ETT POTATISLAGER TILL VID KUNGSBRO

RAPPORT 2016:16 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING ETT POTATISLAGER TILL VID KUNGSBRO RAÄ 264 KUNGSBRO 1:759 VRETA KLOSTERS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN FREDRIK SAMUELSSON

Ett potatislager till vid Kungsbro Innehåll Sammanfattning......................................................... 2 Inledning................................................................ 4 Områdesbeskrivning...................................................... 4 Syfte och frågeställningar.................................................. 5 Metod och dokumentation................................................ 5 Resultat och tolkning..................................................... 7 Referenser.............................................................. 11 Tekniska uppgifter...................................................... 12 Appendix 1. Makrofossilanalys - Stefan Gustafsson......................... 13 Appendix 2. Keramisk analys - Ole Stilborg................................ 14 Bilaga 1. Anläggningsbeskrivningar....................................... 16 Bilaga 2. Ritningar......................................................18 Bilaga 3. Fyndlista.......................................................20 Omslagsbild: ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box 232 581 02 Linköping 013-23 03 00 www.ostergotlandsmuseum.se 1

Sammanfattning I april 2016 utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning inom en ca 5000 m 2 stor yta direkt väster om boplats RAÄ 264 (Vreta kloster sn). Undersökningen föranleddes av ett planerat uppförande av ett potatislager inom fastigheten Kungsbro 1:759, Vreta kloster socken, Linköpings kommun. Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland. Bossgård Potatis AB svarade för de arkeologiska kostnaderna. Inom en ca 2 000 m 2 stor yta i direkt anslutning till RAÄ 264 påträffades 24 utspridda boplatsanläggningar i form av två härdar, nio gropar, fyra mindre stolphål och nio käpphål. Dessutom påträffades två keramikskärvor. Området var kraftigt stört av diken och fordonsspår. Cirka 30 m söder om denna yta påträffades en ensamliggande härd av förhistorisk karaktär (ÖM 1). Samtliga anläggningar undersöktes. Fynd- och 14 C-dateringar visar att platsen har använts från neolitikum t o m tidig medeltid. Eftersom anläggningarna var få, utspridda, i flera fall skadade och ej syntes ingå i några konstruktioner ansåg Östergötlands museum att det inte var befogat med ytterligare arkeologiska åtgärder i ärendet. Det är dock viktigt att påpeka att den nu aktuella boplatsen inte är avgränsad åt nordväst. Fredrik Samuelsson antikvarie Finspång Motala Norrköping Linköping Vadstena Mjölby Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

531000 Vreta kloster 213:1 Stjärnorp 119:1 Stjärnorp 101:1 Vreta kloster 49:1 Vreta 90:4 kloster 90:2 90:3 Vreta kloster 90:1 Vreta kloster 164:1 6485000 6485000 Vreta kloster 198:2 Vreta kloster 198:1 Vreta kloster 214:1 Vreta kloster 122:1 Vreta kloster 46:1 Vreta kloster 200:1 Vreta kloster 199:1 Vreta kloster 117:1 Vreta kloster 264 Vreta kloster 117:1 Vreta kloster 197:1 Vreta kloster 161:1 Vreta kloster 118:1 Vreta kloster 194:1 Vreta kloster 160:1 Vreta kloster 195:1 Vreta kloster 192:1 Vreta kloster 193:2 Vreta kloster 193:1 Vreta kloster 259 Vreta kloster 63:1 6484000 Vreta Vreta kloster kloster 55:1169:1 Vreta kloster Vreta 206:1 Vreta kloster 123:1 kloster 258 Vreta kloster 257 Vreta kloster 258 6484000 r 168:2 Vreta kloster 47:1 Vreta kloster 166:1 Vreta kloster 168:1 Vreta kloster 256 Vreta kloster 104:1 Vreta kloster 45:1 Vreta kloster 255 Vreta kloster 222 Undersökningsyta Vreta kloster 45:2 Vreta kloster 220:1 Vreta kloster 254 Vreta kloster 45:3 FMIS punkt Vreta kloster 219:1 Vreta kloster 75:1 Vreta kloster 116:1 FMIS linje Vreta kloster 44:1 FMIS område Vreta Vreta kloster kloster 77:4 Vreta 77:3 kloster 43:2 Vreta kloster Vreta 77:2 kloster 77:1 Vreta kloster 43:1 531000 Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:10 000. Lantmäteriverket MS2008/06551 3

