Slutrapport Förstudie VA-lösning Sudersand

tisdag, 2010 maj 04 Projektrapport Förstudie VA-lösning Sudersand Slutrapport Förstudie VA-lösning Sudersand Diarienr: 09/27 Journalnr: 2009-5644 Kundnr: I 4006 Fårö samfällighetsförening

Slutrapport Förstudie VA-lösning Sudersand Diarienr: 09/27 Journalnr: 2009-5644 Kundnr: I 4006 Projektorganisation Projektägare Fårö samfällighetsförening orgnr 716404-8717, Kalbjerga Fårö, 624 67 Fårö. Föreningen består av samtliga fåröbor med mantalsatt jord, ca 300 medlemmar. Projektledare Per-Ove Werling, ordförande i Fårö samfällighetsförening som äger Sudersands camping. per.werling@telia.com, 070-524 14 39. Styrgrupp I projektets styrgrupp ingick: Rolf Lindvall, VD Sudersands semesterby AB, 556474-4240, info@sudersand.se, 0708-21 11 96, Sudersand, 624 67 Fårö. Fax 0498-22 36 73 Kerstin Kalström, kassör Fårö samfällighetsförening, kalbjerga@gotland.com, 070-244 16 68, hemtelefon 0498-22 36 40. Sten Reutervik, representant från Tekniska nämnden, Gotlands kommun, 0498-26 92 48, sten.reutervik@gotland.se Jesper Magnusson, representant från Sudersands semesterby, jesper@ksabgolf.se, 0498-26 61 79, 070-393 11 50. Ekonomiansvarig Cille Beite Börjesson, Fleringe Stenkusten HB, cilla@stenkusten.se, 0498-22 45 65. Handledning och redigering av projektrapport Åsa Stenström, Stenströms Information & Marknadsföring HB, asa@stenstrominfo.se. Medverkande VVS-konsult Stefan Nilsson, Installationskonsult i Visby AB, Cypressgatan 1A, 62158 VISBY, tel 0498-27 90 65 Kontaktpersoner Om du vill ha mer information om vår förstudie, var vänlig kontakta: Per-Ove Werling, per.werling@telia.com, 070-524 14 39. Rolf Lindvall, info@sudersand.se, 0708-21 11 96. 2

Innehållsförteckning Slutrapport Förstudie VA-lösning Sudersand 4 Sammanfattning... 4 Bakgrund 5 Utveckling och fortsatt expandering av camping och semesterby... 5 Utgångsläge och möjligheter... 5 Problemformulering... 6 Metod... 6 Mål... 6 Målgrupp... 6 Överförbarhet... 6 Projekttid... 6 Genomförandeplan... 6 Indikatorer... 6 Så här har projektet genomförts 7 Konsult som ritade en plan... 7 Inventering av redan gjorda studier området vatten- och avloppssystem... 7 Projektgruppens slutsatser för vattenförsörjning och avlopp på Sudersand 9 Vattenförsörjning... 9 Återanvändning av befintlig brunn... 9 Minskning av färskvattenförbrukning... 9 Använda saltvatten för toalettspolningar... 9 Återanvända gråvatten, BDT (Bad Dusch Tvätt), för toalettspolning... 10 Använda en avsaltningsanläggning... 10 Slutsats vattenförsörjning... 10 Avloppsreningssystem... 10 VA-lösning... 13 Dimensionering av reningsverk... 13 1. Emendo... 13 2. Baga... 14 3. Bioclere... 14 4. Topas (bilaga 9)... 14 Jämförelse av de fyra reningsverken... 15 Studieresa... 15 Topas... 15 Bioclere... 16 Sammanfattning från resan... 16 Slutsats avloppsrening... 17 Bilagor 18 3

Slutrapport Förstudie VA-lösning Sudersand Sammanfattning Antalet besökare på Sudersand ökar år från år. Samtidigt har kapaciteten för vatten och avlopp inte räckt till och vi har till exempel fått erbjuda offentliga toaletter i form av bajamajor. Både campingen och semesterbyn har velat expandera och rusta upp sina anläggningar, men det stora hindret är systemet för vatten och avlopp. Gotlands kommun har aviserat att de inte tänker göra något på Sudersand förrän om tidigast tio år och så länge kan varken Sudersands semesterby eller Sudersands camping vänta. Bristande kapacitet vad gäller vatten och avlopp är ett problem som gäller hela Fårö. I detta projekt har vi därför försökt hitta väl fungerande och prisvärda tekniska och miljövänliga lösningar för att klara både vattenförsörjning och avlopp. Vi har tagit hjälp av konsulter och annan expertis från både högskola och andra kommuner. Projektgruppen har också gjort en resa till fastlandet för studera olika tekniska lösningar på plats. Det visade sig att idén om att avsalta havsvatten och använda att spola toaletter med var en krånglig och dyr lösning. Istället bedömer vi att det bästa för campingen är att på nytt ta den befintliga brunnen i bruk och bygga in en rimlig färskvattenbuffert, så kallad lågreservoar, för att jämna ut/ undvika plötsliga stora uttag under kort tidsperiod samt installera snålspolande vattenarmatur för att minimera vattenförbrukning. Vad gäller avlopp är det bästa och enda tänkbara alternativet att rena det samlade avloppsvattnet från utökningen av camping och semesterbyn i Sudersand. Kommunen har mycket högt ställda krav på avloppsreningen varför de enda aktuella reningsverken är sådana som har ett biologisk reningssteg inklusive någon form av kemisk fällning. Avslutas sedan reningsprocessen med ett bakteriereducerande steg, vilket vi planerar att göra, så behövs inte någon stor och omfattande infiltrationsanläggning utan ett enkelt stenfilter torde vara tillfredsställande. Det finns ett antal olika fabrikat som kan uppfylla våra högt ställda krav och av dessa har Topas avloppsreningsverk den lägsta investeringskostnaden och en med övriga reningsverk jämförbar drift- och underhållskostnad. För att medverka till en fortsatt utbyggnad av Sudersandsområdet kommer vi att installera ett reningsverk med högre kapacitet än vad som krävs till den utökning av camping och stugbyn som är planerad och erbjuda andra intressenter att ansluta sig samt naturligtvis hjälpa till att finansiera projektet. Maj 2010 4

