1 (5) Mark- och miljödomstolarna PM Stämningsmål I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för stämningsmål. Observera att uppgifterna i detta PM inte är en uttömmande redogörelse för gällande bestämmelser. Inledning Stämningsmål rör tvister mellan parter; ibland mellan enskilda parter och ibland, som i mål om ersättning enligt 31 kap. miljöbalken (MB), mellan enskild och offentlig part. Till skillnad mot i ansökningsmålen, får domstolens avgörande rättskraft endast i förhållande till parterna och inte mot tredje man. Flertalet mål rör sådana tvister där förlikning är tillåten (dispositiva mål). Några typer av fastighetsmål (t.ex. expropriations- och tomträttsmål) är å andra sidan sådana där förlikning inte är tillåten (indispositiva mål). Översikt över gången i ett stämningsmål 1. Käranden ansöker om stämning hos mark- och miljödomstolen. 2. Hantering av ev. ansökningsavgift. 3. Granskning och ev. föreläggande om komplettering, t.ex. av yrkande eller grunder. 4. Om inte domstolen avvisar ansökan, utfärdar den stämning på svaranden, delges, i vissa fall kan domstolen meddela dom direkt utan stämning. 5. Svaromål kommuniceras med käranden. 6. Ev. ytterligare skriftväxling. 7. Ev. muntlig förberedelse 8. Huvudförhandling och ev. syn. 9. Domstolen meddelar dom. Vilka stämningsmål förekommer? Hos mark- och miljödomstolarna förekommer ett antal olika mål som hanteras som stämningsmål; ersättnings- och miljöskademål enligt miljöbalken, ett antal olika måltyper enligt lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (LSV). Dessutom finns ett stort antal fastighetsrättsliga mål som inleds genom stämning. R2B
2 (5) Stämningsmål enligt MB och LSV Stämningsmål enligt MB avser främst miljöskademål (32 kap. MB) och ersättningsmål (31 kap. MB) men också mål som har anknytning till vattenverksamhet. I 21 kap. 1 4-7 och 9 p. MB finns en uppräkning av stämningsmål. Vissa stämningsmål som avser vattenverksamhet finns också uppräknade i 7 kap. 2 lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, LSV. Fastighetsrättsliga tvister som stämningsmål Ett antal fastighetsmål hanteras som stämningsmål och talan väcks hos domstolen genom stämning, t.ex. tomträttsmål, expropriationsmål, ersättningsmål enligt bl.a. väglagen och klander av stämmobeslut eller sysslomans redovisning enligt fastighetsbildningslagen (FBL). Andra mål som förekommer är tvister enligt plan- och bygglagen (PBL) om t.ex. gatukostnader. Vilka mål som hanteras som stämningsmål framgår av respektive författning. I avsnitt 2.2 redovisas kort ett antal av de typer av fastighetsrättsliga stämningsmål som kan förekomma vid mark- och miljödomstolen. Vissa fastighetsrättsliga tvister, t.ex. tomträttsmål och expropriationsmål, är indispositiva mål, dvs. förlikning är inte tillåten. I dessa mål kan en svarande inte i stämning föreläggas att avge svaromål vid risk för tredskodom. Det innebär också att domstolen inte kan stadfästa en förlikning mellan parterna. En sådan överenskommelse får därför ses som ett yrkande respektive medgivande av talan. Processuella bestämmelser MB saknar bestämmelser om handläggning av stämningsmål, men det framgår av 4 kap. 1 lag (SFS 2010:921) om mark- och miljödomstolar (LMM) att rättegångsbalkens (RB:s) tvistemålsregler kompletterar de processuella bestämmelserna. Beträffande vissa stämningsmål som avser vattenverksamhet finns dessutom föreskrifter i 7 kap. 8-12 LSV. För de fastighetsmål som ska hanteras som stämningsmål: Expropriationsmål, tomträttsmål, klander av stämmobeslut, etc., gäller också RB:s tvistemålsbestämmelser, 4 kap. 1 LMM. Målets beredning - inledningsskedet Vad ska en stämningsansökan innehålla? Talan i stämningsmål ska väckas genom ansökan om stämning. En sådan ansökan ska vara skriftlig och undertecknad av käranden eller dennes ombud ges in i original och i så många kopior att ett exemplar kan förvaras i domstolens akt och ett exemplar delges varje svarande. Om tillräckligt många exemplar inte ges in ska domstolen på kärandens bekostnad mångfaldiga ansökningen.
