Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Relevanta dokument
Sportfiske. Catch and Release.

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013

Undersö kningar pa ga dda pa Å land

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

15 regler matchar din sökning

Fiske i 2014/15. Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN

Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge

Storröding i Vättern

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd

Storskarven vid den österbottniska kusten ( ) Skarven i människornas vardag

Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge.

ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda

Sportfiskarnas policy för säl och skarv

Redovisning av delprojekt: Trolling

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

FISKVANDRINGSSPELET. Text och idé: Renate Foks, Ola Sennefjord Jonsson Grafisk Formgivning: Karin Holmåker

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Område: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:

Hållbart sportfiske, informationsmöte

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Fiskguiden Frågor & svar

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO)

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

havets barnkammare och skafferi

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Gemensamt fiskekort. Storuman

Olof Engstedt, Vattenorganisationernas riksmöte, Lund

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

A. Skyddsjakt för fiskare och deras medhjälpare. B. Skyddsjakt i fredningsområden för fisk - mynningsområden

Kursledare: Carl-Johan Månsson. FISKET SOM RESURS utveckling som gynnar alla!

Skånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)

Fiskevård i Vegeån Ekeby Sportfiskeklubb

Gotlands fiske.

Det finns även ett lokalt bestånd av vad vi kallar Kattegattorsk, ett bestånd som får allt svårare. Det finns en annan verklighet

Östersjölaxälvar i Samverkan

Fiske i. Sverige. Finansierat av Naturvårdsverket

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Enheten för resurstillträde Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren Enligt sändlista

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013

Behålla och förbättra ett gäddfiskevatten? Effekter av olika fiskeregleringar på gäddpopulationer resultat och rekommendationer

Fiske med omsorg om räkbeståndet

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön

Sälen och skarven. Sture Hansson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

Sebastian Wiman. Dan Brüno Forsberg

REGELVERK för GUNKI STREETFISHING TOURNAMENT 2012

ERFARINGER RUNDT FORVALTNING AV SKARV I SVERIGE

Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I

Gädda. Gädda Esox lucius Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske

Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström

Kustbeståndens utveckling

BESLUT Ärendenr: NV Stockholms ornitologiska förening

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Låt oss vårda denna unika fördel!

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 ( Bakgrund

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Valda delar ur. Fiske en undersökning om svenskarnas fritidsfiske. Fiskeriverket i samarbete med SCB

Beskrivning av använda metoder

Öring en art med många kostymer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (

Rügen. Rügen uncovered

Proffstacklet SOM KROKAR FLER

PLANER PÅ. Reduktionsfiske -Häckebergasjön -Sövdesjön -Vombsjön

ett arbetsmaterial i tre nivåer

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

De rätta svaren presenteras nedan

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Fiskeregler för Rämshyttans fiskevårdsområde

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3.

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den om upprättande av en utkastplan i Östersjön

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

Du kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att bada och fiskar blev förgiftade och dog.

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Svartmunnad smörbult risk eller resurs

med fortsättning 2009

Fiske i Ronnebyån. Priser

Transkript:

Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda. Skarvskräcken Mellanskarven gör stor skada ute i skärgården.

Skarv- Text: Pär Lindberg Foto: Åke Thudén & Felix Rimfrost Vår kära gädda och min favoritsportfisk, är en stor predator som borde klara av de flesta motståndare förutom oss sportfiskare ibland. Fast vi är ju ganska snälla och släpper tillbaka de allra flesta gäddor vi fångar, så vi sportfiskare är inget större problem för gäddstammen. Vår påverkan är mycket liten förutsatt att vi återutsätter gäddorna på ett varsamt vis och om vi tar upp matfisk, endast gör det i begränsat omfattning och gärna i så fall mindre gäddor i 40 75 cm längd. Hot mot gäddan Innan gäddorna passerat kilogränsen finns det dock en hel del faror som lurar; spiggen och en hel del andra romätare tar första delen, därefter är det många yngel som äts upp av diverse olika fiskarter och fåglar. En hel del yngel runt vår Östersjökust dör också p g a svält då skarpsillen och spiggen ätit upp nästan alla zooplankton (djurplankton) som också är bland annat gädd- och abborrynglens föda. Om torskstammen i Östersjön får växa till sig kommer de att beta ner beståndet av skarpsill vilket är till fördel för gäddorna med flera. Nu vet vi ju att så fort det kommer lite torsk så skall yrkesfiskarna ut igen och fiska rent. De har inte riktigt förstått att om man sågar av den gren man sitter på så har man ingenstans att sitta. Nu är det dock en ändring på gång i fiskeripolitiken mycket tack vara Axel Wenblad som är Generaldirektör på Fiskeriverket. Bland annat har Fiskeriverket infört fiskeförbud under våren i många viktiga lek- och 2 Svenska Gäddklubben