Inledning Östergötlands museum utförde i april 2016 en arkeologisk förundersökning inför uppförandet av ytterligare ett potatislager inom fastigheten Kungsbro 1:759, Vreta kloster socken, Linköpings kommun. Det aktuella undersökningsområdet var ca 5 000 m 2 stort och var beläget invid RAÄ 264 (Vreta kloster sn). Förundersökningen utfördes efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Uppdragsgivare var Länsstyrelsen Östergötland. Bossgård Potatis AB svarade för de arkeologiska kostnaderna. Ansvarig för fältarbetet samt för skrivandet av rapporten var undertecknad. Områdesbeskrivning Fornlämningsmiljö Vreta kloster socken ligger mitt i Östergötland, väster om sjön Roxen och en mil nordväst om Linköping. Det centrala slättbygdsområdet avgränsas av en markant förkastningslinje ungefär där Motala ström rinner mellan Vättern och Roxen. Norr om denna linje finns mycket få fornlämningar från förhistorisk tid och detta skogsområde ses som ett i huvudsak medeltida kolonisationsområde (Tagesson 2004). Området väster om Roxen utgör ett av tre centralområden i Östergötland som är möjliga att urskilja redan under bronsåldern (Kaliff 1999 med anf litt). Trakten kring Vreta kloster var under järnålder och medeltid ett mycket centralt och strategiskt viktigt område i Östergötland. Under medeltiden utvecklades Vreta kloster med omgivningar till ett maktcentrum med klosterbyggnader, klosterkyrka och sockencentrum. I ett område kring kyrkan kan man se avtryck av ideologiskt och ekonomiskt betydelsefulla företeelser som kan knytas till den medeltida Stenkilska ätten, som genom avsevärda jordegendomar dominerade socknen. Den nordligast liggande fastigheten i detta tidigmedeltida godskomplex var Bro, eller Kungsbro. Namnet Bro i kombination med läget talar för att platsen utgjort en viktig punkt mellan bro-hamn-vattenled och landsväg. Från ca 1270 och framåt kom Bro att bli en av Linköpingsbiskopens viktigaste residens (Tagesson 2004). Vreta kloster socken är ett av Östergötlands fornlämningstätaste områden. Ett stråk någon kilometer söder om det nu aktuella området, från Roxen i öster till ungefär fem kilometer söder om det aktuella området är mycket rikt på fornlämningar. De flesta av fornlämningarna ligger på höjdryggar och impediment i ett böljande odlingslandskap och utgörs främst av gravar, gravfält, stensträngar, hålvägar, skärvstens högar och skålgropsförekomster. Fornlämningarna, som kan dateras från bronsålder till yngre järnålder, ingår till stor del i riksintresseområdet för kulturmiljövården Vreta kloster Knivinge (KE 36-37) där även klostermiljön med kyrka och sockencentrum ingår. Den täta fornlämningsmiljön har medfört att ett flertal arkeologiska undersökningar och utredningar har utförts i trakten. Ungefär 600 m väster om det nu aktuella området ligger det stora fornlämningsområdet RAÄ 214 som innehåller en stor mängd lämningar av boplatskaraktär, daterade till mesolitikum, äldre och yngre järnålder samt medeltid (Nyberg 2008a, 2008b). I direkt anslutning till förundersökningsytan är boplats RAÄ 264 belägen. Denna fornlämning påträffades vid en arkeologisk utredning etapp 2 som Östergötlands museum utförde 2013. Fornlämningen bestod av en klunga med boplatsanläggningar i form av ett stolphål och fem gropar. Eftersom boplatslämningarna var få och avgränsade inom utredningsytan beslöts, efter kontakt med Länsstyrelsen Östergötland och uppdragsgivaren, att undersöka lämningarna redan under utredningsstadiet (Samuelsson 2013). En av groparna var fodrad med lera i botten och innehöll rikligt med kol och sot. I nämnda grop påträffades även fynd i form av två mindre fragment brända ben samt ett obränt ben. Samtliga av boplatslämningarna var av förhistorisk karaktär och den sistnämnda gropen 14 C-daterades till folkvandringstid (Ibid). RAÄ 264 är i sin tur belägen i anslutning till gravoch boplatsområdet RAÄ 197. Denna fornlämning påträffades vid de arkeologiska undersökningar som utfördes i samarbete mellan Östergötlands museum och den arkeologiska amatörföreningen Grävlingen under 1990-talet och början av 2000-talet. År 1996 påträffades 828 anläggningar på ett 700 m 2 stort område. Anläggningarna bestod av boplats- och odlingslämningar, gravar samt en ugn och dess dateringar ligger inom ett stort tidsintervall; senneolitikum medeltid. Gravarna utgjordes både av brandgravar och skelettgravar, bl a en vapengrav daterad till tiden kring Kristi födelse (Hörfors 2007). Strax intill RAÄ 197 utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll. I samband med denna framkom dock inga fornlämningar (Ohlsén 2003). 4

