Företagsamheten 2011 Jämtlands län

Företagsamheten 2011 Jämtlands län FEBRUARI 2011

Sammanfattning 2010 var ett bra år för företagsamheten i Jämtland. Under året ökade antalet företagsamma personer med drygt 300 personer, det vill säga en ökning med 2,6 procent. Tillväxttakten var visserligen klart högre än under föregående år då företagsamheten växte med 0,3 procent. Men till toppåret 2007 då företagsamheten växte med 3,6 procent är det en bit kvar. Dynamiken i företagsamheten är fortsatt hög. Cirka 1 100 nya individer inträdde i företagsamhet medan 750 personer försvann från densamma. Svensk Näringslivs företagsamhetsundersökning mäter företagsamma individer och inte registrerade företag och gör det därmed möjligt att presentera uppgifter om det tillkommit fler företagsamma människor under året. Resultatet av Svenskt Näringslivs undersökning kan jämföras med de undersökningar som konstaterat att 2010 var ett rekordår när det gäller nyregistreringar av företag. Denna uppgång har dock varit svår att tolka, då lagstiftningen ändrats under året. Exempelvis har kapitalkravet för aktiebolag sänkts till 50 000 kronor vilket medfört att många företagare ombildat sina företag från enskilda firmor till aktiebolag. Dessa företag räknas som nya trots att det inte tillkommit några nya företagare. Att undersöka antalet företagsamma individer ger därför en mer rättvisande bild av företagsamhetens utveckling. Undersökningen av företagsamheten i Jämtland visar att Åre har länets mest företagsamma befolkning. En femtedel av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Nettoförändringen av företagsamheten under mätperioden var relativt sett högst i Bräcke, med en tillväxttakt på 6,4 procent. I tre av länets åtta kommuner ökade företagsamheten snabbare än i riket som helhet. Den svagaste utvecklingen av den lokala företagsamheten registrerades i Bergs kommun. Här backade företagsamheten med 0,8 procent. När det gäller företagsamheten för personer yngre än 35 år uppvisar Bräcke och Ragunda länets snabbaste utveckling. Jämfört med förra året har antalet unga företagsamma i dessa kommuner ökat med mer än 20 procent. Antalet företagsamma kvinnor har ökat snabbast i Östersund där tillväxttakten uppmättes till 6 procent under mätperioden. Jämtland som helhet uppvisar en av rikets kraftigaste ökningar av kvinnors företagsamhet. Antalet nyföretagsamma personer i relation till befolkningen nådde inte riktigt toppnivån för 2007. Däremot var antalet nyföretagsamma kvinnor rekordstort. Inte någon gång tidigare har så många kvinnor sökt sig till företagandet. Antalet nyföretagsamma kvinnor per 1000 invånare uppgick till 9,1. Det är troligt att Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom vård och omsorg gett kvinnor ett ökat intresse för företagandet.

Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras en gång om året. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB och sammanställs av Kreicbergs Utredning & Opinion AB. Som företagsam räknas personer som har en f-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning 1. Personerna räknas bara en gång oavsett om de driver ett eller flera företag. Av denna anledning finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma individer. Företagsmätningen är en totalundersökning och kan därför användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner över tiden. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. Nytt för denna mätning är att vi har tillgång till data som sträcker sig tillbaka till 2001. Vi kan därför sätta förra årets utveckling i relation till tillväxten under hela 2000-talet. 13,7 procent är företagsamma Vid årsskiftet 2010/11 fanns knappt 12 700 aktivt företagsamma personer i Jämtland, vilket motsvarar 13,7 procent av den arbetsföra befolkningen (16-74 år). Andelen företagsamma personer har således ökat rejält jämfört med föregående år. Jämtland är en av Sveriges mest företagsamma regioner. I riket som helhet finns det samtidigt 814 000 personer som är aktivt företagsamma. Sammantaget är därmed 11,7 procent av svenskarna i arbetsför ålder på ett eller annat sätt ansvariga för ett företag en uppgång från förra året då andelen låg på 11,6 procent. Av länets företagsamma personer är knappt 3 600 kvinnor. I likhet med samtliga Sveriges län är kvinnornas företagsamhet klart lägre än männens. Av Jämtlands kvinnor i arbetsför ålder ansvarar 7,9 procent för ett företag. Det är en notering som är klart högre än riksgenomsnittet (6,9 procent). Antalet företagsamma ungdomar (16-34 år) ökar snabbare än motsvarande befolkning i länet jämfört med för ett år sedan. Vid årsskiftet fanns cirka 1 700 unga företagsamma personer i Jämtland och sammantaget ansvarar 5,9 procent av länets ungdomar för någon typ av företag. Den ökande företagsamheten hos de unga är positiva nyheter inför den pågående generationsväxlingen där fyrtiotalisterna börjar lämna företagsamheten. Även i jämförelse med övriga landet (5,5 procent) är andelen klart högre. 1 På Svenskt Näringslivs webbplats kan en utförlig beskrivning av Företagsamhetsmätningen hämtas.

