Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär en ökning med 0,7 procent. Ökningen går i linje med resten av riket där den totala ökningen var 0,8 procent. I Västerås står kvinnorna för den större delen av den ökningen med 436 förvärvsarbeten. Totalt var 67 358 västeråsare förvärvsarbetande år 2014. Av dessa var ungefär 52 procent män. Sedan år 2005 har antalet förvärvsarbetande västeråsare ökat med nästan 11 procent. Den procentuella ökningen är 12 procent för kvinnorna och 11 procent för männen. Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år 2005-2014 Antal 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Män Kvinnor 0-05 -06-07 -08-09 -10-11 -12-13 -14 Förvärvsarbetande efter kön och ålder Den övervägande delen av de förvärvsarbetande är i åldern 20-64 år. Totalt 96 procent av de förvärvsarbetande västeråsarna befann sig i denna åldersklass. Den största ökningen av antalet förvärvsarbetande mellan år 2013 och 2014 är i åldersgruppen 55-59 år som stod för 39 procent av den totala ökningen. Den näst största ökningen återfinns i åldersgruppen 35-44 år som stod för 21 procent av ökningen KONTAKT: Linnéa Norrvik, 021-39 86 48, linnea.norrvik@vasteras.se KONSULTCENTER, SERVICEPARTNER UTGIVEN 2016-06-22
Figur 2 Förvärvsarbetande män och kvinnor, Västerås år 2013 och 2014 Män Förändring Kvinnor Förändring Totalt Förändring Ålder 2013 2014 2013-2014 2013 2014 2013-2014 2013 2014 2013-2014 16-19 år 529 459-70 684 612-72 1213 1071-142 20-24 år 3098 3123 25 2990 2941-49 6088 6064-24 25-34 år 7344 7463 119 6197 6517 320 13541 13980 439 35-44 år 8131 8034-97 7460 7523 63 15591 15557-34 45-54 år 8355 8574 219 7765 7899 134 16120 16473 353 55-59 år 3316 3335 19 3031 3084 53 6347 6419 72 60-64 år 2733 2670-63 2516 2497-19 5249 5167-82 65+ år 1771 1653-118 968 974 6 2739 2627-112 Totalt 35277 35311 34 31611 32047 436 66888 67358 470 Förvärvsfrekvensen ökade i Västerås I riket var förvärvsfrekvensen (78,8 procent) år 2014 för personer 20-64 år drygt 2 procentenheter högre än i Västerås (76,7 procent). Förvärvsfrekvensen för kvinnorna i riket har under alla år sedan år 2005 överstigit förvärvsfrekvensen för kvinnor i Västerås. Skillnaden har dock minskat de senaste åren. Männen i Västerås har sedan 2005 haft en förvärvsfrekvens som legat obetydligt lägre än förvärvsfrekvensen i riket. År 2014 skiljde det dock drygt en procentenhet då männens förvärvsfrekvens uppgick till 78,7 procent i Västerås, vilket kan jämföras med 79,9 procent i riket. Figur 3 Förvärvsfrekvenser (%) för kvinnor (20-64 år), Västerås och riket år 2005-2014 (bruten skala) Procent 85 Riket Västerås 80 75 70-05 -06-07 -08-09 -10-11 -12-13 -14 2
