Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2013-2015. Behandlad av Nämnden för Kultur, utbildning och friluftsverksamhet 2013-02-28

Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2013-2015 Behandlad av Nämnden för Kultur, utbildning och friluftsverksamhet 2013-02-28

Innehåll Inledning... 2 Länsbibliotek Sörmland... 4 Bibliotek vid landstingets folkhögskolor... 9 Öknaskolans bibliotek... 10 Sörmlands Museums arkiv och bibliotek... 10 Sjukhusbiblioteken... 11 1

Inledning Inom Landstinget Sörmland finns olika former av biblioteksverksamhet: Den regionala biblioteksverksamheten Länsbibliotek Sörmland arbetar för biblioteksutveckling, med bibliotekspersonal och bibliotek i Sörmland som målgrupp. Biblioteken vid Eskilstuna folkhögskola, Åsa folkhögskola och Ökna naturbruksgymnasium är delar av skolornas pedagogiska verksamheter samt stöd för elevernas läs- och språkutveckling. Biblioteket vid Sörmlands museum och arkiv är ett forskningsbibliotek inriktat på museets verksamhetsområden. Sjukhusbiblioteken i Sörmland har fokus på informationsbehovet hos sjukhusets personal, studerande inom ämnen relaterade till hälso- och sjukvård, patienter och närstående. De tre första typerna av biblioteksverksamheter är organiserade under Kultur- och Utbildningsförvaltningen. Sjukhusbiblioteken sorterar under Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen. Enligt bibliotekslagen (1996:1596 med tillägg 2004:1261) ska landsting anta planer för sin biblioteksverksamhet. Landstinget Sörmlands biblioteksplan beskriver biblioteksverksamheternas inriktning, uppdrag och omfattning. Den beskriver också samverkan mellan landstingets biblioteksverksamheter samt samverkan med parter utanför Landstinget Sörmland. Planen, som visar på bibliotekens roll i regionens ut veckling i frågor kring språkutveckling, lärande och delaktighet, ska också möjliggöra insyn i verksamheterna och ge medborgaren förutsättningar att påverka. Planen för perioden är en omfattande revidering av tidigare plan som antogs 2007-06-07. Länsbibliotek Sörmland har varit drivande part i revideringen, i dialog med övriga biblioteksverksamheter. Varje bibliotek inom landstinget utformar sin verksamhet utifrån lagar och styrdokument, uppdragsgivarens mål samt kontinuerlig bevakning av det omgivande samhällets behov. Landstingets biblioteksverksamheter följs upp mot biblioteksplanen vid årligen uppföljningar och vid en mer omfattande utvärdering inför nästa revidering år 2016. För den årliga uppföljningen ansvarar de olika verksamheternas chefer. Initiativ till revidering inför 2016 tas av Länsbibliotek Sörmland. Biblioteksplanen för Landstinget Sörmland inleds med en kort beskrivning av bibliotekslandskapet Sörmland. Därefter presenteras varje verksamhet i ett eget avsnitt. Befolkningen i Sörmland Den 30 september 2012 bodde 274 241 personer i Sörmland. De flesta kommunernas befolkning har ökat jämfört med december 2011. Utbildningsnivån är lägre än i övriga riket. 2011 hade 17,6 procent treårig högskoleutbildning eller mer, jämfört med 24,3 procent i hela landet. Arbetslösheten är hög. 2011 var 4,2 procent öppet arbetslösa, mot rikets 3,4 procent. Den öppna arbetslösheten varierar inom länet, den är högst i Eskilstuna och lägst i Trosa. 2010 arbetspendlade 22 000 sörmlänningar till andra län, varav 71 procent till Stockholms län. 2

