RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL B PRÖVNING

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL B PRÖVNING AVSNITT 4 ABSOLUTA REGISTRERINGSHINDER Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del B, Prövning. Sida 1

Innehållsförteckning 1 Allmänna principer... 4 1.1 Motiverad invändning... 4 1.2 Dialog med sökanden... 4 1.3 Europeiska kriterier... 5 1.4 Irrelevanta kriterier... 6 1.4.1 Termer som inte används... 6 1.4.2 Frihållningsbehov... 6 1.4.3 Faktiskt monopol... 6 1.4.4 Dubbeltydighet... 6 1.5 Omfattning av invändningar om varor och tjänster... 7 1.6 Tidpunkt för invändningar... 7 1.7 Disclaimer... 8 1.8 Förhållande mellan de olika registreringshindren... 8 2 Absoluta registreringshinder (artikel 7 i CTMR)... 9 2.1 Grafisk återgivning (artikel 7.1 a i CTMR)... 9 2.1.1 Allmänna anmärkningar... 9 2.1.2 Exempel på varumärkesansökningar som avslås eller godkänns enligt artikel 7.1 a... 9 2.1.2.1 Doftmärken... 9 2.1.2.2 Smakmärken... 10 2.1.2.3 Ljudmärken... 10 2.1.2.4 Rörelsemärken... 10 2.1.2.5 Form- och konturlös kombination med två eller flera färger i vilket uttryck som helst... 11 2.1.2.6 Oklara och motstridiga beskrivningar som är inkonsekventa med kännetecknets karaktär... 12 2.1.3 Förhållande till andra bestämmelser i CTMR... 12 2.2 Särskiljningsförmåga (artikel 7.1 b i CTMR)... 12 2.2.1 Allmänna anmärkningar... 12 2.2.2 Orddelar... 13 2.2.3 Boktitlar... 14 2.2.4 Färger... 15 2.2.4.1 Enskilda färger... 15 2.2.4.2 Färgkombinationer... 16 2.2.5 Enskilda bokstäver... 17 2.2.5.1 Allmänna överväganden... 17 2.2.5.2 Exempel... 18 2.2.6 Reklamslogans: bedömning av särskiljningsförmåga... 19 2.2.7 Enkla bildliga figurelement... 21 2.2.8 Vanliga figurelement... 23 2.2.9 Typografiska symboler... 23 2.2.10 Piktogram... 24 2.2.11 Vanliga märken/märken som saknar särskiljningsförmåga... 25 2.2.12 Tredimensionella varumärken... 26 2.2.12.1 Preliminära anmärkningar... 26 2.2.12.2 Former som inte har samband med varorna och tjänsterna i sig... 27 Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del B, Prövning. Sida 2

2.2.12.3 Form på själva varorna eller former som har samband med varorna eller tjänsterna... 27 2.2.12.4 Form på förpackningar... 30 2.2.13 Mönstermärken... 31 2.2.14 Positionsmärken... 35 2.3 Beskrivande karaktär (artikel 7.1 c i CTMR)... 35 2.3.1 Allmänna anmärkningar... 35 2.3.1.1 Begreppet beskrivande förmåga... 35 2.3.1.2 Referensbasen... 36 2.3.1.3 Egenskaper som anges i artikel 7.1 c i CTMR... 37 2.3.2 Ordmärken... 39 2.3.2.1 Ett ord... 39 2.3.2.2 Ordkombinationer... 39 2.3.2.3 Felstavningar och utelämnanden... 41 2.3.2.4 Förkortningar och akronymer... 42 2.3.2.5 Reklamslogans... 43 2.3.2.6 Geografiska namn... 44 2.3.2.7 Namn som beskriver föremålet för varorna eller tjänsterna... 46 2.3.2.8 Bokstäver och siffror... 49 2.3.2.9 Namn på färger... 51 2.3.2.10 Växtsortnamn... 52 2.3.3 Bildmärken... 53 2.3.4 Gränser för bildmärken... 54 2.3.4.1 Preliminära anmärkningar... 54 2.3.4.2 Stiliserade ordelement... 55 2.3.4.3 Ordelement kombinerade med andra figurelement... 57 2.4 Tecken eller upplysningar som blivit sedvanliga beteckningar (artikel 7.1 d i CTMR)... 62 2.4.1 Allmänna anmärkningar... 62 2.4.2 Tidpunkt när ett ord blir en sedvanlig beteckning... 62 2.4.3 Bedömning av ord som har kommit att bli sedvanliga beteckningar... 63 2.4.4 Tillämplighet av artikel 7.1 d i CTMR med avseende på växtsortnamn... 63 2.5 Former med en väsentligen teknisk funktion, betydande estetiskt värde eller former som följer varans art (artikel 7.1 e)... 64 2.5.1 Allmänna anmärkningar... 64 2.5.2 Form som följer av varans art... 65 2.5.3 Form på varor som krävs för att uppnå ett tekniskt resultat... 66 2.5.4 Form som ger varan ett betydande värde... 69 Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del B, Prövning. Sida 3

1 Allmänna principer 1.1 Motiverad invändning När granskaren anser att det föreligger ett absolut registreringshinder utfärdas en motiverad invändning. Där anges alla enskilda registreringshinder som påvisats och varje registreringshinder motiveras tydligt och separat. Enskilda invändningar (så kallade steg-för-steg-invändningar) ska undvikas. Med andra ord ska varje registreringshinder ha sin egen motivering. I många fall överlappar vissa registreringshinder varandra, t.ex. särskiljningsförmåga och beskrivande karaktär. Även i dessa fall måste varje registreringshinder motiveras separat. Om ett ordmärke till exempel anses ha en semantisk betydelse som gör att det kan ifrågasättas enligt både artikel 7.1 b och c i CTMR ska varje registreringshinder behandlas i separata punkter i meddelandet om registreringshinder. I sådana fall ska det tydligt anges om den bristande särskiljningsförmågan beror på samma eller olika överväganden som ledde till att märket ansågs ha en beskrivande karaktär. För ett avslag är det är tillräckligt att ett registreringshinder som anges i artikel 7 finns i bara en del av Europeiska unionen. Granskarna uppmuntras dock att i detta skede ange alla tillämpliga registreringshinder. Ibland leder argument som framförs av sökanden eller en begränsning (delvis återkallande) av förteckningen över varor och tjänster till att andra registreringshinder blir tillämpliga. Granskarna påminns om att om ett avslag på en ansökan om gemenskapsvarumärke baserades på nya registreringshinder eller nya argument måste parten ges möjlighet att kommentera detta. 1.2 Dialog med sökanden Granskaren bör föra en dialog med sökanden under granskningsförfarandet. Granskaren bör i alla skeden av förfarandet noggrant överväga de synpunkter som framförs av sökanden. Granskaren bör dessutom utan särskilt yrkande överväga nya uppgifter eller synpunkter som talar för eller emot ett godkännande av märket. Detta är viktigt då en ansökan endast kan avslås om granskaren vid tidpunkten för beslutet är övertygad om att invändningen är välgrundad. Om sökanden inte har framfört några synpunkter, och under förutsättning att granskaren inte själv har funnit några skäl till att ändra åsikt, kommer ansökan att avslås genom ett meddelande. Meddelandet innehåller det eller de ursprungliga meddelandena om invändning, det anges att ansökan härmed avslås och sökanden informeras också om möjligheten att överklaga. Det är inte korrekt att begränsa det slutgiltiga beslutet till avslag på de grunder som anges i invändningen. Om sökanden bestrider de skäl som anges i det ursprungliga meddelandet, bör man i meddelandet om avslag först ange de ursprungliga grunderna och därefter besvara sökandens argument. Om det är nödvändigt att ange nya uppgifter eller argument för att motivera ett avslag måste sökanden ges möjlighet att kommentera detta innan det slutgiltiga beslutet fattas. Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del B, Prövning. Sida 4