Bakgrund Fårö är sedan decennier ett av de mest kända turistmålen i Sverige. Varje sommar kommer många turister för att njuta av den vackra naturen och de sköna stränderna. Det mest populära strandområdet är Sudersand på östra Fårö. Där finns Sudersands camping och Sudersands semesterby. Vi uppskattar att det kanske är 5 6 000 besökare på stranden vid Sudersand en solig dag. Sudersands semesterby har utvecklat verksamheten och investerat i nytt boende under senare år. Däremot släpar Sudersands camping efter vad gäller standard på servicehus med toaletter och duschar, både för sina campinggäster och badgäster. Det ökade trycket på badstranden ställer större krav på fräscha toaletter och duschar för allmänheten. I dagsläget erbjuds så kallade Bajamajor, men det är inte en tillfredsställande lösning. Behovet av fler boendemöjligheter på Fårö ökar hela tiden och en av de faktorer som satt Fårö i nytt omvärldsfokus är den numer avlidne filmregissören Ingmar Bergman vars internationella ryktbarhet lockar besökare till graven, Bergmanveckan och inom ett par år även till det planerade Bergmancentret. Utveckling och fortsatt expandering av camping och semesterby Sudersands camping har en godkänd detaljplan för att bygga 20 små övernattningsstugor på ca 20 m² och i anslutning till dessa ett servicehus. Vidare vill vi bygga om en samlingslokal så att den kompletteras med toaletter och duschar för tältcampare. På gränsen mellan camping och strand vill vi också bygga ett servicehus med toaletter och duschar, tillgängligt för alla badstrandsbesökare. För att förbättra servicen för husvagnar och husbilar vill vi investera i ytterligare elstolpar och sätta upp en tömningsstation för avlopp. Sudersands semesterby har köpt en bit mark öster om anläggningen och planerar att bygga 25 nya stugor i storlek 75 110 m². Ett stort hinder för båda verksamheternas expansion och standardhöjning är att vatten- och avloppsystemet måste öka kapaciteten. Området Sudersand ligger till stora delar inom kommunens VA-område medan Sudersands camping och semesterbyns nya markområde ligger utanför kommunens ansvar. Utgångsläge och möjligheter Gotlands kommun har sagt att de inte kommer att göra några satsningar på Sudersand inom 10 år, vilket innebär att möjligheterna till utveckling avstannar helt. Däremot har kommunen accepterat att Sudersands camping och Sudersands semesterby tar fram en egen VA-lösning, trots att ledningarna kommer att korsa deras ansvarsområde. Det finns en befintlig, men oanvänd brunn inom campingområdet som eventuellt skulle kunna tas i bruk på nytt för att förbättra vattenförsörjningen och komplettera det kommunala dricksvattensystemet. När det gäller vatten till toalett, tvätt och dusch vill vi undersöka olika möjligheter för att till exempel återanvända duschvatten till toaletter eller använda havsvatten om de efterföljande reningssystemen kan anpassas till detta. Vi tror att avloppslösningen sannolikt blir någon form av biologiskt reningsverk. Miljöhänsyn kommer att värderas högt. Det är viktigt att hitta en eko-smart lösning. En del av förstudien kommer därför att handla om att undersöka om det finns VA-lösningar på andra platser i Europa som vi kan ta lärdom av. Kanske kan vi göra en unik kombination av befintliga och nya VA-system? 5

Problemformulering Hur kan vi hitta en modern och miljövänlig lösning för vatten och avlopp som har kapacitet att växa med den exploatering av Sudersands camping och Sudersands semesterby som planeras att göra? Metod Anlita en VA-konsult och andra specialister som kan hjälpa oss att utreda vilken vatten- och avloppslösning som bäst uppfyller våra behov. Utredningen ska inkludera en analys där vi undersöker vilka eko-smarta lösningar som utvecklats på andra platser i Europa. Mål Målet är att få fram ett konkret förslag på en genomförandeplan för Sudersands vatten- och avloppssystem, inklusive budget och finansieringsplan. Resultatet ska fungerar både som besluts- och offertunderlag. Målgrupp I första ledet Sudersands camping och Sudersands semesterby, i andra ledet alla företag på Fårö som står inför liknande VA-problem. Överförbarhet Den metod vi utvecklar kan bli allmänt tillgänglig för andra intressenter med liknande problem. Projekttid 6 juli 2009 30 juni 2010. Genomförandeplan 1. Rekryteringsfas VA-konsult, juli augusti 2009 2. Genomförande av utredning, september december 2009 3. Sammanställning av resultat, januari februari 2010 4. Redovisning av resultat, mars 2010 5. Ekonomisk redovisning, juni 2010 Indikatorer Innovativa lösningar inom grund- och ytvatten samt avlopp: 1 st Företagsutveckling inom hållbar turism, antal projekt: 1 st Företagsutveckling inom hållbar turism, antal deltagande företag: 2 st Samverkan, antal sektorsövergripande projekt: 1 st Nya arbetstillfällen: 10 st 6

