HUDDINGE- TAGGEN Nummer 2 2016 I detta nummer bl.a. Postvägen över Ålands hav Gamla kataloger till salu i höst Lite styrelsehistoria Vi önskar alla Taggenläsare en skön sommar - vi ses den 6/9. Redaktionen
HUDDINGE-TAGGEN NR 2 2016 ÅRGÅNG 41 Informationsorgan för Huddinge Frimärksklubb Redaktionskommitté: Ansvarig utgivare: Adress: Bertil Eriksson, Peter Lidbeck Peter Lidbeck Huddinge Frimärksklubb c/o Peter Lidbeck Brännkyrkagatan 87, 5 tr 118 23 Stockholm Huddinge Frimärksklubbs styrelse: Ordförande Peter Lidbeck 08-669 44 08 Kassör Leif Ruud 010-714 81 68 Sekreterare Harold Löwing 08-774 92 37 Ledamot Anders Höglund 08-640 44 90 Jan Eriksson 08-668 78 62 Suppleanter Sten Flinke 0703-64 33 42 Ernst Schaffer 070-578 81 06 Claes Waern 0707-380 570 Katalogföreståndare Ernst Schaffer 070-578 81 06 Ungdomsavdelningen Bertil Eriksson, Peter Lidbeck Klubben plusgiro 5 27 72-1 Medlemsavgiften, som kan betalas in på plusgirokontot ovan (glöm ej namn och adress), är 100 kr för seniorer. Nya medlemmar kan anslutas till Sveriges Filatelistförbund, medlemsavgiften 520 kr, totalt 620 kr där förbundstidskriften Filatelisten ingår. Adressen till klubbens hemsida: www.huddingefk.se Juniorer (25 år och yngre) betalar 70 kr för medlemskap i Huddinge Frimärksklubb och SFU. Information om klubbens kataloger hittar du på omslagets tredje sida.
Programmet 2016 Vårens mötesdagar 3 maj Våravslutning Höstens mötesdagar 6 sep. Byteshäften och auktion 20 sep. Byteshäften och auktion 4 okt. Byteshäften och auktion 18 okt. Föredrag 1 nov. Byteshäften och auktion 15 nov. Halvårsmöte 6 dec. Julfest Storauktion Den 5 april hade vi en auktion tillsammans med Södertälje Frimärksklubb och Alby Botkyrka Frimärksklubb. Av de ca 80 inlämnade objekten blev drygt hälften sålda. Det var första gången vi anordnade en sådan här auktion, med betydligt bättre material än vid våra vanliga klubbauktioner. Efteråt kunde vi konstatera att flera inlämnare hade lämnat in exakt samma sorts märken, t.ex. Swedenborg och Gustav V med små siffror med olika priser. Vidare var det mycket svenska märken. Bara ett par objekt utanför Skandinavien. Vi hade en nyordning: Alla köpare fick gå fram till sekretariatet för att betala och hämta sina inköp. Detta förfarande kommer vi att ha på våra klubbauktioner. Kjell svingade auktionsklubban och försökte så gott som möjligt hålla igång publiken allt medan Guy langade fram objekten. Varmt tack för era insatser. Styrelsen
Gamla kataloger till salu Klubben har köpt in nya kataloger och kommer att sälja nedanstående vid våra klubbauktioner under hösten. De kataloger som du kan låna finns på näst sista sidan i tidningen. Länder År B Facit postal 2004 1 Mellaneuropa (Lichtenstein Ungern) 2008 3 Sydeuropa (Albanien Vatikanen) 2008 4 Sydosteuropa (Bulgarien Cypern) 2008-09 5 Nordeuropa (Danmark Sverige) 2008-09 6 Västeuropa (Belgien Holland) 2008-09 7 Östeuropa (Karpatien Ukraina) 2008-09 10 Nord- och Centralamerika 2000 11b Karibien 2000 12c Nord- o Östafrika 1997 13a Syd- och Sydostasien 1998 Annorlunda frankering För ett par veckor sedan fick jag ett brev från en frimärkskompis med frimärket placerat som till höger. Först tänkte jag att nu är slutet nära. Han ringde mig i ett annat ärende och gav mig förklaringen till märkets placering. Vad sade han? Svaret finns på annan plats i tidningen. Men försök tänka efter innan ni letar efter svaret.
