Äntligen ett skrovmål?

Relevanta dokument
Miljöövervakning i Mälaren 2002

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Långtidsserier på Husö biologiska station

Miljöövervakning i Mälaren 2001

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN

Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 2002

Synoptisk undersökning av Mälaren

Miljötillståndet i Hanöbukten

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken Jämförelser mellan åren

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Projektets nummer och namn: B 130 Trekanten, tillsättning av dricksvatten

Tillståndet i kustvattnet

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade

Miljöövervakning i Mälaren

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

BILAGA 8. Växtplankton

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006

Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

Ulf Larsson. Systemekologi Stockholms universitet. Himmerfjärden ARV

Utredning inför restaurering av Bagarsjön

MÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN 1998

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP

&P8&B&I& Avtafsbllaga 4. Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stod. Diarienummer för ursprunglig ansökan: /2005

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen. Resultat från Telge Återvinnings provtagningar

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp, ytan anm.

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN Etapp 1

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin

Nedingen analyser 2011

Vattenkvalitativa undersökningar

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Vattenkontroll i Mörrumsån 2011

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma Norrtälje

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje

Vegetationsrika sjöar

Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Vellingebäckarna 2009

VELLINGEBÄCKARNA 2004

Vattenkvalitativa undersökningar

Resultat från sedimentprovtagning i Bagarsjön

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Tel: E-post: Tel: E-post:

Naturvårdsverkets författningssamling

Kontrollprogram Mikrocystinprojekt Immeln

Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2009

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kan mikroalger rena avloppsvatten?

Recipientkontroll Veolia Vatten AB Norrtälje kommun Kustområden, sjöar och vattendrag

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts

Synoptisk undersökning av Mälarens vattenkemi samt en jämförelse mellan åren

Bällstaåns vattenkvalitet

DALÄLVEN Västerdalälven, Vansbro

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Miljöövervakning i Mälaren 2000

Vellingebäckarna 2006

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås

Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013

Växt- och djurplankton i skånska sjöar

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Transkript:

Äntligen ett skrovmål?

R a p p o r t 2 0 1 6 Provresultaten Hur mår Hönsan idag? Behövs det ytterligare åtgärder? Böril Jonsson

Hönsans problem Närsaltsbelastningen, fosfor- och kvävetillskottet Vattenomsättningen är för långsam Syrgasbrist på senvintern och högsommartid För mycket vitfisk och få rovfiskar Branta stränder med få ytor för vattenväxtlighet Avsaknad av fångdamm för inkommande ytvatten

Installation av: Komplettering med 2 st flytande vegetationsöar Fågelnät över flytande öarna Kornhalmskassetter lika föregående år Åtgärdspaketet 2016 Undersökning av: Vattenkvalitén vid 4 tillfällen Syrgashalter varje meter i 2 djuphålor Siktdjup en gång i veckan under sommaren Klorofyll, fytoplankton och zooplankton Decimeringsfiske med mjärdar Markens närsaltinnehåll

Gul svärdslilja Iris pseudacorus

6. Provtagningsprogram 2015, 2016 och 2017 Vattenprovtagning har utförts år 2016 vid fyra tillfällen enligt program för åren 2015 2017: Utom programmet uttogs även fytoplankton-, zooplankton- och klorofyllprov. För kontroll av badvattnen i Hedemora kommun uttogs även ytvattenprov vecka 25, 29 och 33 av miljökontoret. Senvinterstagnationen med isbeläggning provdatum 2016-02-16 Under juni månad uttogs plankton- och klorofyllprov provdatum 2016-06-15 Sommarstagnationen sker mitt i augusti som regel provdatum 2016-08-10 Höstcirkulationen sker när vattentemperaturen sjunker provdatum 2016-10-31 Mätvariabel Beteckning Nivå Senvinter Försommar Sommarstagnation Höstcikulation Klorofyll Cl a 0-2 m X X Plankton vx & zoo 0-4 m X X Totalkväve Tot-N 0,5 m X X X X Totalkväve Tot-N 12 m X X X X Totalfosfor Tot-P 0,5 m X X X X Totalfosfor Tot-P 12 m X X X X Fosfatfosfor PO4-P 0,5 m X X X X Fosfatfosfor PO4-P 12 m X X X X

