Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län

Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf) Marianne Janson Annica Blomkvist Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Dokumentkategori: Version 2 Gäller för: Dalarnas kommuner Godkänt av Medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Dalarna Anders Lindblom Gäller fr.o.m. t.o.m. 2009-03-20 2015-07-31 Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län

Innehållsförteckning Inledning 6 Smittspridning 8 Smittvägar Basala hygienrutiner 10 Handdesinfektion Handtvätt Handskar Skyddskläder Stänkskydd Personlig hygien 12 Händer Arbetsdräkt Hår Smycken Renhetsgrader 13 Rent Höggradigt rent Sterilt Förvaring av sterila och höggradigt rena produkter Desinfektion 15 Spoldesinfektor Diskdesinfektor Kemisk desinfektion av föremål Kemisk desinfektion av ytor Desinfektionsmedel Desinfektionsrum Städning 18 Syftet med städning Grundläggande regler Akut nedsmutsning Städmetoder Städning av vårdtagares rum/lägenhet Städning av toalett/våtutrymme Slutstädning Rengöring av hjälpmedel Gånghjälpmedel Rullstolar Toalettstolsförhöjning samt toalett-/duschstolar Tvätt 21 Allmänt Smutstvätt från ej infekterad vårdtagare Smutstvätt från infekterad vårdtagare Omhändertagande av ren tvätt Tvätt av personalens arbetsdräkt Avfall 23 Konventionellt avfall Farligt avfall 2

Livsmedelshygien 25 Sondmatning 27 Sondtyper Skötsel av sond Ordination Sondnäring Förbrukningsartiklar Aggregat Sondspruta Behållare till icke steril produkt Matningsslang till knapp Såromläggning 30 Ordination Steril rutin Ren rutin Hantering av omläggningsmaterial Efter såromläggningen Hantering av instrument Förvaring av material hos vårdtagare Urinkateter 32 Ordination, indikation Steril metod Ren metod Insättning och skötsel Urinuppsamlingssystem Blåssköljning Daglig skötsel av kvarvarande kateter (KAD) Suprapubisk urinkateter Urostomi Hantering av urinflaskor (och bäcken) Skötsel av infartsvägar 34 Andningsvård 36 Sugning av luftvägar Syrgasbehandling Inhalationsbehandling Trakeostoma och trakealkanyl Blodsmitta 38 Smittvägar För att minska risken för blodsmitta från förorenat föremål/vätska till annan vårdtagare Vårdtagare med känd eller misstänkt blodsmitta: Desinfektion av ytor Desinfektion av föremål Disk Städning Tvätt Avfall Personal Undvik tillbud och skador Åtgärder vid tillbud Ansvar 3

Utbrott av magsjuka 40 Bakgrund Smittvägar Symtom Handläggning av misstänkt smittsamma diarréer/kräkningar Hygienrutiner vid magsjuka Åtgärder vid tarmsmitta i särskilt boende/grupp-, korttids- och växelvårdsboende Clostridium difficile 44 Bakgrund Smittspridning Vård Spill av avföring Tvätt Avfall Daglig städning Slutstädning Utrustning Resistenta bakterier 45 ESBL Bakgrund Smittspridning Vård Personal Undersökning och behandling Besökare Hantering av urinflaskor och bäcken Urinkatetrar Rengöring och desinfektion Hjälpmedel Tvätt Avfall Slutstädning VRE 48 Bakgrund Smittvägar Vård Personal Undersökning och behandling Besökare Hantering av urinflaskor och bäcken Urinkatetrar Rengöring och desinfektion Hjälpmedel Tvätt Avfall Slutstädning Rutiner i samband med att en vårdtagare med VRE byter vårdform 4

MRSA 52 Bakgrund Smittspridning Vård Personal Medicinsk behandling Flytt till annan enhet/boende Besökare Rengöring och desinfektion Hjälpmedel Tvätt Avfall Slutstädning Rutiner i samband med att en vårdtagare med MRSA byter vårdform Tuberkulos 55 Bakgrund Smittspridning Vilka personer insjuknar i Sverige idag? Om en vårdtagare konstaterats ha tuberkulos Vattkoppor och Bältros/Herpes 56 Bakgrund Smittspridning Vattkoppor Bältros Isolering Vård Rengöring/desinfektion Tvätt Skabb 58 Bakgrund Symtom Smittspridning Diagnos Behandling Rengöring/desinfektion Tvätt Avfall Löss 60 Bakgrund Symtom Smittspridning Vård Löss och ägg i textilier Legionella förebyggande åtgärder 61 Bilagor 63 5