På östra sidan om Stjärnorpsvägen finns ytterligare ett antal registrerade lämningar daterade till medeltid (RAÄ 160, 194, 195). Den nämnda arkeologiska amatörföreningen har även utfört undersökningar av Kungsbro medeltida gård (RAÄ 194) under sent 1980-tal och under delar av 1990-talet (Tagesson 1991, 1992a, 1992b, 1994, 2001). Sammanfattningsvis visar resultaten från de utförda undersökningarna i området kring Vreta kloster, Berg och Ljungsbro att området varit fördelaktigt för bosättningar under i stort sett hela den förhistoriska tidsperioden med fortsättning under medeltid och historisk tid. Förundersökningsområdet Det aktuella förundersökningsområdet var ca 5000 m 2 stort och beläget strax väster om den potatislagerbyggnad som, efter utförd arkeologisk utredning (se ovan), uppfördes 2013. Undersökningsytan var belägen på en svag höjdplatå och utgjordes av plan åkermark. I norr avgränsades ytan av en brant sluttning ned mot Motala ström. I undersökningsytans nordöstra hörn låg en större dumphög bestående av jordmassor. Syfte och frågeställningar Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att fastställa om den planerade exploateringen berörde fornlämningar samt att beskriva eventuellt påträffade fornlämningars karaktär, datering, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet. Resultatet av den arkeologiska förundersökningen skulle kunna ligga till grund för Länsstyrelsens bedömning av kunskapspotentialen inför ett eventuellt beslut om arkeologisk undersökning. Östergötlands museum kopplade följande frågeställningar till den arkeologiska för undersökningen: - Hur är ytan rumsligt och kronologiskt strukturerad? - Innehåller ytan brand- och/eller skelettgravar? - Innehåller ytan lämningar av boplatskaraktär och verkar dessa i så fall vara av rituell eller profan karaktär, d v s gravfälts- eller boplatsrelaterade? Metod och dokumentation Den arkeologiska förundersökningen utfördes i form av en sökschaktsgrävning med grävmaskin. Anläggningar som påträffades dokumenterades genom inmätning med RTK-GPS, ritning och beskrivning. Eftersom anläggningarna var få och glest placerade över ytan beslöts, efter kontakt med Länsstyrelsen Östergötland, att undersöka samtliga lämningar redan under förundersökningsstadiet. Tre prover för 14 C-analys respektive makrofossilanalys togs och har analyserats. Dokumentationsmaterialet i form av mätfiler, ritningar och beskrivningar förvaras på Östergötlands museum. Tillvaratagna fynd har rengjorts och förvaras på museet i avvaktan på slutgiltig fyndfördelning. 5

531100 531175 Vreta kloster 264 Vreta kloster 197:1 ^ 6484500 6484575 6484575 6484650 6484650 Undersökningsyta Schakt Yta med boplatslämningar ^ ÖM 1 FMIS punkt FMIS linje 6484500 FMIS område 531100 Figur 3. Utdrag ur digitala fastighetskartan med undersökningsytan, schakten, ytan med boplatslämningar samt den ensamliggande härden (ÖM 1) markerade. Skala 1:750. 531175 6

