för privatpersoner Faxnummer Bankgiro Försäkringskassans inläsningscentral 0771-524 524 08-411 27 89 738-8036 839 88 Östersund Internet Kundcenter för partner Org.nr www.forsakringskassan.se 0771-17 90 00 202100-5521

Försäkringskassans författningssamling ISSN 1652-8735 Försäkringskassans föreskrifter om assistansersättning; FKFS 2016:4 Utkom från trycket den dd mmm 20yy beslutade den 30 juni 2016. Med stöd av 4, 7, 8 och 12 förordningen (1993:1091) om assistansersättning föreskriver Försäkringskassan följande. Bestämmelser oavsett om betalning sker i efterskott eller förskott Starttidpunkt för beviljandeperiod 1 När Försäkringskassan beviljar assistanstimmar för en beviljandeperiod enligt 51 kap. 9 socialförsäkringsbalken ska perioden räknas från och med ingången av den månad som assistansersättning börjar betalas ut för. Tid som ersätts med annat belopp 2 Med väntetid avses tid då den försäkrade under sin dygnsvila behöver ha en personlig assistent tillgänglig i väntan på att ett hjälpbehov uppstår utan att det är fråga om tillsyn i form av grundläggande eller andra personliga behov. En timme väntetid ersätts med ett belopp motsvarande en fjärdedel av den ersättning som lämnas för en assistanstimme. Med tid för beredskap avses tid då assistenten under dygnsvilan i stället finns till förfogande på annan plats, exempelvis i sitt hem, i väntan på att ett hjälpbehov uppstår. En timme tid för beredskap ersätts med ett belopp motsvarande en sjundedel av den ersättning som lämnas för en assistanstimme. 1

FKFS 2016:4 Begäran om utbetalning till annan än den försäkrade 3 Försäkringskassan får med stöd av 51 kap. 19 socialförsäkringsbalken på begäran av den försäkrade besluta att assistansersättningen ska betalas ut till en kommun eller till någon annan som har tillstånd enligt 23 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade att bedriva verksamhet med personlig assistans. En sådan begäran ska lämnas på fastställd blankett (FKF 3079). Till begäran ska den försäkrade bifoga 1. Skriftligt avtal om personlig assistans mellan honom eller henne och assistansanordnaren 2. Personnummer eller tilldelat organisationsnummer för assistansanordnaren För att utbetalning ska kunna ske till annan anordnare än en kommun ska denne vara godkänd för F-skatt och, i förekommande fall, vara registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket. En begäran om att assistansersättningen ska betalas ut till ny betalningsmottagare ska ha kommit in till Försäkringskassan senast den femtonde i månaden före den månad då assistansen lämnas. Avrundning 4 När Försäkringskassan beräknar assistansersättning enligt 51 kap. 11 eller 14 socialförsäkringsbalken eller 15 dessa föreskrifter ska antalet lämnade assistanstimmar avrundas till närmaste hela timme. Vid den beräkningen ska 30 eller fler minuter avrundas till närmaste högre antal timmar. När Försäkringskassan beräknar det genomsnittliga antalet beviljade assistanstimmar per månad enligt 12 dessa föreskrifter ska antalet minuter avrundas nedåt till närmaste hel timme. Tidsredovisning 2 5 Arbetsgivare eller uppdragsgivare som enligt 51 kap. 24 2 socialförsäkringsbalken ska lämna uppgifter månadsvis i efterhand om den arbetstid som assistenten har

arbetat hos en försäkrad ska lämna dessa på fastställd blankett TIDSREDOVISNING (FKF 3059). Uppgifterna ska lämnas för varje personlig assistent som anlitats under månaden. Tidsredovisningen ska undertecknas av arbetsgivaren eller uppdragsgivaren. Assistenten ska bestyrka de uppgifter som lämnas på blanketten. FKFS 2016:4 Räkning 6 Efter utgången av varje månad ska en sammanställning av antalet utförda assistanstimmar redovisas till Försäkringskassan. Redovisningen ska ske på fastställd blankett RÄKNING-ASSISTANSERSÄTTNING (FKF 3057). Räkningen ska undertecknas av den som får assistans. Handlingar som krävs för utbetalning av assistansersättning för assistans som utförs före beslut om assistansersättning 7 När den enskilde själv anställer sina personliga assistenter krävs följande underlag för utbetalning av ersättning för assistans som utförts innan beslutet om assistansersättning har fattats. Den enskilde ska vid ny ansökan lämna uppgift om datum för anmälan till Inspektionen för vård och omsorg enligt 23 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt, vid ny ansökan eller ansökan om fler timmar lämna in handlingar som styrker att personliga assistenter är anställda och omfattningen av anställningen. När den enskilde köper assistans av en assistansanordnare krävs följande underlag för utbetalning av ersättning för assistans som utförts innan beslutet om assistansersättning har fattats. Den enskilde ska vid ny ansökan lämna in avtal med assistansanordnaren samt, vid ny ansökan eller ansökan om fler timmar lämna in handlingar som styrker att personliga assistenter är anställda och omfattningen av anställningen. Kravet på handlingar som styrker anställning och omfattningen av densamma gäller även när den enskilde ansöker om fler timmar och under tid före beslutet använt sig av 3

FKFS 2016:4 assistenter för vilka handlingar som styrker anställning tidigare lämnats. Tidpunkter för när handlingar ska ges in 8 Handlingar som avses i 5 och 6 ska komma in till Försäkringskassan senast den femte i andra månaden efter den månad som redovisats. Handlingar som avses i 7 ska ha kommit in till Försäkringskassan senast den femte i andra månaden efter den månad då assistans började utföras. Tidigaste tidpunkt fr.o.m. vilken assistansersättning kan betalas ut när assistans utförts före beslut 9 Även om handlingar enligt 7 har kommit in i tid enligt 8 får Försäkringskassan inte betala ut ersättning tidigare än den tidpunkt då det av handlingarna som styrker anställningen framgår att den personliga assistenten har påbörjat sin anställning och det av avtalet om assistans framgår att det har börjat löpa. Det ska även framgå av tidsredovisning och räkning att assistans har lämnats. Bestämmelser när utbetalning sker i efterskott Uppgifter på räkningen 10 På varje räkning enligt 6 ska, inför utbetalning av assistansersättning 4 1. en försäkrad som köpt assistans redovisa hur stor del av föregående utbetalning av assistansersättning som använts för köp av personlig assistans 2. en försäkrad som anställt personliga assistenter redovisa uppgifter om samtliga kostnader för lämnad assistans under den månad för vilken ersättning begärs 3. en försäkrad som beviljats assistansersättning med ett högre timbelopp enligt 51 kap. 11 andra stycket socialförsäkringsbalken redovisa uppgifter