Om sökanden vill övervinna invändningen genom att begränsa förteckningen över varor och tjänster kan begränsningen ge upphov till ett nytt skäl till avslag, till exempel att märket är vilseledande förutom att det har en beskrivande karaktär. I så fall ska ytterligare ett meddelande om invändning utfärdas för att ge sökanden möjlighet att kommentera alla registreringshinder som anses vara tillämpliga. En angivelse av varor eller tjänster som begränsas av ett villkor om att varorna eller tjänsterna inte har en viss egenskap ska inte godkännas (se dom av den 12 februari 2004, C-363/99, Postkantoor, punkt 114). När det till exempel gäller varumärket Teater ska angivelsen böcker, ej böcker om teater inte godkännas. Begränsningar som har en positiv ordalydelse kan däremot vanligen godtas, till exempel böcker om kemi. När det gäller bevis på uppnådd särskiljningsförmåga [artikel 7.3] har sökanden rätt att hävda att deras märken har förvärvat särskiljningsförmåga till följd av användning och lämna in relevanta bevis på användning. Sökanden ska lämna in bevis på användning efter att ha mottagit meddelandet om invändning och innan granskaren fattar ett slutgiltigt beslut. I enlighet med regel 71 i CTMR kan sökanden begära en förlängning av tidsfristerna efter att ha mottagit meddelandet om invändning. Om granskaren vill godkänna märket enligt artikel 7.3 behöver inget meddelande om avslag skickas. Om granskaren trots de inlämnade bevisen på användning anser att ansökan om gemenskapsvarumärke fortfarande strider mot artikel 7.1 eftersom bevisen inte var övertygande, ska meddelandet om avslag innehålla information om att sökanden kan överklaga till kontorets överklagandenämnd. Meddelandet ska också innehålla en motivering till att märket strider mot någon av de registreringshinder som anges i artikel 7.1 och en separat motivering av skälen till att sökandens anspråk på uppnådd särskiljningsförmåga har avvisats. 1.3 Europeiska kriterier Artikel 7.1 i CTMR är en EU-bestämmelse och måste tolkas enligt en gemensam europeisk norm. Det skulle vara fel att tillämpa olika normer för särskiljningsförmåga baserat på olika nationella traditioner eller tillämpa olika (dvs. mildare eller strängare) normer för när varumärket strider mot allmän ordning eller allmän moral, beroende på berört land. Enligt artikel 7.2 i CTMR får en ansökan inte registreras om ett registreringshinder endast finns i en del av Europeiska unionen. Att varumärket har en beskrivande karaktär eller saknar en särskiljande karaktär på ett officiellt EU-språk, är alltså en tillräcklig grund för avslag. När det gäller andra språk avslås ansökan om varumärket kan ifrågasättas enligt artikel 7.1 på ett språk som förstås av en betydande del av omsättningskretsen i åtminstone en del av unionen (se punkt 2.3.1.2 nedan, referensbas och dom av den 13 september 2012, T-72/11, Espetec, punkterna 35 36). Om invändningen inte grundas på ett ords semantiska betydelse finns registreringshindret normalt i hela unionen. Hur omsättningskretsen uppfattar kännetecknet, handelspraxis eller den sökta användningen av varorna eller tjänsterna kan dock skilja sig åt i vissa delar av unionen. Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del B, Prövning. Sida 5

1.4 Irrelevanta kriterier Sökanden anför ofta argument som redan har förklarats irrelevanta av domstolarna. Dessa argument ska avvisas och motsvarande stycken i berörda domar ska citeras. 1.4.1 Termer som inte används Det faktum att en beskrivande användning av den term som ansökningen gäller inte kan fastställas är irrelevant. Granskningen enligt artikel 7.1 c i CTMR måste göras med hjälp av prognoser (utifrån antagandet att märket kommer att användas med avseende på de sökta varorna eller tjänsterna). Det framgår tydligt av artikel 7.1 c i CTMR att det är tillräckligt om märket visar varornas och tjänsternas egenskaper (se dom av den 23 oktober 2003, C-191/01, Doublemint, punkt 33). 1.4.2 Frihållningsbehov Det hävdas ofta att andra handelsmän inte behöver det sökta ordet eller kan använda mer direkta och okomplicerade upplysningar eller synonymer som beskriver varornas respektive egenskaper. Alla dessa argument måste avvisas som irrelevanta. Även om artikel 7.1 c i CTMR underbyggs av ett allmänt intresse av att beskrivande ord inte ska registreras som varumärken så att de finns fritt tillgängliga för alla konkurrenter, är kontoret inte skyldigt att visa att tredje parter har ett aktuellt eller framtida behov, eller ett konkret intresse av att använda det sökta beskrivande ordet ( no konkretes Freihaltebedürfnis ) (se dom av den 4 maj 1999, C-108/97, Chiemsee, punkt 35 och dom av den 12 februari 2004, C-363/99, Postkantoor, punkt 61). Det saknar således betydelse om det finns synonymer eller ännu vanligare sätt att uttrycka den beskrivande betydelsen (se dom av den 12 februari 2004, C-265/00, Biomild, punkt 42). 1.4.3 Faktiskt monopol Det faktum att sökanden är den enda person som tillhandahåller de varor och tjänster som märket beskriver är inte relevant för artikel 7.1 c i CTMR. I sådana fall är det dock mer sannolikt att sökanden bifalls uppnådd särskiljningsförmåga. 1.4.4 Dubbeltydighet Sökanden argumenterar ofta att de sökta orden har mer än en innebörd, varav en inte är beskrivande för varorna/tjänsterna. Sådana argument ska avvisas. Det är tillräckligt för avslag enligt artikel 7.1 c i CTMR att minst en av ordets möjliga innebörder är beskrivande i förhållande till de berörda varorna och tjänsterna (se dom av den 23 oktober 2003, C-191/01, Doublemint, punkt 32; bekräftad genom domen av den 12 februari 2004, C-363/99, Postkantoor, punkt 97). Med tanke på att granskningen måste inriktas på de varor/tjänster som omfattas av ansökan är argument om andra möjliga innebörder av de ord som det sökta märket utgörs av (som inte har samband med de berörda varorna/tjänsterna) irrelevant. När det sökta varumärket är ett sammansatt ordkännetecken är det viktiga för granskningen den betydelse, om någon, som är förknippad med tecknet som helhet, Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del B, Prövning. Sida 6