Så här har projektet genomförts Ansökan om projektmedel lämnades in den 10 augusti 2009. I början av september beviljade Leader sökta projektmedel, som därefter formellt godkänts av Länstyrelsen. Konsult som ritade en plan Efter anbudsförfarande anlitades konsulten Stefan Nilson för att utarbeta ett förslag till system för vatten och avlopp på Sudersand. Inventering av redan gjorda studier området vatten- och avloppssystem PO Werling började med att ta kontakt med KTH vilket ledde vidare till ytterligare kontakter runt om i landet i syfte att hitta information om redan gjorda studier på området vatten- och avloppssystem med inriktning på metoder såsom spolning med saltvatten, BDT-vatten eller biologisk rening, i syfte att hitta en miljövänlig lösning. Bland de personer PO kontaktat kan särskilt nämnas: Maria Hübinett Länsstyrelsen Västra Götaland. Huvudansvarig för länsstyrelserapporten Tillsyn på minireningsverk inklusive mätning av funktion. Maria är mycket kunnig inom detta område, men erfarenheten gäller framförallt reningsverk som är mindre än de som är aktuella för Sudersand. Maria har tidigare varit ansvarig för reningssidan på Tjörns kommun och där finns en del något större reningsverk installerade, varav några med driftsfall som liknar de förutsättningar som kommer att gälla för Sudersand. Hon nämnde följande fabrikat på reningsverk: Topas fungerar bra och är utvecklat med speciell hänsyn till perioder med låg eller ingen belastning. Baga fungerar tillfredsställande. Aqva trim med specialfilter vid höga krav på låg bakteriehalt. Emendo kan troligen fungera tillfredsställande även om den inte är utvecklad med speciell hänsyn till varierande belastning. Maj-Lis Bergqvist Naturvårdsverket. Maj-Lis nämnde att kunskapen och forskningen tyvärr är begränsad på detta område, men att man nu på verkets uppdrag har börjat att bygga upp ett kunskapscenter på JTI (Jordbrukstekniska Institutet som ligger under SLU). Detta leds av Ola Palm. Naturvårdsverket har gett ut ett faktablad om små reningsanläggningar ISBN 91-620-8268-8 skall gälla för anläggningsstorlekar 200 2000 pe. Företaget WRS i Uppsala har på uppdrag gjort en värdering av reningsanläggningar i aktuellt storleksintervall. Palmer Riviera, M 2006. Avloppsanläggningar för 25 2000 pe En nationell översikt. Lennart Persson arbetar idag som konsult för Naturvårdsverket men har tidigare varit miljöchef i Norrtälje kommun. Han har mycket stor erfarenhet från vatten och avloppsfrågor i skärgårdsmiljö. Återanvändning av BDT-vatten (vatten från Bad, Dusch eller Toalett) har de inte tillåtit i Norrtälje, utan istället har de använt en teknik där de samlar upp regnvatten som sen används för toaletter och även som duschvatten. Han påtalade att de vid nyttjande av borrade brunnar i känsliga miljöer använder en teknik med buffertlagring av vatten. De försörjer systemet med vatten från buffertlagret men tappar brunnen med ett kontrollerat flöde för att undvika så låga vattennivåer i brunnen att de råkar ut för saltvatteninträngning. Det finns ett antal fall där denna teknik inte används och där man förstört inte bara sin egen brunn utan även omkringliggande brunnar. 7

Norrtälje kommuns skolor har mycket varierande belastning på grund av 5-dagarsvecka och skollov. Det biologiska reningsverk de har valt är Topas. Lennart bekräftar Maria Hübinetts uppgifter att detta verk är mycket väl anpassat för Sudersands belastningsfall.han har inga synpunkter på övriga fabrikat men hänvisar till Norrtälje kommuns tekniska förvaltning för mer detaljerade drifterfarenheter eller Per Nilsson på Miljö- och Hälsa för verkningsgradsuppgifter. Jörgen Hanaeus från Luleå Tekniska Högskola anlitades för att genomföra en mindre litteraturstudie för att besvara frågorna om BDT-vatten och vilken typ av biologiskt reningsverk som är lämpligast. Jörgen undervisar i avloppsteknik. Se vidare bilagorna BDT-vatten eller saltvatten till toalettspolning alternativ vid avloppsrening för Sudersandsområdet? och Avloppsrening vid ojämn belastning metodgenomgång för avloppsverk i Sudersand. Björn Hedbeck, Skärgårdsstiftelsen. Inom Skärgårdsstiftelsens område har de några reningsverk i den storlek som är aktuellt för Sudersand, bland annat på Fejan, Grinda och Utö (där man också har en avsaltningsanläggning som producerar 60 kubikmeter vatten per dygn). Reningsanläggningarna som de valt är batchvisa system av aktivtslam-typ med simultanfällning. Fabrikat Biovac där man har driftsproblem, samt Aqva som fungerar bättre. Avsaltningstekniken är omvänd osmos och Björn Hedbeck har angivit driftskostnaden för anläggningen till 34 resp 36 kronor/kubikmeter vatten som genomsnitt för de senaste två åren. Detta är exklusive avskrivningar och större underhåll samt kostnad för den personal som krävs för skötsel av anläggningen. Troligen behöver kubikmeterkostnaden dubbleras för att täcka samtliga kostnader. 8

