Kungl. Konsthögskolans budgetunderlag för åren 2015 2017

2014 02 19 Vårt diarienr.: 202.222/13 Ert diarienr.: U2013/6567/UH Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Kungl. Konsthögskolans budgetunderlag för åren 2015 2017 Bedömning av arbetsmarknadens behov och studentefterfrågan Konstnärers arbetsmarknad kännetecknas av att det stora flertalet inte anställs utan är sina egna arbetsgivare. I den alumnundersökning som Kungl. Konsthögskolan publicerade 2012 framgick att 95 procent av studenterna som tagit en examen i fri konst helt eller devis arbetat som konstnär efter studierna av dessa var knappt 80 procent var egenföretagare. Efterfrågan på Kungl. Konsthögskolans utbildningar fortsätter att vara mycket hög. Till det femåriga programmet i fri konst var det 38 sökande per plats. Antal sökande till masterprogrammet ligger runt 200 som tidigare år. Till de mer riktade vidareutbildningarna till yrkesverksamma är söktrycket inte lika högt vilket beror på att de är tematiskt fördjupande och vänder sig därigenom till en smalare målgrupp av yrkesverksamma konstnärer och arkitekter. Införandet av studieavgifter för studenter från tredje land har försvårat för Kungl. Konsthögskolan att rekrytera internationella studenter. Tilldelning av stipendier är för låg för att kunna ha en bred internationell profil. Planering av utbudet och prioritering baserade på behovsanalyser Kungl. Konsthögskolan är Sveriges äldsta och en av de mest tongivande högskolorna inom konstområdet. Högskolan erbjuder konstnärlig utbildning av hög internationell kvalitet inom huvudområdet fri konst. Högskolan bedriver utbildning på grundnivå och avancerad nivå, och samarbetar med andra lärosäten kring konstnärlig doktorandutbildning och konstnärlig forskning inom konst och arkitektur med doktorander inom dessa områden. Högskolan kommer även i framtiden att 1

befinna sig i framkanten av den konstnärliga utvecklingen samtidigt som man kommer att behålla en konstnärlig bredd med så väl traditionella tekniker som de allra senaste inom digital teknologi och 3Dtekniker. Kungl. Konsthögskolans strategi är att utbudet på avancerad nivå ska utgöra cirka två tredjedelar av de studerande samt att grundnivå omfattar cirka en tredjedel. En viktig del i strategin är att vidareutbilda yrkesverksamma konstnärer och arkitekter. Kungl. Konsthögskolan har en solid bas i vidareutbildningen av yrkesverksamma inom det konstnärliga området, men har också sedan några år en ettårig utbildning med fokus på konstnärlig forskning, Mejan Residents. Från och med hösten 2013 antas studenter till ett femårigt program i fri konst. Efter tre års godkända studier kan studenten ta ut en kandidatexamen och efter ytterligare två år en masterexamen. Godkänd kandidatexamen krävs för att kunna fortsätta de två sista åren på avancerad nivå. Det ges fortfarande möjlighet att söka ett tvåårigt masterprogram i fri konst, som löper parallellt med åk 4 och åk 5 på det femåriga programmet. Inom fri konst erbjuds också en projektutbildning (60 hp) för yrkesverksamma konstnärer, Mejan Residents, som är ettåriga individuella konstnärliga forskningsprojekt båda på avancerad nivå (60 hp), samt ett gäststudentprogram (60 hp) för studenter med utländsk högre konstutbildning. På avdelningen Mejan Arc gavs påbyggnadsutbildningar på avancerad nivå inom områdena restaureringskonst (60 hp), arkitektur (60 hp) samt den tvärdisciplinära kursen Konst & Arkitektur (30 hp) samt en kurs inom arkitekturteori och arkitekturhistoria (30 hp). Från och med våren 2014 kommer Kungl. Konsthögskolan att ingå i ett forskningssamarbete med Stockholms konstnärliga högskola. Samarbetet inbegriper finansieringen av två forskarutbildningsplatser samt deltagande i planering av seminarier och representation i den nya högskolans forskningsnämnd. Kungl. Konsthögskolan fortsätter även samarbetet med den Konstnärliga forskarskolan och har tre doktorander kopplade till detta samarbete. Doktorandsamarbete finns även med Stockholms universitet. Kungl. Konsthögskolan har vidare samarbeten med bland andra Stockholms universitet, Södertörns högskola och Konstfack, vad gäller kurser, utrustning och forskning. Dessutom fortsätter samarbetet i Kista/Husby tillsammans med Kungl. Musikhögskolan och Stockholms universitet. Syftet med detta är att etablera en plattform för tvärkonstnärliga samarbetsprojekt och breddad rekrytering. Fördelning mellan grundnivå och avancerad nivå Kungl. Konsthögskolan bedömer att uppdraget vad gäller helårsstudenter och helårsprestationer kommer att uppnås under perioden, då högskolan har ett fortsatt högt söktryck till utbildningarna av ett stort antal väl kvalificerade sökanden. Det anvisade takbeloppet kommer att uppnås. Tidigare överproduktion har under de senaste åren minskat. Kungl. Konsthögskolan avser inte att utöka antalet helårsplatser, men planerar att bibehålla en större andel platser på den avancerade nivån inom fri konst och på Mejan Arc. Vidare- och påbyggnadsutbildningarna på avancerad nivå för yrkesverksamma konstnärer, arkitekter, teoretiker m.fl. kommer få ökat utrymme. Högskolans starka position med välutrustade verkstäder, central placering och kompetent och internationell meriterad lärarstab ger goda förutsättningar för ökad spetsutbildning på avancerad nivå. Kungl. Konsthögskolan avser även att undersöka möjligheten att i högre grad attrahera utländska studenter, till främst studier på avancerad nivå. Den fördel högskolan har med ett rikt verkstadsutbud och kombinationen konst och arkitektur bedömer vi vara konkurrenskraftig. Prioritering mellan program och kurser, campus och distans 2