Stn SR syrgasmätningar mg O²/liter år 2015 Stn S3 syrgasmätningar mg O²/liter år 2015 Provunk t IDDjup m 2015 feb 2015 april 2015 juni 2015 juli 2015 aug 2015 ok t Provunk t IDDjup m 2015 feb 2015 april 2015 juni 2015 juli 2015 aug 2015 ok t stn SR 0,5 1,26 12,59 11,53 11,27 12,62 6,43 stn S3 0,5 0,37 12,60 11,06 12,95 12,88 6,38 stn SR 1 0,83 12,38 10,60 10,79 12,05 6,21 stn S3 1 0,25 12,50 10,10 12,41 12,31 6,36 stn SR 2 0,24 12,14 8,05 8,15 12,15 6,14 stn S3 2 0,00 12,26 9,05 8,15 7,98 6,27 stn SR 3 0,18 11,80 7,05 0,58 11,11 6,05 stn S3 3 0,00 11,92 6,98 6,02 0,33 6,09 stn SR 4 0,16 10,38 6,42 0,25 10,45 5,97 stn S3 4 0,00 11,36 6,05 0,55 0,30 5,76 stn SR 5 0,16 9,38 0,23 0,25 0,31 5,79 stn S3 5 0,00 10,70 5,24 0,25 0,26 5,53 stn SR 6 0,16 7,12 0,23 0,25 0,27 5,38 stn S3 6 0,00 9,38 0,23 0,25 0,23 3,95 stn SR 7 0,15 3,33 0,22 0,28 0,25 4,38 stn S3 7 0,00 8,82 0,22 0,28 0,21 0,13 stn SR 8 0,19 0,34 0,23 0,35 0,23 0,17 stn S3 8 0,00 7,10 0,23 0,26 0,21 0,12 stn SR 9 0,17 0,30 0,22 0,30 0,23 0,08 stn S3 9 0,00 4,25 0,22 0,22 0,21 0,10 stn SR 10 0,10 0,27 0,21 0,22 0,23 0,03 stn S3 10 0,00 3,01 0,21 0,20 0,23 0,10 stn SR 11 0,08 0,23 0,22 0,20 0,21 0,00 stn S3 11 0,00 2,22 0,22 0,19 0,24 0,07 stn SR 12 0,02 0,20 0,24 0,12 0,20 0,00 stn S3 12 0,00 1,98 0,24 0,18 0,27 0,05 Stn SR syrgasmätningar mg O²/liter år 2016 Stn S3 syrgasmätningar mg O²/liter år 2016 Provunk t IDDjup m 2016 feb 2016 april 2016 maj 2016 juni 2016 aug 2016 okt Provunk t IDDjup m 2016 feb 2016 april 2016 maj 2016 juni 2016 aug 2016 okt stn SR 0,5 m 11,95 14,49 12,31 10,92 7,53 5,43 stn S3 0,5 m 10,74 14,48 11,85 11,02 8,16 5,49 stn SR 1 m 6,10 14,28 12,33 10,83 7,14 5,26 stn S3 1 m 4,85 13,01 12,02 11,30 8,01 5,38 stn SR 2 m 2,32 13,50 12,47 11,23 6,96 5,24 stn S3 2 m 3,27 7,67 12,55 9,94 7,86 5,31 stn SR 3 m 1,46 13,42 11,00 10,72 6,72 5,17 stn S3 3 m 1,37 2,53 11,35 3,59 7,40 5,25 stn SR 4 m 0,95 3,75 8,40 4,81 1,34 5,14 stn S3 4 m 0,27 0,13 7,90 0,56 2,53 5,19 stn SR 5 m 0,62 0,07 6,84 0,42 0,19 5,06 stn S3 5 m 0,25 0,11 5,42 0,11 0,26 5,03 stn SR 6 m 0,10 0,07 5,93 0,13 0,07 5,01 stn S3 6 m 0,21 0,11 2,83 0,09 0,23 4,78 stn SR 7 m 0,03 0,07 0,18 0,13 0,07 4,86 stn S3 7 m 0,16 0,10 0,12 0,09 0,21 4,44 stn SR 8 m 0,04 0,07 0,18 0,11 0,08 4,64 stn S3 8 m 0,15 0,09 0,04 0,08 0,20 3,59 stn SR 9 m 0,05 0,05 0,17 0,13 0,09 3,98 stn S3 9 m 0,16 0,09 0,03 0,08 0,21 0,41 stn SR 10 m 0,07 0,04 0,17 0,10 0,10 2,38 stn S3 10 m 0,08 0,08 0,03 0,02 0,22 0,34 stn SR 11 m 0,03 0,03 0,15 0,10 0,09 0,38 stn S3 11 m 0,02 0,08 0,03 0,00 0,25 0,29 stn SR 12 m 0,02 0,02 0,14 0,10 0,10 0,28 stn S3 12 m 0,01 0,08 0,03 0,00 0,29 0,18 Mycket nära syrgasbrist under isen i Hönsans vattenmassa i februari 2015. Förhöjd syrgasmättnad visar att intensiv algproduktion råder.