och inte möjliga betydelser av tecknets enskilda beståndsdelar när de bedöms var för sig (se dom av den 8 juni 2005, T-315/03, Rockbass, punkt 56). 1.5 Omfattning av invändningar om varor och tjänster Nästan alla absoluta registreringshinder och särskilt de mest relevanta, det vill säga särskiljande, beskrivande, generisk och vilseledande karaktär, måste bedömas med avseende på de varor och tjänster som ansökan faktiskt gäller. Om det finns invändningar måste granskaren uttryckligen ange vilket (eller vilka) registreringshinder som är tillämpliga på märket i fråga för var och en av de sökta varorna eller tjänsterna. Det är tillräckligt att ett registreringshinder gäller för en enda homogen kategori av varor och/eller tjänster. En homogen kategori anses vara en grupp varor och/eller tjänster som sinsemellan har ett tillräckligt direkt och konkret samband (dom av den 2 april 2009, T-118/06, Ultimate Fighting Championship, punkt 28). När samma registreringshinder anförs mot en kategori eller en grupp av varor eller tjänster kan motiveringen begränsas till en motivering som gäller för samtliga berörda varor och/eller tjänster (dom av den 15 februari 2007, C-239/05, Kitchen company, punkt 38). När det gäller beskrivande karaktär gäller en invändning inte bara de varor/tjänster för vilka det eller de ord som ingår i det varumärke ansökan avser har en direkt beskrivande karaktär, utan även den breda kategori som (åtminstone eventuellt) innehåller en identifierbar underkategori och/eller specifika varor/tjänster för vilka det sökta märket är direkt beskrivande. Om den sökande inte anför en lämplig begränsning omfattar invändningen rörande beskrivande karaktär nödvändigtvis hela denna breda kategori. EuroHealth ska till exempel avvisas för försäkringar i allmänhet och inte bara för hälsoförsäkringar (se dom av den 7 juni 2001, T-359/99, EuroHealth, punkt 33). En invändning uppstår även för de varor och tjänster som har en direkt anknytning till de varor och tjänster som den beskrivande karaktären avser. Om en beskrivande karaktär gäller en verksamhet som omfattar användning av flera varor eller tjänster som anges separat i specifikationen omfattar invändningen samtliga varor eller tjänster (se dom av den 20 mars 2002, T-355/00, Tele Aid, för ett antal varor och tjänster som kombineras med eller används för tillhandahållande av hjälptjänster på avstånd till bilförare). Det är möjligt innefatta så kallade hjälpvaror eller hjälptjänster i ansökan i den betydelsen att de är avsedda att användas med eller vara till hjälp vid användningen av de huvudsakliga varorna eller tjänsterna. Detta rör vanligen pappersvaror och bruksanvisningar för varorna eller förpackningar, reklam eller reparationer. I dessa fall är hjälpvarorna per definition avsedd att användas och säljas tillsammans med huvudprodukten (t.ex. fordon och instruktionsböcker). Om gemenskapsvarumärket anses ha en beskrivande karaktär i förhållande till huvudvarorna är det logiskt sett också beskrivande för de hjälpvaror som är så nära förbundna med varorna. 1.6 Tidpunkt för invändningar Invändningar bör anföras så tidigt det går och vara så fullständiga som möjligt. Någon enstaka gång återupptar kontoret granskningsförfarandet av ett varumärke ex officio om det står klart att märket har godkänts av misstag eller om samma slutsatser enligt ny rättspraxis gäller för ett märke som godkänts tidigare (dom av den 8 juli 2004, T-289/02, Telepharmacy Solutions). När det gäller ansökningar om Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del B, Prövning. Sida 7

gemenskapsvarumärken kan detta ske när som helst före registreringen, dvs. även efter offentliggörande. I fråga om internationella registreringar som designerar EU kan det ske så länge invändningsperioden (sex månader efter det nya offentliggörandet) inte har inletts (regel 112.5 i CTMIR) och eventuella tillfälliga statusförklaringar som skickats tidigare återkallas. Kontoret kan också återuppta granskningsförfarandet till följd av anmärkningar från tredje parter (artikel 40 i CTMR). 1.7 Disclaimer Enligt artikel 37.2 i CTMR kan granskaren, som ett villkor för registrering, begära att sökanden avstår från ensamrätt till en beståndsdel som saknar särskiljningsförmåga. Granskarna utnyttjar vanligen inte denna bestämmelse i praktiken. Under förutsättning att ett märke varken bedöms bestå av deskriptiva kännetecken eller saknar särskiljningsförmåga godkänns det vanligen utan disclaimer. Den allmänna regeln är att en disclaimer inte avhjälper en invändning om absolut registreringshinder. Om ett varumärke består av en kombination av beståndsdelar som i sig inte har en tydlig särskiljningsförmåga, krävs ingen disclaimer när det gäller de individuella beståndsdelarna. Om en dagstidnings varumärke är Lokala och internationella nyheter i Alicante behövs till exempel ingen disclaimer för de individuella beståndsdelarna. Om sökandens disclaimer inte övervinner grunderna för registreringsavslag eller sökanden inte samtycker till villkoret, avslås ansökan i den utsträckning som krävs. Om sökanden i sin ansökan har gjort en disclaimer om en beståndsdel som saknar särskiljningsförmåga kvarstår disclaimern även om granskaren inte anser det vara nödvändigt. Disclaimern som rör särskiljande beståndsdelar måste avslås av granskaren eftersom detta kan föranleda ovisshet om varumärkesskyddets omfattning. 1.8 Förhållande mellan de olika registreringshindren En invändning och ett eventuellt senare avslag ska omfatta alla tillämpliga registreringshinder. Varje registreringshinder ska motiveras enskilt. För att undvika förvirring om huruvida ett avslag grundas på artikel 7.1 b eller 7.1 c i CTMR eller båda, ska varje registreringshinder anges under en separat rubrik. Om sökanden ändrar förteckningen över varor och tjänster på ett sådant sätt att ett nytt registreringshinder blir aktuellt ska det registreringshindret anföras. Denna situation kan till exempel uppstå om sökanden begränsar förteckningen över sökta varor och tjänster på ett sådant sätt att märket blir vilseledande. Om flera registreringshinder anförs måste sökanden övervinna alla dessa, eftersom ett enda registreringshinder är tillräckligt för avslag (dom av den 19 september 2002, C-104/00 P, Companyline, punkt 28). I följande punkter behandlas varje enskilt underavsnitt i artikel 7.1 i CTMR i alfabetisk ordning från artikel 7.1 a till 7.1 k. Därefter följer en punkt om uppnådd särskiljningsförmåga enligt artikel 7.3 i CTMR och en sista punkt om gemensamma märken. Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del B, Prövning. Sida 8