Inledning Förord Vårdrelaterade infektioner och smittspridning utgör ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälso- och sjukvård. Kontakterna mellan olika vårdaktörer är många och kan innebära risk för smittspridning. Även inom egen kommunal organisation är kontakterna mellan olika professioner stor. Därför är det viktigt att alla som arbetar inom vård och omsorg är noga med att följa de hygienrutiner som finns i detta dokument. Grunden för allt hälso- och sjukvårdsarbete, är Hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser och intentioner. I all hälso- och sjukvård finns krav på att vården ska vara av god hygienisk standard. Vårdgivaren måste vidta de åtgärder som krävs för att uppnå kravet, bland annat vad gäller lokaler, utrustning, personal och tillgången till vårdhygienisk kompetens. Vårdtagaren har därmed rätt att ställa krav på en god och säker vård, oavsett vilken boendeform och vilken personalkategori som ger vården. Dessa rutiner och riktlinjer har sammanställts i samverkan mellan länets medicinskt ansvariga sjuksköterskor, Vårdhygien och Smittskyddsenheten. Detta för att möjliggöra funktionella och enhetliga vårdhygieniska rutiner i länets kommuner. Mål och syfte Förebygga smittspridning och vårdrelaterade infektioner genom att inom vården skydda enskilda personer mot smitta att all personal har tillgång till skriftliga riktlinjer och rutiner att arbetsrutiner och utrustning på enheterna beaktas utifrån ett vårdhygieniskt perspektiv Ansvar Vårdgivaren har enligt Hälso- och sjukvårdslagen ett ansvar för att bedriva en god och säker vård Medicinskt ansvarig sjuksköterska har ansvar för att rutiner och riktlinjer finns upprättade enligt gällande lagstiftning att bevaka förekomsten av vårdrelaterade infektioner att ge information till verksamheten att uppföljning sker av tillämpningen avseende gällande rutiner och riktlinjer 6

Sjuksköterska har ansvar för att bedöma och förebygga risk för smittspridning att informera personal och enhetschefer/arbetsledare om lämplig arbetsmetod i olika situationer att handleda personal att rapportera avvikelser att meddela MAS och enhetschef vid misstanke om pågående smittspridning t.ex influensa, magsjuka att meddela MAS vid förekomst av t.ex multiresistenta bakterier, blodburen smitta och smittsam tuberkulos Enhetschef/arbetsledare har ansvar för att vara väl förtrogen med vårdhygieniska rutiner och riktlinjer att samtlig personal vid introduktion får kunskap om gällande rutiner och riktlinjer att regelbunden utbildning och information sker att rutinerna följs på enheten att arbetsrutiner och utrustning på enheten anpassas enligt vårdhygieniska rutiner och riktlinjer i samråd med sjuksköterska och/eller MAS Vårdpersonal har ansvar för att inhämta vårdhygienisk kunskap att vara väl förtrogen med att tillämpa gällande rutiner och riktlinjer att rapportera misstänkt smittspridning till sjuksköterska/enhetschef Avdelningen för vårdhygien Den vårdhygieniska verksamhetens mål och uppgift är att som rådgivande expertinstans arbeta för att förebygga uppkomst och spridning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens. Ni som är verksamma inom den kommunala vården på äldreboende, gruppboende, gruppbostad enligt LSS, servicehus, olika dagverksamheter m.m inom Dalarnas kommuner är välkomna att kontakta oss på Vårdhygien i alla vårdhygieniska frågor. Annica Blomkvist Marianne Janson Hygiensjuksköterska Hygiensjuksköterska Smittskyddsenheten/Vårdhygien Smittskyddsenheten/Vårdhygien Falu lasarett, 791 82 Falun Falu lasarett, 791 82 Falun Tel. 023-49 03 22, 070-632 73 22 Tel. 023-49 02 75, 070-359 02 75 Fax: 023-49 07 72 Fax: 023 49 07 72 annika.blomkvist@ltdalarna.se marianne.u.janson@ltdalarna.se 7