om samtliga kostnader för lämnad assistans under den månad för vilken ersättning begärs. Detsamma gäller en försäkrad som har ansökt om högre timbelopp för tid före beslut och beslut ännu inte har fattats 4. en försäkrad som har eller kan ha rätt till utbetalning med skäligt belopp enligt 51 kap. 11 tredje stycket socialförsäkringsbalken redovisa uppgifter om samtliga kostnader för lämnad assistans under den tid för vilken ersättning med skäligt belopp är eller kan bli aktuellt FKFS 2016:4 Den försäkrade ska visa det underlag som ligger till grund för uppgifterna som anges i första stycket i de fall som han eller hon har eller kan ha rätt till utbetalning med ett skäligt belopp enligt 51 kap. 11 tredje stycket socialförsäkringsbalken. På begäran av Försäkringskassan ska den försäkrade även i de övriga fall som beskrivs i första stycket visa det underlag som ligger till grund för uppgifterna. Har den försäkrades rätt till assistansersättning upphört ska denne på fastställd blankett (FKF 3095) redovisa att den sista utbetalningen av assistansersättning enligt 51 kap. 14 socialförsäkringsbalken har använts till köp av personlig assistans. Begränsning av antalet timmar 11 Om utbetalning ska ske i efterskott och utbetalning har skett i efterskott under tidigare månader i beviljandeperioden ska inför utbetalningen en jämförelse göras mellan det totala antalet beviljade timmar för beviljandeperioden och det antal timmar för vilka assistansersättning tidigare har betalats ut. Om ersättning begärs för fler timmar än de som kvarstår för resten av beviljandeperioden ska utbetalning inte ske för det överstigande antalet timmar. Om en beviljandeperiod inleds med en eller flera utbetalningar i förskott och utbetalning därefter ska ske i efterskott gäller följande inför utbetalningen i efterskott. När 5

FKFS 2016:4 Försäkringskassan bedömer hur många timmar som kvarstår av antalet beviljade timmar för hela beviljandeperioden ska beaktas de timmar som vid en slutavräkning enligt 51 kap. 15 socialförsäkringsbalken bedöms berättiga till assistansersättning. För att Försäkringskassan inför utbetalning för en viss månad ska kunna ta ställning till hur många timmar som kvarstår i beviljandeperioden krävs att tidsredovisning och räkning för föregående månader i perioden har kommit in till Försäkringskassan. Bestämmelser när utbetalning i förskott har medgetts Beräkning av belopp vid utbetalning 12 Det preliminära belopp som månadsvis betalas ut i förskott ska motsvara det av regeringen fastställda schablonbeloppet multiplicerat med antalet beviljade assistanstimmar i genomsnitt per månad för varje beviljandeperiod. För en försäkrad som beviljats assistansersättning med högre timbelopp ska det preliminära månadsbeloppet grundas på den beräknade genomsnittliga timkostnaden för assistansen i stället för det av regeringen fastställda schablonbeloppet. Den beräknade timkostnaden får inte överstiga det fastställda timbeloppet med mer än tolv procent. Om det finns särskilda skäl får den preliminära utbetalningen för en månad grundas på det aktuella behovet av assistanstimmar under månaden i stället för det genomsnittliga antalet beviljade assistanstimmar per månad under beviljandeperioden. Uppräkning av timbelopp 13 Om en försäkrad har preliminär utbetalning av högre timbelopp i december månad ett år ska Försäkringskassan vid ingången av nästföljande år räkna upp det högre timbeloppet med den årliga procentsats som följer av 5 första stycket förordningen (1993:1091) om assistansersättning. 6 Uppgifter på räkningen

14 På räkningen enligt 6 för den sista månaden i varje tidsperiod för vilken har assistanstimmar beviljats eller slutavräkning ska ske enligt 16 femte stycket dessa föreskrifter ska 1. en försäkrad som köpt assistans redovisa hur stor del av beloppet som har använts för köp av personlig assistans 2. en försäkrad som anställt personliga assistenter redovisa uppgifter om samtliga kostnader för lämnad assistans under perioden 3. en försäkrad som beviljats assistansersättning med ett högre timbelopp enligt 51 kap. 11 andra stycket socialförsäkringsbalken redovisa uppgifter om samtliga kostnader för lämnad assistans under perioden. Detsamma gäller en försäkrad som har ansökt om högre timbelopp för tid före beslut och beslut ännu inte har fattats 4. en försäkrad som har eller kan ha rätt till utbetalning med skäligt belopp enligt 51 kap. 11 tredje stycket socialförsäkringsbalken redovisa uppgifter om samtliga kostnader för lämnad assistans under den tid för vilken ersättning med skäligt belopp är eller kan bli aktuell FKFS 2016:4 Den försäkrade ska visa det underlag som ligger till grund för uppgifterna som anges i första stycket i de fall som han eller hon har eller kan ha rätt till utbetalning med ett skäligt belopp enligt 51 kap. 11 tredje stycket socialförsäkringsbalken. På begäran av Försäkringskassan ska den försäkrade även i de övriga fall som beskrivs i första stycket visa det underlag som ligger till grund för uppgifterna. Avräkning vid större avvikelser 15 Om antalet utförda assistanstimmar under en månad avviker mer än 10 procent från det timantal som avses i 12 ska avräkning ske med det belopp som motsvarar det av regeringen fastställda schablonbeloppet för det antal timmar, som avviker mer än 10 procent. Avräkning som 7