2 Absoluta registreringshinder (artikel 7 i CTMR) 2.1 Grafisk återgivning (artikel 7.1 a i CTMR) 2.1.1 Allmänna anmärkningar I detta stycke diskuteras kontorets skyldighet att avvisa märken som inte uppfyller kraven i artikel 4 i CTMR. Enligt artikel 4 i CTMR kan ett gemenskapsvarumärke utgöras av alla tecken som kan återges grafiskt, särskilt ord, inbegripet personnamn, figurer, bokstäver, siffror, formen på en vara eller dess förpackning, förutsatt att tecknet i fråga kan särskilja ett företags varor eller tjänster från andra företags. Således fastställs två krav i artikel 4 i CTMR: Kännetecknet måste a) kunna återges grafiskt och b) särskilja ett företags varor eller tjänster från andra företags. Syftet med kravet på grafisk återgivning är att definiera märket i sig för att kunna avgöra det exakta innehållet med det skydd som innehavaren av det registrerade varumärket har. Det har fastställts tydligt i rättspraxis att en grafisk återgivning i den mening som avses i artikel 2 i varumärkesdirektivet, som motsvarar artikel 4 i CTMR, att ett kännetecken måste kunna uppfattas visuellt, i synnerhet med hjälp av figurer, linjer eller bokstäver, varvid återgivningen ska vara klar, precis, fullständig i sig själv, lättillgänglig, tydlig, beständig och objektiv (dom av den 12 december 2002, C-273/00, Sieckmann, punkterna 46 55 och dom av den 6 maj 2003, C-104/01, Libertel, punkterna 28 29). Ett tecken som inte kan återges grafiskt får följaktligen inte registreras som ett gemenskapsvarumärke enligt artikel 7.1 a i CTMR. EU-domstolen betonar dessutom att ett märke alltid måste uppfattas varaktigt och säkert för att varumärkets ursprung ska kunna garanteras. Syftet med återgivningen är just att undvika alla subjektiva inslag vid processen för att identifiera och uppfatta kännetecknet. Den grafiska återgivningen måste därför vara otvetydig och objektiv. Om kännetecknet i sig själv inte kan återges grafiskt kan det vara tillräckligt med en beskrivning, under förutsättning att beskrivningen är klar, precis, fullständig i sig själv, lättillgänglig, tydlig, beständig och objektiv. Ljudmärken kan därför registreras på grundval av en beskrivning, medan dofter inte kan registreras (se nedan). 2.1.2 Exempel på varumärkesansökningar som avslås eller godkänns enligt artikel 7.1 a Förteckningen över exempel nedan är inte uttömmande. 2.1.2.1 Doftmärken En tillfredsställande grafisk återgivning av dofter är inte möjlig för närvarande. När det gäller en kemisk formel skulle få personer kunna känna igen doften i fråga med ledning av en sådan formel. En deponering av ett doftprov utgör dessutom inte en grafisk återgivning i den mening som avses artikel 4 i CTMR, eftersom ett doftprov inte är tillräckligt stabilt eller beständigt. Med andra ord uppfylls inte kraven för grafisk återgivning av ett doftmärke genom en kemisk formel, en skriftlig beskrivning med ord, Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del B, Prövning. Sida 9

en deponering av ett prov av en doft eller genom en kombination av dessa faktorer (se dom av den 12 december 2002, C-273/00, Sieckmann, punkterna 69 73). Samtidigt finns det ingen allmänt godtagen internationell klassificering av dofter, vilken i likhet med internationella färgkoder eller musikalisk notation gör det möjligt att objektivt och precist identifiera ett doftmärke genom att varje doft tilldelats en egen precis beteckning eller kod (dom av den 27 oktober 2005, T-305/04, Odeur de fraise mûre, punkt 34). Även om det följer av målet Sieckmann att dofttecken som kan beskrivas på en mängd olika sätt inte kan återges grafiskt genom en beskrivning, är det inte uteslutet att ett dofttecken eventuellt i framtiden kan beskrivas på ett sätt som uppfyller samtliga villkor i artikel 4 i CTMR, såsom den tolkats i rättspraxis (dom av den 27 oktober 2005, T-305/04, Odeur de fraise mûre, punkt 28). I ovannämnda mål ansågs varken den grafiska återgivningen (av en röd jordgubbe) eller beskrivningen med ord (Odeur de fraise mûre) uppfylla de fastställda kraven. Jordgubbsdoften varierar från en jordgubbssort till en annan och beskrivningen doften av mogen jordgubbe, kan hänföra sig till olika jordgubbssorter och således till flera skilda dofter. Beskrivningen ansågs varken vara entydig eller precis och medförde inte att varje form av subjektiv bedömning i samband med identifieringen och uppfattningen av det sökta kännetecknet kunde uteslutas. Bilden av en jordgubbe föreställer endast den frukt som avger en doft som påstås vara identisk med det ifrågavarande dofttecknet, inte den doft som ansökan avser, och utgör således inte en grafisk återgivning av dofttecknet. 2.1.2.2 Smakmärken Argumenten i punkt 2.1.2.1 gäller på ett liknande sätt även för smakmärken (se beslut av den 4 augusti 2003, R 120/2001-2, The taste of artificial strawberry flavour). 2.1.2.3 Ljudmärken Om ett ljudmärke består av musik godkänner kontoret endast traditionella musikaliska notationer som en grafisk återgivning av det sökta ljudet (enligt kriterierna i dom av den 27 november 2003, C-283/01, Shield Mark ). Om märket består av ett icke-musikaliskt ljud kan en grafisk återgivning bestående av ett oscillogram eller ett sonogram godkännas under förutsättning att det åtföljs av en motsvarande ljudfil som inges via elektronisk inlämning (se direktörens beslut EX-05-3 av den 10 oktober 2005). 2.1.2.4 Rörelsemärken Även rörelsemärken måste uppfylla kraven för grafisk återgivning. I sitt beslut R 443/2010-2 av den 23 september 2010, RED LIQUID FLOWING IN SEQUENCE OF STILLS (MOVEMENT MARK) (rörelsemärke) ansåg andra överklagandenämnden att i fall där ett märke definieras av både en grafisk återgivning och textuell beskrivning måste beskrivningen för att bland annat vara klar, precis, tydlig och objektiv, överensstämma med det som kan ses i den grafiska återgivningen. I detta fall ansåg granskaren att stillbilderna i återgivningen tillsammans med beskrivningen inte visade rörelsen på ett tydligt sätt, särskilt eftersom det inte stod tillräckligt klart hur rörelsen förflyttade sig framåt mellan de olika stillbilderna. Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del B, Prövning. Sida 10