Diagram 1. Andel företagsamma individer av den arbetsföra befolkningen (16-74 år). Den totala företagsamheten i Jämtland har ökat snabbare än befolkningen i arbetsför ålder under i princip varje år som det finns jämförbar statistik. Sedan 2000-talets början har andelen företagsamma i länet ökat från 11,4 procent till dagens notering på 13,7 procent. Kvinnornas företagsamhet har också ökat snabbare än befolkningsutvecklingen. Under motsvarande tidsperiod har andelen företagsamma kvinnor ökat från 6,2 procent till 7,9 procent. Andelen företagsamma individer som är yngre än 35 år har däremot ökat betydligt långsammare, från 5,3 procent vid 2000-talets början till dagens notering på 5,9 procent. Diagram 2. Utveckling av andel företagsamma personer. År 2001-2010

Åre är Jämtlands mest företagsamma kommun Det finns stora skillnader mellan länets kommuner när det gäller graden av företagsamhet. Skillnaderna beror många gånger på olika näringslivsstrukturer och dessa förändras i de flesta fall i en långsam takt. Det är alltså inte troligt att andelen företagsamma i en kommun förändras kraftigt från år till år. Åre har Jämtlands mest företagsamma befolkning. Av kommunens befolkning i arbetsför ålder ansvarar 20 procent för ett företag. Lägst andel uppvisar länets storkommun, Östersund, där 11 procent av befolkningen är företagsam. Åre har dessutom länets största andel yngre företagsamhet. 9,8 procent av de som ännu inte fyllt 35 år ansvarar för ett företag. När det gäller kvinnornas företagsamhet uppvisar samma kommun länets klart högsta deltagande. Av kvinnorna i arbetsför ålder är nästan 12 procent företagsamma. Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkning i arbetsför ålder Kommun Antal företagsamma Andel företagsamma Andel kvinnor Andel yngre Åre 1528 20,0% 11,9% 9,8% Berg 935 17,7% 9,8% 7,8% Krokom 1714 16,6% 9,5% 6,6% Härjedalen 1213 16,0% 9,5% 7,8% Ragunda 558 14,1% 8,1% 6,8% Strömsund 1206 13,6% 8,0% 5,6% Bräcke 664 13,4% 7,1% 4,2% Östersund 4862 11,0% 6,4% 4,9% Företagsamheten ökar med 2,6 procent Under 2010 ökade företagsamheten i Jämtland med drygt 300 personer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 2,6 procent. Det är en klar förbättring jämfört med föregående år då tillväxten uppgick till blygsamma 0,3 procent. Uppväxlingen till trots är det en bra bit kvar till toppåret 2007 då antalet företagsamma personer i länet ökade med 3,6 procent. Bakom tillväxten ryms en stor dynamik. Under det senaste året har cirka 1 100 personer tillkommit som företagsamma medan knappt 750 har försvunnit. Antalet företagsamma kvinnor i länet har ökat i en klart snabbare takt under det senaste året. Totalt har det skett en ökning med cirka 150 kvinnor, vilket ger en tillväxttakt på 4,4 procent. Trenden med allt fler företagsamma kvinnor är gemensam för samtliga län i Sverige. Den tilltagande tillväxttakten jämfört med föregående år kommer delvis från en högre nyföretagsamhet och delvis från ett minskat avslutande av företagsamheten. Den allt starkare konjunkturen är troligen en bidragande orsak. Denna trend gäller för de flesta länen i Sverige.

Diagram 3. Ökning av antalet företagsamma personer Företagsamheten ökar snabbast i Bräcke Förutom att personer blir företagsamma och avslutar sitt företagande påverkas nettoförändringarna av in- och utflyttningar av företagsamma personer. För en del kommuner utgör denna inflyttning en ansenlig del av företagsamhetens tillväxt. I Bräcke har haft den snabbaste tillväxen i företagande under det senaste året. Företagsamheten har ökat med 40 individer, vilket motsvarar en tillväxt på 6,4 procent. Knappt 20 procent av ökningen beror på ett flyttöverskott av företagsamma personer. Bergs kommun har länets svagaste tillväxt, där minskade antalet företagsamma med 8 personer eller 0,8 procent under det senaste året. Fem av länets åtta kommuner uppvisar en lägre tillväxt än riksgenomsnittet. Tabell 2. Utveckling av antalet företagsamma personer Kommun Företagsamma 2010 Företagsamma 2009 Tillväxt Tillväxt kvinnor Tillväxt unga Bräcke 664 624 6,4% 4,5% 24,4% Östersund 4862 4678 3,9% 6,0% 4,3% Krokom 1714 1667 2,8% 5,1% -0,5% Strömsund 1206 1184 1,9% 1,8% 1,6% Åre 1528 1504 1,6% 2,8% -4,3% Härjedalen 1213 1197 1,3% 4,3% 3,4% Ragunda 558 557 0,2% 0,7% 23,6% Berg 935 943-0,8% 3,4% 1,9%