Smittspridning Smittspridning kan ske både från sjuka personer och från dem som är friska smittbärare. Mottagaren av smittämnet (t.ex virus, bakterier) kan utveckla en infektion, men kan också bli smittbärare utan sjukdomstecken. Vårdarbetet måste alltid bedrivas på ett sådant sätt att smittspridning inte sker från vare sig infekterade personer eller friska smittbärare. Smittvägar Smitta/smittämne kan nå mottagaren på olika sätt. Nedan ges exempel på olika smittvägar. Flera olika smittvägar kan ibland förekomma parallellt. Kontaktsmitta Direkt kontaktsmitta Smitta överförs genom direkt kontakt mellan smittkällan, som kan vara en infekterad person eller en frisk smittbärare, och en mottaglig person. Exempel: Hudinfektioner, skabb Indirekt kontaktsmitta Smitta överförs från en person till en annan via händer, kläder, ytor eller föremål som är förorenade med smittämnen från t.ex sår, luftvägar, urin, avföring, kräkning eller blod. Exempel: Calicivirus, MRSA Indirekt kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen. Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen. Kontaktsmitta förebyggs genom goda rutiner för handhygien, personalklädsel samt rengöring/desinfektion av ytor och föremål. Droppsmitta Hosta, nysningar och kräkningar ger stora tunga droppar som sprids inom en armlängds avstånd från ansiktet. Dropparna når mottagarens ögon, nässlemhinna eller munslemhinna. Dropparna kan också falla ned på föremål, ytor etc. och föras vidare. Exempel: Calicivirus (vinterkräksjuka), förkylning Luftburen smitta Luftburen smitta från luftvägarna Små droppar sprids till luften och torkar ihop till mindre droppkärnor och kan andas in. Dessa är så små att de kan hålla sig svävande en längre tid. Exempel: Influensa, vattkoppor, tuberkulos Luftburen smitta från huden Bakteriebärande hudpartiklar sprids till luften i rummet och faller ner på ytor. Därifrån sker den fortsatta smittspridningen via kontakt. 8

Tarmsmitta (fekal-oral smitta) Smittämnen som utsöndras med tarminnehållet når munnen, med direkt eller indirekt kontakt eller via vatten och livsmedel. Exempel: Calicivirus, Clostridium difficile, hepatit A Blodsmitta Smittämnen överförs via blod eller blodtillblandade kroppsvätskor. Exempel: Hepatit B, C, HIV Övrigt se Vårdhandboken på www.vardhandboken.se under Smitta och smittspridning. 9

Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska gälla överallt där vård och omsorg bedrivs. De ska tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal oavsett om det finns en känd smitta eller inte. Syftet är att förhindra smitta Från vårdtagare till personal och från personal till vårdtagare. Mellan vårdtagare, via personalens händer och kläder. I basala hygienrutiner ingår Handhygien, dvs alltid handdesinfektion och ibland också handtvätt. Handskar. Skyddskläder: plastförkläde eller skyddsrock. Ibland stänkskydd: munskydd, skyddsglasögon/visir. Handdesinfektion Desinfektera händerna med alkoholbaserat desinfektionsmedel före vårdtagarkontakt och före rent arbete. Desinfektera händerna efter vårdtagarkontakt, efter smutsigt arbete och efter användning av handskar. Kupa handen och fyll den rikligt med handdesinfektionsmedel, två tryck på behållaren brukar vara tillräckligt (ca 2-4 ml). Gnid in medlet överallt på händerna, den mekaniska bearbetningen är viktig. Börja med fingertopparna, mellan fingrarna, in- och utsida av handen samt i tumgreppet. Avsluta med handlederna och fortsätt ca 15 cm upp på underarmarna. Fortsätt att gnida tills alkoholen har dunstat och huden åter känns torr. Handtvätt Tvätta händerna med flytande tvål endast när händerna är smutsiga så att det syns eller känns, vid tarmsmitta, före livsmedelshantering samt efter toalettbesök. Torka ordentligt torrt med papper/pappershandduk. Avsluta med handdesinfektion. Vid kontakt med vårdtagare med gastroenterit/magsjuka skall händerna alltid tvättas före handdesinfektion, eftersom effekten av alkohol mot calici- och rotavirus samt Clostridium difficile är begränsad. Ringar, armband eller armbandsur får inte användas i samband med vårdarbete. Dessa samlar mikroorganismer och hindrar en god handhygien. 10