Figur 4 Förvärvsfrekvenser (%) för män (20-64 år), Västerås och riket år 2005-2014 (bruten skala) Procent 85 Riket Västerås 80 75 70-05 -06-07 -08-09 -10-11 -12-13 -14 Förvärvsfrekvens i Västerås jämfört med andra större kommuner Bland rikets större kommuner (kommuner med fler än 100 000 invånare och undantaget de tre storstäderna), hade Jönköping den högsta förvärvsfrekvensen för män år 2014. Även den högsta förvärvsfrekvensen för kvinnorna återfanns i Jönköping. Västerås hade den fjärde högsta förvärvsfrekvensen för män och den sjätte högsta för kvinnor år 2014. År 2013 låg Västerås på tredje plats för männen och sjätte plats för kvinnorna. Största skillnaden mellan mäns och kvinnors förvärvsfrekvens år 2014 noterades i Västerås med 4 procentenheter. I Lund uppmättes den lägsta skillnaden mellan män och kvinnor med 0,3 procentenheter. Figur 5 Förvärvsfrekvens (20-64 år) för kommuner med fler än 100 000 invånare, år 2014 Män Kvinnor Lund Helsingborg Linköping Norrköping Uppsala Örebro Umeå Västerås Huddinge Borås Jönköping 0% 20% 40% 60% 80% 100% 3
Vård och omsorg är den största näringsgrenen i Västerås Västerås är sedan länge en stad som dominerats av industriell verksamhet. Den näringsgren i Västerås som sysselsätter flest är dock vård och omsorg med drygt 11 000 sysselsatta, tätt följd av tillverkning och utvinning med drygt 10 000 sysselsatta. Dessa näringsgrenar svarade tillsammans för ungefär en tredjedel av arbetstillfällena i Västerås. Andra stora näringsgrenar är handel och företagstjänster som var och en stod för ungefär 13 procent av arbetstillfällena. Figur 6 Förvärvsarbeten utifrån näringsgren och kön, år 2014 Näringsgren Män Kvinnor Båda könen Vård och omsorg 2 017 9 137 11 154 Tillverkning och utvinning 7 604 2 519 10 123 Handel 4 979 3 587 8 566 Företagstjänster 4 955 3 556 8 511 Utbildning 1 599 5 206 6 805 Byggverksamhet 3 826 406 4 232 Civila myndigheter och försvaret 1 726 2 380 4 106 Transport 2 680 743 3 423 Personliga och kulturella tjänster 1 080 1 459 2 539 Hotell och restauranger 1 091 1 011 2 102 Information och kommunikation 1 532 517 2 049 Fastighetsverksamhet 610 464 1 074 Energi och miljö 650 239 889 Kreditinstitut och försäkringsbolag 396 439 835 Jordbruk, skogsbruk och fiske 377 162 539 Okänd bransch 189 222 411 Jämn fördelning mellan könen inom handel och företagstjänster Vård och omsorg är den näringsgren med den högsta kvinnodominansen med 82 procent kvinnor och endast 18 procent män. År 2014 var fördelningen 84 procent kvinnor och 16 procent män. Den näst största näringsgrenen är tillverkning och utvinning med 10 123 arbetstillfällen är fördelade på 75 procent män och 25 procent kvinnor. Den mest mansdominerade näringsgrenen är byggverksamhet som sysselsätter drygt 4 232 personer av vilka drygt nio av tio är män. Fördelningen 2014 var 74 procent män och 26 procent kvinnor. Andra stora näringsgrenar är handel och företagstjänster som är mer könsutjämnade. Av de 8 566 anställda inom handel är 58 procent män och 42 procent kvinnor. Även inom företagstjänster där 8 511 personer arbetar, är fördelningen är 58 procent män och 42 procent kvinnor. 4