Allt fler företagsamma kvinnor Två grupper är särskilt viktiga för att svensk företagsamhet ska utvecklas i positiv riktning. Dels ungdomar där ett tidigt inträde i företagandet ger viktig erfarenhet. Ungdomar går ut och in i företagandet i en snabbare takt, men erfarenheten av företagandet i yngre år är viktig för en framtida, mer långvarig satsning på företagandet. Dels kvinnor vars delaktighet i företagandet är klart lägre i Sverige än i stora delar av övriga Europa. För att företagandet i Sverige ska nå europeiska nivåer är det helt nödvändigt att kvinnorna blir mer involverade i företagsamheten. Antalet företagsamma kvinnor har ökat snabbast i Östersund där tillväxttakten uppmättes till 6 procent under mätperioden. Jämtland som helhet uppvisar en av rikets kraftigaste ökningar av kvinnors företagsamhet. När det gäller företagsamheten för personer yngre än 35 år uppvisar Bräcke och Ragunda länets snabbaste utveckling. Jämfört med föregående år har antalet unga företagsamma i dessa kommuner ökat med mer än 20 procent. I Åre kommun är det däremot klart färre ungdomar som ansvarar för ett företag än det var föregående år. Även Krokoms kommun uppvisar en negativ utveckling av den unga företagsamheten. Sammantaget finns nu 1 675 personer under 35 år som ansvarar för ett företag i Jämtland. Sedan 2001 har den unga företagsamheten ökat med knappt 200 personer, vilket motsvarar en tillväxt på 13 procent. Den totala företagsamheten i länet har däremot ökat i en snabbare takt under samma period (+22 procent). Samtidigt bör det påpekas att den större delen av tillväxten av den unga företagsamheten kommit under de senaste åren. Kvinnors företagsamhet i länet har däremot vuxit klart snabbare än den allmänna företagsamheten i länet. Vid årsskiftet 2010/11 fanns knappt 3 600 företagsamma kvinnor, vilket motsvarar en tillväxt på hela 30 procent sedan 2000-talets början. Även vad gäller kvinnors företagsamhet har en stor del av ökningen inträffat de senaste åren.

Diagram 4. Utveckling av företagsamma individer, unga och kvinnor. 2001-2010. Nyföretagsamheten ökar Med nyföretagsamma avses de personer som blivit företagsamma under det senaste året i en region. Vi skiljer här på genuint nyföretagsamma personer och inflyttade företagsamma individer. Genuint nyföretagsamma personer är sådana som inte ansvarade för någon typ av företag under förra året, men som någon gång under innevarande år blev det. Inflyttade företagsamma individer är personer som var ansvariga för ett företag under förra året, men som under innevarande år flyttat till en annan kommun. På länsnivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 2 Under år 2010 valde knappt 1 100 personer att börja ansvara för ett företag i Jämtland. Detta är fler än under föregående år då drygt 1 000 blev företagsamma. I relation till befolkningen valde sammantaget 11,8 personer per 1000 invånare i länet att bli företagsamma, vilket är den tredje högsta relativa nyföretagsamheten i riket. 2 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län skulle länets nyföretagsamhet kraftigt överskattas om dessa personer inkluderades.

Diagram 5. Antal nyföretagsamma per 1000 invånare i arbetsför ålder Nyföretagsamheten högst i Åre På kommunal nivå inkluderas även inflyttade personer i nyföretagsamheten. Detta gör att nivån på nyföretagsamheten blir betydligt högre för kommuner än för länen och riket (där vi endast räknar de genuint nyföretagsamma). Nyföretagsamheten är mest frekvent i Jämtlands mest företagsamma kommun, Åre. Under år 2010 har 163 personer blivit ansvariga för ett företag. Ställt i relation till kommunbefolkningen motsvarar det 21,4 nya företagsamma individer per 1000 invånare. Av dessa är nästan 30 procent inflyttade från andra kommuner. Strömsund har länets lägsta nyföretagsamhet i relation till befolkningen. 12,3 personer per 1000 invånare blev där ansvariga för ett företag under året som gick. I länets största kommun, Östersund, har 13,7 personer per 1000 invånare blivit företagsamma. Värt att nämna är att nyföretagsamheten (och avslutande av företagsamhet) är starkt korrelerad med företagsamheten överlag. I kommuner med många småföretag är det vanligare att personer väljer att involvera sig i företagande.