Resultat och tolkning 14 sökschakt togs upp med grävmaskin och totalt undersöktes 995 m 2, vilket motsvarar 23% av den totala ytan. Schaktdjupet var ca 0,3 m. Matjorden bestod av brun sand och undergrunden av gulbrun sand. Inom en ca 2 000 m 2 stor yta i direkt anslutning till RAÄ 264 påträffades 24 utspridda boplatsanläggningar i form av två härdar, nio gropar, fyra mindre stolphål och nio käpphål. Härdarna var av förhistorisk karaktär. Även två förhistoriska keramikskärvor påträffades på ytan. Området var kraftigt stört av diken och fordonsspår. Cirka 30 m söder om denna yta påträffades en ensamliggande härd av förhistorisk karaktär (ÖM 1). Samtliga anläggningar undersöktes. I stort sett samtliga gropar var små och grunda. Storleksmässigt låg de inom intervallet 0,60-1,20 m och djupet var som mest 0,26 m. Den fyndmässigt innehållslösa fyllningen bestod av gråbrun eller svartbrun sand, mestadels med enstaka inslag av kol och mindre sten (i enstaka fall skärviga och skörbrända). Grop A489 avvek dock något från de övriga groparna både vad gäller storlek och innehåll. Anläggningen var 3,0 x 2,3 m stor och ca 0,6 m djup. I gropen påträffades enstaka obrända djurben, däribland kraniefragment och en tand från katt (Nyberg muntligen). För att om möjligt klargöra groparnas ursprungliga funktion skickades makrofossilprover från tre av dem för analys. Grop A465 innehöll träkol från ask, ek, hassel och björk, grop A587 innehöll träkol från vide och hassel samt ett förkolnat frö av bolmört. Den större gropen A489 innehöll, till skillnad mot de andra, gott om träkol från gran och tall. På en del av bitarna fanns det tydliga huggmärken (Gustafsson, appendix 1). Utifrån analyssvaren är det alltså svårt att avgöra vad groparna ursprungligen använts till. Keramikskärvorna påträffades vid grop A529. F1 utgörs av en mynning-hals-buk-skärva från en skål med en beräknad diameter på 17,5 cm. Formen och godset är typiskt för yngre bronsålder. F2 utgörs av en bukskärva vars tydliga spår efter N-teknik samt magringskvalitet tydligt pekar på en neolitisk datering, sannolikt tidigneolitisk (Stilborg, appendix 2). Tre anläggningar har 14 C-daterats. Den ensamliggande härden A646 (ÖM 1) härstammar från övergången yngre bronsålder/förromersk järnålder (Ua-53639). Härd A517 har daterats till folkvandringstid (Ua- 53638) och grop A489 till tidig medeltid (Ua-53640). Den sistnämnda 14 C-analysen gjordes på en tand från en katt (F4) som påträffades i gropen. Anläggningarna tolkas utgöra resterna efter aktiviteter knutna till utkanten av den stora boplatsytan RAÄ 197 som undersöktes under 1990-talet och början av 2000-talet (se ovan under Områdesbeskrivning). Liksom dateringarna från RAÄ 197, spänner dateringarna från den nu aktuella ytan över flera tidsperioder. Om vi lägger samman 14 C-dateringarna och fynddateringarna är tidigneolitikum, yngre bronsålder/förromersk järnålder, folkvandringstid och tidig medeltid representerat på platsen. Området vid Kungsbro har alltså varit en fördelaktig och uppskattad boplatsyta under en väldigt lång tid. Eftersom anläggningarna var få, utspridda, i flera fall skadade och ej syntes ingå i några konstruktioner ansåg Östergötlands museum att det inte var befogat med ytterligare arkeologiska åtgärder i ärendet. Det är dock viktigt att påpeka att den nu aktuella boplatsen inte är avgränsad åt nordväst. 7

531130 531160 A548 A539 ( A538 6484620 A527( ( A528 ( A526 ( A525 6484620 F2 F1 A529 A517 A479 Vreta kloster 264 A505 A489 A465 6484590 ( A576 A574 ( (( A573 A575 Undersökningsyta Schakt 6484590 Keramik ( Käpphål A559 Grophärd A577 Grop A587 A600 A608 Härd Stolphål FMIS punkt FMIS linje FMIS område 531130 Figur 4. Utdrag ur digitala fastighetskartan med schakt, anläggningar och fynd i den norra delen av undersökningsytan markerade. Skala 1:300. 531160 8

531100 531130 A587 A600 A608 6484560 A624 6484560 A637 A646 (ÖM 1) 6484530 Undersökningsyta Schakt 6484530 Keramik ( Käpphål Grophärd Grop Härd Stolphål FMIS punkt FMIS linje FMIS område 531100 Figur 5. Utdrag ur digitala fastighetskartan med schakt, anläggningar och fynd i den södra delen av undersökningsytan markerade. Skala 1:300. 531130 9

Radiocarbon determination 2700BP 2600BP 2500BP 2400BP 2300BP 2200BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua-53639 : 2444±28BP 68.2% probability 740BC (18.0%) 690BC 660BC ( 4.0%) 650BC 550BC (26.1%) 480BC 470BC (20.1%) 410BC 95.4% probability 760BC (23.7%) 680BC 670BC ( 9.4%) 610BC 600BC (62.3%) 400BC Figur 6. 14 C-datering av härd A646 (ÖM 1). 900CalBC 800CalBC 700CalBC 600CalBC 500CalBC 400CalBC 300CalBC Calibrated date Radiocarbon determination 1800BP 1700BP 1600BP 1500BP 1400BP 1300BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua-53638 : 1598±28BP 68.2% probability 420AD (25.5%) 470AD 480AD (42.7%) 540AD 95.4% probability 400AD (95.4%) 540AD Figur 7. 14 C-datering av härd A517. 200CalAD 400CalAD 600CalAD 800CalAD Calibrated date Radiocarbon determination 1100BP 1000BP 900BP 800BP 700BP 600BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua-53640 : 870±28BP 68.2% probability 1150AD (68.2%) 1220AD 95.4% probability 1040AD (16.3%) 1100AD 1110AD (79.1%) 1260AD Figur 8. 14 C-datering av grop A489. 900CalAD 1000CalAD 1100CalAD 1200CalAD 1300CalAD 1400CalAD Calibrated date 10