Handskar Använd alltid handskar vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret. Desinfektera händerna innan du tar fram handskar. Tänk på att handskar blir förorenade utanpå och då sprider smitta på samma sätt som den obehandskade handen. Berör inte omväxlande smutsigt och rent, även om du har handskar på händerna. Byt handskar mellan olika vårdmoment hos samma vårdtagare. Byt handskar mellan vårdtagare. Skyddshandskar är för engångsbruk och ska aldrig återanvändas eller desinfekteras. Kasta handskarna direkt efter användning. Desinfektera alltid händerna efter att du tagit av handskarna. Val av handskar Undersökningshandskar av vinyl alternativt nitril skall användas vid hantering av kroppsvätskor. Exempel på arbetsmoment där undersökningshandskar skall användas: Direktkontakt med blod och andra kroppsvätskor Blodprovstagning Injektioner Omläggning av sår Hjälp med nedre toalett Byte av blöjor Byte av urinuppsamlingspåse Skyddskläder Plastförkläde eller skyddsrock skall användas vid direktkontakt med vårdtagaren eller dennes säng samt vid hantering av smutsiga föremål. Syftet är att skydda arbetsdräkten mot förorening, och därigenom minska risken att föra smitta vidare. Exempel på arbetsmoment där skyddskläder skall användas: Hjälp med personlig hygien Omläggning av sår Bäddning Hantering av smutstvätt Sugning av luftvägar Byte av blöjor Byte av urinuppsamlingspåse Plastförklädet är bundet till en vårdtagare och slängs efter användning. Skyddsrocken är bundet till en vårdtagare och bytes dagligen samt när den blivit synligt förorenad eller våt. Stänkskydd Vid arbete som medför risk för stänk mot ansiktet används visir, alternativt skyddsglasögon och munskydd. 11

Personlig hygien Du som är anställd kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera den du vårdar eller dina arbetskamrater. Den du vårdar är på grund av sjukdom, ålder eller behandling mer infektionskänslig än dina friska arbetskamrater. Om du har ett infekterat sår, nagelbandsinfektion eller dylikt skall du alltid rapportera detta till din arbetsledare som bedömer vilka åtgärder som ska vidtas. Personal med diarré och/eller kräkning skall ej tjänstgöra. Händer, kläder, hår och smycken kan utgöra smittvägar för indirekt kontaktsmitta. Var därför alltid noga med din personliga hygien när du arbetar i vården. Händer Håll naglarna korta och använd inte färgat nagellack eller lösnaglar. Långa naglar riskerar att åstadkomma hål i handskar och färgat nagellack kan dölja smuts. Använd handbalsam för att förebygga torra och nariga händer. Arbetsdräkt Alla personalkategorier skall använda kortärmad arbetsdräkt i vårdtagarnära arbete. Arbetsdräkten bör tillhandahållas av arbetsgivaren. Den skall endast användas på arbetsplatsen. Kortärmad ren tröja/skjorta får användas under. Arbetsdräkten bör bytas dagligen samt då den blivit synligt smutsig eller våt. Tvätt skall ske i minst 60 C på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ansvarar för tvätt av arbetsdräkten. Hår Långt hår och skägg ska fästas upp då du arbetar i vården. Om du använder huvudduk skall den fästas upp eller stoppas innanför arbetsdräkten. Huvudduken byts dagligen och tvättas i minst 60 C. Smycken Ringar, armband och armbandsur skall inte användas i vårdtagarnära arbete då de samlar bakterier och förhindrar god handhygien. De kan även skada vårdtagaren. Smycken i piercade hål utgör ingen påvisad smittorisk om de sitter i läkta hål men kan utgöra en smittkälla om hålet är infekterat. Arbetsledaren bedömer eventuella åtgärder utifrån verksamhetens policy. För personalhygien och livsmedelshantering gäller livsmedelslagen, se avsnitt om livsmedelshantering. Övrigt se Vårdhandboken på www.vardhandboken.se under Basala hygienrutiner och personalhygien. AFS 2001:3 användning av personlig skyddsutrustning AFS 2005:1 mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvård m.m SOSFS 2007:19 12