skräcken uppväxtvikar i stockholms skärgård vilket är bra. Dessutom har Fiskeriverket infört en fångstbegränsning om max 3 gäddor/ dygn vilket också är bra. Man har även infört ett minimimått (40 cm) och ett maximimått (75 cm) i östersjön. Detta innebär att små gäddor får gå tillbaka och växa till sig och de riktigt stora gäddorna (honorna) med bra överlevnadsanlag och många romkorn också får gå tillbaka och producera nya starka gäddyngel. Mellanskarvens påverkan De gäddor som trots alla faror lyckats bli några hekto stora har tidigare haft ganska stor överlevnadschans och många av dessa har vuxit upp till riktiga praktexemplar som vi sportfiskare gärna önskar att få på kroken. Nu förtiden är det inte så säkert att en gädda på några hekto klarar sig då det dykt upp en ny fara, nämligen den Kinesiska mellanskarven (phalacrocorax carbo sinensis). Detta är en mycket invasiv art som inte är naturligt förekommande i vårt land. Det är samma art som kineserna sedan lång tid tillbaka använt för fiske. De stryper åt halsen med hjälp av en ring på den tama fågeln som det haft sedan äggstadiet och låter den fiska i floder och sjöar genom att släppa i väg den och låta den dyka ner i vattnet, och göra det den är bäst på, nämligen att fånga fisk. Tack vare att de snörpt åt runt halsen så kan de inte svälja bytet utan kommer snällt tillbaka med fångsten till fiskaren i båten. Så pågår fiskande dag efter dag. Ett mycket effektivt fiske som Kineserna brukat i århundraden. >> CrocodileNews 3

Enligt artikelförfattaren är våtmarksprojekten bra men samtidigt ett smörgåsbord för mellanskarven. Skapande av lekområden Ett mycket bra initiativ från Sportfiskarna som Tobias Fränstam driver med bidrag från Naturvårdsverket är ett projekt där man restaurerar lekvikar och skapar våtmarker där gäddan kan leka och växa upp sina första år. Detta är en fantastisk bra åtgärd som verkligen behövs men som kan få snudd på motsatt effekt om inte mellanskarven hålls borta från dessa områden som även oftast blir fredade för sportfiske. Det blir ju så att säga smör- gåsbord för skarvarna som får fiska i lugn och ro utan någon konkurrens från sportfiskare eller andra fiskare. Ett grunt och lättfiskat vatten med mycket fisk i rätt storlek för mellanskarvarna. Skarvarna kalasar gärna fiskar som väger flera hekto och är det långsmala fiskar som Skador från skarvbett gäddan eller ålen så kan de svälja fiskar upp emot kilot. Det som är extra tråkigt med mellanskarven är att den fiskar rent innan den ger sig av till nya jaktmarker. De flesta andra rovdjur och fiskätande fåglar beskattar en- Gäddan måste skyddas mot mellanskarven så skriv gärna på den nationella namninsamling som nu pågår på internet mot en kraftig begränsning av mellanskarvens population! http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=4605 4 Svenska Gäddklubben

dast bestånden så det finns ett långsiktigt skafferi kvar så att säga. Dessutom skadar de en stor mängd fisk som går en långsam och plågsam död tillmötes. När mellanskarven fiskat i stort sätt helt rent i ett område så har detta område svårt att återställa den ekologiska balansen tack vara att den rubbats i så stor skala. Detta kan ha ödesdigra konsekvenser för allt fiske i området i decennier. I mina fiskevatten runt Ingarö i Stockholms skärgård precis som på många andra platser är gäddbeståndet mycket hårt ansatt. Tänker jag tillbaka på åttitalet så var fisket helt annat. En 10+ gädda var en ganska vanlig fångst. Nu får man verkligen slita för att fånga en sådan gädda, i alla fall i mina hemmavatten. Pär Lindberg är chef för fiskedivisionen på Normark Scandinavia. Han har fiskat sedan barnsben och alltid haft sportfisket som sin huvudhobby. Han tycker han är lyckligt lottad som får jobba med sin hobby och gäddan ligger honom varmt om hjärtat, därav hans engagemang i skarvfrågan. Hans fiskeintresse är omättligt och han är väldigt bred i sitt fiske och fiskar i princip efter allt med de flesta sportfiskemetoder, både sommar som vinter. På senare tid har det blivit en hel del popperfiske efter exotiska arter som t ex GT och Rosterfish. Resterna av en gädda som skarven spytt upp. Kan t.ex. bero på att en rovfågel visat sig och för att kunna fly, har skarven kräkts upp gäddan. CrocodileNews 5