Andra överklagandenämnden ansåg emellertid i detta avseende att den grafiska återgivningen och ordbeskrivningen av kännetecknet är fullständigt förenliga och kompletterar varandra. Sökanden hade lämnat in ett tillräckligt antal stillbilder för att tydligt återge rörelseflödet, tillsammans med en precis och detaljerad textuell beskrivning av förflyttningen framåt, vilket inte lämnade utrymme för tvivel om rörelsemärkets koncept. Enligt de kriterier som fastställts av andra överklagandenämnden kan ett rörelsemärke endast vägras registrering enligt artikel 7.1 a i CTMR när det av en skäligen uppmärksam person krävs en särskilt stor intellektuell ansträngning för att uppfatta vad rörelsemärket är. Ingen gräns har fastställts och antalet stillbilder beror på den berörda rörelsen, bara de uppfyller formalitetskraven. När det gäller beskrivningen av märket måste innehållet vara exakt och anpassat till rörelsens konsekvens och komplexitet för att beskriva kännetecknet på ett lämpligt och effektivt sätt. 2.1.2.5 Form- och konturlös kombination med två eller flera färger i vilket uttryck som helst Formlös kombination med två eller flera färger i vilket uttryck som helst uppfyller inte kraven enligt målen Sieckmann och Libertel när det gäller en grafisk återgivnings klarhet och beständighet, vilket är en förutsättning för att den grafiska återgivningen ska kunna fungera som ett varumärke (se även beslut av den 27 juli 2004, R 730/2001-4, YELLOW/BLUE/RED ). Endast en kombination av två eller flera färger utan form eller konturer eller en hänvisning till två eller flera färger i alla tänkbara former uppfyller inte kraven på precision och enhetlighet i artikel 4 i CTMR (dom av den 24 juni 2004, Colours blue and yellow, C-49/02, punkt 34). Sådana återgivningar skulle dessutom möjliggöra många olika kombinationer, vilket innebär att konsumenterna inte kan uppfatta och komma ihåg en viss kombination som gör att de kan vara säkra på att de köper samma produkt nästa gång. Ändamålet med det skydd som innehavaren av det registrerade varumärket har skulle också vara oklart för behöriga myndigheter och ekonomiska aktörer. En grafisk återgivning som består av två eller flera färger med abstrakt utformning och utan konturer måste ordnas Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del B, Prövning. Sida 11

systematiskt genom att de berörda färgerna förenas på ett på förhand fastställt och enhetligt sätt (dom av den 14 juni 2012, T-293/10, Colour per se, punkt 50) 2.1.2.6 Oklara och motstridiga beskrivningar som är inkonsekventa med kännetecknets karaktär Oklara och motstridiga beskrivningar är inte godtagbara. Beskrivningen måste dessutom överensstämma med kännetecknets karaktär. I sin dom av den 14 juni 2012, T-293/10, SEVEN SQUARES OF DIFFERENT COLOURS ansåg tribunalen att märkets beskrivning sex ytor som är geometriskt anordnade i tre par av parallella ytor, med varje par arrangerat i rät vinkel till de andra två paren karakteriserat av att 1) två närliggande ytor har olika färg, och 2) varje sådan yta har en rutnätsstruktur formad av svarta kanter som delar ytan i nio lika segment, var för svår att förstå. Ett märke som definieras på ett sådant sätt är inte ett färgmärke i sig, utan ett tredimensionellt eller ett bildmärke, som motsvarar det yttre av ett visst objekt med en specifik form, en kub täckt av kvadrater med färger i en särskild ordning. Även om beskrivningen skulle ha varit tydlig och lättförståelig, vilket den inte var, skulle den ändå innehållit en inneboende motsägelse när det gäller kännetecknets verkliga karaktär (punkterna 64 och 66). 2.1.3 Förhållande till andra bestämmelser i CTMR När märket kan ifrågasättas enligt artikel 7.1 a i CTMR krävs ingen ytterligare granskning av märket enligt de återstående möjliga registreringshindren, som artikel 7.1 b eller 7.1 c i CTMR. Enligt artikel 7.3 i CTMR kan de absoluta registreringshindren enligt artikel 7.1 a i CTMR inte övervinnas genom uppnådd särskiljningsförmåga till följd av användning av märket. 2.2 Särskiljningsförmåga (artikel 7.1 b i CTMR) 2.2.1 Allmänna anmärkningar Enligt etablerad rättspraxis innebär ett varumärkes särskiljningsförmåga i den mening som avses i artikel 7.1 b i CTMR att detta varumärke gör det möjligt att säkerställa att den vara och/eller tjänst som är föremål för registreringsansökan härrör från ett visst företag, och således att särskilja denna vara från andra företags varor och tjänster (dom av den 29 april 2001 i förenade målen C-468/01 P till C-472/01 P, punkt 32, dom av den 21 oktober 2004, C-64/02 P, punkt 42, dom av den 8 maj 2008, C-304/06 P, punkt 66 och Audi mot KHIM, punkt 33). Enligt etablerad rättspraxis kan denna särskiljningsförmåga endast bedömas utifrån de varor eller tjänster som registreringsansökan avser och hur målgruppen uppfattar varumärket (dom av den 29 april 2001 i förenade målen C-468/01 P till C-472/01 P, punkt 33, dom av den 8 maj 2008, C-304/06 P, punkt 67 och Audi mot KHIM, punkt 34) (dom av den Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del B, Prövning. Sida 12