FKFS 2016:4 medför tilläggsutbetalning ska dock endast ske i den utsträckning antalet resterande timmar för de återstående månaderna i tidsperioden inte understiger antalet beviljade assistanstimmar för dessa månader med mer än 10 procent. För en försäkrad som beviljats assistansersättning med ett högre belopp än schablonbeloppet ska avräkningen ske med den beräknade genomsnittliga timkostnaden för assistansen i stället för det av regeringen fastställda schablonbeloppet. Slutavräkning 16 När assistansersättning betalats ut i förskott ska slutavräkning ske senast två månader efter utgången av varje beviljandeperiod. Slutavräkningen ska omfatta samtliga månader för vilka utbetalning skett i förskott under beviljandeperioden. Vid slutavräkningen ska antalet utförda assistanstimmar avräknas mot antalet timmar för vilka assistansersättning har betalats ut preliminärt under den tid som slutavräkningen avser. Om antalet utförda assistanstimmar är högre än antalet beviljade timmar begränsas antalet utförda timmar till det beviljade antalet. För en försäkrad som anställt personliga assistenter och för en försäkrad som beviljats assistansersättning med högre timbelopp görs vid slutavräkningen också en avräkning av den genomsnittliga kostnaden per timme för assistansen mot den av Försäkringskassan utbetalade timersättningen under beviljandeperioden. Detsamma gäller om assistansersättning ska betalas ut med ett skäligt belopp enligt 51 kap. 11 tredje stycket socialförsäkringsbalken. 8 Om rätten till assistansersättning upphör före utgången av en beviljandeperiod ska slutavräkning göras för de månader i beviljandeperioden då assistansersättning betalats ut i förskott. Fattar Försäkringskassan under en löpande beviljandeperiod ett nytt beslut om rätt till assistansersättning, som medför att beviljandeperioden ändras, ska

slutavräkning göras för de månader i beviljandeperioden då assistansersättning betalats ut. Sådana månader som omfattas av det nya beslutet ska dock inte tas med i slutavräkningen. FKFS 2016:4 Återbetalning av assistansersättning 17 Medför slutavräkningen att assistansersättning ska återbetalas enligt 51 kap. 20 första stycket socialförsäkringsbalken för en försäkrad som har fortsatt rätt till assistansersättning gäller följande. Om den försäkrade självmant vill betala tillbaka sker återbetalningen genom att den felaktigt utbetalade assistansersättningen dras från kommande utbetalning av assistansersättning. Om återbetalning inte görs får Försäkringskassan besluta om återbetalning enligt bestämmelserna i 108 kap. socialförsäkringsbalken. Denna författning träder i kraft den 1 oktober 2016 då Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) ska upphöra att gälla. FÖRSÄKRINGSKASSAN ANN-MARIE BEGLER Eva Nordqvist 9

1 Konsekvensutredning med anledning av förslag till nya föreskrifter om assistansersättning Inledning Försäkringskassan går från och med oktober 2016 över till att som huvudregel betala ut assistansersättningen i efterskott enligt 51 kap. 14 socialförsäkringsbalken (SFB). Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning är skrivna utifrån att utbetalning sker i förskott och det saknas specifika bestämmelser som reglerar vad som gäller vid efterskottsbetalning. Det krävs därför nya bestämmelser i föreskrifterna med anledning av övergången till efterskottsbetalning. Nuvarande föreskrifter innehåller ett flertal upphävda paragrafer. Dessutom är dispositionen inte uppbyggd utifrån att det både finns förskotts- och efterskottsbetalning. Systemet för beräkning och utbetalning av assistansersättning är komplicerat för en utomstående och det är viktigt att Försäkringskassans föreskrifter på området är tydliga. Ett sätt att öka tydligheten är att ha en rubrik över varje paragraf som anger paragrafens tillämpningsområde och att, så långt det är möjligt, dela upp bestämmelserna utifrån om de reglerar förskotts- eller efterskottsbetalning. Detta innebär dock så genomgående förändringar av föreskrifterna att det krävs helt nya föreskrifter vilka alltså ersätter de tidigare föreskrifterna. Dispositionen av nya föreskrifterna är sådan att det först presenteras ett antal paragrafer som gäller oavsett om utbetalning sker i efterskott eller förskott. Därefter följer de regler som ska tillämpas vid utbetalning i efterskott och slutligen de som endast är aktuella att tillämpa i de fall som Försäkringskassan har medgivit att utbetalning ska ske i förskott. Innehållet i de flesta av de föreslagna paragraferna överensstämmer helt med innehållet i befintliga paragrafer i RFFS 1993:24. I några fall är innehållet i sak helt detsamma men vissa redaktionella ändringar har gjorts. Några har delats upp på flera paragrafer i den nya föreskriften. 10 och 11 är helt nya bestämmelser direkt kopplade till när utbetalningen sker i efterskott. 5 i nuvarande föreskrifter, som rör högre timbelopp, har helt tagits bort. I bestämmelsen anges att en förutsättning för att assistansersättning ska utgå med högre timbelopp är att den försäkrade har behov av särskilda assistansinsatser som medför förhöjda timkostnader. Detta är något som redan följer av förarbetena till bestämmelsen i SFB om högre timbelopp (prop. 1996/97:150 s. 138) varför det är obehövligt att reglera det i föreskriften. I konsekvensbeskrivningen kommer samtliga paragrafer i de nya föreskrifterna att beröras. I de fall de nya föreskrifterna inte innebär någon ändring i sak kommer det att framgå och någon ytterligare beskrivning annat än vilken paragraf som motsvaras i nuvarande föreskrifter (RFFS 1993:24) finns då inte. När det i föreskrifterna anges att en utbetalning av assistansersättning sker i efterskott avses att utbetalningen, enligt 51 kap. 14 SFB, betalats ut månadsvis med visst belopp för det antal beviljade assistanstimmar som assistans har lämnats. Utbetalningen sker alltså först efter att assistansen lämnats och redovisats. Med förskottsbetalning avses betalningen som den sker