Renhetsgrader Olika behandlingar eller ingrepp kräver olika grader av renhet hos det material eller den utrustning som behövs för arbetsuppgiften. Detta med hänsyn till den eventuella infektionsrisk som kan uppstå vid ingreppet/behandlingen. Medicintekniska produkter är produkter som används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra sjukdom samt kompensera skada eller funktionshinder. I praktiken kan nästan alla produkter som används inom vården betraktas som medicintekniska produkter. När det gäller kraven på renhet delas de medicintekniska produkterna in i tre renhetsgrader: rent, höggradigt rent och sterilt. Rent Begreppet rent innebär att något är för ögat synligt rent. Produkter som endast berör oskadad hud ska var för ögat synligt rena. Exempel: blodtrycksmanschett, stetoskop, vissa hjälpmedel Denna renhetsgrad uppnås genom mekanisk rengöring med rengöringsmedel och vatten. Regelbunden rengöring är oftast tillräckligt till många apparater, utrustningar och hjälpmedel som används i vården och som inte varit i kontakt med vårdtagarens kroppsvätskor. Om produkterna använts vid vård, undersökning eller behandling av en vårdtagare med pågående infektion där det finns risk för smittspridning skall de desinfekteras i samband med rengöringen. Höggradigt rent Begreppet höggradigt rent betyder att produkterna har behandlats så att de är fria från sjukdomsalstrande mikroorganismer. Produkter som kommer i beröring med skadad hud eller intakta slemhinnor utan att skära igenom dem ska vara höggradigt rena. Exempel: pincett, sax, kompresser, absorptionsförband Om produkterna inte är avsedda för engångsbruk måste de desinfekteras mellan användningarna. Höggradig renhet uppnås bäst genom värmedesinfektion i spol- eller diskdesinfektor. Sterilt En steril produkt skall vara fri från levande mikroorganismer eller ha högst en livskraftig mikroorganism per en miljon produkter. Produkter som skall tränga igenom hud eller slemhinna eller genomströmmas av vätskor vilka tillförs normalt sterila områden, skall vara sterila. Exempel: sprutor, kanyler, kirurgiska instrument för ingrepp, infusionsaggregat För att en produkt skall betraktas som steril måste den genomgå en steriliseringsprocess. En vanlig steriliseringsmetod inom vården är ångautoklavering. 13

Förvaring av sterila och höggradigt rena produkter Det är viktigt att en medicinteknisk produkt behåller sin renhetsgrad ända fram till dess att produkten används. Sterila, höggradigt rena och rena medicintekniska produkter skall förvaras åtskilt. Förpackningar med sterilt gods och höggradigt rent material skall förvaras så att de skyddas från direkt solljus, fukt, damm samt onödigt plock av personalhänder. Fabrikssteriliserade sjukvårdsprodukter är förpackade enligt följande: Transportförpackning Samlande och skyddande transportemballage för avdelningsförpackningar med samma produktinnehåll. Transportförpackningarna skall aldrig tas in i förrådet där sterilt gods förvaras eftersom risken är stor att smuts, damm och sporer följer med förpackningen. Avdelningsförpackning Samlande och skyddande förpackning för produktförpackningar av samma slag. Ta inte ut produktförpackningar ur sin avdelningsförpackning förrän de ska användas. Produktförpackning Skyddande förpackning för den enskilda produkten. Produktens hållbarhetstid i produktförpackningen är ett år efter uttag från avdelningsförpackningen. Bryt inte produktförpackningen förrän innehållet ska användas. Förråd på vårdenhet Sterila och höggradigt rena produkter förvaras åtskilda från varandra i rena dammfria skåp med dörrar. Rengöring av hyllorna skall ske en gång/månad både i skåp för sterila och höggradigt rena produkter. Alltför stora förråd bör undvikas. Det måste vara omsättning på godset. Pappkartonger på golvet skall inte förekomma. Närförråd Små närförråd på vagnar, brickor, i korgar eller liknande, förorenas lätt. Rutiner för översyn och rengöring ska finnas. Packa närförrådet med ett mindre antal produkter för en dags en veckas användning. Produkterna skall inte trängas ihop i påsar eller burkar. Oanvänt material från närförrådet skall inte läggas tillbaka i avdelningsförrådet. Höggradigt rena instrument kan förvaras i plastlådor eller rostfria förvaringslådor med lock. Lådorna skall kunna rengöras/desinfekteras i diskdesinfektor. Instrument som inte används under en längre tid bör desinfekteras om igen före användning. OBS! All hantering av sterilt och höggradigt rent gods skall ske med desinfekterade händer. Övrigt se Vårdhandboken på www.vardhandboken.se under Medicintekniska produkter, Medicintekniska produkter med specificerad mikrobiell renhet, Medicintekniska produkter, sterilisering 14