Figur 7 Fördelning (%) efter näringsgren mellan män och kvinnor, Västerås år 2014. (Sorterade i fallande ordning efter manlig dominans) Män Kvinnor Vård och omsorg Utbildning Personliga och kulturella tjänster Civila myndigheter och försvaret Okänd bransch Kreditinstitut och försäkringsbolag Hotell och restauranger Fastighetsverksamhet Företagstjänster Jordbruk, skogsbruk och fiske Energi och miljö Information och kommunikation Handel Transport Tillverkning och utvinning Byggverksamhet 0% 20% 40% 60% 80% 100% Sektorfördelning 2014 var totalt 71 procent av arbetstillfällena inom näringslivet och 29 procent inom offentlig förvaltning i Västerås. Fördelningen var 86 procent av männen och 55 procent av kvinnorna arbetande inom näringslivet. Av de större jämförbara kommunerna är det endast Helsingborg som har en högre andel sysselsatta inom näringslivet. Umeå, Huddinge och Lund har i sin tur 40 procent eller mer av arbetstillfällena inom offentlig förvaltning. För Umeå och Lund beror det på en relativt hög andel sysselsatta inom statlig förvaltning medan Huddinge har en hög andel sysselsatta inom landstinget. Centrala staden samlar många Centrala Västerås (innanför Cityringen) är en av de största samlingspunkterna för arbetsplatser som finns i Västerås. I detta geografiskt sett mindre område arbetade drygt 97 personer år 2014, vilket innebär att drygt en av sex västeråsare arbetar centralt. I omedelbar anslutning till City finns också Kopparlunden med drygt 2 000 sysselsatta samt Djäkneberget/Stallhagen med drygt 3 300 sysselsatta västeråsare. Kristiansborgsområdet där bland annat högskolan ligger, arbetar 1 100 västeråsare Andra större arbetsplatser lite längre från centrala Västerås är Lasarettsområdet med 4 500 arbetande västeråsare samt Finnslätten/Lunda med 3 700 och Stenby/Tunbytorp med närmare 3 300 förvärvsarbetande västeråsare. 5
Arbetslösheten i Västerås Samtidigt som förvärvsfrekvensen steg så minskade arbetslösheten under 2014. Åren 2010-2013 var arbetslösheten i Västerås runt 10 procent och sjönk 2014 med en procentenhet. Den totala andelen arbetslösa västeråsare (16-64 år) 2014 uppmättes till 9,1 procent. Av dem var 5,1 procent öppet arbetslösa och 4 procent arbetslösa som ingick i aktivitetsprogram. Fler män än kvinnor var arbetslösa. Andelen män som var arbetslösa var 9,4 procent och andelen kvinnor var 8,8 procent. Arbetslösheten bland ungdomar (18-24 år) var 16,6 procent, varav 14,1 procent hos kvinnor och 18,8 procent hos män. Figur 8 Arbetslösheten (%) för kvinnor och män (16-64 år), Västerås år 2008-2014 Procent 12 Män Kvinnor 10 8 6 4 2 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Bland rikets större kommuner (kommuner med fler än 100 000 invånare och undantaget de tre storstäderna) hade Norrköping den högsta arbetslösheten med 12,6 procent. Västerås låg på tredje plats. Lägst arbetslöshet hade Uppsala med 5,4 procent. Figur 9 Arbetslöshet (%) för kvinnor och män i kommuner med fler än 100 000 invånare (bortsett från de tre storstäderna), år 2014 Män Kvinnor Norrköping Helsingborg Västerås Örebro Borås Linköping Umeå Huddinge Jönköping Lund Uppsala 0 2 4 6 8 10 12 14 6