Kungl. Konsthögskolan bedriver ett femårigt program i fri konst och en tvåårig masterutbildning i fri konst. Inom fri konst erbjöds också en projektutbildning (60 hp) för yrkesverksamma konstnärer, Mejan Residents, som är ettåriga individuella konstnärliga forskningsprojekt båda på avancerad nivå (60 hp), samt ett gäststudentprogram (60 hp) för studenter med utländsk högre konstutbildning. På avdelningen Mejan Arc ges påbyggnadsutbildningar på avancerad nivå inom områdena restaureringskonst (60 hp), arkitektur (60 hp) samt den tvärdisciplinära ettåriga kursen Konst & Arkitektur (30 hp) samt en ettårig kurs (30 hp) inom arkitekturteori och arkitekturhistoria (30 hp). Kungl. Konsthögskolan bedriver i huvudsak all utbildning på Skeppsholmen och bibehåller strategin att konstnärlig utbildning bedrivs på campus och där det ges handledning och kurser. I vissa kurser finns webbstöd som ett komplement och högskolan kommer att utveckla detta som ett komplement till den platsbundna undervisningen, men inte bedriva undervisning helt på distans. Bedömning av ekonomisk utveckling och strategiska utmaningar God tillgång till lokaler har varit en viktig del i undervisningen och varit ett omistligt argument för att attrahera de bästa studenterna såväl nationellt som internationellt. Kungl. Konsthögskolan har gjort stora förändringar i sitt lokalbestånd genom en minskning av antalet kvadratmetrar och koncentrerat sig till Skeppsholmen. Detta främst p.g.a. höga kostnader för hyra av ateljéer, utställningslokaler och projektateljéer i Konstakademins lokaler. Ateljésituationen är idag ansträngd och har nått en smärtgräns. I december 2013 sade Statens Fastighetsverk upp kontraktet för Konsthögskolans huvudlokaler. Hyran för det nya kontraktet uppgick till 1,3 miljoner mer än vad Konsthögskolan har idag. Statens Fastighetsverk argumenterade att en stor del av skolans lokaler bör ha motsvarande hyra som likvärdiga kontorslokaler. Skolans lokaler är byggda 1995 för Konsthögskolan och kan inte jämställas med kontorslokaler. Konstnärsateljéer är undervisningsrum och inte kontor. Konsthögskolan motsätter sig den nya hyressättningen och har tagit ärendet till Hyresnämnden och träffas ingen överenskommelse får ärendet avgöras på departementsnivå. Budgetläget är kärvt och under 2013 genomförde skolan en översyn av tjänster och drift för att 2014 kunna presentera en budget i balans för styrelsen. Detta gjordes också, men det ökade hyreskravet från Statens fastighetsverk underminerar skolans ekonomi. Lokalerna på Skeppsholmen är anpassade för skolans utbildning och alternativa lokaler är inte enkelt att uppbringa för den komplexa verksamhet som bedrivs. Även om lokalerna är anpassade till skolans utbildning, saknas tillgång till ett restaurangkök och café på skolan. En ombyggnad skulle kosta 4-5 miljoner kronor och det är medel som Kungl. Konsthögskolan inte kan bära själv. Kungl. Konsthögskolan avser att vara en aktiv part i den Konstnärliga forskarskolan. Forskarskolan kommer fortsättningsvis att vara en viktig plattform för högskolan och högskolans doktorander och handledare. Ambitionen under perioden 2015-2017 är att fortsätta den forskningssatsning som nu inletts. För att kunna bedriva forskning och forskarutbildning krävs att Kungl. Konsthögskolan får medel i motsvarande nivå som andra lärosäten. Dagens nivå är inte tillräcklig för att en kontinuitet ska uppnås och att en kvalitativ verksamhet ska kunna byggas upp. Möjligheterna till att få in extern finansiering för att förstärka forskningsområdet fortsätter att undersökas. Högskolan är angelägen om att kunna fortsätta bygga vidare på forskningssatsningen och äskar om medel för att kunna anställa en doktorand per år under perioden 2015 2017. Doktorandsatsningen planeras inom konst och arkitektur med inriktning på urbana miljöer och denna satsning är unik nationellt men även internationellt. Kostnaden beräknas till 800 tkr per år och doktorand, på grund av att högskolan måste betala doktorandlön och merkostnader, t.ex. anordnandet av seminarier, driftsbudget, biträdande extern handledare och examinationskostnader. 3