Styrelsen i HFK Genom klubbens drygt 40 åriga historia har ett stort antal personer bidragit med att arbeta i styrelsen. I nedanstående sammanställning framgår vilka som innehaft posterna som ordförande, kassör och sekreterare under olika perioder. En person som var med och grundade klubben hoppade in och agerade sekreterare 1972 fram till nästa årsmöte eftersom den valde sekreteraren inte kunde fullfölja sitt uppdrag - Bertil Eriksson. Ordförande Sekreterare 1972-1973 Sven Berg 1972-1972 Lars Westerberg 1974-1982 Henry Olsson 1972-1972 Bertil Eriksson 1983-1984 Ulf Tjärnlund 1973-1973 Henry Olsson 1985-1986 Bertil Nilsson 1974-1974 Märta Axman 1987-1989 Christer Gillner 1975-1975 Hans Richter 1990- Peter Lidbeck 1976-1976 Sten Waernberg 1977-1980 Ragnar Ericsson 1981-1982 Björn Lundin 1983-1986 Ragnar Ericsson 1987-1987 Per-Hugo Nyberg Kassör 1988-1988 Ulf Tjärnlund 1972-1972 Rune Johansson 1989-1990 Ulla Wiklund 1973-1975 Maj-Lis Sköld 1991-1993 Arne Jonsson 1976-1977 Ulf Tjärnlund 1994-1997 Sven-Gösta Liljekvist 1978-1981 Gösta Johansson 1998-2000 Anita Janeklev 1982-1982 Lars Persson 2001-2006 Lars Janeklev 1982-1989 Peter Lidbeck 2007-2010 Lars Nyström 1990- Leif Ruud 2011- Harold Löwing
FD 19 mars 2016 Vädergudarna var oss nådiga denna dag då vi arrangerade FD. Kall blåsig vind, mulet och till och från snöflingor som dansade ned till marken. Verkligen innesittarväder. Affischerna (verkligen snygga) var uppsatta på Huddinge kommuns affischtavlor. Information om evenemanget hade vi fått in på kommunens nätsida samt några lokala tidningars Vad händer denna vecka. I år var vi på samma ställe som tidigare år, Huddinge kommuns huvudbibliotek. Vi kände oss synnerligen välkomna av personalen. Flera gånger kom de förbi och undrade om vi behövde assistans från deras sida. De inbjöd oss t.o.m. till deras personalrum med gratis fika! När man får sådant erbjudande så vet man att man ligger bra till. I år så visade vi inte på utställningsskärmarna några frimärken. Vi presenterade en liten utställning med vykort från 1900-1920 på 12 A4 -sidor ur Ingvar Larssons donation till Huddinge Frimärksklubb. Utställningen var mycket välbesökt. En starkt bidragande orsak till de många besökarna var att samtidigt med vårt FD-arrangemang hölls en föreläsning om släktforskning i en angränsande lokal. Tycker man om forska i det förflutna så tycker man om gamla vykort. Hur man än vrider och vänder så blir det inte toppen. Ett par besökare ondgjorde sig över att inte just deras närmaste kommundel fanns med i vykortsexponatet. Det får vi gottgöra nästa år. Vi fick hjälpa till med råd till ett par besökare som ville avyttra samlingar som de i sin tur fått från släktingar. En lite känslig arbetsuppgift. Normalt brukar det vara lugnt och tyst på bibliotek. Men inte idag i Huddinge. Flera medlemmar kom också på besök och då går det inte att viska. Det blev mycket skratt och prat. Dessutom fick vi fräscht tillskott i medlemskadern. Efter 4 timmar kände vi oss verkligen nöjda med vårt dagsverk. Jan Eriksson, Peter Lidbeck, Harold Löwing
