Opdivo (nivolumab) vid icke småcellig lungcancer (NSCLC) av icke-skivepiteltyp

Införande-/uppföljningsprotokoll för nationellt ordnat införande av läkemedel Opdivo (nivolumab) vid icke småcellig lungcancer (NSCLC) av icke-skivepiteltyp Detta dokument syftar till att vara ett stöd och samlat kunskapsunderlag till landstingen vid introduktion av ett nytt läkemedel. Protokollet kan komma att uppdateras efter hand som information blir tillgänglig. 1

2 Opdivo (nivolumab) Innehållsförteckning Införande-/uppföljningsprotokoll för nationellt ordnat införande av läkemedel... 1 1. Sammanfattning och rekommendation... 4 1.1. Bakgrund... 4 1.2. Sammanfattning av införande- och uppföljningsprotokoll... 4 Plats i terapin... 4 Antal patienter aktuella för behandling... 4 Utbildningsbehov hos hälso- och sjukvårdspersonal... 4 Kostnadsaspekter... 4 Uppföljning... 4 1.3. NT-rådets rekommendation för PD-1-hämmarna nivolumab(opdivo) och pembrolizumab(keytruda)... 5 2. Motivering till behov av nationellt införande-/uppföljningsprotokoll... 5 3. Översikt om läkemedlet... 5 3.1. Terapiklass, typ av läkemedel, ATC-kod, verkningsmekanism... 5 3.2. Praktisk hantering avseende dosering, behandlingstid och administrationssätt (sammanfattning från produktresumén)... 6 3.3. Rekvisitions- eller receptläkemedel... 6 3.4. Godkännandeprocedur... 6 3.5. Intressenter/berörda parter... 6 4. Bedömning av läkemedlets plats i terapin... 7 4.1. Befintlig terapi och läkemedel i pipeline... 7 4.2. Kliniska experters medicinska bedömning av platsen i terapin för Opdivo... 7 4.2.2. Beskrivning av patienter aktuella för behandling... 7 4.2.3. Patienter där det i dagsläget är tveksamt att använda läkemedlet trots indikation (avgränsning utöver kontraindikationer enligt SPC)... 7 4.2.4. Markör/möjlighet att identifiera patienter för behandling... 8 4.2.5. Bedömning av behov av förändringar i vårdorganisationen... 8 4.2.6. Bedömning av utbildningsbehov... 8 4.2.7. Testning av PD-L1-uttryck... 8 4.2.8. Bedömning av antal individer aktuella för behandling i Sverige... 9 4.3. Nationella och internationella riktlinjer... 9 5. Dokumentation & regulatoriska krav... 9 5.1. Produktresumé, EPAR... 9

5.2. Vetenskapligt underlag med avseende på effekt och säkerhet... 9 5.3. EMA:s godkännandevillkor och uppföljningskrav... 10 5.4. Sammanställning av publicerat vetenskapligt underlag (brytdatum april 2016)... 10 6. Kostnadsaspekter... 11 6.1. Pris per förpackning och behandling... 11 6.2. Hälsoekonomi... 11 7. Uppföljningsplan för introduktionen av Opdivo vid NSCLC av icke- skivepiteltyp... 11 8. Tidplan för nationellt ordnat införande... 12 8.1. Tidpunkter för revision av protokollet... 12 8.2. Tidpunkt för start av införande... 12 8.3. Slutpunkt för det ordnade införandet... 12 9. Kommunikationsplan... 12 9.1. Mottagare och tidpunkt för införande-/uppföljningsprotokoll... 12 9.2. Kommunikation av uppföljningsresultaten, mottagare och kanal... 12 10. Beskrivning av bakgrund och hur protokollet tagits fram... 13 11. Referenslista för punkt 5.4 Sammanställning av publicerat vetenskapligt underlag... 14 3

