Moisture Conditions and Frost Resistance of Concrete in Hydraulic Structures. Martin Rosenqvist SVC-dagarna

Relevanta dokument
Fuktupptagning och Frostbeständighet hos Vattenbyggnadsbetong Islinstillväxt. Kraftindustrins Betongdag. Martin Rosenqvist Vattenfall / LTH

Fuktupptagning och frostbeständighet

Fukttransport i vattenbyggnadsbetong

Livslängdsdimensionering av betongkonstruktioner

Betongtekniskt program Kärnkraft

Betong och armeringsteknik

Lars Lundström Box Järfälla. Provning av impregneringsmedel för betong enligt Bro 2002 (1 bilaga)

Frostsprängning i betongdammar

Fukt-FoU hösten 2010 vid Avd Byggnadsmaterial, LTH Peter Johansson

SVENSK STANDARD SS :2005. Betongprovning Hårdnad betong Avflagning vid frysning. Concrete testing Hardened concrete Scaling at freezing

Injekteringsskärmar. Erfarenheter från Vattenfalls utförda arbeten. SwedCOLD Dammar och Grundläggning Martin Rosenqvist

Fältprovning av betong under 20 år - Vad har vi lärt oss? Peter Utgenannt CBI Betonginstitutet

Varför rostar armering i betong?

SAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie

PROVNING AV BORRKÄRNOR FRÅN FORSMARK

Reparation av betongkonstruktioner. Nils Davant

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast

Fridh, Katja. Link to publication

BETONGTEKNISKT PROGRAM Vattenkraft

Corrosion of steel in concrete at various mouisture and chloride conditions. Licentiate work Johan Ahlström

Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram

Inverkan av balkonginglasning

Inre skador på armering. Pågående korrosion av vanlig armering

FÄLTSTATION FÖR LÅNGTIDSPROVNING I ÄLVMILJÖ

Teknisk förvaltning av Betongkonstruktioner

Research Institutes of Sweden DIVISION ENHET

ID: I NJEKTERINGSBETONG. Mekaniska och beständighets egenskaper. Anders Lindvall Oktober 2012

Betongtekniskt program Kärnkraft Lars Wrangensten Elforsk AB Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion samt Kärnkraft

Uppdrag. Sika Sverigee AB Mölndal. (1 bilaga) Provning. Provföremål. Provningsprogram Metod enligt SS-EN

RAPPORT Datum Uppdragsnummer Sida FX B 1 (3)

Uttorkningsberäkning av betong med COMSOL

BYGGINNOVATIONEN REPARATION AV BETONGKONSTRUKTIONER

Undervattensgjuten betong

Vattenavvisande impregnering - material och utförande. CBI Betonginstitutet

SVENSK STANDARD SS

KRAV PÅ FROSTBESTÄNDIGHET HOS SVENSK BETONG ÅREN

R Korrosionsprovning av ingjutna stålstänger i betongblock och ingjutna bergbultar. Fem års exponering i Äspölaboratoriet

Saltfrostskadors tidsberoende vid låg temperatur på betong med tillsatsmaterial

Betong med mineraliska tillsatser -Nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar

Inverkan på bärförmågan av slaka bergsförankringar under betongdammar med hänsyn till nedbrytning. Rikard Hellgren

flera av de svenska kärnkraftverken I Ringhals har man konstaterat att anoderna monterade närmast huvudkylvattenpumparna

Åldring och skador på vattenkraftens dilatationsfogar

Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet

Inventering av skador och nedbrytningsmekanismer hos betongbroar i vägmiljö

Betong med mineraliska tillsatser -Hur förändrade materialegenskaper kan inverka på den avlästa RF-nivån vid borrhålsmätningar

Forskningens geometri bredd, djup, längd, höjd & yta

Kraftindustrins Betongdag 2011 Elforsk s Betongtekniska satsningar Lars Wrangensten Elforsk AB

Utvärdering av SikaAer Solid Luftporbildare i betong

Katodiskt skydd av betongkonstruktioner med termiskt sprutade offerander av zink

Vattenavvisande impregnering - material och utförande. CBI Betonginstitutet Katarina Malaga

13 års studier visar gör brobetong mer

P Studier av frysningsegenskaper hos betong från 1 BMA. Per-Erik Thorsell Vattenfall Research and Development AB, Civil Engineering.