Referenser Hörfors, O. 2007. Kungsbro Motor. Vapengrav i tre nivåer. RAÄ 197, Vreta klosters socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. Arkeologisk undersökning. Rapport 2007:6. Östergötlands länsmuseum. Kaliff, A.1999. Arkeologi i Östergötland. Scener ur ett landskaps förhistoria. OPIA 20. Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet. Uppsala. Nyberg, P. 2008a. Källhemsområdet. RAÄ 46, 122, 214, 231, Vreta Kloster socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2. Rapport 2008:6. Östergötlands länsmuseum. Nyberg, P. 2008b. Förundersökning i Källhemsområdet. RAÄ 214, Kungsbro 1:49, 1:449 och 1:759, Vreta Kloster socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Rapport 2008:115. Östergötlands länsmuseum. Ohlsén, M. 2003. Kungsbro Stjärntorpsvägen. Vreta Klosters socken, Linköpings kommun, Östergötland. Arkeologisk förundersökning. Rapport 2003:9. Östergötlands länsmuseum. Samuelsson, F. 2013. Potatislager vid Kungsbro. ÖM 1, intill RAÄ 197, Kungsbro 1:759, Vreta Klosters socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. Arkeologisk utredning etapp 2. Rapport 2013:56. Östergötlands museum. Tagesson G. 1991. Rapport. Arkeologisk undersökning, Kungsbro, Vreta Kloster socken, Linköpings kommun, Östergötland 1990. Dnr 401/89. Östergötlands länsmuseum. Tagesson G. 1992a. Rapport. Arkeologisk undersökning, Kungsbro, Vreta Kloster socken, Linköpings kommun, Östergötland 1991. Dnr 157/91. Östergötlands länsmuseum. Tagesson G. 1992b. Rapport. Kungsbro, Fornlämning nr 160, Vreta Kloster socken, Linköpings kommun, Östergötland. Arkeologisk undersökning, Juni 1992. Dnr 265/92. Östergötlands länsmuseum. Tagesson G. 1994. Kungsbro. Vreta Kloster socken, Linköping kn, Östergötland. Arkeologisk undersökning. Amatörarkeologiska föreningen Grävlingen. Undersökningar mellan åren 1993-1994. Rapport. Östergötlands länsmuseum. Tagesson G. 2001. Kungsbro. Vreta Kloster socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. Arkeologisk undersökning. Rapport 20:2001. Östergötlands länsmuseum. Tagesson, G. 2004. Vreta och Bro stormän och biskopar i en östgötabygd. Meddelanden från Östergötlands länsmuseum 2003. 11

Tekniska uppgifter Lokal Kungsbro 1:759 Socken Vreta kloster Kommun Linköping Län och landskap Östergötland Fornlämningsnummer RAÄ 264 Kartblad Koordinatsystem Mätteknik Typ av undersökning 64F8d SV SWEREF 99 TM RTK-GPS Arkeologisk förundersökning Länsstyrelsens dnr 431-12567-15 Länsstyrelsens handläggare Malin Svarvar Länsstyrelsens beslut 2016-03-11 ÖM dnr 52/16 ÖM projektnr 531728 Intrasisprojekt olm2016005 Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Projektledare Rapportarbete Länsstyrelsen Östergötland Bossgård Potatis AB Fredrik Samuelsson Fredrik Samuelsson Fältarbetstid 2016-04-18--22 Totalt undersöktes 995 m 2 Fynd C4709 Foto - Analyser 14 C (Ua-53638--53640) Makrofossil Grafik Fredrik Samuelsson Renritning Lasse Norr Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN 1403-9273 Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2016:16 Östergötlands museum 12