Posttrafiken över Ålands hav Redan på 1300-talet finns beskrivet hur bönderna från Väddö och Eckerö forslade folk över Ålands hav. Det skulle dröja ännu till 1600-talet innan man också insåg behovet av en organiserad postgång genom det svenska storriket. Drottning Kristina instiftade då en postreform som innebar att posten skulle föras som budkavle från bonde till bonde, hela vägen från Stockholm till St Petersburg. För bönderna i Eckerö blev det extra hårt, då de skulle frakta posten över både Ålands hav och Marsundet, båda vattnen lika nyckfulla. Oberoende om det var sommar eller vinter, varmt eller kallt, stiltje eller storm skulle posten alltid fram. Om man hörde posthornet ljuda skulle man fortast möjligast göra sig klar för avresa. Vägrade man eller dröjde, straffades man med fängelse. Å andra sidan så hade bönderna fina privilegier, t.ex. skattelättnader, så länge man skötte sig. Under sommaren kunde resorna var riktigt nöjsamma och man hade ofta passagerare med i båtarna. Trots att det var förbjudet hade man också ofta kvinnor med i rotarna, eftersom det inte krävdes lika många krafter. Om vintern var det däremot en hård och livsfarlig resa p.g.a. av vinterstormar och svaga och rörliga packisar. Många fick ge sina liv för ett brev som ansågs vara viktigare än postböndernas liv. Postvägen var nödvändig och överlevde även efter att Finland och Åland fallit i ryska händer under 1808-1809 års krig. Under 1850- talet ersattes postroddarna så småningom med ångfartyg och modernare fartyg. I vissa delar av Ålands och Stockholms skärgård fanns dock verksamheten kvar ända till den 31 december 1910. Rodden över Ålands hav tog 3,5 8 timmar. Sträckan är 24 sjömil. En dansk text från mitten av 1200-talet ger en utförlig beskrivning av segelleden från Sverige via Åland till Finland, de baltiska länderna och till Nyen, en försvarsskans som Sverige byggde på 1600-talet och som låg på samma plats som St. Petersburg. Landvägen följde postvägen som förmodligen var de medeltida pilgrimsvägarna. Att trafiken var livlig visar ett dokument från 1335. Biskop Peter från Uppsala som, efter de åländska kyrkoherdarnas klagan över för stor gästning av resande, stadfäste sältionde på Åland. Sältionde skulle tillfalla kyrkoherdarnas kosthåll. Prästgårdarna tjänstgjorde på den tiden som ett slags gästgiveri. Att ombesörja postforslingen var en skatteskyldighet. Eckerö
marklag skötte all post-och resandetrafik över Ålands hav. Gustav Vasa ville ha en ordnad postgång, bl.a. för att hålla en bättre kontroll över skatteindrivningen. År 1545 vädjade han i ett öppet dokument till bönderna på Eckerö att någon skulle bo på Signilskär för att ta hand om de resande som p.g.a. dåligt väder måste stanna kvar tills vädret tillät överfart. Från 1567 och fram till 1930-talet var skäret befolkat av lotsar. På Signilskär, mitt i Ålands hav, finns en kapellruin från 1100-talet. Det berättas att den engelska prinsessan Signhild fick skydd för sig och sin flotta undan ett stormigt hav. Kapellet blev hennes tack för räddningen. I slutet av 1500-talet blev trafiken allt livligare. Sändebud från Ryssland, Krim, Danmark, England och Frankrike tog vägen över Åland. Tusentals krigare passerade den här vägen. De stora transporterna var lättast att genomföra på vintern då havet var fruset. Då anlitades bönderna som vägvisare. Sommartid gick större transporter med s.k. färjor. Tyvärr vet man inte hur dessa var byggda. Bönderna klagade över hård gästning. Många resande roffade åt sig mat och hästar utan att betala för sig. Lösningen för bönderna blev nästan total skattebefrielse och 1623 blev de helt befriade från krigstjänst. År 1546 kom den första kända taxan för överfarten. Redan på 1300-talet fanns påbud att det skulle finnas gästgiverier vid alla stora farleder men först på 1600-talet blev det allmänt förekommande. I drottning Kristinas postordning från 1635 står det att postdrängen skall löpa till fots, inget uppehåll med tal och flams. Han skulle bära ett märke på bröstet och signalera sin ankomst med ett posthorn. 1638 indelades bönderna på Eckerö i rotar och de blev postbönder. 7 rotar med 8 gårdar i varje rote skulle sköta trafiken över Ålands hav. 6 bönder skulle sköta trafiken över Marsund till Freddenby, sedan skulle andra bönder frakta den vidare. Hela postvägen över hav och land var uppdelad mellan olika postbönder. Likadant var det på