Desinfektion Gods och instrument avsedda för flergångsbruk skall rengöras och desinfekteras efter användning. Desinfektion innebär att instrument, föremål och ytor behandlats så att de inte sprider smitta. Föremål som desinfekteras blir höggradigt rena. Desinfektion kan ske med värme eller kemiska medel. Det finns två typer av värmedesinfektorer: spoldesinfektor och diskdesinfektor. Båda dessa maskiner är avsedda för flergångsartiklar som tål hög temperatur. Spoldesinfektor Spoldesinfektorn kan ses som en desinfekterande utslagsback. Processen är kort, 4 10 minuter och innebär tömning, sköljning och desinfektion med fuktig värme. Spoldesinfektorn har ett öppet avlopp där man kan tömma t.ex. bäcken med avföring, urin och toalettpapper. Spoldesinfektorn är avsedd för föremål med hela ytor utan skrymslen och vrår såsom bäcken, urinflaskor, tvättfat, sugflaskor och städhinkar. En spoldesinfektor är inte avsedd för instrument. För bland annat handfat och sugflaskor bör man välja ett program med diskmedel. Det behövs vanligen inte för bäcken, urinflaskor och städhinkar. Daglig funktionskontroll och underhåll se (Bilaga 1). Förebyggande underhåll skall utföras regelbundet en gång per år samt vid reparation. Alla kontroller ska dokumenteras och signeras. Diskdesinfektor Processen i diskdesinfektorn innefattar sköljning, diskning och värmedesinfektion. Processtiden är längre än i spoldesinfektorn. Diskdesinfektorn är avsedd för instrument, skålar etc. Diskdesinfektorn har ingen avloppsfunktion och tillåter inte utslag av vätskor. Man bör eftersträva att gods och instrument som används för ren rutin skall genomgå process i diskdesinfektor. Daglig funktionskontroll och underhåll se (Bilaga 2). Processkontroll skall utföras en gång per år samt vid reparation. Alla kontroller ska dokumenteras och signeras. 15

Kokning av instrument kan ske i nödfall för att åstadkomma ett acceptabelt höggradigt rent resultat (om diskdesinfektor saknas). Instrumentet placeras då i särskilt avdelad kastrull och kokas i kranvatten minst 1 minut under lock. För att kokningen ska få avsedd verkan måste instrumentet vara väl rengjort innan. Rengöring ska ske under vattenytan för att minska risken för smitta vid stänk. Använd rengöringsmedel och borste. Kemisk desinfektion av föremål Kemisk desinfektion ersätter värmedesinfektion i de fall då inte spol-/diskdesinfektor finns att tillgå eller kan användas. Instrument kan bli höggradigt rena genom att de läggs i kärl med kemiskt desinfektionsmedel t.ex. Gigasept AF, Virkon. Se vidare, tillverkarens anvisning för valt medel. Desinfektionen måste föregås av en noggrann mekanisk rengöring. Rengöring ska ske under vattenytan för att minska risken för smitta vid stänk. Använd rengöringsmedel och borste. Kemisk desinfektion av ytor Punktdesinfektion är en viktig åtgärd för att förhindra smittspridning i vårdarbete och skall alltid utföras omedelbart vid spill av t.ex. blod, urin, avföring eller sårsekret. Tillvägagångssätt: Torka upp spill av blod eller kroppsvätskor med ett torkpapper som genast läggs i en soppåse. Tag därefter rikligt med alkoholbaserat rengöringsmedel med tensid och bearbeta den förorenade ytan. När ytan är synligt ren och torr är den desinfekterad. Vid större förorenade ytor skall inte alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel användas ur arbetsmiljösynpunkt. Då rekommenderas andra desinfektionsmedel för ytor t.ex. Virkon. Desinfektionsmedel Desinfektionsmedel skall förvaras i originalflaskan och vara avsett för ytor och/eller instrument. Vid användning av kemiska medel ska man tänka på rätt spädning, hållbarhetstid, förvaring och inverkningstid. Att hälla desinfektionsmedel i sprayflaskor och spraya på ytor är inte tillåtet då ytan inte blir tillräckligt desinfekterad. Att spraya eller på annat sätt överdosera desinfektionsmedel är också en arbetsmiljörisk då alkoholer är skadliga vid inandning. Använd skyddshandskar vid hantering av kemiska medel. 16