Projektgruppens slutsatser för vattenförsörjning och avlopp på Sudersand Vattenförsörjning Återanvändning av befintlig brunn Provpumpning av den gamla brunnen har skett och vattenkvalitet har undersökts genom analyser. Vattenförsörjning till campingområdet med omgivningar strandcaféet har skett med denna brunn fram till att kommunen kopplade in ett nytt VA-system för Sudersandsområdet vilket skedde 1984. Det var således inte vattenbrist eller kvalitetsproblem som var anledning till att brunnen pensionerades. Provpumpning har skett i november 2009. Kvaliteten är acceptabel och kvantitet räcker under denna period men bör bekräftas under sommarhalvåret. Vi har testat en kapacitet på 25 kubikmeter/dygn och då har vattennivån legat stabilt på cirka 1,5 meter under markytan. Vattnet är tjänligt, men med anmärkning p g a järnhalten vilket kan orsaka skador på textilier vid tvätt och igensatta ledningar. Vi hoppas att provpumpningen under sommaren utfaller väl. Provpumpning Sudersands samfällighet Datum Klockslag Mängd liter/minut Vattennivå räknat från marknivå, cm 2009-11-16 10.00 10 120 10.40 15 160 11.00 15 160 14.00 15 160 2009-11-17 09.00 15 165 2009-11-18 15.00 15 150 Totalt antal timmar 53 tim 46 min Vattenmätarställning vid start: 155 m Vattenmätarällning vid stopp: 209 m Minskning av färskvattenförbrukning De alternativ som undersökts för att minska färskvattensförbrukningen följer nedan. Använda saltvatten för toalettspolningar Havsvatten påverkar det biologiska reningsverket negativt genom att växlande salthalt kraftigt påverkar bakterieaktiviteten. För att motverka detta kan man ordna med två parallella reningsverk samt ha separata ledningar men det blir alltför kostsamt. Inget av dessa alternativ erbjuder en rimlig lösning. Utdrag från BDT-vatten eller saltvatten till toalettspolning alternativ vid avloppsrening för Sudersandsområdet? rapport av Jörgen Hanaeus Toalettspolning med salthaltigt vatten kommer i praktiken att ge en miljö med snabbt växlande salthalt i ett biologiskt behandlingssteg om även BDT-vatten ingår i avloppsvattnet; vilket är det normala. Ett ogynnsamt alternativ, alltså. Om WC-vattnet däremot behandlas separat bör salthalten bli stabil och i Sudersands fall relativt låg. En biologisk behandling blir därigenom möjlig. 9

Återanvända gråvatten, BDT (Bad Dusch Tvätt), för toalettspolning Metoden har använts tillfälligt exempelvis i samband med orienteringstävlingen O-ringen, men det framgår klart och entydigt av litteraturen att risken för patogena (sjukdomsalstrande) bakteriers tillväxt är allt för stor. Om sådant vatten ska användas måste man ha ett biologiskt reningsverk som renar gråvattnet innan man får spola toaletten med det. I Sverige har man istället byggt anläggningar för uppsamling av regnvatten att använda för spolning. En litteraturundersökning som utförts av Hanaeus redovisar de omfattande reningsåtgärder som tillämpas internationellt om BDT-vatten skall återanvändas. Utdrag från BDT-vatten eller saltvatten till toalettspolning alternativ vid avloppsrening för Sudersandsområdet? rapport av Jörgen Hanaeus Teknik säljs internationellt för behandling av BDT-vatten på husnivå. Att använda obehandlat BDT-vatten till WC-spolning är p g a hygieniska risker förbjudet i vissa länder (USA, Japan) såvida inte långtgående rening utförs. Svensk forskning visar att risken för kontamination av BDT-vatten med rotavirus är reell. För husnivån gäller att BDT-vatten alltid måste finnas tillgängligt i tillräckliga mängder för toalettspolning. Samtidigt är längre tids lagring av BDT-vatten inte önskvärd. Om BDT-vatten ska behandlas för WC-spolning gemensamt i ett husområde krävs dragning av separata BDT-ledningar till behandlingsenheten samt separata återföringsledningar till resp hus. Den vanligaste BDT-vattenanvändningen är för bevattning av gräsmattor och prydnadsväxter. Använda en avsaltningsanläggning Metoden används t ex av Skärgårdsstiftelsen i Stockholm. Vi har uppgifter om praktiska driftskostnader och har fått in anbud på en anläggning från HOH Vattenteknik AB med kapacitet på 18 respektive 36 kubikmeter vatten per dygn där den centrala delen kostar 202 000 respektive 362 000 kronor. Förutom kostnad för reningsanläggning tillkommer en lång intagsledning (långgrunt) samt kostnader för pump- och hydroforanläggning vilka är i samma storlek som investeringar i reningssteget. Driftskostnaden är förhållandevis stor. Skärgårdsstiftelsen har angett 34 resp 36 kr/kubikmeter vatten då ingår inte avskrivningskostnad för anläggning ej heller större underhåll, vidare ingår inte kostnader för driftspersonalen eftersom driften har varit en del av andra sysslor. Kostnaden för saltvattensanvändande blir med alla kostnader inräknade minst 100 kr/m 3. Slutsats vattenförsörjning Vi bedömer att det bästa för campingen är att på nytt ta den befintliga brunnen i bruk och bygga in en rimlig färskvattenbuffert, så kallad lågreservoar, för att jämna ut/undvika plötsliga stora uttag under kort tidsperiod samt installera snålspolande vattenarmatur för att minimera vattenförbrukning. Avloppsreningssystem Biologisk rening med kemisk fällning av avloppsvattnet är nödvändig och olika tänkbara alternativ har undersökts genom många kontakter med sakkunniga inom detta område Naturvårdsverket, länsstyrelser och kommuner samt våra lärosäten (KTH, SLU, LuTH). 10