BETONGTEKNIK DÅ OCH NU. En exposé över 90 års betongutveckling

Betong med mineraliska tillsatser -Nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar

Reparationer av betongkonstruktioner

UPPFÖLJNING AV REPARATIONER PÅ SKIBORD AV BETONG

RAPPORT Datum Uppdragsnummer Sida FX B 1 (3)

Bascement TEKNISK BESKRIVNING

RAPPORT Datum Uppdragsnummer Sida FX A 1 (3)

Användning av flygaska i vattenbyggnadsbetong

DOSERINGSRÅD MERIT 5000

Nyheter inom betongområdet!

Hållbart samhällsbyggande med beständig betong En ny vägledningsrapport tar form

Rebetdagen Åke Bjurholm, Grontmij.

BETONGDAMMAR Åtgärder för spruckna betongdammar Tomas Ekström, ÅF

Prognostisering av risker för alkalisilikareaktion (ASR) i vattenkraftskonstruktioner. Materialgruppen, CBI Betonginstitutet

LIMFUKT- ETT PROBLEM?

Inverkan av torktemperatur vid vattenmättning av bruk och betong

Multifasmodellering av nedbrytning i betong vid kontakt med vatten. Daniel Eriksson Betongbyggnad SVC-dagarna

Välkommen till CBI:s intressentförenings höstmöte

Karbonatisering i lättklinkerbetong En fältstudie Fridh, Katja

Lokalt tryck, förankring för lyft, beständighet

Brandsäkring / Brandsikring ved brug af plastfibre

Nyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar

Anjan Förebyggande underhåll gällande ASR. Marcus Hautakoski, Vattenregleringsföretagen Tomas Ekström, ÅF

Betong- och armeringsteknik

DELAMINERING I BETONGGOLV

Nya EN 206 och SS VUC-dagen 2014 Markus Peterson (Svensk Betong) och Elisabeth Helsing (CBI)

Betong för industrigolv:

SVENSK STANDARD SS-EN 539-2

Fuktmätning i betong med lågt vattencementtal, steg 3 (samt slutsatser från Steg 1-2)

Beständighetsegenskaper hos anläggningsbetong med stenkolsflygaska. SBUF-projekt 12382

Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder?

FABRIKSBLANDAD BETONG


BANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K Betongsliper

UTTORKNI NGSPROGNOS FÖR BETONGKONSTRUKTI ONER MED TI LLGÄNGLI GA PROGNOSVERKTYG

VUC:s Informationsdag, Elisabeth Helsing, RISE

Provning av undervattensbetong med antiutvaskningsmedel Rescon T

Nyheter inom betongforskningen

Inverkan av fukthistoriken och testyta på saltfrostavskalningen hos betong med tillsatsmaterial. Gustav Rosengren

Beständiga konstruktioner

CMA (Kalcium Magnesium Acetat)

Anläggningsteknik ETT NYHETSBREV FRÅN ELFORSK NUMMER 1 FEBRUARI Storfinnforsens damm. Foto: P. Stenström, WSP

Prognosverktyg för betong. Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof.

MasterEmaco S Tidigare: EMACO NANOCRETE R4 PRODUKTBESKRIVNING ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

Beständighet hos självkompakterande betong med polypropylenfibrer

Betong Användning av EN i Sverige

Verifiering av brandmotstånd för betong och sprutbetong i tunnlar

Betong med lägre klimatpåverkan

Transkript:

Moisture Conditions and Frost Resistance of Concrete in Hydraulic Structures Martin Rosenqvist SVC-dagarna 2014.03.10

Bakgrund Elforsk SBUF SVC Vattenfall Huvudhandledare: Biträdande handledare: - Lars Wadsö - Manouchehr Hassanzadeh - Katja Fridh

Agenda Vattenbyggnader i Sverige Klimatförhållanden Skador i vattenlinjen Tjälskjutning i betong Sammanfattning

Vattenbyggnader i Sverige Vattenbyggnader Hamnar, kanaler ~ 30 000 broar 1 800 vattenkraftverk 16 200 MW 65 TWh 45% av Sveriges elbehov Konstruktioner i sjöar och vattendrag 100-tals miljarder kronor

Klimatförhållanden ett problem? Temperaturvariationer Långa perioder med kyla Nollpassager på vår och höst A C Istäcke Is i vattenlinjen B D