14 juni 2012, T-293/10, Colour per se och dom av den 12 juli 2012, C-311/11 P, Wir machen das Besondere einfach, punkt 23). Även om det är allmänt godtaget att det är tillräckligt med en minimal grad av särskiljningsförmåga måste man även beakta att märket, för att ha särskiljningsförmåga som ett gemenskapsvarumärke, måste vara särskiljande med avseende på hela Europeiska unionen. Av rättspraxis från unionsdomstolarna framgår att ett ordmärke som är beskrivande för varors eller tjänsters egenskaper i den mening som avses i artikel 7.1 c i CTMR av denna anledning nödvändigtvis saknar särskiljningsförmåga i den mening som avses i artikel 7.1 b i CTMR i förhållande till dessa varor eller tjänster (se dom av den 12 juni 2007, T-190/05, Twist & Pour, punkt 39). Även om ett visst ord kanske inte har en klart beskrivande karaktär med avseende på de berörda varorna och tjänsterna i den utsträckning att en invändning enligt artikel 7.1 c i CTMR inte skulle vara tillämplig, skulle ordet fortfarande kunna ifrågasättas enligt artikel 7.1 b i CTMR på grund av att den berörda omsättningskretsen skulle uppfatta märket som att det enbart ger information om de berörda varornas och/eller tjänsternas art, men inte som ursprungsangivelse. Så var fallet med ordet medi, som enbart ansågs informera den berörda omsättningskretsen om varornas medicinska eller terapeutiska ändamål eller uppfattas som en allmän hänvisning till det medicinska området (dom av den 12 juli 2012, T-470/09, Medi, punkt 22). En invändning enligt artikel 7.1 b i CTMR är också tillämplig i fall där den använda lexikaliska strukturen, även om den inte är korrekt ur grammatisk synvinkel, kan anses vara vanlig i reklamspråk och i det ifrågavarande kommersiella sammanhanget. Så var fallet med kombinationen Eco Pro, där det lovprisande ordet Pro placeras efter det beskrivande ordet Eco, vilket skulle uppfattas av den berörda omsättningskretsen som att de sökta varorna är avsedda för yrkesverksamma på det ekologiska området eller är ekologiskt stödjande (dom av den 25 april 2013, T-145/12, Eco Pro, punkterna 29 32). 2.2.2 Orddelar Ord saknar särskiljningsförmåga eller kan inte ge ett sammansatt ord särskiljningsförmåga om de används så ofta att de har förlorat sin förmåga att särskilja varor och tjänster. Följande ord, ensamma eller i kombination med andra beståndsdelar som inte går att registrera, kan inte godkännas enligt denna bestämmelse. Följande ord som endast betecknar en viss positiv eller lockande kvalitet eller funktion hos varan eller tjänsten ska avslås om de ingår i ansökningar, antingen ensamma eller i kombination med beskrivande ord: ECO i betydelsen ekologisk (dom av den 24 april 2012, T-328/11, EcoPerfect, punkt 25 och dom av den 15 januari 2013, T-625/11, ecodoor punkt 21). MEDI i betydelsen medicinsk (dom av den 12 juli 2012, T-470/09, Medi). MULTI i betydelsen mycket, många, fler än en (beslut R 99/1999-1 av den 21 juli 1999,, Multi 2 n 1; beslut R 904/2004-2 av den 17 november 2005, Multi). Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del B, Prövning. Sida 13

MINI i betydelsen mycket liten (beslut R 62/1999-2 av den 17 december 1999, Minirisc). Premium/PREMIUM i betydelsen bästa kvalitet (dom av den 22 maj 2012, T-60/11, punkterna 46 49, 56 och 58, och dom av den 17 januari 2013 i förenade målen T-582/11 och T-583/11, Premium L, Premium XL, punkt 26). PLUS I betydelsen förhöjd, extra, av förstklassig kvalitet, förträfflig i sitt slag (beslut R 329/1999-1 av den 15 december 1999, Platinum Plus). ULTRA ( 1 ) i betydelsen extremt (beslut R 333/2002-1 av den 9 december 2002, Ultraflex). UNIVERSAL i betydelsen varor som passar för generell eller allmän användning (dom av den 2 maj 2012, T-435/11, UniversalPHOLED, punkterna 22 och 28). Avslutande ord för toppdomäner, som.com, anger endast var information finns på internet, vilket innebär att märket är av beskrivande karaktär eller kan ifrågasättas på annat sätt och följaktligen inte kan registreras. Därför kan www.books.com ifrågasättas både när det gäller trycksaker och ordet böcker. Detta har bekräftats av tribunalen i domen av den 21 november 2012, T-338/11, photos.com, punkt 22, där domstolen förklarade att ordet.com är ett tekniskt och generiskt ord som måste användas i en normal struktur för en kommersiell internetplats. Ordet kan också ange att de varor och tjänster som omfattas av varumärkesansökan kan erhållas eller ses på internet eller är internetrelaterade. Ordet i fråga måste därför också anses sakna särskiljande förmåga med avseende på de berörda varorna eller tjänsterna. Förkortningar av ett företags juridiska form, som Ltd. och GmbH, kan inte göra ett märke mer särskiljningsbart. Ord som anger att varorna och tjänsterna tillhandahålls av en grupp av personer går inte heller att registrera, t.ex. företag, personer (för inrättningar) Club. Kitchen Company går till exempel inte att registrera för kök. Det är dock en annan sak om kännetecknet som helhet inte bara avser varorna och tjänsterna på ett abstrakt plan, utan skapar ett allmänt uttryck av en distinkt och identifierbar enhet. Exempel: Kungliga sällskapet för förebyggande av grymhet mot djur och Internationella varumärkesföreningen skulle vara möjliga att registrera. Namn på enskilda personer är särskiljande, oavsett hur vanligt namnet är och även när det gäller de vanligaste efternamnen, som Smith eller García. Se dom av den 16 september 2004, C-404/02, Nichols, punkterna 26 och 30. Detsamma gäller namn på framstående personer, inklusive statschefer. 2.2.3 Boktitlar Varumärken som endast består av en känd saga eller boktitel kan sakna särskiljningsförmåga enligt artikel 7.1 b när det gäller varor och tjänster som kan ha sagan som föremål. Anledningen till det är att vissa sagor (eller deras titlar) kan vara så gamla och välkända att de ingår i språket och inte kan tillskrivas någon annan mening än just den sagan. ( 1 ) Ändrat den 23 juni 2010. Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del B, Prövning. Sida 14

Peter Pan, Askungen eller Iliaden kan utan vidare vara särskiljande varumärken för (t.ex.) färger, kläder eller pennor. De kan dock inte ha en särskiljande roll i förhållande till (t.ex.) böcker eller filmer, eftersom konsumenterna helt enkelt kommer att tro att varorna avser sagan om Peter Pan eller Askungen, och att det är den enda meningen hos de berörda orden. I sådana fall bör invändningar endast göras när titeln i fråga är tillräckligt känd för att vara verkligt välbekant för de berörda konsumenterna och om de kan uppfatta att märket i samband med varorna/tjänsterna främst avser en känd saga eller boktitel. I detta sammanhang är det mer sannolikt att saknad särskiljningsförmåga konstateras när det är möjligt att visa att det finns många publicerade versioner av sagan och/eller att det har gjorts ett stort antal tv-, teater- eller filmbearbetningar som har nått ut till en bred publik. Beroende på karaktären hos märket i fråga kan invändningar göras i fråga om trycksaker, filmer, inspelningar, teaterstycken och shower (uppräkningen är inte uttömmande). 2.2.4 Färger Denna punkt rör enskilda färger eller kombinationer av färger som sådana (Colour per se). När ansökningar omfattar färger eller färgkombinationer är den lämpliga granskningsnormen att man undersöker om de är särskiljande, antingen om de tillämpas på varor och deras förpackningar, eller om de används i samband med tillhandahållande av tjänster. Om märket inte har en särskiljande karaktär i en av dessa situationer är det en tillräcklig grund för avslag. När det gäller färgkombinationer bör undersökningen avseende särskiljande förmåga baseras på antagandet att den sökta färgkombinationen förekommer på varorna eller deras förpackningar eller i reklam- eller marknadsföringsmaterial för tjänsterna. 2.2.4.1 Enskilda färger Såsom EU-domstolen har bekräftat är konsumenterna inte vana vid att grunda antaganden om varors ursprung på varornas eller förpackningarnas färg, utan någon grafisk eller textmässig beståndsdel, eftersom själva färgen i nuvarande handelsbruk inte används som utmärkande kännetecken (dom av den 6 maj 2003, C-104/01, Libertel). Färgen i sig saknar vanligen den inneboende förmågan att särskilja ett visst företags varor (punkt 65). Förutom vid mycket speciella omständigheter har enskilda färger därför inte särskiljningsförmåga för varor eller tjänster. Sådana mycket speciella omständigheter kräver att sökanden kan visa att märket är absolut ovanligt eller särpräglat i förhållande till de specifika varorna. Dessa fall är ytterst sällsynta, och kan till exempel gälla färgen svart för mjölk. Det är inte nödvändigt att en av de faktorer som anges i punkt 2.2.4.2 förekommer för att avslå ansökan, men om så är fallet bör faktorn användas som ett ytterligare argument till stöd för avslaget. Om granskaren finner att det är vanligt att den enskilda färgen används inom de berörda sektorerna och/eller för att fylla ett dekorativt eller funktionellt ändamål måste färgen avslås. Allmänintresse är enligt domstolen ett hinder för att monopolisera en viss färg, oavsett om det relevanta intresseområdet tillhör ett mycket specifikt Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del B, Prövning. Sida 15