Desinfektionsrum Desinfektionsrummet bör vara uppdelat så att man lätt kan hålla rena föremål separerade från orena föremål. Markera tydligt ren respektive oren yta. Instrument och utensilier plockas ur desinfektorn med desinfekterade händer och placeras sedan omgående på avsedd plats för bibehållen renhetsgrad. I samtliga desinfektionsrum skall det finnas tillgång till pappershanddukar/torkpapper, flytande tvål, handdesinfektionsmedel, handskar, skyddskläder och stänkskydd. Övrigt se Vårdhandboken på www.vardhandhandboken.se under Desinfektion, Desinfektionsapparatur. 17

Städning Syftet med välstädade lokaler är att det är lättare att upptäcka spill och stänk av smittsamt material En städinstruktion bör upprättas där det framgår var, hur ofta och när det ska städas. Städmetoder och kemikalieval ska också tas upp. All personal ska känna till städinstruktionen och den aktuella ansvarsfördelningen. Grundläggande regler vid städning Ringar, armband och armbandsur ska inte användas i samband med städning. Använd alltid handskar och plastförkläde vid städning. Byt handskar efter varje rum, eller oftare vid behov. Händerna ska desinfekteras med handsprit varje gång du byter handskar. Ta alltid ny torkduk/mopp till ny lokal eller boendeenhet. Byt oftare om det behövs. Städa alltid golvet sist, börja längst in och arbeta ut mot dörren. Rengör och desinfektera alltid städutrustningen när arbetet är avslutat med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Akut nedsmutsning Vårdpersonalen ansvarar för att ta hand om akut nedsmutsning vid de tider på dagen då städpersonalen inte är närvarande (om städpersonal finns). Kroppsvätskor(urin, avföring, blod osv.); vårdpersonalen ansvarar alltid för att ta hand om spill av kroppsvätskor. Använd ett alkoholbaserat rengöringsmedel med tensid. Använda blöjor och kateterpåsar läggs i en soppåse som knyts ihop och sedan kastas i en sopsäck. Vanliga papperskorgar är inte någon förvaring för använda blöjor och kateterpåsar. Medicinsk utrustning/apparatur; vårdpersonalen ansvarar för rengöring och desinfektion Städmetoder Städmetod väljs utifrån nedsmutsningsgrad, minsta möjliga dammuppvirvling ska eftersträvas. Både fuktiga och torra städmetoder (elektrostatiskt laddade syntetdukar och syntetmoppar) är effektiva för att binda damm. De torra metoderna bör kombineras med fuktmoppning för att avlägsna fläckar och ingrodd smuts. våta metoder som svabbning bör användas i begränsad utsträckning, eftersom kvarvarande fukt kan ge upphov till bakterietillväxt. Golvmoppar/skurdukar ska tvättas i 90-95 C. Tvättmaskinen ska vara placerad i därför avsedd tvättstuga eller i vårdtagarens hygienutrymme. Städning av vårdtagarens rum/lägenhet Städa först köksenhet, sängbord och möbler i rummet Ta en ren torkduk vid behov och alltid till ett nytt rum/lägenhet. Doppa aldrig en använd torkduk i rengöringslösningen. Städa golvet och börja längst in i rummet/lägenheten och arbeta ut mot dörren. Byt dukar och moppar mellan varje rum/lägenhet. Rengör och/eller desinfektera städutrustning med tillbehör när städningen är avslutad. 18