Enligt Gotlands kommuns Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar (1 40 hushåll) framgår att Sudersand ligger inom ett område med hög skyddsnivå. Vi har tillämpat kommunens riktlinjer som gäller för områden med hög skyddsnivå. Det innebär förutom de generella bestämmelserna att reningen ska klara minst 95 % reduktion av organiska ämnen, minst 90 % reduktion av fosfor och minst 40 % reduktion av kväve. Man kan också få information från Naturvårdsverkets Fakta 8286 mars 2007 Avloppsreningsverk gällande 200-2000 pe vilken är en utmärkt skrift som redovisar de olika förekommande avloppsreningsmetoderna och vilka reningsresultat som kan förväntas från dessa. Gotlands kommuns krav är mycket högt ställda på grund av det känsliga området som Sudersand utgör och därför krävs ett komplett biologiskt reningsverk, inklusive kemisk fällning. För att få ett bättre beslutsunderlag har Jörgen Hanaeus anlitats och han har sammanställt de olika alternativen i en skrift. Bland annat har han påpekat följande när det gäller kväverening: Utdrag från Avloppsrening vid ojämn belastning metodgenomgång för avloppsverk i Sudersand, rapport av Jörgen Hanaeus För Sudersand är jag osäker om kväverening krävs; det är ett miljökontorsbeslut. Östersjöns kvävekänslighet är en utdragen och intressant forskningsfråga där svaret för tillfället är nej, inte så viktig att små utsläpp behöver åtgärdas (fritt efter EU 2009). Fosfor är klart viktigare. Ca 30 % kvävereduktion får man alltid, d v s bara genom att ta bort partiklar. Vill man nå högre behövs ytterligare metoder såsom nitrifikation+denitrifikation (bakterier). Den metoden omvandlar kvävet till kvävgas, vilket kan vara ett plus vad gäller miljöpåverkan men inte är så intressant ur resurshushållningssynpunkt. Behövs inte förstärkt kvävereduktion finns det heller ingen anledning att bygga ett verk som blir mer komplicerat och svårskött p g a denna måttliga kväveavdrivning. Stockholmstestet Bra Små Avlopp, som i och för sig gällde mindre verk, visade att motsvarande kompakta kvävereningsmetoder inte kunde matcha de uppställda kraven. Man kan troligen motivera en kväveseparation om ca 10 % genom en infiltrationsanläggning. Fastläggningen sker genom att nitrat- eller ammoniumjoner adsorberas till sandpartiklarna. När det gäller problemet med varierande belastning har Hanaeus följande kommentarer: Utdrag från Avloppsrening vid ojämn belastning metodgenomgång för avloppsverk i Sudersand, rapport av Jörgen Hanaeus Lågbelastningsproblematik Vid påtagligt låg inkommande avloppsvattenmängd, som kan befaras i Sudersand under vinterhalvåret, kan särskilt de biologiska behandlingsstegen få problem. De mekaniska och kemiska reningsstegen gynnas däremot i stort sett av låga belastningar förutsatt att kemikaliedoseringen är följsam. 11

De biologiska reningsstegen kan besväras av uttorkning (biobädd) och, p g a lågt inkommande flöde, av näringsbrist. Då de viktigaste näringskomponenterna (kol, kväve, fosfor) är för bakterierna gynnsamt fördelade i kommunalt avloppsvatten kan inte situationen avhjälpas med tillfällig dosering av ett näringsämne, utan bristen gäller alla nämnda ämnena. Uttorkning av biobädden löses vanligen genom återpumpning av renat avloppsvatten till biobäddens topp. Systemen med rörlig bädd och frisimmande bakterier (aktivslam) har bakterierna dränkta i vatten och uttorkning är därför ingen påtaglig risk. Vid näringsbrist drabbas de frisimmande bakterierna i aktivslamsystemet hårdast. Om slamåldern ökas till några veckor kan bakteriekulturen hållas vid liv med en belastning om neråt 10 % av den normala (F/M (Food to Microorganisms) från 0,4 till 0,04 g BOD/g MO*d)). Det kräver dock följsamhet i driften av slamuttaget från anläggningen när förändringsperioderna inträffar. Biobädden och den rörliga bädden påverkas långsammare av näringsbrist bl a eftersom bakterierna inte behöver energi för rörelse. Högbelastningsproblematik Vad gäller höga flöden in till verket är känsligheten vid överbelastning i ordningen: aktivslam (dämpas dock om membranfilter används) biobädd rörlig bädd. Aktivslamanläggningen är känslig eftersom sedimenteringsfunktionen och därmed återföringen av aktivt slam är känslig vid höga flöden. Bakterier spolas ur; till utloppet. Biobädden löper risk för igensättning om mer organiskt material (BOD) än planerat förs till bädden. Mekanisk igensättning och haveri riskeras då. Den rörliga bädden klarar sig bäst genom sin kombination av rörlighet (liten igensättningsrisk) samtidigt som bakterierna har ett fast underlag. Med hänvisning till Hanaeus utredning framgår att man kräver i stort sett samma rening för BDT-vatten som för avloppsvatten vilket har gjort att vi kommer att koncentrera arbetet mot ett lämpligt reningsverk för de totala avloppet, istället för att ha två parallella anläggningar. Topasverket har fördelar framför allt genom sin kompakta konstruktion vilket innebär att den är enklare att anlägga, men detta kan eventuellt vara negativt för åtkomligheten under drift. Det skulle kunna vara intressant för Sudersand att göra urinsorterande system eftersom urin innehåller höga halter av både kväve och fosfor. Detta kräver dock separerade ledningar för urinen dess värre är anläggningen av sådan omfattning att det inte är möjligt att lösa på ett tekniskt tillfredsställande sätt, men det är en utmärkt lösning för mindre system i framtiden. 12