marknadssegment (dom av den 13 september 2010, T-97/08, Shade of orange, punkterna 44 47). 2.2.4.2 Färgkombinationer Om ansökan gäller en färgkombination i sig måste den sökta grafiska återgivningen rumsligt avgränsa dessa färger för att fastställa omfattningen av den sökta rättigheten (vad man ser är vad man får). Den grafiska återgivningen ska tydligt visa utrymmet och positionen för olika färger i en systematisk sammansättning där de berörda färgerna är förenade på ett förutbestämt och varaktigt sätt (dom av den 24 juni 2004, C-49/02 Blue and yellow, punkt 33 och dom av den 14 juni 2012, T-293/10, Colour per se, punkt 50). Ett märke som består av en liten gul rand ovanpå rött skiljer sig till exempel från rött och gult som återges i en jämn proportion, med rött på den vänstra sidan. En ansökan om abstrakta färger, särskilt som två färger i alla tänkbara kombinationer, eller i vilken proportion som helst är inte tillåtliga och ger upphov till en invändning enligt artikel 7.1 a i CTMR (beslut R 730/2001-4 av den 27 juli 2004, Gelb/Blau/Rot, punkt 34). Detta måste särskiljas från angivelsen av hur färgkombinationen skulle se ut på produkten, vilket inte krävs eftersom det viktigaste är ändamålet för ansökan, inte hur eller om färgkombinationen kan användas på produkten. När det gäller färgkombinationer kan ett avslag endast grundas på specifika fakta eller argument. Om sådana specifika argument för avslag saknas ska märket godkännas. Om en av de två färgerna antingen är den vanliga färgen för produkten eller produktens naturliga färg, dvs. en färg tillförs produktens vanliga eller naturliga färg, gäller en invändning på samma sätt som om det bara fanns en färg. Exempel: Grå är den vanliga färgen för handtag på trädgårdsredskap och vitt är den naturliga färgen för tvätt- och diskmedelstabletter. En tvätt- och diskmedelstablett som är vit med ett ytterligare lager i rött ska i själva verket bedömas som ett ärende som omfattar tillägg av en färg. En kombination av två färger ska ändå avslås i följande situationer: Ofta är en färg endast ett dekorativt inslag hos varorna eller tillgodoser konsumenternas önskemål (t.ex. färger på bilar eller t-tröjor), oavsett antal berörda färger. En färg kan utgöra varornas karaktär (t.ex. hårfärgningsmedel). En färg kan vara tekniskt funktionell (t.ex. röd färg för brandsläckare, olika färger som används för elsladdar). En färg kan också vara vanlig eller generisk (t.ex. återigen röd för brandsläckare, gul för posttjänster). En färg kan ange en särskild egenskap hos varan, t.ex. en smak (gul för citronsmak, rosa för jordgubbssmak). En färgkombination bör också avslås om färgkombinationen redan finns på marknaden, särskilt om den används av flera olika konkurrenter (t.ex. kunde vi visa att färgkombinationen röd och gul används av flera företag på öl- eller läskedrycksburkar). Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del B, Prövning. Sida 16

I alla dessa fall ger märket upphov till invändningar. Det krävs dock en noggrann analys av de berörda varorna och tjänsterna och situationen på marknaden. Bedömningskriterierna för särskiljningsförmåga hos färgmärken som avser tjänster bör inte skilja sig från kriterierna för färgmärken som avser varor (vilket tribunalen påminner om i sin dom av den 12 november 2010, T-404/09 (GREY-RED). I detta fall ansåg tribunalen att de berörda konsumenterna inte kunde finna en märkbar skillnad mellan den sökta färgkombinationen och de färger som vanligen används för den berörda tjänsten. Tribunalen drog slutsatsen att den sökta färgkombinationen låg mycket nära kombinationen rött/vitt som används vid järnvägsövergångar och på trafikskyltar som har samband med tågtrafik, och att den berörda omsättningskretsen skulle känna igen tecknet i sin helhet som ett dekorativt inslag och inte som en angivelse av tjänsternas kommersiella ursprung. Ju fler färger desto mindre särskiljningsförmåga är sannolikt, eftersom det är svårt att komma ihåg många olika färger och deras ordningsföljd. Se punkt 2.3.2.9 för information om namnen på färger. 2.2.5 Enskilda bokstäver 2 2.2.5.1 Allmänna överväganden I sin dom, C-265/09 P (α), av den 9 september 2010 fastställde domstolen att när det gäller varumärken som består av en enda bokstav som utgörs av ett standardtecken utan grafisk modifiering är det nödvändigt att bedöma det ifrågavarande kännetecknets förmåga att särskilja dessa varor eller tjänster genom en konkret undersökning av de berörda varorna eller tjänsterna (punkt 39). Domstolen erinrade om att enligt artikel 4 i CTMR ingår bokstäver i de kategorier av kännetecken som kan utgöra gemenskapsvarumärken, förutsatt att de kan särskilja ett företags varor eller tjänster från andra företags (punkt 28), och betonade att det för att ett kännetecken ska kunna registreras som varumärke inte uppställs något krav på en viss nivå av kreativitet eller språklig eller konstnärlig fantasi från den sökandes sida. Även om domstolen inser att det på grund av arten hos vissa kategorier av varumärken är befogat att beakta de svårigheter som kan uppstå vid bedömningen av huruvida dessa har särskiljningsförmåga, och att det är svårare att fastställa särskiljningsförmåga för ett varumärke som består av en enda bokstav jämfört med ett ord (punkt 39), fastslog den tydligt att dessa omständigheter inte gör det motiverat att fastställa särskilda kriterier som ska tilläggas eller utgöra ett undantag från kriteriet avseende särskiljningsförmåga såsom det har tolkats i rättspraxis (punkterna 33 39). När det gäller bevisbördan fastslog domstolen att det vid prövningen av de absoluta registreringshindren enligt artikel 76.1 i CTMR åligger kontoret att, vid prövningen av de absoluta registreringshindren under registreringsförfarandet, utan särskilt yrkande pröva de relevanta sakförhållanden som kan innebära en invändning enligt artikel 7.1 i CTMR och att kravet inte kan relativiseras eller kastas om till nackdel för sökanden av gemenskapsvarumärket (punkterna 55 58). Det är därför kontorets sak att med ett ( 2 ) Denna del handlar om enskilda bokstäver enligt artikel 7.1 b. Enskilda bokstäver enligt artikel 7.1 c behandlas i punkt 2.3.2.8. Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del B, Prövning. Sida 17