Andelen utrikes födda i länet är som i övriga riket, men varierar inom Sörmland. Eskilstuna, Katrineholm och Oxelösund har en andel utrikes födda som är större än riket. Andelen befolkning över 65 år är högre än rikets i hela länet. Andelen barn 0-15 år i Södermanlands län är 17,8 procent av befolkningen, samma som övriga landet. Högsta andelen barn i befolkningen, 19,2 procent, finns i Strängnäs medan lägsta andelen, 14,6 procent, finns i Oxelösund. Det sörmländska bibliotekslandskapet I Sverige är biblioteken den enda kulturinstitution som är lagstadgad. De olika biblioteken i Sörmland, med olika huvudmän och målgrupper, bildar tillsammans det sörmländska bibliotekslandskapet. I Sörmland finns för närvarande nio kommunala folkbibliotek med ett antal filialer, en kommunal bokbuss, fyra landstingsfinansierade sjukhusbibliotek, regional biblioteksverksamhet i form av Länsbibliotek Sörmland, bibliotek vid landstingets folkhögskolor och naturbruksgymnasium, landstingsfinansierande Sörmlands museums arkiv och bibliotek, ett statligt finansierat högskolebibliotek vid Mälardalens Högskola, elva gymnasiebibliotek samt ett antal mindre bibliotek inom grundskolan. Bibliotekens uppdrag Biblioteken i Sörmland är demokratiska arenor för möten mellan människor, tankar och idéer. Bibliotekens verksamheter bygger på principen om yttrandefrihet och fri tillgång till information, litteratur och andra kulturyttringar i olika medieformer, efter var och ens behov. Människors förmåga att läsa obehindrat, att ta till sig nödvändig information och att uttrycka sig är idag ingen självklarhet. Icke desto mindre är informations- och kommunikationskompetens förutsättningar för människors delaktighet i samhället, och i förlängningen för demokratin. Biblioteken möjliggör livslång, flexibel och behovsanpassad folkbildning, som komplement till det formella, obligatoriska och tidsbegränsade lärande som sker via olika skolformer. Med bibliotekspersonalens olika kompetenser och engagemang, med resurser från olika håll, genom dialog, samverkansavtal, diskussioner kring runda bord, fantasi och kreativitet är biblioteken i Sörmland ett stöd för läsande, informationssökning, bildning och för lärande under livets alla skeden. Människor vänder sig till de bibliotek de har i sin närhet, utan att tänka på att biblioteken har olika huvudmän och olika uppdrag. För medborgarna är biblioteket som funktion det viktiga. Därför är det avgörande att biblioteken i Sörmland samverkar på ett sådant sätt att de kan möta och tillgodose alla medborgares behov. Folkbiblioteken I Sörmlands nio kommuner finns 33 folkbibliotek, i form av huvudbibliotek, kommundels- och stadsdelsbibliotek och mötesplatser. Mötesplatser med olika utbud och verksamhet finns i Eskilstuna. Under 2011 lånade folkbiblioteken tillsammans ut nästan 1,8 miljoner böcker och hade 1,8 miljoner besökare. Folkbibliotekens huvudman är kommunerna. 3

Folkbiblioteken är en del av folkbildningen och ofta den mest besökta kulturinstitutionen i varje kommun. Bibliotekens fysiska rum är platser som bidrar till lärande, läsupplevelser, kulturupplevelser, möten och avkoppling. Bibliotekens verksamheter finns också utanför biblioteksrummet: i skolans klassrum i form av bokpresentationer och vid föräldramöten, på webben genom de digitala biblioteken och ute i samhället som medskapare av evenemang. Länsbibliotek Sörmland Länsbibliotek Sörmlands del biblioteksplanen inleds med länsbibliotekets vision och mål. Därefter följer en beskrivning av hur verksamheten är organiserad för att uppfylla målen och vilka utvecklingsområden som prioriteras under perioden 2013-2015. Vision för Länsbibliotek Sörmland Länsbibliotek Sörmland gör skillnad i människors liv Länsbibliotek Sörmland medverkar till att alla sörmlänningar har tillgång till biblioteksverksamhet av hög kvalitet. Biblioteksverksamhet av hög kvalitet främjar fri informationstillgång, åsiktsbildning och yttrandefrihet vilket är förutsättningar för det demokratiska samhället. Mål för Länsbibliotek Sörmland Länsbibliotek Sörmland arbetar strategiskt med