VA-lösning Stefan Nilsson har tagit fram ett förslag till praktisk lösning av VA-anläggning för nytillkomna delar av campingen och den tillkommande anläggningen i stugbyn. Reningsverket och eventuell infiltration kommer att placeras på samfällighetens mark nedanför Ödehoburga mellan bebyggelsen och stranden. Vid campingen kommer tre pumpstationer, LPS, att installeras, en vid det nya servicehuset, en vid toaletter och dusch för allmänheten och en vid samlingslokalen. Avloppsvattnet pumpas (trycks) genom en slang till reningsverket. Se bilaga 10 med ritningar. En geoteknisk undersökning för det nedre placeringsalternativet har utförts av Pentacon, se bilaga 8. Antal pe (personekvivalenter) på campingområdet beräknas till: Servicehuset vid campingstugorna 80 Gemensamhetslokal för tältcampinggäster 2 Toalett för badgäster (allmänheten) 18 Totalt campingområdet 100 Övriga områden: Ödehoburga (eg 77 100) 100 Övrigt intresse av att ansluta sig till det nya reningsverket: Om 5 pe/anslutning: Hörsne Bygg 8 40 Intresseanmälda, privata intressenter 10 50 Summa övriga intressenter 18 90 Summa totalt antal pe 290 Dimensionering av reningsverk Baserat på ovanstående uppgifter beslutades att reningsverket skall dimensioneras för minst 250 personekvivalenter med dagens underlag. Vid offertförfrågan har vi begärt offert på 250 samt 300 personekvivalenter och har utgått från de högt ställda reningskrav som enligt kommunens översiktsplan gäller för Sudersandsområdet. Följande tillverkare har kontaktas för offertförfrågan: Emendo, Bagas, Topas och Bioclere. Offerterna har studerades och totalkostnaden för respektive anläggning har uppskattats. 1. Emendo Följande utrustning ingår i anbudet: Inloppspumpar, rensgaller och container för rens. 2 stycken behållare för biologisk rening med fyllning diameter 3,5 m, höjd 4,5 m 1 denitrifikationstank med diameter 2,4 m, 4,5 höjd på tanken som skall grävas ner (ingår ej) 1 slamsilo som kan placeras på mark, 30 kubikmeter stor. All el och VVS ingår. Följande skall tillhandahållas av beställaren: Markentreprenad med ett hus (70 kvadratmeter) invändigt försedd med tre pumpgropar med diameter 1,5 m och djup 4,5 m samt en nedsänkt invallning 4x4x1 meter där behållaren för kemisk fällning (7 kubikmeter) skall placeras, samt en mindre invallning för tanken för fällningskemikalier (2 kubikmeter). Utvändigt skall finnas ytor för 2 biosteg samt slamsilo (betongplatta?). 13

Anläggningen kommer enligt uppgifter att uppfylla det kommunala reningskravet. 2. Baga Från Baga har vi fått ett mycket magert material så många uppgifter har fått uppskattats (gissats). Det som erhållits är ett budgetpris, processchema med avbildade tankar samt ett antal sidor med funktionsgarantier. Från processchemat framgår att Baga offererat en dubbellinje bestående av ett hus 2,4x4,8 meter med underliggande (nedgrävd) mottagningssreservoar som matar två parallella linjer bestående av en fällningstank (förfällning) och två biologiska tankar vardera. Dessutom ingår två slamsilos till anläggningen. Tankarna är samtliga ca 4,3 meter höga med en diameter av ca 3 meter (gissat värde). Samtliga tankar är i principritningen nedgrävda. Hur mycket som ingår i anbudet förutom material framgår ej. Anläggningen kommer enligt de uppgifter vi har att uppfylla det kommunala reningskravet. 3. Bioclere Denna anläggning består av 4 tankar som fungerar som slamavskiljare, 2 biosteg samt 1 efterfällningssteg. Samtliga tankar är nedgrävda eller delvis nedgrävda. Hela anläggningen inklusive montage ingår med följande undantag: samtliga markarbeten, förankring, lossning, framdragning av el och vatten samt rördragning mellan de olika anläggningsdelarna. Nedgrävningen har uppskattats till 30x5 meter med ett djup på 4 meter. Betongplattor under tankarna. Ett hus typ friggebod bör också byggas vid anläggningen. Anläggningen kommer enligt de uppgifter vi har att uppfylla det kommunala reningskravet när det gäller BOD och fosfor men ingen uppgift finns om kvävereningsförmågan. 4. Topas (bilaga 9) Denna anläggning är synnerligen kompakt byggd och hela anläggningen byggs i en grop på ca 75 kvadratmeter med djupet 3 meter. En friggebod är önskvärt vid anläggningen. Detta reningsverk arbetar enligt aktivt slammetoden i stället för biobäddar med fyllning som gäller för övriga tre anläggningar, och är därför mindre utrymmeskrävande men i gengäld mer energikrävande under drift. Funktionen är en biologisk rening med simultanfällning för att reducera fosforinnehållet. I reningsverket ingår som slutsteg ett sandfilter med automatisk returspolning, som reducerar utsläppsmängderna framförallt vid start av anläggningar med varierande belastningar. Anläggningen kommer enligt de uppgifter vi har att uppfylla det kommunala reningskravet. 14