motiverat resonemang förklara varför ett varumärke som består av en enda bokstav som återges i standardtecken saknar särskiljningsförmåga. Det innebär i sin tur att det krävs en grundlig undersökning som baseras på de specifika sakförhållandena i ärendet för att bedöma om en viss enda bokstav som återges i standardtecken kan fungera som ett varumärke med avseende på de berörda varorna/tjänsterna. Behovet av en bedömning av sakförhållandena innebär att det inte är möjligt att lita på antaganden (t.ex. att konsumenterna i allmänhet inte är vana vid att se enskilda bokstäver som varumärken). När varumärken som innehåller en enda bokstav granskas ska därför generella och icke underbyggda argument såsom argument om kännetecknens tillgänglighet undvikas, med tanke på det begränsade antalet bokstäver. Det åligger kontoret att på grundval av en bedömning av sakförhållandena fastställa varför det sökta varumärket kan ifrågasättas. Det står därför klart att granskningen av varumärken som innehåller en enda bokstav ska vara grundliga och stringenta, och att det för varje ärende krävs en noggrann undersökning av huruvida en viss bokstav kan anses ha en inneboende särskiljningsförmåga med avseende på de berörda varorna och/eller tjänsterna. 2.2.5.2 Exempel På det tekniska området, t.ex. datorer, maskiner, motorer och verktyg, är det till exempel mer sannolikt att en enda bokstav uppfattas som en hänvisning till teknik, modeller eller kataloger snarare än en hänvisning till ursprung, även om detta måste fastställas genom en bedömning av sakförhållandena. Beroende på resultatet av den föregående bedömningen kan ett varumärke som består av en enda bokstav som återges i standartecken ifrågasättas enligt artikel 7.1 b i CTMR på grund av att det saknar inneboende särskiljningsförmåga för de berörda varorna eller delar därav. Så kan till exempel vara fallet om ett varumärke som består av den enda bokstaven C för fruktjuicer, eftersom denna bokstav ofta används för att beteckna C-vitamin. Den berörda omsättningskretsen skulle inte uppfatta detta som ett kännetecken som särskiljer de berörda varornas kommersiella ursprung. Andra exempel på bristande särskiljningsförmåga är sökta varumärken med en enda bokstav för leksakskuber, som ofta används för att lära barn hur man skapar ord genom att kombinera bokstäver som finns på själva kuberna, men utan att beskriva produkten som sådan, eller enskilda bokstäver som söks för lotteritjänster, en sektor där bokstäver ofta används för att ange olika nummerserier. Även om det i båda de ovanstående fallen inte finns ett direkt beskrivande förhållande mellan bokstäverna och varorna/tjänsterna skulle ett varumärke som består av en enda bokstav sakna särskiljningsförmåga eftersom konsumenterna, när det gäller leksakskuber och lotterier, är mer vana att uppfatta ensamma bokstäver som att de antingen har en funktionell eller nyttoinriktad bibetydelse snarare än som angivelser av kommersiellt ursprung. Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del B, Prövning. Sida 18

Om det inte kan fastställas att en viss ensam bokstav saknar särskiljningsförmåga med avseende på de berörda varorna och/eller tjänsterna bör den dock godkännas, även om den återges i standartecken eller på ett relativt enkelt sätt. Bokstaven godkändes till exempel med avseende på transport; emballering/paketering och förvaring av gods; anordnande av resor i klass 39 och utskänkning av mat och dryck; kortvarigt boende i klass 43 (se beslut R 1008/2010-2 av den 30 september 2010, punkterna 12 21). Se punkt 2.3.2.8 för mer exempel. 2.2.6 Reklamslogans: bedömning av särskiljningsförmåga EU-domstolen har slagit fast att det i bedömningen av särskiljningsförmåga är olämpligt att tillämpa strängare kriterier för reklamslogans än de kriterier som gäller för andra typer av kännetecken (dom av den 12 juli 2012, C-311/11 P, Wir machen das besondere einfach samt citerad rättspraxis). Reklamslogans kan ifrågasättas enligt artikel 7.1 b i CTMR när den berörda omsättningskretsen endast uppfattar dem som rena marknadsföringsformler. De anses dock ha särskiljningsförmåga om allmänheten förutom den marknasföringsmässiga funktionen uppfattar dem som en angivelse av de berörda varornas eller tjänsternas kommersiella ursprung. Domstolen har fastställt följande kriterier som ska användas i bedömningar av en slogans särskiljningsförmåga (domar av den 21 januari 2010, C-398/08 P, Vorsprung durch technik, punkt 47, och av den 13 april 2011, T-523/09, Wir machen das besondere einfach, punkt 37). En reklamslogan har sannolikt särskiljningsförmåga när den framstår som något annat än ett rent reklambudskap som framhäver egenskaperna hos de berörda produkterna eller tjänsterna på grund av att den har ett antal meningar och/eller utgör en ordlek och/eller har några inslag av idémässigt spänningsfält eller överraskningseffekt så att den kan uppfattas som fantasirik, överraskande eller oväntad och/eller har någon originalitet eller en särskilt uttrycksfull karaktär och/eller utlöser någon kognitiv process eller tolkningsansträngning hos omsättningskretsen. Förutom ovanstående kriterier kan följande egenskaper hos en reklamslogan leda till att den anses ha särskiljningsförmåga: Ovanlig syntax. Användning av språkliga och stilistiska figurer som alliteration, metaforer, rim, paradoxer etc. Användningen av okonventionella grammatiska former måste dock bedömas noggrant eftersom reklamslogans ofta är skrivna i en förenklad form för att bli mer koncisa och slagkraftiga (se bland annat dom av den 24 januari 2008, T-88/06, Safety 1st, Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del B, Prövning. Sida 19