biblioteksutveckling. Målgruppen är personalen på kommunbiblioteken. Arbetet sker i nära samverkan med biblioteken i länet. Prioriterade verksamhetsområden är barn och unga, skolbibliotek, mångfald, tillgänglighet, samverkan och omvärldsbevakning. Länsbibliotek Sörmland samverkar med aktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt för att förverkliga regional och nationell bibliotekspolitik, med utgångspunkt i Bibliotekslagen. På Länsbibliotek Sörmland finns relevant kompetens för stöd till bibliotekens utveckling. Länsbibliotek Sörmland verkar utvecklande, handledande, samordnande och kompletterande. Arbetssättet präglas av kvalitet och tillgänglighet. Målgrupp Länsbibliotek Sörmlands uppdrag är att främja folkbibliotekens samverkan, kunskapsutveckling och kvalitet. Den primära målgruppen för Länsbibliotek Sörmlands arbete är personalen på folkbiblioteken i länets kommuner. Länsbibliotek Sörmland stöttar även länets sjukhusbibliotek, folkhögskolebibliotek och skolbibliotek. Styrdokument, handlingsplan och uppföljning Länsbibliotek Sörmlands verksamhet utgår ifrån Bibliotekslagen (SFS 1996:1596), UNESCOs folk- och skolbiblioteksmanifest, FN:s konvention om barnets rättigheter och Kulturplan Sörmland 2012-2014. 4

Planen för länsbibliotekets verksamhet innehåller länsbibliotekets vision och mål och är utformad enligt de fem gemensamma regionala utvecklingsområden som anges i Kulturplan Sörmland 2012-2014. Den del av Landstingets Sörmlands biblioteksplan som berör Länsbibliotek Sörmlands verksamhet, utarbetas inom länsbiblioteket i dialog med folkbibliotekens chefer. Den treåriga planen för länsbibliotekets verksamhet bryts ner i ettåriga handlingsplaner. Handlingsplanerna innehåller konkreta och, i möjligaste mån, mätbara mål som följs upp årligen. Länsbibliotekets verksamhet Länsbibliotek Sörmland är Landstinget Sörmlands regionala biblioteksverksamhet. Länsbiblioteket finns organisatoriskt under Kultur och Utbildningsförvaltningen och länsbibliotekarien är ansvarig för verksamheten. Verksamheten omfattar konsultativ verksamhet, kompletterande medieförsörjning, Sörmlands taltidning och inläsningstjänst. Länsbibliotekets verksamhet riktar sig till de offentligt finansierade biblioteken, den kategori av bibliotek som ibland kallas det allmänna biblioteksväsendet. Konsultativ verksamhet Det konsultativa arbetet bedrivs av bibliotekskonsulenter. Länsbibliotekets konsultativa verksamhet genomsyras av ett handledande förhållningssätt. Målet är att stödja folkbiblioteken i att utföra sina lagstadgade uppdrag och förverkliga sina visioner. Den konsultativa verksamheten fokuserar särskilt på biblioteksverksamhet för barn och unga, skolbibliotek, mångfald- och tillgänglighetsfrågor samt medier i alla former. Bibliotekskonsulenternas uppdrag är att tillgodose bibliotekspersonalens kompetensbehov genom handledning i utvecklingsprocesser samt stimulera biblioteksutveckling genom nätverk, utvecklingsprojekt och studiebesök. Kompletterande medieförsörjning Syftet med kompletterande medieförsörjning är att alla medborgare ska ha jämlik tillgång till litteratur och information i den form som passar den enskilde bäst. Länsbibliotek Sörmland är en knutpunkt i de nationella och regionala fjärrlånesamarbetena. Den kompletterande medieförsörjningen riktar sig till, och sker i samråd med, kommunernas folkbibliotek. Sörmlands taltidning och inläsningstjänst Sörmlands taltidning riktar sig till personer med läs- eller synnedsättning. Taltidningen är en gratis service med syfte att alla Sörmlands medborgare ska nås av samhällsinformation och nyheter. Att människor, oavsett funktionsnedsättning, har tillgång till information och nyheter är en förutsättning för deras delaktighet i det demokratiska samhället. Inläsningstjänst ger personer med synnedsättning och andra lässvårigheter möjlighet att ta del av material som de inte får inläst på annat sätt. Inläsningstjänsten Länsbibliotek Sörmland/Sörmlands 5