Jämförelse av de fyra reningsverken Till samtliga anläggningar erfordras en uppsamlingsbrunn med självrinning till reningsverket samt eventuellt en pumpgrop efter reningsverket med pumpar för distribution av det renade vattnet till någon form av infiltrationsbädd. Inget av detta ingår i kalkylen. Reningseffekt enlig tillverkare Verk Emendo Baga Bioclere Topas Kommunalt krav BOD (7) 96 % > 95 % 96 % 97 % 95 % Ptot 97 % > 95 % 95 % 96 % 90 % Ntot > 50 % > 50 %? 60 80% 40 % Uppskattad investeringskostnad för reningsverken Verk Emendo Baga Bioclere Topas Anbud kr" 2 138 000 kr" 1 800 000 kr" 1 260 000 kr" 932 000 Mark kr" 500 000 kr" 300 000 kr" 250 000 kr" 200 000 Hus --- kr" 20 000 kr" 20 000 kr" 30 000 Montering --- kr" 50 000 kr" 0 kr" 50 000 Material --- kr" 20 000 kr" 10 000 kr" 10 000 Förankring X X X? Summa kr! 2 638 000 kr! 2 190 000 kr! 1 540 000 kr! 1 222 000 Studieresa En resa har genomförts för att studera två olika typer av reningsverk i en storlek som är i närheten av den storlek som är aktuell för Sudersand. Båda verken finns på fastlandet. Topasanläggnigen finns på Vätö öster om Norrtälje. Bioclere finns på Ekerö och vid en 17 år gammal anläggning av samma fabrikat som också besöktes vid Haninge golfklubb på vägen till Nynäshamn. Resan företogs med båt/bil. Topas Det första reningsverket som besöktes var ett Topasverk som betjänar ett område med varierande bebyggelse merparten fritidsboende men även en del permanentboende. Verket har ersatt ett äldre Flygtreningsverk. Avloppsledningssystemet var gammalt och dessutom otätt vilket gör att vätskebelastningen tidvis är mycket hög. Anläggningen som är drygt 3 meter hög är delvis nergrävd och den över marken belägna delen är inbyggd i en kulle så att endast luckorna är synliga. Till anläggningen behövs en liten friggebod som kemikalieföråd och förvaring av viss provtagnings/analysutrustning samt för installation av en del instrument. Reningsverket drivs med kompressorer (mammutpumpar) och dessa medför oljud varför de med fördel skulle kunna placeras i det lilla huset. Reningsverket innehåller biologisk och kemisk rening av typ aktivt slam med simultanfällning samt med inbyggt sandfilter, dessutom kan en bakteriologisk avdödning ske innan utsläppet varför en omfattande markinfiltrationsbädd ej behövs. 15

Doseringen av kemikalier är tidsstyrt ej flödesproportionell och ändras manuellt under året av personal i området. En äldre befintlig mottagningsbehållare tar hand om inkommande avloppsvatten och utgående mängd motsvaras av ingående. Det finns två parallella aktivslamsteg och ett kan ställas av under lågsäsong. Intern rundpumpning till aktivslamdelen sker, samt en extern rundpumpning från sedimenteringsbehållaren i retur till mottagningstanken. Vi fick uppgift om att de nyare verken har försetts med kompressorer av annat fabrikat med lägre tryck vilket ger lägre ljudnivå och dessutom betydligt lägre effektbehov. Anläggningen gav ett bra och robust intryck och kommer säkert att kunna lösa våra problem vid Sudersand. Man kan släppa ut det renade avloppsvattnet i ett dike, men en enklare infiltration (stenbädd?) kan vara att föredra i det känsliga området på Sudersand där reningsverket kommer att placeras. Bioclere Den anläggning som besöktes var ny och har en belastning som för närvarande är mycket lägre än dess nominella kapacitet. Anläggningen består av mottagning med sedimenteringsdel, en biologisk bädd med plastkroppar för biohudväxt samt ett efterfällningssteg. Denna anläggning var dessutom försedd med en av Walleniusrederierna utvecklad bakteriologisk avdödninganläggning. Fällningskemikalierna doseras flödesproportionellt i fällningssteget ränna med ultraljudsmätning men eftersom merparten rundpumpas är doseringen inte beroende av inkommande flöde utan snarare att betrakta som tidsstyrt. Flödet ut från reningsverket är av samma mängd som tillförs, medan merparten av flödet i verket rundpumpas. I själva biobädden finns också en intern rundpumpning. Delar av bädden kan dessutom stängas av vid lågbelastning. Anläggningen är infälld i en sluttning med delar halsar som sticker upp ur marken. De centrala delarna är 4,5 meter höga vilket delvis kan döljas med nedgrävning och kulle. Visuellt är verket mer framträdande än den tidigare besökta anläggningen. Till anläggningen behövs också en liten friggebod för installation av styr- och mätutrustning. Den äldre anläggningen av samma fabrikat som besöktes efter vägen ner till Nynäshamn betjänar en golfklubb varför belastningen är mycket varierande. Anläggningen är i stort en kopia av den nya anläggning och inga synbara förändringar har skett. Anläggningen är försedd med en UV-ljusavdödning och det renade avloppsvattnet släpptes ut i en damm på golfbanan. Sammanfattning från resan Båda anläggningarna gav ett gediget och trovärdigt intryck och skulle så vitt vi kan bedöma kunna rena vårt avloppsvatten tillfredsställande. Båda uppgav att de inte haft några frysproblem utan att verken fungerar bra även under vinterperioden trots låg belastning. Följande skillnader kan dock noteras: Visuellt ger Bioclere ett mer framträdande intryck än Topas som smälter bättre in i naturen. Styrningsmässigt är Topas mer avancerad d v s modernare medan Bioclere förlitar sig på gammal (beprövad?) teknik. Detta innebär att det bör vara enklare att variera insatserna i förhållande till belastningen/årstiden för Topas och därmed minska effektförbrukning och kemikaliekostnad. Bioclere är utrustad med ett antal små pumpar och fläktar medan Topas har två alternativt tre lika kompressorer som kan placeras lätt åtkomliga medan reningsanläggningen drivs med mammutpumpar (underhållsfria?) 16