1. Sammanfattning och rekommendation 1.1. Bakgrund Opdivo(nivolumab) erhöll den 4 april 2016 marknadsgodkännande för breda indikationen icke-småcellig lungcancer, NSCLC. Tidigare var Opdivo godkänt för NSCLC av skivepiteltyp. I den nationella samverkansmodellen för läkemedel, har beslut fattats om ordnat införande enligt nivå 1. Detta innebär att ett införande- och uppföljningsprotokoll tas fram. Protokollet är ett samlat kunskapsunderlag som utgör vägledning för hur läkemedlet skall introduceras och följas upp. Länk till webbsida om nationellt ordnat införande, www.janusinfo.se/ordnatinforande. 1.2. Sammanfattning av införande- och uppföljningsprotokoll Plats i terapin Opdivo är indicerat för behandling av vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserande icke-småcellig lungcancer (NSCLC) efter tidigare kemoterapi. Observera att detta införandeprotokoll gäller NSCLC av typen icke-skivepitel. För NSCLC av typen skivepitel, besök webbsidan om ordnat införande av Opdivo. Antal patienter aktuella för behandling En rimlig uppskattning är cirka 400 patienter per år, beräknad utifrån incidensen i Sverige. Utbildningsbehov hos hälso- och sjukvårdspersonal Samma som vid indikationen NSCLC av skivepiteltyp, men med tillägg för extra utbildning om testning för PD-L1-uttryck samt tolkning av resultat. Patienter aktuella för Opdivo-behandling kommer dock öka kraftigt i antal med utvidgad indikation och därmed behovet av att utbilda fler personer för att möta detta. Kostnadsaspekter Opdivo är ett rekvisitionsläkemedel som upphandlas genom nationella avtal. Eftersom dosen läkemedel dessutom är kopplat till kroppsvikt, är det svårt att uppskatta en generell kostnad för de patienter som kan komma att bli aktuella för behandling. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har gjort en hälsoekonomisk bedömning. Denna visar på stora skillnader i de beräknade kostnaderna för kvalitetsjusterade levnadsår(qaly) beroende på om det finns ett planerat behandlingsstopp, en så kallad stoppregel, eller om behandlingen pågår till progress. Länk till TLVs bedömning. Uppföljning För att kunna följa upp rekvisitionsläkemedel nationellt, krävs att patienter som behandlas med dessa registreras. Vikten av att utnyttja något av de register som finns tillgängliga för detta kan därför inte nog betonas. Registret Nya läkemedel i cancervården finns tillgängligt från 1 november 2015. Vid hög täckningsgrad erbjuder detta, tillsammans med kompletterande data från andra nationella 4

datakällor, möjligheten att få en heltäckande kunskapsbild om nya cancerläkemedel, oavsett diagnos. Regionala cancercentrum i samverkan (RCC i samverkan) gör för närvarande en genomlysning av hur läkemedelsuppföljning ska bedrivas nationellt. Det här innebär emellertid att även registret Nya läkemedel i cancervården är under utvärdering. Ett annat alternativ för inrapportering är Lungcancerregistret. Vid hög täckningsgrad kan de variabler som ingår i registret, tillsammans med andra nationella register, användas vid en utvärdering av Opdivo. 1.3. NT-rådets rekommendation för PD-1-hämmarna nivolumab(opdivo) och pembrolizumab(keytruda) Vid icke småcellig lungcancer av icke-skivepiteltyp rekommenderar NT-rådet landstingen att - innan behandling sätts in, testa patienterna för PD-L1-uttryck. - behandla patienter med 1 % PD-L1-positiva tumörceller med Opdivo i första hand och med Keytruda i andra hand. - avstå från användning av Opdivo eller Keytruda till patienter med < 1 % PD-L1-positiva tumörceller. Vid icke småcellig lungcancer av skivepiteltyp rekommenderar NT-rådet landstingen att - i första hand använda Opdivo. - i andra hand använda Keytruda. Vid användning av Keytruda ska patienten ha testats för PD- L1-uttryck och ha 1 % PD-L1-positiva tumörceller. 2. Motivering till behov av nationellt införande-/uppföljningsprotokoll Utvecklingen av nya läkemedel mot icke-småcellig lungcancer (NSCLC) av icke-skivepiteltyp har flyttat fram behandlingsmöjligheterna för drabbade patienter, och då prognosen är dålig avseende förväntad överlevnad, är behovet av nya effektiva behandlingar stort. PD1-hämmaren Opdivo innebär en ny behandlingsprincip som förväntas få en stor inverkan på vården. I arbetet med att erbjuda drabbade patienter en jämlik vård oavsett var i landet de bor, har därför NT-rådet inom ramen för nationellt ordnat införande valt ut Opdivo för ett införande- /uppföljningsprotokoll för indikationen Behandling av vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserande icke-småcellig lungcancer (NSCLC) efter tidigare kemoterapi. 3. Översikt om läkemedlet 3.1. Terapiklass, typ av läkemedel, ATC-kod, verkningsmekanism Opdivo innehåller en monoklonal antikropp och representerar ett nytt angreppssätt för behandling av NSCLC, nämligen en blockad av T-cellernas PD1-receptorer. Detta gör att T- cellerna kan aktiveras och angripa tumörceller, istället för att vara inaktiverade av 5