Taltidning arbetar länsövergripande och utför inläsningar på uppdrag av kommuner, landstinget, företag, organisationer och länshandikappföreningar. Länsbibliotek Sörmlands utvecklingsområden Rubrikerna i länsbibliotekets utvecklingsområden nedan är desamma som utvecklingsområdena i den regionala planen Kulturplan Sörmland 2012-2014. Utvecklingsområde Barns och ungas rätt till kultur Barns och ungas rätt till kultur handlar om att främja barn och ungas lust att läsa, lära och berätta på det sätt, det språk och den plats som passar dem bäst. Länsbibliotek Sörmland bidrar till barns och ungas rätt till kultur genom kontinuerlig handledning av folk- och skolbibliotekens personal, strategisk omvärldsbevakning och genom att driva utvecklingsprojekt som främjar läslust och delaktighet. Under perioden är prioriterade områden för omvärldsbevakning biblioteksutvecklingen inom grundskolan samt barns och ungas medievanor. Under perioden planerar länsbiblioteket att delta i ett utvecklingsprojekt för att stödja folkbiblioteken i deras strävan att arbeta enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Projektet sker i samverkan med flera län. Under perioden ska länsbiblioteket bidra till att skapa och stärka läsvanor hos barn redan från tidig ålder genom ett utvecklingsprojekt riktat till barn 0-2 år, deras föräldrar och förskolan. Projektet genomförs i samverkan med flera län. Samverkan med Barnhälsovården i Sörmland kring en bokgåva till varje nyfött barn ska utvecklas. Under perioden ska länsbiblioteket särskilt stödja folkbibliotekens läs- och skrivfrämjande verksamhet, i form av läs- och skrivklubbarna BOOKworms där barn och unga möts och delar sina läsupplevelser. Samverkan mellan folk- och skolbibliotek ska särskilt uppmuntras. Under perioden ska erfarenheterna från det läsfrämjande projektet Bubblan tas till vara. Verksamheten med den rullande berättelsevagnen Bubblan ska fortsätta i samverkan med folkbiblioteken och länsbiblioteken i Örebro och Västmanlands län, som ett led i arbetet med utvecklingsområdena Nya arenor som mötesplatser för kultur och gränsöverskridande verksamhet mellan konstformer, kulturyttringar och kulturverksamheter. Under perioden ska biblioteken i Sörmland medverka i en undersökning initierad av Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Undersökningen ska uppmärksamma hur bibliotek arbetar för att ge barn och unga med läshinder och funktionsnedsättningar tillgång till anpassade medier via så kallade Äppelhyllor. Exempel på anpassade medier är talböcker, punktskriftsböcker, taktila böcker och böcker med teckenstöd. Studien syftar till att utveckla servicen till barn och unga med behov utöver de vanligaste medieformerna. 6

Utvecklingsområde Mångfald som mål och perspektiv Mångfald som mål och perspektiv handlar om att bekräfta och lyfta fram värdet av alla människors olika bakgrunder, erfarenheter och kunskaper. Samtidigt handlar mångfald som mål och perspektiv om att ge alla människor, trots olikheter, samma möjlighet att ta del av och aktivt delta i samhället. Länsbibliotek Sörmland arbetar för mångfald som mål och perspektiv genom att stötta biblioteken att nå alla medborgare, att kunna ge service till alla utifrån var och ens behov och förutsättningar. Arbetet sker genom kompetensutveckling på relevanta områden, kontinuerliga nätverk för kunskapsutbyte och i vissa fall ekonomiskt stöd till inköp av medier. Under perioden ska arbetet med digital delaktighet för grupper utanför den digitala