Städning av toalett/våtutrymme Toaletten spolas, därefter hälls städkemikalier ned i toalettstolen. Låt medlet verka. Med ren torkduk avtorkas i följande ordning 1. Spegel, samt lampa 2. Dörrhandtag 3. Handfat- kranar först, därefter i, utanpå och under handfatet. 4. Väggyta kring och under handfat, under pappershanddukshållare. 5. Toaletten rengörs invändigt med toalettborste. Toalettstolen spolas återigen. 6. Toalettpappershållare och ev. handikappstöd avtorkas med torkduk. 7. Spolknapp avtorkas. 8. Sittlock och sittring avtorkas på båda sidor. 9. Toalettstolen avtorkas utvändigt uppifrån och nedåt. Detsamma gäller vägg intill toalettstol. 10. Papperskorgen töms och ny insatspåse sätts in. 11. Toalettgolvet avtorkas med fuktig mopp. Man arbetar från kanterna mot mitten och ut mot dörren. 12. Desinfektera toalettborstar och eventuella behållare regelbundet. Slutstädning Efter avliden vårdtagare eller flytt till annat boende Madrass med fast plastklädsel: Torka flödigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Madrass med plastskydd: Byt plastskydd. Kassera madrassen om den är grovt förorenad. Icke tvättbar kudde med plastskydd: Byt plastskydd. Kassera kudden om den är grovt förorenad Icke tvättbar kudde utan plastskydd: Kassera kudden. Tvättbar kudde tvättas Enhetens personal tar hand om, desinfekterar och rengör all utrustning och allt material som använts vid vård och behandling av vårdtagaren. Horisontella ytor, handtag och kranar i vårdtagarens rumsenhet desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Rengöring av hjälpmedel vid rörelsehinder Det är viktigt med en regelbunden skötsel och rengöring av dessa hjälpmedel. För all rengöring gäller att datum ska dokumenteras. Det underlättar om en person har ansvar för detta. Gånghjälpmedel (gåbord, rollator, kryckkäppar m.m.) Vårdtagarbundna gånghjälpmedel rengöres med rengöringsmedel och vatten minst 1 gång/månad, samt om vårdtagaren flyttar. Gånghjälpmedel som används av flera vårdtagare torkas av med rengöringsmedel och vatten mellan vårdtagarna. Om hjälpmedlet förorenats med kroppsvätskor torkas det omedelbart av med alkoholbaserat desinfektionsmedel med tensid. Hjul rengörs med rengöringsmedel och vatten vid behov. Infekterad vårdtagare: torka av med alkoholbaserat rengöringsmedel med tensid. 19

Rullstolar Avdelningsbundna rullstolar rengörs minst 1 gång/vecka Kontrollera speciellt hjul och hjulnav där mycket smuts kan fastna och göra hjulen kärva Kontrollera armstöden där man tar med händerna där kan föroreningar fastna Infekterad vårdtagare: rullstolen torkas av med alkoholbaserat desinfektionsmedel med tensid Klädsel av vävplast: Hela rullstolen tvättas med allrengöringsmedel och vatten. Om den är förorenad med kroppsvätskor, använd alkoholbaserat desinfektionsmedel med tensid. Klädsel av textil: Om stolen har avtagbar klädsel, ta av och tvätta överdraget. Om stolen ej har avtagbart överdrag- och det är förorenat av kroppsvätskor - överväg att kasta det. Enstaka fläckar av annat än kroppsvätskor kan tas bort med textilskum. Toalettstolsförhöjning samt toalett-/duschstolar Rengöres och desinfekteras med alkoholbaserat desinfektionsmedel med tensid vid behov samt mellan varje vårdtagare. Övrigt se Vårdhandboken på www.vardhandboken.se under Städning, Hjälpmedel vid fysiska funktionsnedsättningar 20