Väddö. I regel var det post 1 gång/vecka. Ett brev Stockholm-Åbo kunde ta mellan 4 dagar upp till 3 veckor. När Krimkriget pågick 1854 blev det återigen oroligt i de åländska farvattnen och t.o.m. tillfälligt stopp. Åren gick och Åland började blomstra och sjöfarten som tidvis legat nere tog åter fart och ålänningarna ökade sin seglation. Allt större fartyg byggdes och långfärderna blev längre. Staden Mariehamn grundades 1861 och ångtrafiken trafikerade Stockholm-Åbo och post och gods sändes den vägen. Den gamla postvägen Eckerö-Grisslehamn förlorade i betydelse. 1870 sjösattes det nybyggda ångfartyget Postiljonen sträckan Grisslehamn-Eckerö. Redan första vintern blev fartyget fast i isen och bönderna måste ställa upp igen. Som alltid under kalla vintrar blev man tvungen att köra med häst och vagn över isen. 1895 kunde den nybyggda postjakten Sofia klara vintern och överfarten tog bara 2,5 timmar. Idag 2016 tar det 2 timmar. År 1882 inrättades en telegrafstation på Eckerö som också blev till stor nytta. 1885 for de sista bönderna över havet. Skyldigheten fanns kvar till 1910. I våra dagar har denna tradition återupplivats med den årliga postrodden i juni (lördagen före midsommar) mellan Eckerö- Grisslehamn. Allmogebåtar tävlar och man medför post över havet. 1974 gick den första postroddtävlingen. Varje år deltar ca 60 båtar. Numera även med kvinnlig besättning. Kristina Rasch höll det här föredraget den 1 mars. Mailadresser Vid ett utskick den 21 april noterades att ett par medlemmar inte har lämnat sina aktuella mailadresser till undertecknad. Felen bestod av överfull mailbox och felaktig mailadress. Återkom gärna med korrekt mailadress som du kan skriva in på klubbens hemsida www.huddingefk.se under fliken Kontakt. Peter Lidbeck
Regler för lån av kataloger i HFK Klubbens frimärkskataloger sköts av Ernst Schaffer. Du beställer kataloger endera vid klubbmöten eller genom att ringa Ernst på 08-604 19 95 eller 070-578 81 06. Lånetiden är två veckor. Vill du behålla den ytterligare en tvåveckorsperiod, måste du kontakta Ernst, för att efterhöra att den inte är beställd. Hantera katalogerna varsamt och gör inga anteckningar eller markeringar i dem. Förlorad eller förstörd katalog ersätts av den som lånat den. Klubben har en speciell lampa för att studera vattenmärken o.d. Här gäller samma regler. Annorlunda frankering: Det är bättre att kungen blir smutsig om fötterna än om huvudet. Min vän har hanterat drottningen på samma renliga sätt. Frankören steg i min aktning! Barnkontroll modell mormor Läkaren som pysslat om en 80 årig dam i nästan hela hennes liv gick i pension. När damen skulle gå på kontroll till den nye läkaren så bad han damen att ta med sig en lista på hennes mediciner. När han läste igenom listan blev han ytterst överraskad när han förstod att den gamla damen hade ett recept för p-piller. När han frågade om dessa p-piller så svarade damen: - De hjälper mig att sova gott om natten. - Men det finns inget i dessa piller som ger bättre nattsömn. - Jo, jag vet det. Men varje morgon så blandar jag ett piller i ett glas apelsinjuice för min 16-åriga dotterdotter. Tro mig, jag sover så väldigt bra med detta.