2 idag: att betalningen sker preliminärt före det att utförd assistans har redovisats (51 kap. 15 SFB). Förslag till föreskrift med kommentarer Försäkringskassans föreskrifter (2016:4) om assistansersättning Bestämmelser oavsett om betalning sker i efterskott eller förskott Starttidpunkt för beviljandeperioden 1 När Försäkringskassan beviljar assistanstimmar för en tidsperiod ska perioden räknas från och med ingången av den månad som assistansersättning börjar betalas ut för. Motsvarar 4 i RFFS 1993:24 med vissa redaktionella ändringar. Tid som ersätts med annat belopp 2 Med väntetid avses tid då den försäkrade under sin dygnsvila behöver ha en personlig assistent tillgänglig i väntan på att ett hjälpbehov uppstår utan att det är fråga om tillsyn i form av grundläggande eller andra personliga behov. En timme väntetid ersätts med ett belopp motsvarande en fjärdedel av den ersättning som lämnas för en assistanstimme. Med tid för beredskap avses tid då assistenten under dygnsvilan istället finns till förfogande på annan plats, exempelvis i sitt hem, i väntan på att ett hjälpbehov uppstår. Motsvarar 6 i RFFS 1993:24 med vissa redaktionella ändringar. Begäran om utbetalning till annan än den försäkrade 3 Försäkringskassan får med stöd av 51 kap. 19 socialförsäkringsbalken på begäran av den försäkrade besluta att assistansersättningen ska betalas ut till en kommun eller till någon annan som har tillstånd enligt 23 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade att bedriva verksamhet med personlig assistans. En sådan begäran ska lämnas på fastställd blankett (FKF 3079). Till begäran ska den försäkrade bifoga 1. Skriftligt avtal om personlig assistans mellan honom eller henne och assistansanordnaren 2. Personnummer eller tilldelat organisationsnummer för assistansanordnaren För att utbetalning ska kunna ske till annan anordnare än en kommun ska denne vara godkänd för F-skatt och, i förekommande fall, vara registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket.

3 En begäran om att assistansersättningen ska betalas ut till ny betalningsmottagare ska ha kommit in till Försäkringskassan senast den femtonde i månaden före den månad då assistansen lämnas. Motsvarar 6 a i RFFS 1993:24, men med vissa ändringar. Enligt 51 kap. 19 SFB får Försäkringskassan på begäran av den försäkrade besluta att assistansersättningen ska betalas ut till en kommun eller till någon annan som har tillstånd enligt 23 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) att bedriva verksamhet med personlig assistans. I föreskrifterna regleras vilka krav som ska ställas för att utbetalning ska kunna ske till annan än den försäkrade. Bestämmelserna har förtydligats så att det klart framgår att Försäkringskassan vid varje utbetalning av assistansersättning ska ta ställning till om ersättningen ska betalas ut till den försäkrade eller till någon annan. Det grundläggande syftet med 51 kap. 19 SFB, att ersättning endast ska betalas ut till seriösa anordnare, är ju lika gällande vid löpande utbetalningarna som vid den första utbetalningen sedan brukaren begärt att ersättningen ska betalas ut till en anordnare. I förslaget förtydligas även att utbetalning endast kan ske till den anordnare som den försäkrade har ingått avtal om personlig assistans med. För att assistansersättning ska kunna betalas ut till en annan anordnare än kommunen är det inte tillräckligt att kraven på att denne är godkänd för F-skatt och registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket är uppfyllda vid den tidpunkt då Försäkringskassan får in en begäran om utbetalning till annan. Förutsättningarna måste vara uppfyllda vid varje utbetalningstillfälle för att utbetalning till anordnaren ska kunna ske. Enligt dagens föreskrifter (6 a tredje stycket) ska en begäran, om att ersättningen ska betalas ut till en ny betalningsmottagare, ha kommit in till Försäkringskassan senast den sista vardagen i månaden före den månad då utbetalningen till den nya betalningsmottagaren begärts. Försäkringskassan avser att förbättra kontrollen av att assistansersättning verkligen betalas ut till den enskilde, dennes ställföreträdare eller till en anordnare efter beslut med stöd av 51 kap. 19 SFB. Vid förskottsutbetalning hinner Försäkringskassan inte med att granska en begäran om ny utbetalningsmottagare om begäran kommer in först den sista i månaden före den månad då den försäkrade önskar att en ny anordnare ska motta ersättningen. Ett exempel kan illustrera detta. En försäkrad önskar att assistansersättning för mars månad ska utbetalas till en ny anordnare. Assistansersättningen för mars månad betalas, vid förskottsutbetalning, ut den 20 mars. Om en begäran om ny betalningsmottagare kommer in först den sista vardagen i februari är tiden till brytdatum det datum då utbetalningsfiler skickas till bankerna, vilket sker runt den 12 mars så kort att Försäkringskassan inte hinner göra nödvändiga kontroller av den anordnare som den försäkrade önskar som betalningsmottagare. Det är därför föreskriften föreslås ändras så att sista dag då begäran om ny betalningsmottagare ska vara inkommen till Försäkringskassan är den 15 i månaden före den månad då ny betalningsmottagare önskas. I det ovan beskrivna exemplet innebär den föreslagna föreskriften att begäran om ny betalningsmottagare ska vara inkommen till Försäkringskassan senast den 15 februari.