tumörernas PD-L1 och PD-L2-ligander. Att kunna påverka denna immunologiska checkpoint förväntas ge nya behandlingsmöjligheter mot många tumörtyper, både solida och hematologiska. Substans Läkemedelsnamn Verkningsmekanism ATC-kod nivolumab Opdivo PD1-receptorblockerare L01XC17 Aktuell indikation (ICD 10) Substans nivolumab Indikation Opdivo är indicerat för behandling av vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserande icke-småcellig lungcancer (NSCLC) efter tidigare kemoterapi. Observera att detta protokoll gäller NSCLC av typen icke-skivepitel. För NSCLC av typen skivepitel, se protokoll på www.janusinfo.se/ordnat-inforande. ICD 10-koder C34.9C: Lungcancer, adenocarcinom C34.9D: Lungcancer, bronkioalveolär cancer C34.9E: Lungcancer, storcellig cancer C34.9F: Lungcancer, adenoskvamös cancer (om ej dominerande skvamös komponent) C34.9G: Lungcancer, odifferentierad cancer (icke småcellig) 3.2. Praktisk hantering avseende dosering, behandlingstid och administrationssätt (sammanfattning från produktresumén) Substans Nivolumab Dosering Rekommenderad dos av Opdivo vid NSCLC är 3 mg/kg administrerat intravenöst under 60 minuter varannan vecka. Behandlingen ska fortsätta så länge som klinisk nytta ses eller tills behandlingen inte längre tolereras av patienten. 3.3. Rekvisitions- eller receptläkemedel Rekvisitionsläkemedel 3.4. Godkännandeprocedur Central godkännandeprocedur Substans Utlåtande EMA/CHMP Marknadsföringsgodkännande (Positive Opinion) för aktuell indikation Nivolumab 2016-02-25 2016-04-04 3.5. Intressenter/berörda parter Intressenter/berörda parter Specialistförening Vårdprogramgrupp Patientförening Marknadsförande företag Svensk Lungmedicinsk Förening Nationella vårdprogramgruppen för lungcancer Lungcancerförbundet Stödet Bristol-Myers Squibb (BMS) 6