Källor och definitioner Förvärvsarbetande/ sysselsatt Enligt Statistiska Centralbyråns registerbaserade arbetsmarknadsstatistik räknas en person som förvärvsarbetande eller sysselsatt, vilka används som synonyma begrepp, om personen arbetat minst en timme per vecka under november månad respektive år. Förvärvsfrekvens Förvärvsfrekvensen beskriver hur stor andel av en befolkning som förvärvsarbetar. Vanligen beräknas förvärvsfrekvensen för åldersgruppen 20-64 år. Statistiken avser personer som är folkbokförda i Västerås oavsett var de har sin arbetsplats, så kallad nattbefolkning. Källa AMPAK (Statistikpaket arbetsmarknad), Statistiska Centralbyrån (SCB) RAMS (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik), Statistiska Centralbyrån (SCB) 7
Bilaga 1. Förvärvsarbete Tabell 1 Antal förvärvsarbetande i Västerås efter kön, år 2005-2014 År Män Kvinnor Totalt 2005 31410 28183 59593 2006 32110 28800 60910 2007 33200 29525 62725 2008 33372 29802 63174 2009 32265 29152 61417 2010 33078 29917 62995 2011 34229 30555 64784 2012 34767 31157 65924 2013 35277 31611 66888 2014 35311 32047 67358 Tabell 2 Förvärvsfrekvensen i Västerås och i riket efter kön, år 2005-2014 År Män Västerås Män riket Kvinnor Västerås Kvinnor riket 2005 76,2% 77,5% 71,1% 73,7% 2006 77,3% 78,6% 72,2% 74,8% 2007 79,1% 79,9% 73,4% 75,8% 2008 78,9% 79,5% 73,5% 75,4% 2009 75,8% 76,2% 71,3% 73,1% 2010 77,0% 77,3% 72,7% 74,5% 2011 78,3% 78,5% 73,5% 75,0% 2012 78,5% 78,5% 73,8% 75,6% 2013 78,9% 78,5% 73,9% 75,7% 2014 78,7% 78,5% 74,7% 76,0% 8
Tabell 3 Förvärvsfrekvens i kommuner med fler än 100 000 invånare (bortsett från de tre storstäderna) 2014 Kommun Män Kvinnor Totalt Jönköping 81,6% 77,9% 79,8% Borås 79,6% 75,8% 77,7% Huddinge 78,9% 76,2% 77,5% Västerås 78,7% 74,7% 76,7% Umeå 77,0% 75,3% 76,2% Örebro 77,3% 74,8% 76,0% Uppsala 75,4% 73,5% 74,4% Norrköping 75,9% 72,2% 74,1% Linköping 74,7% 72,4% 73,6% Helsingborg 73,8% 70,5% 72,2% Lund 67,3% 67,0% 67,1% Tabell 4 Andelen förvärvsarbeten fördelade efter näringsgren för män respektive kvinnor, Västerås år 2013 Näringsgren Män Kvinnor Total Vård och omsorg 6% 29% 17% Tillverkning och utvinning 22% 8% 15% Handel 14% 11% 13% Företagstjänster 14% 11% 13% Utbildning 5% 16% 10% Byggverksamhet 11% 1% 6% Civila myndigheter och försvaret 5% 7% 6% Transport 8% 2% 5% Personliga och kulturella tjänster 3% 5% 4% Hotell och restauranger 3% 3% 3% Information och kommunikation 4% 2% 3% Fastighetsverksamhet 2% 1% 2% Energi och miljö 2% 1% 1% Kreditinstitut och försäkringsbolag 1% 1% 1% Jordbruk, skogsbruk och fiske 1% 1% 1% Okänd bransch 1% 1% 1% 9
Tabell 5 Andelen arbetslösa i kommuner med fler än 100 000 invånare (bortsett från de tre storstäderna) 2014 Kommun Kvinnor Män Totalt Uppsala 5,4% 4,8% 5,4% Lund 5,5% 6,3% 5,9% Jönköping 5,8% 6,7% 6,3% Huddinge 6,6% 6,4% 6,5% Umeå 6,5% 5,7% 6,5% Linköping 6,5% 7,7% 7,2% Borås 7,6% 8,4% 8,0% Örebro 8,7% 7,8% 8,7% Västerås 8,8% 9,4% 9,1% Helsingborg 10,1% 11,5% 10,8% Norrköping 12,1% 12,9% 12,6% Tabell 6 Andel arbetslösa i Västerås 2014, män och kvinnor År Kvinnor Män Totalt 2008 6,4% 6,7% 6,5% 2009 8,6% 9,7% 9,2% 2010 9,9% 10,4% 10,1% 2011 10,1% 10,1% 10,1% 2012 10,0% 10,2% 10,1% 2013 10,2% 10,2% 10,2% 2014 8,8% 9,4% 9,1% 10