gemenskapen fortsätta och utvecklas. Arbetet sker i projektform och i samverkan med folkbibliotek och studieförbund och riktar sig till målgrupper med särskilda behov. Länsbiblioteket är, tillsammans med Länsbildningsförbundet Sörmland, ett nav i samarbetet. Under perioden ska länsbiblioteket fortsatt stödja bibliotek att erhålla relevant kompetens för att kunna erbjuda sina användare rätt form av media, allt utifrån den enskilda medborgares behov. Under perioden ska länsbiblioteket fortsätta att stimulera kontakt mellan folkbiblioteken, äldreomsorgen och omsorgen av personer med funktionsnedsättningar. Länsbiblioteket är sammankallande och möjliggör kontakt, samverkan och kunskapsutbyte mellan parterna. Under perioden ska länsbiblioteket utreda varför länsbibliotekets stöd till folkbibliotekens inköp av litteratur på andra språk än svenska utnyttjas i så låg grad, och hur stödet kan utformas på bättre sätt. Under perioden ska kunskapen om Sörmlands Taltidning och inläsningstjänstens service marknadsföras till målgrupperna för ökad användning av tjänsterna. Utvecklingsområde Gränsöverskridande verksamhet mellan konstformer, kulturyttringar och kulturverksamheter I gränsöverskridande verksamhet mellan kulturverksamheter är länsbiblioteket en aktör, samtidigt som länsbiblioteket stöttar kommunernas folkbibliotek i samma roll. Utvecklingspotential finns för att bredda synen på berättande i olika medier för både barn och vuxna, att göra mötet med berättande mer interaktivt och mer tillgängligt även för de som inte kan närvara fysiskt. Litteraturens eget värde som konstform får ofta stå tillbaka för satsningar kring läsförmåga, kunskapsinhämtande och demokratiska aspekter. Litteratur som konst behöver lyftas fram. Under perioden kommer länsbiblioteket att fortsätta utveckla arbetet med läsarens möte med berättelser i alla former. Under perioden kommer länsbiblioteket att ta initiativ till arbetet med litteraturen som konstform. Planeringen ska ske i nära samarbete med olika aktörer i länet för att samla kunskap och utveckla arbetssätt. 7

Utvecklingsområde Nya arenor som mötesplatser för kultur Länsbibliotek Sörmland verkar för nya arenor som mötesplatser för läsande och bibliotek. I arbetet ingår att mötas på nya arenor och samtidigt stödja folkbiblioteken att utveckla befintliga fysiska och virtuella arenor, för barn och vuxna. Arbetet med fysiska arenor innebär att experimentera med biblioteksverksamhet på nya platser i samhället och med nya kulturmöten i det fysiska biblioteksrummet. Arbetet med virtuella arenor innebär att vara idégivare och samverkanspartner för bibliotek i arbetet med att utveckla det virtuella biblioteket som arena för möten i text, ljud, bild och realtid. Under perioden ska länsbiblioteket stötta biblioteken i deras strävan att utveckla miljöerna i det fysiska biblioteksrummet. Arbetet sker genom att utveckla webbplatsen biblioteksrummet.se som resursbank samt genom handledning. Under perioden ska erfarenheterna från det läsfrämjande projektet Bubblan tas till vara. Verksamheten med den rullande berättelsevagnen Bubblan ska fortsätta i samverkan med folkbiblioteken och länsbiblioteken i Örebro och Västmanlands län. Utvecklingsområde Samverkan och samarbete interregionalt, internationellt och interkulturellt Länsbibliotek Sörmland arbetar för samverkan interregionalt, internationellt och interkulturellt. Omvärldsbevakning och samverkan möjliggör aktiviteter och projekt i en värld som ständigt förändras. Förutom att själv delta i olika former av samverkan, arbetar Länsbibliotek Sörmland också för att stimulera folkbibliotekens samverkan med andra aktörer. Stimulansen sker genom stöd till folkbiblioteken i strategisk kommunikation och att