Frimärkskataloger Länder År A Facit 2014 B Facit postal 2009 1 Mellaneuropa (Lichtenstein Ungern) 2010 2 Sydvästeuropa (Andorra Spanien) 2010 3 Sydeuropa (Albanien Vatikanen) 2010 4 Sydosteuropa (Bulgarien Cypern) 2010-11 5 Nordeuropa (Danmark Sverige) 2010-11 6 Västeuropa (Belgien Holland) 2010-11 7 Östeuropa (Karpatien Ukraina) 2010-11 8 Tyskland 2005-06 9a China 2008 9b Japan Mongoliet 2008 10 Nord- och Centralamerika 2000 11a Sydamerika 2009-10 A-I 11c Sydamerika 2009-10 K-Z 11b Karibien 2000 12a Syd- o Centralafrika 2011-12 12b Västafrika 2001-02 12c Nord- o Östafrika 2009 13a Sydasien 2010-11 13b Sydostasien 2010-11 13b Central- och Östasien 1998 14 Australien 2010
Avsändare: Huddinge Frimärksklubb c/o Peter Lidbeck Brännkyrkagatan 87 V 118 23 Stockholm Glöm inte att informera klubben när du byter adress. B EKONOMI BREV
Bilaga till Taggen 2/2016 MEDLEMSLOTTERI i Huddinge frimärksklubb Liksom förra året kommer klubben att ordna ett medlemslotteri med fina priser. Syftet är att stimulera till ökad närvaro på tisdagsträffarna, att få nya medlemmar och att behålla gamla. Dessutom kan det vara kul med lite spänning! Samma regler som förra året: Varje medlem, som betalt medlemsavgift, får en lott. För varje besök på årets klubbträffar erhålls ytterligare en lott. Det kan alltså löna sig att komma på mötena! Lotterna är gratis! Dragningen sker vid julfesten i december. Vinsterna kommer att bestå av presentkort och frimärken eller tillbehör: Pris Värde 1 700 kr (presentkort) 2 350 kr (presentkort) 3 200 kr (presentkort) 4 100 kr 5 100 kr 6-10 75 kr 11-15 50 kr Klubbvernissage Vi erbjuder våra medlemmar att komma ut i ljuset och visa oss andra vad man kan samla på. Det blir en aktivitet där reglerna enbart består av de monteringsartiklar som klubben tillhandahåller: A4-papper, fotohörn, fastsättare, plastremsor och plastfickor. Enda kravet är att det är ett tema som illustreras med frimärken och/ eller försändelser inkl. vykort och som sätts upp på minst 6 blad, dock högst 12. Du måste skriva en rubrik och några ord på varje blad som förklarar vad som visas.
Vi har valt att kalla det vernissage då vi enbart vill inspirera till att samla ihop ett material som visar vad man kan samla och hur man kan illustrera det med frimärken och försändelser inom temat. Det är därmed ingen utställning som bedöms där stor vikt läggs på presentation. Vi fokuserar enbart på tema och innehåll. Alla som deltar kommer att få ett pris. Bertils föredrag om montering den 19 april kan vara till hjälp. Vernissagen kommer vi att ha vid halvårsmötet i november. Om man börjar med att rota i lådor och pärmar och sorterar materialet brukar det automatiskt ge idéer till teman. Låt oss ägna en del av den regniga delen av sommaren till detta för att komma till första mötet i höst för anmälan till klubbvernissagen. Leif Ruud Nyordning på klubbmötena: När icke medlemmar kommer till våra klubbmöten för att rådfråga oss om sina samlingar (värdering o.d.) så ska kontakten med dessa gäster skötas av utsedda personer, för närvarande Peter Lidbeck och Harold Löwing. När icke medlemmar kommer till våra klubbmöten bara för att se vad vi håller på med så ska gästen alltid välkomnas av ordförande som (efter ett kort samtal) i sin tur kan överlåta gästen till någon annan inom styrelsen, som får informera av vår verksamhet och slutligen försöka få dem att bli medlemmar. Styrelsen