Kungl. Konsthögskolan har idag möjlighet att erbjuda kurser i en mängd olika tekniker, som sträcker sig från de traditionella till de allra senaste digitala. Lärarna som undervisar i de olika verkstäderna har en djup och bred teknisk konstnärlig kompetens inom respektive område. Sammantaget betyder detta att ingen konstnärlig högskola i Sverige kan mäta sig med den utrustning och den höga lärarkompetens som finns på högskolan. Att behålla de traditionella teknikerna har man alltid värnat om vid högskolan; tradition och nytänkande ska finnas på en och samma gång. Denna strategi att både befinna sig i bräschen för nya tekniker och samtidigt behålla äldre tekniker är unik, men också mycket kostsam. Lärartjänster har skurits ner och tidigare heltidsanställningar för lärare har gjorts om till halvtidstjänster. Kungl. Konsthögskolan har ambitionen att förena äldre kunskap med innovativt nytänkande. Att bibehålla traditionella tekniker och levandegöra dessa är en kulturhistorisk och kulturpolitiskt viktig uppgift samtidigt som det är viktigt att utbilda nya konstnärer i dessa tekniker. Dessa äldre tekniker är många gånger dyra i drift och kräver stora lokaler, det gäller bland annat bronsgjuteri, grafik och muralmåleri. Om Kungl. Konsthögskolans medel krymper tvingas högskolan göra prioriteringar vilka riskerar att vissa av dessa tekniker kommer att försvinna och som tidigare nämnts även från konsthögskoleundervisningen i Sverige. De andra konsthögskolorna i landet och Norden efterfrågar möjligheten att förlägga kurser för sina studenter vid Kungl. Konsthögskolan i tekniker som de själva inte längre kan erbjuda. Ett stort intresse märks också för Kungl. Konsthögskolans grafikavdelning. Kungl. Konsthögskolan vill etablera ett nationellt utbildningscentrum för äldre tekniker, vilket Kungl. Konsthögskolan äskar om 2 miljoner kr årligen, vilket innefattar lärartjänster av de tekniker som är hotade av nedläggning, samt kostnader för drift, utrustning och underhåll. Investeringar och anläggningstillgångar Utrustningen i Kungl. Konsthögskolans många verkstäder behöver kontinuerligt förnyas och kompletteras, inte minst med tanke på säkerhet och arbetsmiljö. Undervisning inom ny teknik medför fortlöpande investeringar i basutrustning och mer avancerad utrustning. Högskolan har under de senaste åren investerat i både förnyelse- och ersättningsutrustning, något som även kommer att ske framöver. Det finns dock inte anledning att i dagsläget höja låneramen. Investeringar i lokaler och lokalförsörjning Konstnärlig utbildning är lokalkrävande och därmed kostnadskrävande. En ständig översyn av lokalförsörjningen pågår. Konsthögskolan bedömer att minskning av lokaler har nått en nedre gräns och kan inte minskas mer. I och med uppsägning av kontraktet på Skeppsholmen, där kostnadsnivån inte kunde förutsägas med hänvisning till att skolan ska betala marknadshyror, ser lokalförsörjningen inte så positiv ut. Räntekonto och kredit i Riksgäldskontoret För Kungl. Konsthögskolan är det fortsatt angeläget att ha kvar samma kreditutrymme på räntekontot som innevarande budgetår. Avgiftsbelagd verksamhet Den avgiftsbelagda verksamheten vid Kungl. Konsthögskolan har hittills bestått av intäkter enligt paragraf 4 avgiftsförordningen. Dessa räknas enligt terminologin inte som egentliga avgiftsintäkter. 4