4 Det är lämpligt att ha samma regler för när begäran av byte av betalningsmottagare ska ha kommit in oavsett om utbetalning av assistansersättning sker i förskott eller i efterskott. Försäkringskassan kan inte heller se att det finns några skäl som talar emot att begäran om byte av betalningsmottagare ska ha kommit in till Försäkringskassan senast den föreslagna tidpunkten även vid efterskottsbetalning. Om en begäran inte inkommit inom denna tid kan assistansersättning under nästkommande månad inte betalas ut till den nye betalningsmottagaren. Avrundning 4 När Försäkringskassan beräknar assistansersättning enligt 51 kap. 11 eller 14 socialförsäkringsbalken eller 15 dessa föreskrifter ska antalet lämnade assistanstimmar avrundas till närmaste hela timme. Vid den beräkningen ska 30 eller fler minuter avrundas till närmaste högre antal timmar. När Försäkringskassan beräknar det genomsnittliga antalet beviljade assistanstimmar per månad enligt 12 dessa föreskrifter ska antalet minuter avrundas nedåt till närmaste hel timme. Motsvarar 12 i RFFS 1993:24 men med vissa redaktionella ändringar. Tidsredovisning 5 Arbetsgivare eller uppdragsgivare som enligt 51 kap. 24 2 socialförsäkringsbalken ska lämna uppgifter månadsvis i efterhand om den arbetstid som assistenten har arbetat hos en försäkrad ska lämna dessa på fastställd blankett TIDSREDOVISNING (FKF 3059). Uppgifterna ska lämnas för varje personlig assistent som anlitats under månaden. Tidsredovisningen ska undertecknas av arbetsgivaren eller uppdragsgivaren. Assistenten ska bestyrka de uppgifter som lämnas på blanketten. Motsvarar 13 tredje stycket i RFFS 1993:24 men med vissa redaktionella ändringar. Räkning 6 Efter utgången av varje månad ska en sammanställning av antalet utförda assistanstimmar redovisas till Försäkringskassan. Redovisningen ska ske på fastställd blankett RÄKNING-ASSISTANSERSÄTTNING (FKF 3057). Räkningen ska undertecknas av den som får assistans. Motsvarar 13 fjärde stycket i RFFS 1993:24 men med vissa redaktionella ändringar. Handlingar som krävs för utbetalning av assistansersättning för assistans som utförs före beslut om assistansersättning 7 När den enskilde själv anställer sina personliga assistenter krävs följande underlag för utbetalning av ersättning för assistans som utförts innan beslutet om assistansersättning har fattats. Den enskilde ska vid ny ansökan lämna uppgift om datum för anmälan till Inspektionen för vård och omsorg enligt 23 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt, vid ny ansökan eller ansökan om fler timmar lämna in handlingar som styrker att personliga assistenter är anställda och omfattningen av anställningen.

5 När den enskilde köper assistans av en assistansanordnare krävs följande underlag för utbetalning av ersättning för assistans som utförts innan beslutet om assistansersättning har fattats. Den enskilde ska vid ny ansökan lämna in avtal med assistansanordnaren samt, vid ny ansökan eller ansökan om fler timmar, lämna in handlingar som styrker att personliga assistenter är anställda och omfattningen av anställningen. Kravet på handlingar som styrker anställning och omfattningen av densamma gäller även när den enskilde ansöker om fler timmar och under tid före beslutet använt sig av assistenter för vilka handlingar som styrker anställning tidigare lämnats. Motsvarar 13 första och andra styckena i RFFS 1993:24. Därtill har förtydligats att handlingar ska lämnas in även för redan anställda assistenter i de fall de utökar sin sysselsättningsgrad på grund av att mer assistans lämnas i avvaktan på beslut med anledning av ansökan om fler timmar. Av 13 första och andra stycket i nuvarande lydelse framgår vilka uppgifter och handlingar som ska lämnas till Försäkringskassan när assistans börjar utföras innan beslut om assistansersättning har fattats. Av bestämmelsen framgår både vad som gäller när den försäkrade själv anställer sina assistenter och när den försäkrade köper assistans av en assistansanordnare. Det framgår av nuvarande lydelse att oavsett om den försäkrade själv anställer sina assistenter eller köper assistans av en anordnare ska han eller hon vid ny ansökan eller ansökan om fler timmar lämna in uppgifter som styrker att personliga assistenter är anställda. När dessa uppgifter senast ska lämnas regleras i nuvarande 15 och 16. Vid tillämpningen av nuvarande föreskrift har frågan uppkommit om det är tillräckligt att tidigare ingivna anställningsavtal finns när samma assistenter anlitas men för att utföra assistans under fler timmar i avvaktan på ett beslut om fler timmar med assistansersättning. Även om den utökade assistansen utförts av redan anställda assistenter under tiden som föregår Försäkringskassans beslut speglar tidigare ingivna avtal i en sådan situation inte assistenternas aktuella anställningsgrad på ett korrekt sätt. Försäkringskassan ska genom de ingivna handlingarna vara försäkrad om att det funnits assistenter som kunnat utföra de timmar för vilka ersättning begärs i efterhand. Även den aktuella anställningsgraden är därför relevant. Om en redan anställd assistent utökar sin anställningsgrad för att kunna utföra assistans i avvaktan på beslut om fler timmar ska den försäkrade alltså lämna uppgifter som styrker assistentens utökade anställningsgrad. Handlingar som styrker att personliga assistenter är anställda och omfattningen av anställningen ska i de situationer som nämns ovan lämnas in till Försäkringskassan oavsett om den försäkrade själv anställer sina assistenter eller köper assistans från en assistansanordnare. Kravet på handlingar som styrker anställning och omfattning av densamma gäller när den försäkrade före beslutet har använt sig av assistenter oavsett om det handlar om en ny ansökan eller ansökan om fler timmar.

6 Tidpunkter för när handlingar ska ges in 8 Handlingar som avses i 5 och 6 ska komma in till Försäkringskassan senast den femte i andra månaden efter den månad som redovisats. Handlingar som avses i 7 ska ha kommit in till Försäkringskassan senast den femte i andra månaden efter den månad då assistans började utföras. Motsvarar 15 i RFFS 1993;24 men med vissa redaktionella ändringar. Bestämmelsen om att handlingar ska ges in senast ett visst datum har till främsta syfte att skapa ordning kring hanteringen av tidsredovisningar och räkningar. Däremot innebär i sig det förhållandet att en tidsredovisning eller en räkning kommer in för sent till Försäkringskassan inte att utbetalningen för den redovisade månaden ska nekas. Enligt förslaget till 11 måste dock tidsredovisning och räkning för en föregående månad i en beviljandeperiod finnas för att utbetalning i efterskott för de därpå följande månaderna i beviljandeperioden ska kunna ske. Tidigaste tidpunkt fr.o.m. vilken assistansersättning kan betalas ut när assistans utförts före beslut 9 Även om handlingar enligt 7 har kommit in i tid enligt 8 får Försäkringskassan inte betala ut ersättning tidigare än den tidpunkt då det av handlingarna som styrker anställningen framgår att den personliga assistenten har påbörjat sin anställning och det av avtalet om assistans framgår att det har börjat löpa. Det ska även framgå av tidsredovisning och räkning att assistans har lämnats. Motsvarar 16 i RFFS 1993:24. Bestämmelser när utbetalning sker i efterskott Uppgifter på räkningen 10 På varje räkning enligt 6 ska inför utbetalning av assistansersättning i efterskott 1. en försäkrad som köpt assistans redovisa hur stor del av föregående utbetalning av assistansersättning som använts för köp av personlig assistans 2. en försäkrad som anställt personliga assistenter redovisa uppgifter om samtliga kostnader för lämnad assistans under den månad för vilken ersättning begärs 3. en försäkrad som beviljats assistansersättning med ett högre timbelopp enligt 51 kap. 11 andra stycket socialförsäkringsbalken redovisa uppgifter om samtliga kostnader för lämnad assistans under den månad för vilken ersättningen begärs. Detsamma gäller en försäkrad som har ansökt om högre timbelopp för tid före beslut och beslut ännu inte har fattats 4. en försäkrad som har eller kan ha rätt till utbetalning med skäligt belopp enligt 51 kap. 11 tredje stycket socialförsäkringsbalken redovisa uppgifter om samtliga kostnader för lämnad assistans under den tid för vilken ersättning med skäligt belopp är eller kan bli aktuellt