verka kontaktförmedlande. Under perioden kommer länsbiblioteket upprätthålla och utveckla samverkan med biblioteken i länet, med landstingets övriga kultur- och utbildningsinstitutioner, med folkhälsoaktörer och med regional folkbildningsverksamhet. Länsbiblioteket fortsätter samverkan med andra regionala biblioteksverksamheter, nationella nätverk och projekt samt med myndigheter relevanta för biblioteksverksamhet. Andra viktiga partners är företrädare för biblioteksrelevant forskning samt internationella kontakter från konferenser och studieresor. Alla dessa nätverk och kontakter syftar till att utveckla det stöd Länsbibliotek Sörmland kan ge biblioteken i länet. Under perioden kommer Länsbibliotek Sörmland att stödja de bibliotek i länet som ansluter sina beståndskataloger till den gemensamma nationella katalogen, LIBRIS. Därtill kan andra nationella beslut komma att påverka vilket stöd kommunbiblioteken behöver. Ett exempel är övergången till klassifikationssystemet Dewey, ett annat de förändrade rutiner för kompletterande medieförsörjning som uppstår i och med förändringar i den nationella biblioteksstrukturen. Under perioden finns som ett särskilt uppdrag att tillsammans med KB (Kungliga Biblioteket) följa upp hur de planer för biblioteksverksamheter, som kommuner antar i enlighet med bibliotekslagen, har utformats och hur de används (Förordning 2008:1421, med instruktion för Kungl. Biblioteket). 8

Under perioden kommer länsbiblioteket att fokusera på att stimulera samverkan som skapar kunskapsdelning mellan bibliotekspersonal. Erfarenheterna från kompetensutvecklingsprojektet KompoBib2020 kommer att tas till vara. Länsbiblioteket kommer att stötta biblioteken i deras fortsatta lärande. Under perioden kommer Länsbibliotek Sörmland arbeta aktivt för att lyfta fram kopplingen mellan kultur och hälsa, i enlighet med nationell och regional folkhälsopolitik. Länsbiblioteket har en mångårig erfarenhet av kontakt med omsorgsverksamheter för äldre och personer med funktionsnedsättningar. Länsbibliotekets roll är att stödja folkbibliotekspersonalens kompetensutveckling och inspiration för arbetet med kultur för hälsa. Bibliotek vid landstingets folkhögskolor Biblioteket har historiskt sett alltid haft en central roll på landets folkhögskolor. Via biblioteken kunde litteraturen nå nya grupper och kunskapsspridningen i landet tog fart. Under senare år har dock förväntningarna och behoven från deltagarna förändrats mycket. I linje med det moderna nätsamhällets framväxt ställs helt nya krav på biblioteken. Användandet av datorer för informationssökning har till exempel i princip helt ersatt bruket av uppslagsverk. Databaser och olika nätbaserade faktasamlingar är ständigt uppdaterade och blir allt mer lättanvända. Möjligheten till snabba och enkla faktasökningar via internet lockar deltagarna bort får de klassiska sökningarna i bibliotekens böcker. Tekniken har också underlättat för den ovana läsaren genom tillgången på talböcker, ljudböcker och e-böcker, vilket möjliggör nya sätt att läsa litteratur. Mitt i detta paradigmskifte står folkhögskolorna med sina något föråldrade bibliotek och måste välja väg. Under perioden kommer de två folkhögskolorna att initiera ett gemensamt projekt för att utveckla biblioteken. Länsbibliotek Sörmland utgör ett stöd i denna process. Målet är att anpassa skolornas bibliotek efter dagens förväntningar och behov, så att det även i fortsättning ska kunna spela en viktig roll för läsandet, bildning, information, litteratur och studier. Ansvarig: Rektorerna vid Åsa Folkhögskola och Eskilstuna folkhögskola 9