3 (5) Ansökan ska innehålla sådana uppgifter om käranden och motpart(er) att delgivning kan ske (namn, yrke, personnummer eller organisationsnummer, adress, telefonnummer m.m.). Motsvarande uppgifter ska lämnas för ev. ställföreträdare. För ev. ombud anges namn, postadress och telefonnummer. Fullmakt för ombudet ska ges in i original. uppgifter om organisationsnummer eller personnummer för parterna (för ev. betalningsskyldighet), ett bestämt yrkande som bestämmer ramen för processen, en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för yrkandet, uppgift om de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, (bevisningen kan dock uppges och ges in senare under förberedelsen eller vid huvudförhandlingen), uppgift om de omständigheter som gör domstolen behörig, om inte detta framgår av det som anförts i övrigt. I expropriationsmål enligt expropriationslagen (ExprL) ska ansökan dessutom innehålla uppgift om kända sakägare, den ersättning som erbjuds samt den tidpunkt då tillträde önskas. En exproprierande ska självmant visa gravationsbevis beträffande fastigheten. Om det är fråga om två eller flera fastigheter med olika ägare, behövs det endast om domstolen begär det. Om fastighetsindelningen ändras pga. expropriationen, ska den exproprierande lämna över karta (i två ex) med beskrivning över området till domstolen. Dessa dokument ska ha upprättats av lantmäterimyndigheten. Motsvarande gäller om nyttjanderätt eller servitut bildas eller begränsas. Utfärdande av stämning Om stämningsansökningen inte avvisas ska domstolen utfärda stämning på svaranden. Domstolen får dock i vissa fall, t.ex. om det är uppenbart att käromålet är ogrundat, genast meddela dom i stället för att utfärda stämning.
4 (5) Muntlig förberedelse, huvudförhandling och syn i stämningsmål Förberedelsen är skriftlig eller muntlig. Syftet med förberedelsen är att klarlägga vari tvisten består, hur parterna ställer sig till de faktiska omständigheterna som har åberopats i målet samt att planera den kommande huvudförhandlingen. När förberedelsen är avslutad ska som huvudregel huvudförhandling hållas. Under vissa omständigheter kan stämningsmål avgöras på handlingarna. Ordföranden anger vem som ska kallas till domstolens förhandlingar och sammanträden. Ordföranden anger också på vilket sätt vederbörande ska kallas. Domstolen bestämmer även tid och plats för förhandlingen. Huvudförhandlingen Huvudförhandlingen har i princip följande förlopp: 1. Eventuell presentation av domstolen. 2. Närvarande antecknas. 3. Rätten klarlägger huruvida det föreligger hinder mot huvudförhandling. Om det föreligger hinder mot huvudförhandlingen ska denna enligt huvudregeln ställas in och sättas ut till en annan dag. 4. Parternas yrkanden och grunder. 5. Parterna utvecklar sin talan. 6. Bevisupptagning: Förhör med parter, vittnen, sakkunniga, genomgång av skriftlig bevisning samt syn. 7. Parterna slutför sin talan. 8. Rättegångskostnader. 9. Tid för domstolens dom. Rättegångskostnader och ersättningsfrågor Rättegångskostnader Reglerna i 18 kap. RB om rättegångskostnad i tvistemål är tillämpliga i stämningsmål. Som huvudregel gäller enligt 18 kap. 1 RB att den part som förlorar ska betala den vinnande partens kostnader. Det finns ett antal undantag och särregler beträffande ansvar för rättegångskostnader, t.ex. i ersättningsmål enligt 31 kap. MB och i fastighetsmål som avser inlösen eller intrång beträffande mark. Ersättning till vittnen m.fl. Vittnen och andra som hörs vid en tingsrätt har rätt till ersättning för sin inställelse. Fråga om ersättning till vittnen m.fl. tas i regel upp i anslutning till respektive förhör. Vem som slutgiltigt ska stå för kostnaderna för vittnen m.fl. är en
fråga om rättegångskostnad och avgörs i dom eller slutligt beslut. 5 (5) Ersättning av allmänna medel kan utgå bl.a. om parten har rättshjälp. Domstolens kostnader Domstolens kostnader för syn stannar på staten. Detsamma gäller kostnader för sammanträdeslokaler och liknande. Käranden i stämningsmål som avses i 7 kap. 2 LSV är dock skyldig att ersätta mark- och miljödomstolens kostnader för sakkunnig som har tillkallats av domstolen och lokaler för sammanträden. Den allmänna regeln om skyldighet för statliga myndigheter och kommuner att kostnadsfritt låna ut lokaler är tillämplig även i stämningsmål. Målet avgörs Domstolens sammansättning Huvudregeln är att mark- och miljödomstolen i stämningsmål har stor sammansättning med ordförande (jurisdomare), ett tekniskt råd och två särskilda ledamöter. Andra sammansättningar av rätten är möjliga, till exempel kan rätten ibland endast bestå av ordförande och tekniskt råd. Domen meddelas Om domstolen har hållit huvudförhandling i ett stämningsmål avseende vattenverksamhet är huvudregeln att dom ska meddelas inom två månader efter det att förhandlingen avslutades. För övriga stämningsmål gäller att dom ska meddelas inom två veckor från förhandlingen, om detta inte möter synnerligt hinder. Överklagande av dom Mark- och miljödomstolens domar och slutliga beslut i stämningsmål överklagas hos Mark- och miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt inom tre veckor från den dag då domen/beslutet meddelades och därefter till Högsta domstolen som slutinstans.