Stn SR konduktivitet µs/cm år 2015 Stn SR konduktivitet µs/cm år 2015 Provunk t IDDjup m 2015 feb 2015 april 2015 juni 2015 juli 2015 aug 2015 ok t Provunk t IDDjup m 2015 feb 2015 april 2015 juni 2015 juli 2015 aug 2015 ok t stn SR 0,5 84,9 85,8 88,9 85,6 74,9 84,3 stn S3 0,5 90,6 85,8 88,7 85,5 74,6 84,4 stn SR 1 91,8 85,8 88,9 86,2 75,1 84,4 stn S3 1 92,2 85,8 88,7 86,5 74,4 84,5 stn SR 2 92,1 85,9 85,6 84,1 69,1 84,3 stn S3 2 92,2 85,8 85,1 84,3 69,5 84,4 stn SR 3 92,4 85,4 84,6 82,8 57,0 84,3 stn S3 3 92,3 86,0 84,4 83,3 58,9 84,6 stn SR 4 92,4 86,0 86,5 95,3 100,6 84,4 stn S3 4 93,0 86,3 86,4 95,6 99,8 84,7 stn SR 5 92,4 86,0 86,2 92,1 85,6 84,5 stn S3 5 93,6 85,9 86,5 92,3 87,6 84,7 stn SR 6 92,5 86,0 90,7 94,1 86,9 84,6 stn S3 6 94,3 85,9 90,9 94,2 87,7 85,2 stn SR 7 92,6 86,6 90,6 95,1 89,6 85,5 stn S3 7 95,6 86,2 91,1 94,9 89,5 110 stn SR 8 94,1 90,8 96,6 102 98,0 121 stn S3 8 95,7 87,1 96,9 102 101 118 stn SR 9 93,9 92,0 105 107 109 137 stn S3 9 95,9 87,3 105 106 118 134 stn SR 10 95,9 103 110 110 128 171 stn S3 10 97,0 89,1 110 110 124 149 stn SR 11 120 125 115 115 132 190 stn S3 11 141 89,5 116 115 130 175 stn SR 12 126 128 125 121 144 192 stn S3 12 268 90,6 126 123 133 184 Stn SR konduktivitet µs/cm år 2015 Stn SR konduktivitet µs/cm år 2015 Provunk t IDDjup m 2016 feb 2016 april 2016 maj 2016 juni 2016 aug 2016 okt Provunk t IDDjup m 2016 feb 2016 april 2016 maj 2016 juni 2016 aug 2016 okt stn SR 0,5 m 94,9 85,6 85,5 82,3 82,5 88,3 stn S3 0,5 m 95,8 82,6 85,9 82,9 82,5 77,8 stn SR 1 m 93,3 82,8 85,9 82,5 82,6 88,2 stn S3 1 m 93 82,7 86,3 83,1 82,5 83,5 stn SR 2 m 92,1 84,4 85,2 83,2 82,6 88,2 stn S3 2 m 92,5 83,2 85,3 82,4 82,5 87,9 stn SR 3 m 92,4 85,4 84,6 83,1 83,1 88,3 stn S3 3 m 94,0 83,2 84,6 81,3 82,8 87,9 stn SR 4 m 92,5 88,9 85,1 83,4 83,6 88,2 stn S3 4 m 95,1 86,4 85,2 81,7 82,7 87,9 stn SR 5 m 92,8 92,5 85,6 83,0 65,3 88,3 stn S3 5 m 96,0 88,7 85,8 82,6 72,3 87,9 stn SR 6 m 95,2 92,5 86,6 87,0 108,4 88,7 stn S3 6 m 97,3 90,9 87,1 84,0 106 88,1 stn SR 7 m 97,3 93,7 94,2 90,9 106,5 280 stn S3 7 m 98,0 94,2 94,8 92,3 106 89,0 stn SR 8 m 101 110 113 95 120 427 stn S3 8 m 99,3 105 102 101 119 89,7 stn SR 9 m 105 123 125 99 143 429 stn S3 9 m 102 114 111 110 132 124 stn SR 10 m 115 149 141 103 192 429 stn S3 10 m 111 118 122 123 147 164 stn SR 11 m 123 150 148 106 208 430 stn S3 11 m 145 127 129 132 158 190 stn SR 12 m 408 156 152 107 242 432 stn S3 12 m 214 204 132 137 173 250 När Hönsans vattenmassa cirkulerar ökar konduktiviteten på grund av att närsalter frigörs från syrgasfria bottnar.