7 Den försäkrade ska visa det underlag som ligger till grund för uppgifterna som anges i första stycket i de fall som han eller hon har eller kan ha rätt till utbetalning med ett skäligt belopp enligt 51 kap. 11 tredje stycket socialförsäkringsbalken. På begäran av Försäkringskassan ska den försäkrade även i de övriga fall som beskrivs i första stycket visa det underlag som ligger till grund för uppgifterna. Har den försäkrades rätt till assistansersättning upphört ska denne på fastställd blankett (FKF 3095) redovisa att den sista utbetalningen av assistansersättning enligt 51 kap. 14 socialförsäkringsbalken har använts till köp av personlig assistans. Den nuvarande räkningsbestämmelsen har delats upp i två nya bestämmelser; en som reglerar utbetalning i efterskott (51 kap. 14 SFB) och en som reglerar utbetalning i förskott (51 kap. 15 SFB). När Försäkringskassan övergår till att som huvudregel betala ut assistansersättningen i efterskott behöver denna reglering utvecklas utifrån de omständigheter som gäller vid efterskottsbetalning. Samtidigt behöver nuvarande bestämmelser finnas kvar för att Försäkringskassan även fortsättningsvis ska kunna hantera utbetalning i förskott. Försäkringskassan har därför valt att ha två olika paragrafer. En som närmast helt motsvarar 14 i nuvarande lydelse av föreskrifterna, som reglerar uppgifter på räkningen vid förskottsbetalning, samt en helt ny bestämmelse som reglerar vad som gäller i motsvarande situationer när utbetalning sker i efterskott. Punkten 1 reglerar intygandet att ersättningen använts för köp av assistans eller kostnader för personliga assistenter. Skyldigheten att redovisa att assistansersättning har använts för köp av personlig assistans framgår av 11 a förordningen (1993:1091) om assistansersättning. När Försäkringskassan betalar ut assistansersättning i förskott har redovisningen lagts i slutet av beviljandeperioden, vid den sista räkningen som ligger till grund för slutavräkningen, eftersom den försäkrade har möjlighet att med vissa begränsningar disponera över assistansersättningen under hela beviljandeperioden. Först sedan denna period är till ända är redovisningen definitiv. När assistansersättning däremot betalas ut i efterskott är varje månadsutbetalning definitiv och den försäkrade kan redan på nästa räkning redovisa om ersättningen har använts för köp av assistans. I 11 a förordningen finns krav på redovisning av hur assistansersättningen har använts. Den som har köpt personlig assistans ska redovisa att ersättningen använts för sådant köp medan den som själv har anställt sina assistenter ska redovisa att ersättningen har använts för kostnader för sådana assistenter. När man ger in redovisning inför en utbetalning i efterskott finns naturligtvis ingen utbetalad assistansersättning för den aktuella perioden för vilken man kan redovisa användningen av assistansersättningen. Även vid efterskottsbetalning är det dock av vikt att en redovisning att assistansersättning använts för köp av assistans också görs. Det skulle ju kunna inträffa att en försäkrad, trots i sig korrekt redovisning av lämnad assistans, inte använder hela assistansersättningen till köp av personlig asssistans. I en sådan situation krävs för att ersättningen ska kunna återkrävas, på den grunden att oriktiga uppgifter lämnats, att den

8 försäkrade även vid efterskottsbetalning intygar att assistansersättningen använts till köp av assistans. Eftersom det måste finnas någon utbetald assistansersättning att redovisa användningen för ska intygandet vid efterskottsbetalning avse hur stor del av föregående utbetalning av assistansersättning som använts för köp av personlig assistans. Detta kommer att framgå av den nya räkningsblanketten. När rätten till ersättning har upphört, antingen på den grunden att den försäkrade inte längre bedöms ha rätt till ersättning eller att den försäkrade har avlidit, finns ingen räkning på vilken den försäkrade/dödsboet kan intyga att den sista utbetalningen av assistansersättningen har använts till köp av personlig assistans. I sådant fall ska den försäkrade/dödsboet på en särskild blankett (FKF 3095) redovisa att den sista utbetalningen har använts till köp av personlig assistans. Redovisning av samtliga kostnader för personliga asssistenter Den som själv anställer sina assistenter ska varje månad på räkningen (FKF 3057) redovisa samtliga kostnader för personliga assistenter under månaden. Skyldigheten att redovisa följer av 11 a förordningen. Enligt 7 första stycket förordningen i dess lydelse från och med 1 april 2016 ska en försäkrad som, enligt 51 kap. 11 andra stycket socialförsäkringsbalken, har beviljats ersättning med högre belopp än det som anges i 5 eller som, enligt 51 kap. 11 tredje stycket socialförsäkringsbalken, har beviljats ersättning med skäligt belopp, inför utbetalning av assistansersättning enligt 51 kap. 14 samma balk lämna Försäkringskassan en redovisning av samtliga kostnader för lämnad assistans. Enligt 51 kap. 14 socialförsäkringsbalken ska assistansersättning betalas ut månadsvis. Det innebär att när utbetalning ska ske i efterskott med högre timbelopp eller skäligt belopp ska den försäkrade varje månad redovisa samtliga kostnader för personlig assistans per månad på räkningen. Försäkringskassan anser vidare att samma krav på kostnadsredovisning ska gälla även i de fall som en försäkrad har ansökt om högre timbelopp för tid före beslut och beslut ännu inte har fattats (jfr 51 kap. 7 SFB). Ordalydelsen i 7 första stycket förordningen får till följd att det maximala förhöjda timbeloppet, som enligt 51 kap. 11 andra stycket SFB är 12 procent över schablonen, ska beräknas utifrån kostnaderna fördelade på varje månad för de försäkrade som har efterskottsbetalning. Begränsning av antalet timmar 11 Om utbetalning ska ske i efterskott och utbetalning har skett i efterskott under tidigare månader i beviljandeperioden ska inför utbetalningen en jämförelse göras mellan det totala antalet beviljade timmar för beviljandeperioden och det antal timmar för vilka assistansersättning tidigare har betalats ut. Om ersättning begärs för fler timmar än de som kvarstår för resten av beviljandeperioden ska utbetalning inte ske för det överstigande antalet timmar.