Grundläggningen kräver djupare hål för Bioclere som har högre behållare men denna skillnad märks bara på anläggningskostnaden. Slutsats avloppsrening Det bästa och enda tänkbara alternativet är att rena det samlade avloppsvattnet från utökningen av camping och semesterbyn i Sudersand. Kommunen har mycket högt ställda krav på avloppsreningen varför de enda aktuella reningsverken är sådana som har ett biologisk reningssteg inklusive någon form av kemisk fällning. Avslutas sedan reningsprocessen med ett bakteriereducerande steg, vilket vi planerar att göra, så behövs inte någon stor och omfattande infiltrationsanläggning utan ett enkelt stenfilter torde vara tillfredsställande. Det finns ett antal olika fabrikat som kan uppfylla våra högt ställda krav och av dessa har Topas avloppsreningsverk den lägsta investeringskostnaden och en med övriga reningsverk jämförbar drift- och underhållskostnad. För att medverka till en fortsatt utbyggnad av Sudersandsområdet kommer vi att installera ett reningsverk med högre kapacitet än vad som krävs till den utökning av camping och stugbyn som är planerad och erbjuda andra intressenter att ansluta sig samt naturligtvis hjälpa till att finansiera projektet. 17

Bilagor 1. Resultat enligt projektets indikatorer (EU:s riktlinjer) 2. Kostnadsberäkning. 3. Anbud från VA-konsulter. 4. BDT-vatten eller saltvatten till toalettspolning alternativ vid avloppsrening för Sudersandsområdet? Jörgen Hanaeus, Luleå Tekniska Högskola 5. Avloppsrening vid ojämn belastning metodgenomgång för avloppsverk i Sudersand. Jörgen Hanaeus, Luleå Tekniska Högskola 6. Analysrapport från Eurofins Environment Sweden AB. Analys av brunnsvatten. 7. Anbud på avsaltningsanläggning. 8. Geoteknisk undersökning, PentaCon. 9. Anbud Topas. 10. Ritningsbilagor. (Om Bilagorna 3 10 inte medföljer din utskrift av rapporten, finns de i digital form att hämta på www.leadergotland.se eller som utskrivna arkiv-ex hos projektgruppen) 18

Resultat enligt projektets indikatorer Bilaga 1 Indikatorer Förväntat Utfall Innovativa lösningar inom grund- och ytvatten samt avlopp 1 1 Företagsutveckling inom hållbar turism, antal projekt 1 1 Företagsutveckling inom hållbar turism, antal deltagande företag 2 2 Investering för utökat boende mer än 20 miljoner ( 20 årsarbeten) Utökad boendekapacitet 250 300 Samverkan, antal sektorsövergripande projekt 1 1 Förväntade nya arbetstillfällen, efter genomförandet 10 3 5 19

Bilaga 2 Kostnadsberäkning, Förstudie Sudersand, 2010-05-04 Kostnadsslag Kostnad Summa Camping vattenförsörjning Pump, tankar i vattenverk kr" 50 000 Reningsutrustning kr" 100 000 Vattenledning DN 50 kr" 30 000 kr" 180 000 Nya toaletter Hygienbyggnad för badgäster med utvändig dusch kr" 675 000 Toalett och pentry för tältcampare i bef barack kr" 50 000 Tömningsstation för avlopp från husbilar kr" 20 000 kr" 745 000 Avloppssystem från camping 3 stycken pumpstationer kr" 90 000 Montage, grävning och anslutning av pumpstationer kr" 15 000 Tryckledning spillvatten DN 63 kr" 65 000 kr" 170 000 Avloppsreningsverk Pumpstation innan reningsverket kr" 100 000 Uppsamlingsbrunn kr" 15 000 Pumpstation efter reningsverket kr" 80 000 Infiltration/stenkista kr" 115 000 Avloppsreningsverk kr" 1 300 000 Vatten och elanslutning kr" 50 000 Kontroll, projektering, administration kr" 60 000 Oförutsedda kostnader 10 % kr" 180 000 kr" 1 900 000 Servicehus för 20 campingstugor kr" 1 000 000 kr" 1 000 000 Totalsumma kr" 3 995 000 20