Efter utsättning av kornhalmskassetterna i april förbättrades siktdjupet i förhållande till 2015 markant, upp till 2 meter.

Utsättning av två öar 2015

Ytterligare två öar 2016

12. Klorofyll- och planktonprov Under juni och augusti 2015 togs prov på 0,5 meters djup som filtrerats för att bestämma halten av s.k. klorofyll a i ytvattenprov som ger en uppskattning av den totala växtplanktonbiomassan. Detta kan ge en indikation på sjöns statusförhållanden och vägledning för eventuellt kompletterande analyser. Klorofyllprov station SR nivå 0,5 m datum: 2015-06-25 Klorofyll a 26 mg/m³ Klorofyllprov station SR nivå 0,5 m datum: 2015-08-25 Klorofyll a 39 mg/m³ Klorofyllprov station SR nivå 0,5 m datum: 2016-06-17 Klorofyll a 11 mg/m³ Klorofyllprov station SR nivå 0,5 m datum: 2016-08-25 Klorofyll a 11 mg/m³ Gränsvärden för bedömning av miljökvalitet med avseende på klorofyll a enligt nuvarande bedömningsgrunder (NV 1999/2000). Klorofyllhalten var 3 till 4 gånger lägre under 2016 års undersökningar.

Ytvattnet kväveinnehåll var högst i bägge djuphålorna under augusti månad 2015. För övrigt är värdena samstämmiga åren emellan. Bottenvattnets kväveinnehåll i stn S3 var i början av 2015 lågt, för att senare under juni nå ett toppvärde på 9100 µg/l. Innevarande år var det jämnare fördelat mellan djuphålorna

Bägge åren sjunker fosforinnehållet i ytvattnet som väntati Hönsan, på grund av biotans primärproduktion och fotosyntesen. I förhållande till ytvattnet ackumuleras närsaltet fosfor i bottenvattnet utöver året.

Den biotillgängliga fraktionen fosfatfosfor är högst under vår och försommar innan växtlighet och alger, snabbt absorberar närsalten. Under en sommar med stor solinstrålning ger detta ymniga algblomningar i näringsrika sjöar. Detta år var fosfatfosforhalten högst i juni månad i stn SR och mycket lågt i stn S3. Under augusti månad var förhållandena omvända dvs mycket hög vid bägge 2015.