Under 2014 bedriver högskolan en beställd utbildning på uppdrag av Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Anmälnings- och studieavgifter för sökande från tredje land tas ut. Stipendier till studerande vid Mejan Arc (f.d. Arkitekturskolan vid KKH) Kungl. Konsthögskolan ska enlig regleringsbrevet dela ut tre stipendier till studerande vid Arkitekturskolan (Mejan Arc). Det totala beloppet för 2013 var 41 000 kr per år. Högskolan anser liksom tidigare att beloppet bör räknas upp och höjas till 60 000 kr, för att varje stipendiat ska få 20 000 kr. Sammanfattande bedömning Under perioden 2015-2017 kommer fokus att ligga på att utveckla det nya femåriga programmet i fri konst, fortsatta arbetet med kvalitetssäkringen samt att utveckla utbildningarna på den avancerade nivån. Inom utbildningen på grundnivå och avancerad nivå kommer högskolan att nå takbeloppet under perioden. Kungl. Konsthögskolan avser inte att öka omfattningen på utbildningen, men planerar att bibehålla fokus på den avancerade nivån. Grundutbildningsanslaget minskar i reella termer, vilket påverkar förutsättningarna att kunna erbjuda en internationellt konkurrenskraftig utbildning. Den reella neddragningen av anslagen, gör att högskolan står inför svåra avvägningar, vad gäller satsningar på nya tekniker och bevarandet av de traditionella. För att kunna bidra till bevarandet av traditionella tekniker, som hotas försvinna inom svensk högskoleutbildning, äskar Kungl. Konsthögskolan om 2 miljoner kr årligen för att kunna fortsätta bedriva undervisning inom dessa områden. Satsningen på den konstnärliga forskningen kommer under perioden att vara ett av de högst prioriterade områdena. För att kunna fortsätta bygga en lokal forskningsmiljö och i framtiden kunna söka examensrätt för den konstnärliga doktorsexamen, vill Kungl. Konsthögskolan kunna utöka antalet doktorander. För detta ändamål äskar högskolan om medel för att kunna anställa tre doktorander under perioden 2015-2017, till en kostnad av 800 tkr per år och doktorand. Beslut om detta budgetunderlag har fattats av högskolestyrelsen den 19 februari 2014. I beslutet deltog ordförande Berit Svedberg, ledamöterna Tomas Endresen, Tom Hedqvist, Per Josefsson, Helena Mattsson, David Neuman, Tore Nilsson, Johanna Nordin, Britta Persson, Cecilia Sagrén, Ann-Sofi Sidén, Cecilia Sjöholm, Ozan Zunar, Karin Willén och Måns Wrange. Måns Wrange Rektor Lars-Erik Olsson Förvaltningschef 5

Bilaga Till Kungl. Konsthögskolans budgetunderlag för åren 2015-2017 Tabell 1 Total budget ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag 64 863 66 608 70 220 72 049 74 204 Avgifter 2 513 2 150 2 150 2 150 2 150 Bidrag 2 772 2 500 2 500 2 500 2 500 Finansiella intäkter 158 140 140 140 140 Summa intäkter 70 306 71 398 75 010 76 839 78 994 Verksamhetens kostnader Personal -34 904-33 070-36 800-38 600-40 300 Lokaler -19 961-20 100-21 500-21 800-22 100 Drift/Övrigt -15 331-17 419-15 010-14 789-14 944 Avskrivningar -1 501-1 650-1 650-1 600-1 600 Finansiella kostnader -53-90 -50-50 -50 Summa kostnader -71 750-72 329-75 010-76 839-78 994 Verksamhetsutfall -1 444-931 0 0 0 Transfereringar 0 0 0 0 0 Årets kapitalförändring/ Årets resultat -1 444-931 0 0 0 Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 11 358 10 427 10 427 10 427 10 427 Utgående oförbrukade bidrag 1170 800 1000 1000 1000 6

Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Takbelopp 59 295 60 431 63 182 64 134 65 387 Beräknad avräkning 2 (A) Särskilda åtaganden lokaler 1 242 1 268 1 268 1 268 1 268 Anslag (A+B) 60 537 61 699 64 450 65 402 66 655 Avgifter 2 359 2 000 2 000 2 000 2 000 Bidrag 1 690 1 500 1 500 1 500 1 500 Finansiella intäkter 158 140 140 140 140 Summa intäkter 3 64 744 65 339 68 090 69 042 70 295 Verksamhetens kostnader Personal -31 769-30 350-33 000-33 700-34 200 Lokaler -17 765-18 095-19 135-19 402-19 669 Drift/Övrigt -13 358-15 671-13 260-13 039-13 194 Avskrivningar -1 501-1 650-1 650-1 600-1 600 Finansiella kostnader -53-50 -50-50 -50 Summa kostnader -64 446-65 816-67 095-67 791-68 713 Årets kapitalförändring/ Årets resultat 298-477 995 1 251 1 582 2 Beräknad avräkning av anslag för grundutbildning bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 3 Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter. 7

Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag 4 326 4 909 5 770 6 647 7 549 Avgifter 154 150 150 150 150 Bidrag 1 082 1 000 1 000 1 000 1 000 Finansiella intäkter 0 0 0 0 0 Summa intäkter 5 562 6 059 6 920 7 797 8 699 Verksamhetens kostnader Personal -3 135-2 720-3 800-4 900-6 100 Lokaler -2 196-2 005-2 365-2 398-2 431 Drift/Övrigt -1 973-1 748-1 750-1 750-1 750 Avskrivningar 0 0 0 0 0 Finansiella kostnader 0 0 0 0 0 Summa kostnader -7 304-6 473-7 915-9 048-10 281 Årets kapitalförändring/ Årets resultat -1 742-414 -995-1 251-1 582 8

Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit Investeringar i ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 anläggningstillgångar 1 (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. IB lån i Riksgäldskontoret 4 676 4 203 4 103 3 953 3 853 Beräknad nyupplåning 1 028 1 550 1 500 1 500 1 500 varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar 0 0 0 0 0 Beräknad amortering 1 501 1 650 1 650 1 600 1 600 UB lån i Riksgäldkontoret 4 203 4 103 3 953 3 853 3 753 Maximalt utnyttjande av låneramen under året 4 676 4 303 4 403 4 503 4 603 Föreslagen låneram 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 Beräknad ränteutgift 47 50 50 50 50 Ränteantaganden för nyupplåning (%) 1,02 0,76 1,00 1,00 1,00 Summa räntor och amorteringar 1 548 1 700 1 700 1 650 1 650 Maximalt utnyttjande av räntekontokrediten under året 0 0 0 0 0 1 Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 9

Tabell 5 Lokalförsörjning Redovisning av lokaler (mnkr) ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Area, kvm LOA, utifrån lokalförsörjningsplanen föregående års utgång 11 518 11 219 11 219 11 117 11 117 ökning under året 0 0 0 0 0 minskning under året -299 0-102 0 0 vid årets utgång (A) 11 219 11 219 11 117 11 117 11 117 Förbättringsutgift på annans fastighet 2,1 1,7 1,5 1,2 0,9 nyinvesteringar 0,1 0,4 0,4 0,4 0,4 avskrivningar 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Total årshyra enligt hyresavtal, utifrån lokalförsörjningsplan (B) 17,4 17,4 18,8 19,0 19,2 Genomsnittlig hyra (kr/m 2 LOA) 1 551 1 551 1 691 1 709 1 727 Lokalkostnader (C) 20,0 20,1 21,5 21,6 21,7 Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) 1 779 1 792 1 934 1 943 1 952 Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 27,82% 27,79% 28,66% 28,37% 27,98% 10

Tabell 6 Avgifter (tkr) Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat År -1 1052 1035 17 varav tjänsteexport 0 0 0 År 0 1000 1000 0 varav tjänsteexport 0 0 0 År 1 1000 1000 0 varav tjänsteexport 0 0 0 Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel 1 Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat År -1 0 0 0 0 År 0 0 0 0 0 År 1 0 0 0 0 Avgiftsintäkter enligt 4 och 15 avgiftsförordningen ska inte redovisas. Avgifter avser Beställd utbildning DSV Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter 11