Skador längs vattenlinjen

Skador längs vattenlinjen Är fryscykler orsaken? Examensarbete Utveckla provningsmetod vct 0,65 & 0,45 Provkroppar 150x150x70 mm 3 50 fryscykler 8 h frysning (-36 C) 5 h upptining (+10 C)

Skador längs vattenlinjen vct 0,65 Skador i och under vattenlinjen efter 12 fryscykler Ökande skadegrad Friläggning av ballast Skador liknande de i verkligheten vct 0.45 med luftinblandning Inga skador 0 cykler 51 cykler

Skador längs vattenlinjen vct 0,62 1930 1950 Cement: 325 kg/m 3 Ingen luftinbladning Lufthalt 2,6% 7.5 h frysning 4.5 h upptining 112 fryscykler A 0 cykler 112 cykler B Mindre ytliga skador längs vattenlinjen

Skador längs vattenlinjen vct 0,54 1950 1970 Cement: 300 kg/m 3 Luftinblandning Lufthalt 4,1% Inga ytliga skador längs vattenlinjen A 0 cykler 112 cykler B

Skador längs vattenlinjen Samverkan mellan flera nedbrytningsmekanismer? Frysning Nötning Urlakning Synergi

Skador längs vattenlinjen Provkroppar av betong med vct 0,62 och 0,54 Urlakning i avjoniserat vatten titrerat till konstant ph 7 och ph 4 Frysning i avjoniserat vatten baserat på Boråsmetoden Nötning genom skrubbning med stålborste (10 gånger) Urlakning (1 vecka) + frysning (1 vecka) + nötning 4 gånger

Skador längs vattenlinjen Avskalning orsakad av olika kombinationer av mekanismer Större avskalning för vct 0,62 än för vct 0,54

Skador längs vattenlinjen A D Frysning B E Urlakning, frysning, nötning C F Förstoring

Skador längs vattenlinjen summering Frysning kan orsaka mindre skador längs vattenlinjen Betongkvaliteten är avgörande Samverkan mellan nedbrytningsmekanismer i verkligheten Urlakning, frysning och nötning Urlakning försämrar ytans frostbeständighet Reparationsåtgärder beständighet mot urlakning

Problemfrågeställningar Vilka nedbrytningsmekanismer kan föranleda successiv nedbrytning av betongen vid vattenlinjen? - 0 + Kan tjälskjutning inträffa i hårdnad betong? I så fall, under vilka förhållanden kan det inträffa?

Tjälskjutning i betong (Sveriges Radio, 2011) WATER CONCRETE AIR + HEAT FLOW + MOISTURE FLOW FREEZING FRONT HEAT FLOW

Tjälskjutning i betong misstänkt fall Valvdamm 1941-1944 L = 33 m H = 8 m T = 350 mm A C Skador D = < 150 mm D Åtgärdad B E

Tjälskjutning i betong Provkroppar av åtta betongkvaliteter mellan vct 0,5 och 1,4 Provkroppar: Oskadad betong Provkroppar: Frostskadad betong Torkats vid 105 C, vattenmättats och frysts en gång (-20 C) Inre sprickbildning Provkroppar: Ingjutna pappersskikt Tre pappersskikt 110x110 mm 2 har gjutits in för att utgöra en försvagning i betongen. Förvaring +20 C och 65% RF Minst en månad

Tjälskjutning i betong Försöksuppställning Ovansidan utsatt för frysning Undersidan nedsänkt i vatten

Tjälskjutning frostskadad betong Tjälskjutning i samtliga provkroppar inom en veckas tid

Tjälskjutning i betong summering Tjälskjutning sker omgående i betong med inre frostskador Risk för tjälskjutning i betong med inre försvagningar, vct 0,5 Risk för tjälskjutning i oskadad betong med vct 0,9 Verkligheten fuktupptagning, temperatur, varaktighet

Sammanfattning Skador längs vattenlinjen Betongkvaliteten avgörande för ytans frostbeständighet Urlakning försämrar ytans frostbeständighet Tjälskjutning i betong Ingen risk i oskadad betong av normal kvalitet Risk i försvagad och frostskadad betong Fuktupptagning i betong över tid Risk för att frostbeständigheten försämras Kan öppna upp för andra skademekanismer

Licentiatuppsats framlagd 2013-08-23 http://www.byggnadsmaterial.lth.se/publikationer/