11.-Tillståndsbedömning fosfor och kväve För att bedöma Hönsans eutroferingsgrad används SLU:s bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Klass Benämning Färg Totalfosforalt maj-okt (µg P/l) Totalfosforalt aug (µg P/l) Totalkvävehalt maj-okt (µg N/l) 1(1a,1b) 2 3 4 5 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Mörkblå 0 12,5 0-12,5 0 300 Grön 12,5-25 12,5-23 300-625 2016 Gul 25 50 23-45 625-1250 Orange 50 100 45-96 1250-5000 2015 Röd >100 Ej def. >5000 Tillståndet i Hönsan hamnar inom klasserna 3, 4 och 5 både för totalkväve och totalfosfor.

Inflödet i Hönsan under våren

Kornhalmskassetter

Skrattmåskolonin sätter bon

Under de flytande öarna har rotfilten växt till sig meterdjupt under året. De fina rottrådarna upptar effektivt näringsämnen från vattnet. Här gömmer sig djurplanktonorganismer för fisken.

För stor andel fisk som äter djurplankton För litet antal rovfiskar

Gröna alger??

Planktonalger Djurplankton Djurplanktonätande fisk = (gift)algblomning + dåligt siktdjup + badförbud

Planktonalger Djurplankton Djurplanktonätande fisk = lindrigare algblomning + klarare vatten

13. Rapport från fytoplanktonanalyser från sjön Hönsan under 2016 Eva Herlitz, SLU Uppsala Sammanfattning Under året 2016 analyserades två planktonprover från sjön Hönsan, Hedemora på fytoplanktonhalt (svävalger i motsats till fastsittande alger). Ett prov tagits i juni, ett annat i augusti. Eva Herlitz kommentar av analyserna från 2015 och 2016 Nu har vi analyserat proverna och det var verkligen en annorlunda algflora jämfört med förra sommaren och de två proverna från 2016 var sinsemellan mycket olika! I juniprovet var totalvolymen ännu högre än förra året (22,25 mm3/l jämfört med 16,37 mm3/l 2015). Samhället dominerades även i år av cyanobakterier (95,6 % 2016 och 79,9 % 2015) men de stora kolonibildande arterna som var vanligast förra året har försvunnit och i stället var det stora mängder av ytterst tunntrådiga cyanobakterier inom släktet Limnothrix som dominerade. I augustiprovet var bilden en helt annan. Den enda cyanobakterien som fanns kvar var Dolichospermum lemmermannii (tidigare kallad Anabaena lemmermannii). Den är vanlig både i näringsrika och näringsfattiga sjöar. Andelen cyanobakterier hade sjunkit till 12,3 % av den totala biovolymen. Även om det fortfarande var en cyanobakterie som utgjorde den enskilt största andelen av totalvolymen, så var guldalger (Chrysophyceae + Haptophyceae) den vanligaste gruppen, följt av rekylalger (Cryptophyceae) och grönalger (Chlorophyta). Antalet arter har också ökat från förra året. 2015 noterades 29 arter i juni och 25 i augusti. 2016 påträffades 41 respektive 37 arter. Bifogar även djurplanktonresultaten, men där har vi inte något att jämföra med

Totalvolymen i juniprovet var större 2016 än 2015 Dominerades av cyanobakterier 95,6 % i juni-16 Under augusti minskade cyanobakterierna till 12,3 % Guld-, rekyl- och grönalgernas volym ökade starkt. Antalet arter ökade med 64 % under år 2016

Hönsan status 2016 Närsaltsbelastningen av fosfor- och kväve kvarstår Siktdjupsförbättring över 2 meter. Klart ytvatten Syrgasbrist på senvintern och högsommar kvarstår Helt förändrat växt- och djurplanktonsamhälle. Balans råder. Halmkassetternas och öarnas funktion var avsevärt bättre 2016 Hönsan är badbar igen!

För att åtgärda Hönsans problem med närsalter och syresättning, bör bottenvattnet pumpas upp under sommarhalvåret och filtreras genom vattenväxtlighet.

Åtgärdspaket 2017 Halmkassetter enl program Fångdamm med pumpning av bottenvatten. Zooplankton refuger. Utfiskning av fiskebeståndet. Ytterligare flytande öar. Montering av fågelnät.