Inledning Appendix 1. Makrofossilanalys - Stefan Gustafsson ARKEOBOTANISK ANALYS AV JORDPROVER FRÅN RAÄ 264, VRETA KLOSTER I ÖSTERGÖTLAND På uppdrag av Östergötlands museum genomförde Arkeologikonsult en arkeobotanisk analys av tre jordprover från RAÄ 264, Vreta Kloster i Östergötland. Proverna kom från en förundersökning som låg intill boplats RAÄ 264 och som har daterats till folkvandringstid. Samtliga prover hämtades ur gropar med oklar funktion. Syftet med analysen var att om möjligt klarlägga groparnas funktion. Metod Provernas volym uppgick till 1,7 liter jord. Proverna floterades i vatten och det använda sållet hade en maskstorlek av 0,2 mm. Det floterade materialet fick lufttorka och därefter undersöktes det under mikroskop med en förstoring av 4 till 100 gånger. Artbestämning gjordes med hjälp av referenssamling. Resultat Beställare: Östergötlands museum Analys: Stefan Gustafsson, Arkeologikonsult Makroprov 200023 A465 - Grop Provet innehöll träkol från ask, ek, hassel och björk. Det mesta av kolet verkar komma från klenare dimensioner och bör vara fallved. Inga bearbetade ytor kunde konstateras på kolet och det går inte avgöra vad gropen använts till. Vid en datering bör hassel väljas ut eftersom den har den lägsta högsta egenåldern. Makroprov 200025 A489 - Grop Provet innehöll gott om träkol från gran och tall. Det fanns tydliga huggmärken på en del av kolbitarna vilket visar på en viss arbetsinsats bakom anskaffandet av bränsle till någon form av eldning. Vad gropen använts till framgår inte av analysen. Makroprov 200027 A587 - Grop Provet innehöll enstaka träkolsbitar av vide och hassel samt obestämbara fragment. Träkolet ger ingen information om vad gropen haft för funktion. Både hassel och vide har låg egenålder och lämpar sig väl för en 14 C-analys. Förutom träkol hittades ett förkolnat frö av bolmört (figur 1). Det är ett ogräs som uppträder på gårdar och ruderatmark. Fröna kan ligga väldig länge i jorden för att vid rätt tillfälle börja växa till exempel om man börjar bearbeta marken. Växten Figur 1. Bolmört. är mycket giftig och har använts i såväl drogande syfte och till läkemedel. I en beskrivning av bolmörten från 1642 kan man läsa att örten kan göra brukaren ursinnig och vred som drucken människa men den kan även lindra värk samt hjälpa till mot sömnbesvär och tandvärk (Månsson 1642). Växten nämns ofta i samband rituella aktiviteter och det finns en bra genomgång hur den använts genom olika tider av Jens Heimdahl (2009). Litteratur Heimdahl, J. 2009. Bolmörtens roll i magi och medicin under den svenska förhistorien och medeltiden. Fornvännen104. Månsson, A. Rydaholm. 1642. En myckit nyttigh Örta-Book. Suecia rediviva. A collection of facsimile reprints of Swedish books. Rediviva publishing house 1987. Stockholm. 13

Appendix 2. Keramisk analys - Ole Stilborg Ett par skärvor från Kungsbro Inledning På uppdrag av arkeolog Fredrik Samuelsson, Östergötlands Museum, har SKEA studerat och tolkat två skärvor från Kungsbro 1:759, Vreta Kloster sn. Frågan gäller ålder och typ av kärl utifrån en makroskopisk bedömning. Resultat F1 Fyndet består av en mynning-hals-buk-skärva med en vikt på 13 g. Den maximala väggtjockleken är 9 mm. Kärlet har gjorts av vad som tycks vara en siltig finlera magrad med 20-25 % finkrossad granit med flera större glimmerkorn. Den maximala kornstorleken ligger mellan 2 och 3 mm men de flesta korn är runt 1 mm. Skärvan härrör från en skål med en beräknad diameter på 17,5 cm (fig. 1). Såväl in- som utsida är glättade men inte med någon stor noggrannhet. Skålen har bränts i oxiderande atmosfär tillräckligt länge för att det bara i de tjockaste delarna finns en svagt grå kärna i kärlväggen. Skålen är en typisk Yngre Bronsålders-form och en ganska nära parallell som hittades på boplatsen Rambodal hör där till period VI-fasen (Stilborg 2012,8). Även godset är typiskt för YBÅ. Fig. 1. Rekonstruktionsförsök för skålen representerat av skärvan F1, Kungsbro 1:759. 1:2 F2 Fyndet består av en 11 mm tjock, 8 g tung bukskärva. Den har gjorts av vad som tycks vara en finsandig mellangrov lera magrad med 15-20 % krossad kvartsit/kvartsitrik bergart med en maximal kornstorlek på 4-5 mm. Kärlväggen är byggt i N-teknik som framgår mycket tydligt av såväl de horisontala sneda brottytorna som av sneda strukturer i de vertikala brottytorna (fig. 2). Utsidan är glättad och kärlet har bränts i en oxiderande atmosfär tillräckligt länge för att lämna bara en svagt grå kärna. De mycket tydliga spåren efter N-tekniken tillsammans med magringskvaliteten pekar entydligt på en datering i Neolitikum A. Användningen av kvartsit som magring gör dessutom en datering till Tidigneolitikum mest sannolik eftersom det är då denna betydligt mera svårkrossade bergarten med jämna mellanrum ses använt i trattbägare-keramiken. 14