9 Om en beviljandeperiod inleds med en eller flera utbetalningar i förskott och utbetalning därefter ska ske i efterskott gäller följande inför utbetalningen i efterskott. När Försäkringskassan bedömer hur många timmar som kvarstår av antalet beviljade timmar för hela beviljandeperioden ska beaktas de timmar som vid en slutavräkning enligt 51 kap. 15 socialförsäkringsbalken bedöms berättiga till assistansersättning. För att Försäkringskassan inför utbetalning för en viss månad ska kunna ta ställning till hur många timmar som kvarstår i beviljandeperioden krävs att tidsredovisning och räkning för föregående månader i perioden har kommit in till Försäkringskassan. Bestämmelsen är ny. Ersättning kan inte utgå för fler timmar än vad som har beviljats enligt 51 kap. 9 SFB. Första stycket innebär att inför varje utbetalning i efterskott ska en jämförelse göras mellan beviljade och dittills utbetalade timmar under perioden för att konstatera hur många timmar som kvarstår och kan ligga till grund för utbetalning. Om ersättning begärs för fler timmar än det antal som finns kvar efter tidigare utbetalningar under beviljandeperioden ska ersättning således vägras för det överstigande antalet timmar. Det andra stycket avser situationen att efterskottsbetalning ska göras under en beviljandeperiod som inletts med en eller flera månader med förskottsutbetalning. Eftersom Försäkringskassan beslutat att övergången till efterskottsbetalning i de allra flesta fall kommer att ske vid ett i förväg bestämt datum den 1 oktober 2016 innebär detta att övergången i många fall sker mitt i en beviljandeperiod. Beviljandeperioden kommer då att innehålla både förskotts- och efterskottsbetalningar. Det kan inte uteslutas att det även sedan efterskottsbetalning har införts kommer att uppstå en situation där ersättning inledningsvis betalas ut i förskott och det därefter anses lämpligt att betala ut ersättningen i efterskott under samma period. Vid förskottsbetalning sker en avstämning vid slutavräkningen mellan det antal timmar som ersättning preliminärt har betalats ut för och de timmar som ersättning kan utgå för. Slutavräkningen sker efter utgången av beviljandeperioden. Det gäller även när det endast är några månader under beviljandeperiod som är föremål för slutavräkning. När den försäkrade under en pågående beviljandeperiod går över från förskottsbetalning till efterskottsbetalning kommer bedömningen av hur många beviljade assistanstimmar som dittills har förbrukats under perioden även att avse sådana timmar som vid utbetalning i förskott har godkänts oavsett om dessa timmar är fler eller färre än det antal timmar som har ersatts genom preliminärbetalningar. De redovisade assistanstimmar som har godkänts under de månader då utbetalning har skett i förskott kommer således att påverka antalet beviljade timmar som kvarstår och som kan ligga till grund för utbetalning i efterskott. Med godkända timmar avses de timmar som berättigar till assistansersättning. Om den försäkrade har använt fler timmar under förskottsdelen än preliminär ersättning har betalats ut för kommer en extra utbetalning att ske efter slutavräkningen. Om den försäkrade istället har använt färre timmar än vad som har utbetalats under de månader då utbetalning har skett i förskott finns fler beviljade timmar kvar som kan ligga till grund för utbetalning i efterskott. Vid slutavräkning kommer det då istället att uppstå en skuld som regleras enligt 17 i dessa föreskrifter.

10 De båda scenariona nedan exemplifierar hanteringen enligt ovan. I båda scenariona är utgångspunkten att den försäkrade för en sexmånadersperiod har beviljats 1200 timmar och att utbetalning sker i förskott månad 1 4 medan utbetalning sker i efterskott månad 5 och 6. Därför anges inga beräknade, preliminärt utbetalade timmar för månad 5 och 6. Redovisade och godkända timmar per månad avser sådana timmar som kan ligga till grund för utbetalning men som inte direkt påverkar kommande utbetalning, med hänvisning till 15 i förslaget till föreskrift (8 i gällande föreskrift), eller som, vid efterskott, inte kan leda till utbetalning på grund av att alla beviljade timmar är förbrukade. Timmar som påverkar kommande utbetalning avser sådana utförda assistanstimmar som avviker mer än 10 procent från det timantal som beräknats och ligger till grund för den preliminära månadsutbetalningen. Avräkning ska ske på kommande utbetalning för det antal timmar som avviker mer än 10 procent (se 15 i förslaget till nya föreskrifter och 8 i RFFS 1993:24). Ackumulerade redovisade och godkända timmar ligger till grund för bedömningen av hur många timmar som återstår av antalet beviljade under perioden och därmed kan ligga till grund för utbetalning i efterskott. Utbetalade timmar avser dem som utbetalning sker för aktuell månad. Scenario 1 den försäkrade använder fler timmar under förskottsperioden än vad som betalas ut preliminärt Beräknade timmar (prel. utbetalade i förskott) Redovisade och godkända timmar per månad Påverkar kommande utbetalning Reglering vid slutavräkning Ackumulerade redovisade och godkända tim Utbetalade timmar Reglering vid slutavräkning Månad 1 Månad 2 Månad 3 Månad 4 Månad 5 Månad 6 200 200 200 200 -- -- 220 220 200 185 250 200 - - + 20 + 20-15 220 440 640 825 1075 Endast 125 timmar kan betalas ut eftersom det är vad som finns kvar inom perioden (1200-1075) 200 200 200 200 250 125 Utbetalning för 25 timmar (20+20)-15= + 25 Scenario 2 den försäkrade använder färre timmar under förskottsperioden än vad som har betalats ut preliminärt Månad 1 Månad 2 Månad 3 Månad 4 Månad 5 Månad 6