Öknaskolans bibliotek Öknaskolans bibliotek är en resurs i undervisningen och fungerar som stimulans för elevernas läsning och informationssökningskompetens enligt den nya skollagens krav. Det ska också kunna vara en mötesplats på fritiden inom skolan, som är ett internat. Utmaning och utveckling Utveckla miljöer som stimulerar elevernas läsande Bidra till elevernas informationssökningskompetens och källhänvisning samt kritiska granskning av texter Uppsökande verksamhet för att möta skolans särskoleelever och stimulera deras läsande Introducera böcker och andra medier i de olika format som passar elever med särskilda läsbehov. En kampanj för nedladdning från MTM Myndigheten för tillgängliga medier genomförs 1 gång per termin. Fasa in biblioteket i skolans virtuella lärplattform Fronter för ökat samarbete mellan bibliotek-lärare-elever Genom diskussioner med kommunbiblioteket hitta samverkan som gagnar skolans elever Ansvarig: Rektor vid Öknaskolan Sörmlands Museums arkiv och bibliotek Biblioteket är ett forskningsbibliotek som är tillgängligt för alla. Litteraturen får läsas på plats. Samlingarna är inriktade på områden som berör museets verksamhet men innehåller också en hel del litteratur om Sörmland. Ansvarig: Chef för Sörmlands Museum 10

Sjukhusbiblioteken Sjukhusbiblioteken i Sörmland är en länsövergripande organisation med närvaro vid länets fyra sjukhus, Mälarsjukhuset i Eskilstuna, Nyköpings lasarett, Kullbergska sjukhuset och Regionsjukhuset Karsudden i Katrineholm. Biblioteken har även en gemensam webbplats med tillgång till samtliga elektroniska informationsresurser via intranätet och når på så sätt också ut till vårdcentraler och landstingsanställda som inte arbetar i anslutning till sjukhusen. Sjukhusbiblioteken har en gemensam chef och hör organisatoriskt till FoU-centrum, en samlad resurs för klinisk patientnära forskning och kunskapsutveckling i landstinget. Sjukhusbibliotekens huvudsakliga uppgift är att vara en stödfunktion för de landstingsanställda vid fortbildning, kompetensutveckling och forskning. Sjukhusbibliotekens målgrupp är främst hälso- och sjukvårdspersonal men uppdraget innefattar även att tillgodose patienters behov av litteratur och information, samt en delvis begränsad service till studenter inom hälso- och sjukvårdsområdet. Sjukhusbiblioteken ska bidra till att de landstingsanställda kan söka, hitta, läsa och tolka information. Organisationen är självlärande och kunskapsintensiv. Biblioteket ska bistå med redskap som underlättar ett kritiskt tänkande och möjliggör att nya rön omvandlas till praktisk handling Förutom bibliotekens kunskapsbaserade fokus erbjuds även Patientinformation till patienter och till anhöriga Allmän litteratur för inneliggande patienter Allmän litteratur till personal, i begränsad utsträckning Sjukhusbiblioteken bidrar till patientsäkerhet och sjukvårdens effektivitet genom att Hälso- och sjukvårdspersonalens informationskompetens utvecklas Evidensbaserade, elektroniska resurser köps in, lyfts fram och presenteras Landstingsanställdas omvärldsbevakning och informationssökning ges stöd av kompetent personal Utmaningar och utveckling Landstinget kan i ännu högre utsträckning använda sjukhusbiblioteken som en resurs för omvärldsbevakning, vid dokumenthantering med metadata och stöd vid implementering av ett evidensbaserat arbetssätt inom vården. Sjukhusbiblioteken ser fram emot att arbeta med att Fördjupa och intensifiera kontaktytor med kliniker och verksamheter genom pedagogisk närvaro i vardagsarbetet för landstingets personal Utveckla en kommunikationsplan som täcker alla nya och gamla kanaler för information och kommunikation med bibliotekens kunder Utveckla webbplatsen, tillgängligheten till de elektroniska resurserna och arbeta med att berika den gemensamma katalogens innehåll inom de relevanta ämnesområdena 11