Fig.2. Ritning av form (profil och strukturer i brottyta) på bukskärvan F2, Kungsbro 1:759. 1:1 Sammanfattning De två skärvorna är typiska keramiska representanter för var sin period i förhistorien. Och det är kanske inte så förvånande att de framkommer just i Kungsbro-området som sedan tidigare är känt för att rymma keramiska spår av aktiviteter från alla delar av förhistorien (tab 1). Utgrävning Neolitikum Stridsyxekultur Bronsålder Järnålder ÖlmC 17,55 45,59,80,84,86,106,134,136 5,29,148 4064 ÖlmC 130 46,53,71,78,82,83,94,96,98,101,150 15,149,125,119,128 4093 ÖlmC 66 55,84 121? 4118 ÖlmC 92 190(?) 16,67,76,228 4153 ÖlmC 50 66,92 4169 ÖlmC 4178 2 30,36,43,48 40,52,57 Tabell 1. Översikt över dateringen av keramikfynd ( siffror är fyndnummer) från Kungsbro Litteratur Stilborg, O. 2012. Kärl från Rambodal, Appendix 3 i P. Nyberg & P. Nilsson En bronsåldersgård och gåtfulla gravar. Rapport 2012:26, Östergötlands Museum. 15

Bilaga 1. Anläggningsbeskrivningar Namn Typ Form i plan Längd (m) Bredd (m) Diam (m) Form i sektion A465 Grop Rund 1,10 Skålformad 0,25 Svartbrun Sand Djup (m) Färg Material A479 Stolphål Rund 0,22 Rundad 0,04 Gråbrun Sand A489 Grop Oval 3,00 2,30 Rundad 0,57 Gråbrun Sand A505 Stolphål Rund 0,36 Rundad 0,14 Gråbrun Sand A517 Härd Ej bestämbar 2,00 0,60 Plan 0,06 Gråbrun Sand A525 Käpphål Rund 0,05 Rundad 0,02 Brun Sand A526 Käpphål Rund 0,05 Rundad 0,03 Brun Sand A527 Käpphål Rund 0,05 Rundad 0,01 Brun Sand A528 Käpphål Rund 0,05 Rundad 0,01 Brun Sand A529 Grop Ej bestämbar 1,20 0,90 Oregelbunden 0,12 Svartbrun Sand A538 Käpphål Rund 0,05 Rundad 0,02 Brun Sand A539 Grop Ej bestämbar 0,60 0,50 Oregelbunden 0,09 Gråbrun Sand A548 Grop Rund 0,60 Oregelbunden 0,12 Gråbrun Spräcklig Sand A559 Grop Oval 1,06 0,84 Skålformad 0,18 Gråbrun Sand A573 Käpphål Rund 0,04 Rundad 0,04 Brun Sand A574 Käpphål Rund 0,04 Rundad 0,02 Brun Sand A575 Käpphål Rund 0,06 Rundad 0,02 Brun Sand A576 Käpphål Rund 0,06 Rundad 0,07 Brun Sand A577 Härd Ej bestämbar 0,70 0,70 Oregelbunden 0,02 Gråbrun Sand A587 Grop Rund 0,80 Skålformad 0,24 Svartbrun Sand A600 Stolphål Rund 0,14 Rundad 0,04 Gråbrun Sand A608 Grop Rund 0,65 Rundad 0,12 Gråbrun Sand A624 Grop Rund 0,59 Oregelbunden 0,26 Svartgrå Sand A637 Stolphål Rund 0,20 Rundad 0,09 Grågul Spräcklig Sand A646 (ÖM 1) Grophärd Oval 1,30 1,00 Oregelbunden 0,15 Gråbrun Sand 16

Inslag av Stenstorlek (m) Undersökt andel (%) Enst kol Enst sten Enst sten Måttl med kol Undersöknmetod Fyndinsamlmetod Sten 0,05-0,10 50 Hacka Handplock Skrapa 50 Skrapa Handplock Sten 0,05-0,20 50 Skrapa Spade Handplock Beskrivning PM200023 makrofossil PK200018 14 C (Ua-53640) PM200025 makrofossil F3 & F4 Enst skärvsten Måttl med skörbränd sten Rikl med kol Rikl med sot Enst kol Enst skärvsten Enst skörbränd sten Enst sot Enst sten Enst kol Enst skärvsten Enst sot Skärvsten 0,05-0,10 Skörbränd sten 0,05-0,10 Skärvsten 0,05-0,10 Skörbränd sten 0-0,05 Sten 0,05-0,10 Se fritext Hacka Skrapa Handplock 50 Skrapa Handplock Ej ritad 50 Skrapa Handplock Ej ritad 50 Skrapa Handplock Ej ritad 50 Skrapa Handplock Ej ritad 50 Hacka Skrapa Handplock 50 Skrapa Handplock Ej ritad PK200014 14 C (Ua-53638) Västra halvan skadad av dike. En profil togs upp i N-S riktning. Östra halvan störd av dike. Ej ritad. Skärvsten 0-0,05 50 Skrapa Handplock Östra delen störd av dike. 50 Hacka Handplock Skrapa Måttl med sten Sten 0,10-0,20 50 Skrapa Spade Handplock 50 Skrapa Handplock Ej ritad 50 Skrapa Handplock Ej ritad 50 Skrapa Handplock Ej ritad 50 Skrapa Handplock Ej ritad Enst skärvsten Måttl med kol Måttl med sot Skärvsten 0-0,05 50 Skrapa Handplock Härdrest. Västra och östra kanterna är skadade av diken. Ej ritad. 50 Spade Handplock PM200027 makrofossil 50 Skrapa Handplock Enst sten Sten 0,05-0,10 50 Hacka Handplock Skrapa Enst sten Sten 0,05-0,30 50 Skrapa Handplock Spade 50 Skrapa Handplock Rikl med kol Rikl med skärvsten Rikl med sot Skärvsten 0,05-0,10 50 Hacka Skrapa Handplock PK200016 14 C (Ua-53639) 17