Tabell 3. Antal nyföretagsamma individer per 1000 invånare i arbetsför ålder Kommun Genuint nya Inflyttade Total Per 1000 inv Kvinnor Unga Åre 116 47 163 21,4 18,3 30,5 Krokom 129 48 177 17,2 12,9 20,9 Bräcke 65 19 84 16,9 10,4 20,0 Härjedalen 101 18 119 15,7 14,5 21,2 Berg 63 12 75 14,2 12,0 15,9 Östersund 485 121 606 13,7 9,8 14,9 Ragunda 40 12 52 13,1 9,0 22,8 Strömsund 93 16 109 12,3 8,7 12,8 Toppnotering för kvinnors nyföretagsamhet Av cirka 1 100 genuint nyföretagsamma i Jämtland var 36 procent yngre än 35 år, vilket är en något lägre andel jämfört med riket som helhet (39 procent). Kvinnors andel av nyföretagsamheten i länet ligger på 38 procent, vilket däremot är något högre än riksgenomsnittet (37 procent). Åre uppvisar länets högsta nyföretagsamhet bland yngre. Fler än 30 personer under 35 år per 1000 invånare blev företagsamma i kommunen under det gångna året. En av de högsta noteringarna i hela Sverige. Åre redovisar dessutom länets klart högsta kvinnliga nyföretagsamhet i relation till den kvinnliga befolkningen i arbetsför ålder, 18,3 kvinnor per 1000 invånare beslutade att ta ansvar för ett företag under det senaste året. Nyföretagsamheten i Jämtland befinner sig i en uppåtgående trend som varat genom hela 2000-talet. Toppnoteringen för den generella nyföretagsamheten nåddes år 2007. I relation till befolkningen uppvisar personer under 35 år genomgående en klart högre frekvens i nyföretagsamheten än vad som uppmäts för såväl kvinnor som den totala nyföretagsamheten. Den unga nyföretagsamhetens topp nåddes år 2005 då antalet uppmättes till 15,0 per 1000 invånare. Efter att ha backat något under senare år ökade ungdomarnas nyföretagsamhet återigen under 2010. Kvinnors företagsamhet har ökat kraftigt under det senaste decenniet och skillnaden jämfört med den allmänna nyföretagsamheten har med tiden krympt mer och mer. År 2010 uppgick kvinnors nyföretagsamhet till 9,1 personer per 1000 invånare, vilket är något högre än tidigare rekordnotering som uppmättes år 2007.

Diagram 6. Utveckling av antal nyföretagsamma per 1000 invånare. År 2002-2010 750 personer försvann från företagsamheten Samtidigt som knappt 1 100 personer blev företagsamma i länet under det senaste året lämnade cirka 750 personer företagandet. I likhet med nyföretagsamheten korrelerar avslutningar av företagsamheten med den relativa storleken på den totala företagsamheten. Ju större andel av befolkningen som ansvarar för ett företag desto högre noteringar för avslutningar av densamma. När det gäller avslutningsstatistik på kommunnivå tittar vi också på två olika typer av avslutare. Dels de personer som inte längre uppfyller de krav som ställs för att räknas som företagsamma (genuina avslutare) och dels de personer som visserligen fortfarande är företagsamma men som under mätperioden flyttat till annan ort. I Åre försvann 139 personer från företagandet under året. I relation till befolkningen betyder det 18,2 avslutare per 1000 invånare. Av dessa var det cirka 40 procent som flyttade från kommunen och fortsatte sin företagsamhet på annan ort, vilket är en relativt hög andel. I länets största kommun, Östersund, uppgår avslutningarna till 9,5 personer per 1000 invånare. Av dessa har 30 procent flyttat från kommunen.

Tabell 4. Antal avslutare per 1000 invånare i arbetsför ålder Kommun Avslutare Utflyttade Total Per 1000 inv Kvinnor Unga Åre 84 55 139 18,2 15,0 20,1 Berg 57 26 83 15,7 8,8 10,1 Härjedalen 78 25 103 13,6 10,6 12,1 Ragunda 43 8 51 12,9 8,5 7,9 Krokom 95 35 130 12,6 8,3 10,3 Strömsund 63 24 87 9,8 7,2 7,7 Östersund 296 126 422 9,5 6,1 7,8 Bräcke 32 12 44 8,9 7,4 4,2

Svenskt Näringsliv 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 info@svensktnaringsliv.se www.svensktnaringsliv.se Svenskt Näringsliv Företagsklimat Telefon 0771-782 000 foretagsklimat@svensktnaringsliv.se www.svensktnaringsliv.se/foretagsklimat