11 Beräknade timmar (prel. utbetalade i förskott) Redovisade och godkända timmar per månad Påverkar kommande utbetalning Reglering vid slutavräkning Ackumulerade redovisade och godkända tim Utbetalade timmar Reglering vid slutavräkning 200 200 200 200 -- -- 185 185 182 182 200 190 - - -15-15 -18-18 185 370 552 734 934 1124 (det hade funnits utrymme för ytterligare 76 timmar) 200 200 200 200 200 190 Skuld 66 timmar (15+15+18+18) Försäkringskassan har övervägt alternativet att utbetalningen i efterskott inte skulle vara beroende av hur många timmar som betalats ut i förskott och som berättigar till assistansersättning utan att istället skulle antalet timmar som har legat till grund för utbetalning i efterskott begränsa antalet timmar som kan godtas vid slutavräkningen. Försäkringskassan anser dock att det inte är lämpligt att begränsa antalet timmar som kan ge rätt till ersättning vid slutavräkningen utifrån att det senare förbrukas fler timmar än den enskilde har rätt till ersättning för. Det skulle framför allt vara olämpligt om den enskilde byter anordnare under perioden. Vid utbetalning av assistansersättning i efterskott behöver alltså hänsyn tas både till det totala antalet beviljade timmar inom beviljandeperioden och till hur många timmar som tidigare använts i perioden. Endast kvarstående timmar kan ligga till grund för utbetalning. Försäkringskassan behöver därför veta hur många timmar som tidigare har använts under perioden. I det tredje stycket regleras därför att betalning i efterskott endast kan ske om föregående månaders tidsredovisningar och räkningar inom samma period har kommit in till Försäkringskassan. För att utbetalning ska kunna ske måste alltså redovisningen hanteras i kronologisk ordning. Om någon redovisning inte kommit in till Försäkringskassan och den försäkrade inte uppgivit att han eller hon inte gör anspråk på ersättning för den månad för vilken redovisning saknas kan någon utbetalning inte ske för månader inom samma period. Försäkringskassan behöver därför skyndsamt utreda om den försäkrade har anspråk på ersättning för den månad då handlingar saknas. En komplikation med förslaget om att redovisning ska lämnas in i kronologisk ordning uppstår vid byte av anordnare. Om den sista räkningen och därtill hörande tidsredovisningar avseende assistans som den tidigare anordnaren utförde saknas innebär det att den nya anordnaren får vänta på utbetalning tills de saknade hadlingarna har lämnats in.

12 Utifrån komplikationen vid byte av anordnare som beskrivs ovan kan man ställa sig frågan om det skulle vara möjligt att betala ut assistansersättningen allt eftersom räkningar kommer in, oavsett om det sker i kronologisk ordning eller inte. Försäkringskassan anser inte att det är ett lämpligt alternativ. Om de räkningar som ligger till grund för utbetalningen inte skulle hanteras kronologiskt skulle utbetalningen utifrån en saknad räkning som kommer in och handläggs vid ett senare tillfälle påverkas av hur många timmar som hittills har utbetalats under beviljandeperioden. Det skulle kunna innebära att utbetalning inte kan ske för samtliga utförda och redovisade timmar för den för sent redovisade månaden, trots att det vid den tidpunkt då assistansen faktiskt lämnades fanns tillräckligt med timmar kvar. När räkningen väl kommer in har dock de beviljade timmarna under perioden legat till grund för utbetalning enligt andra räkningar, avseende senare månader och ersättning kan därför inte utgå för all lämnad assistans. Bestämmelser när utbetalning i förskott har medgetts Beräkning av belopp vid utbetalning 12 Det preliminära belopp som månadsvis betalas ut i förskott ska motsvara det av regeringen fastställda schablonbeloppet multiplicerat med antalet beviljade assistanstimmar i genomsnitt per månad för varje beviljandeperiod. För en försäkrad som beviljats assistansersättning med högre timbelopp ska det preliminära månadsbeloppet grundas på den beräknade genomsnittliga timkostnaden för assistansen i stället för det av regeringen fastställda schablonbeloppet. Den beräknade timkostnaden får inte överstiga det fastställda timbeloppet med mer än tolv procent. Om det finns särskilda skäl får den preliminära utbetalningen för en månad grundas på det aktuella behovet av assistanstimmar under månaden i stället för det genomsnittliga antalet beviljade assistanstimmar per månad under beviljandeperioden. Motsvarar 7 första, tredje och fjärde styckena i RFFS 1993:24 men med vissa redaktionella ändringar. Uppräkning av timbelopp 13 Om en försäkrad har preliminär utbetalning av högre timbelopp i december månad ett år ska Försäkringskassan vid ingången av nästföljande år räkna upp det högre timbeloppet med den årliga procentsats som följer av 5 första stycket förordningen (1993:1091) om assistansersättning. Motsvarar 7 andra stycket i RFFS 1993:24 men har justerats med anledning av att schablonbeloppet sedan den 1 januari 2016 uppräknas enligt en i förordningen fastställd procentsats. Uppgifter på räkningen 14 På räkningen enligt 6 för den sista månaden i varje tidsperiod för vilken assistanstimmar har beviljats eller slutavräkning ska ske enligt 16 femte stycket dessa föreskrifter ska