Dnr 52/16:1 Bilaga 2. Ritningar V A505 mot NÖ A489 mot NÖ 1 1 Gråbrun sand. 2 Gråbrun sand, måttligt med kol, enstaka stenar 0,05-0,20 m. 3 Gulbrun sand. 3 2 A517 mot V 1 Gråbrun sand, rikligt med kol & sot, enstaka skärvstenar 0,10 m, måttligt med skörbrända stenar 0,10 m. 2 Gulbrun sand. 1 2 A587 mot SV 1 2 1 A600 mot V 2 1 Gråbrun sand. 2 Gulbrun sand. 1 Svartbrun sand. 2 Gulbrun sand. A637 mot V 1 2 1 Spräcklig grågul sand. 2 Gulbrun sand. A646 mot S 1 Gråbrun sand, rikligt med kol & sot (främst mot botten), rikligt med skärvstenar 0,05-0,10 m. 2 Gulbrun sand. 1 2 18 V

V 2 A465 mot V 1 1 Svartbrun sand. 2 Gulbrun sand. A479 1 2 1 Gråbrun sand. 2 Gulbrun sand. A548 mot Ö A559 mot Ö 1 2 1 Spräcklig gråbrun sand. 2 Gulbrun sand. 1 2 1 Gråbrun sand, måttligt med stenar 0,10-0,20 m. 2 Gulbrun sand. A608 mot V A624 mot V 1 2 1 2 1 Gråbrun sand, enstaka stenar 0,10 m. 2 Gulbrun sand. 1 Svartbrun sand. 2 Gulbrun sand. Kungsbro 1:759 Vreta Klosters socken Linköpings kommun, Ög 0 1m Profilritning Skala 1:20 Dnr 52/16 2016-04-21 Fredrik Samuelsson Renritning Lasse Norr 19 V

Bilaga 3. Fyndlista Fynd Material Sakord Antal Vikt (g) Kontext Anmärkning (C4709) F1 Keramik 2 12 Lösfynd Se Stilborg, appendix 2 F2 Keramik 1 8 Lösfynd Se Stilborg, appendix 2 F3 Ben 9 6 A489 Djurben (Nyberg muntligen) F4 Ben 4 2 A489 Katt (Nyberg muntligen). En tand uttagen för 14 C. 20

Östergötlands museum utförde i april 2016 en arkeologisk förundersökning inför uppförandet av ett potatislager inom fastigheten Kungsbro 1:759, Vreta kloster socken, Linköpings kommun. Det aktuella undersökningsområdet var ca 5 000 m 2 stort och beläget invid RAÄ 264 (Vreta kloster sn). Inom en ca 2000 m 2 stor yta i direkt anslutning till RAÄ 264 påträffades 24 utspridda boplatsanläggningar i form av två härdar, nio gropar, fyra mindre stolphål och nio käpphål. Dessutom påträffades två keramikskärvor. Området var kraftigt stört av diken och fordonsspår. Cirka 30 m söder om denna yta påträffades en ensamliggande härd av förhistorisk karaktär (ÖM 1). Samtliga anläggningar undersöktes. Fynd- och 14 C-dateringar visar att platsen har använts från neolitikum t o m tidig medeltid. Eftersom anläggningarna var få, utspridda, i flera fall skadade och ej syntes ingå i några konstruktioner ansåg Östergötlands museum att det inte var befogat med ytterligare arkeologiska åtgärder i ärendet. Det är dock viktigt att påpeka att den nu aktuella boplatsen inte är avgränsad åt nordväst. ISSN 1403-9273 Rapport 2016:16