4. Bedömning av läkemedlets plats i terapin 4.1. Befintlig terapi och läkemedel i pipeline Befintlig terapi Första linjen: Cisplatin eller carboplatin i kombination med paclitaxel, docetaxel, vinorelbin, gemcitabin eller pemetrexed. Eventuella tillägg till cytostatika är bevacizumab, nintedanib eller ramucirumab. Andra linjen: Docetaxel med eller utan nintedanib eller ramicirumab Pemetrexed, Erlotinib Behandling av patienter med EGFR-mutation Erlotinib, afatinib, gefitinib eller osimertinib. Behandling av patienter med ALK-translokation Crizotinib eller ceritinib I pipeline PD1-hämmaren pembrolizumab, PD-L1-hämmare atezolizumab samt CLTL4-preparaten ipililumab och tremelilumab. 4.2. Kliniska experters medicinska bedömning av platsen i terapin för Opdivo 4.3 4.3.4 Bedömning gjord av Luigi De Petris, Radiumhemmet - Karolinska sjukhuset, Stockholms läns landsting; Lars Ek, Lungmedicin - SUS Lund, Skåne; Andreas Hallqvist, Jubileumskliniken - Sahlgrenska sjukhuset, Västra Götalands Regionen; Anders Vikström, Lungmedicinska kliniken - US, Region Östergötland. 4.2.1. Vad Opdivo tillför för möjligheter utöver dagens behandling Substans med ny mekanism som i CheckMate 057-studien visat förbättrad överlevnad med bättre biverkningsprofil jämfört med docetaxel. 4.2.2. Beskrivning av patienter aktuella för behandling Patienter med lokalt avancerad eller metastaserad NSCLC med svikt på första linjens behandling kan erbjudas Opdivo. Behandling kan även vara ett alternativ i senare linjer. För den aktuella populationen av icke-skivepiteltyp bör Opdivo i första hand ges till patienter som uttrycker PD-L1 (se 4.2.4). 4.2.3. Patienter där det i dagsläget är tveksamt att använda läkemedlet trots indikation (avgränsning utöver kontraindikationer enligt SPC) Patienter där aktivitet och toxicitet av Opdivo inte är studerat i fas III-studier (pga exklusionskriterier): Samtliga med aktiv autoimmun sjukdom Samtidig underhållsbehandling med steroider (motsvarande dygnsdos >10 mg prednisolon) Performance status sämre än 1 Behandlingslinje >2 Aktiva symptomatiska hjärnmetastaser 7

Patientsubgrupper där Opdivo inte har visat bättre effekt än kemoterapi: Patienter med aktiverande mutationer av EGFR eller ALK-translokation Aldrig-rökare Lågt uttryck av PD-L1 Följande egenskaper var underrepresenterade hos studiepopulationen: Hjärnmetastaser (13 %) Ålder över 74 år (7 %) 4.2.4. Markör/möjlighet att identifiera patienter för behandling Generellt gäller att ju högre uttryck av PD-L1, ju högre sannolikhet för att patienten svarar på behandling med en PD-1/PD-L1-hämmare. Ett problem med PD-L1-testning är att det inte finns en standardiserad metod som använts för att fastställa de nivåer som gäller för de olika kommande preparaten. För Opdivo har Dako automated IHC assay (Clone 28-8) använts. Vid en cut-off för uttryck av PD-L1 på mer eller mindre än 1 %, separerar kurvorna tydligt och detta är än mer tydligt för uttryck på mer eller mindre än 5 %. Tills vidare är det därför rimligt att i paritet med NT-rådets rekommendation kräva testning avseende PD-L1- uttryck och i första hand överväga behandling på aktuell indikation till patienter med ett uttryck på mer än 1 %, inte minst mot bakgrund av Opdivos högre läkemedelskostnad jämfört med docetaxel. Andelen patienter som uttryckte mer än 1 % PD-L1 var 54 % och för de som uttryckte mer än 5 % var motsvarande siffra 40 %. Med en prioritering av patienter med tumörer med uttryck av PD-L1 på mer än 1 %, innebär det således att antalet patienter som är aktuella för behandling skulle kunna halveras. En begränsning i Opdivos fall kan vara att Dako-metoden är utvecklad på arkiverad eller färsk tumörvävnad. I många fall är diagnosen ställd på cytologiskt material. För att fastställa om patienten har förutsättningar för en lyckad behandling, kan det i så fall krävas att nya biopsier tas före behandling. En ytterligare begränsning är att plattformen för Dako-metoden tyvärr ännu inte finns på alla patologiavdelningar runt om i Sverige. 4.2.5. Bedömning av behov av förändringar i vårdorganisationen Troligen ökade resurser för intravenös behandling med längre behandlingsförlopp, samt utbredd testning av PD-L1-uttryck. Administreringen varannan vecka, istället för var tredje vecka som för kemoterapi, men med en viss minskning av slutenvårdsbehov relaterat till biverkningar av cytostatikabehandling. 4.2.6. Bedömning av utbildningsbehov Sannolikt finns det generellt ett behov av utbildningsinsatser om biverkningar samt om testning för PD-L1-uttryck och tolkning av testsvar. 4.2.7. Testning av PD-L1-uttryck Utrustning för IHC-färgning finns i de flesta landsting och regioner. I studierna för Opdivo användes Autostainer link 48. I skrivande stund, har dryga tiotalet patologer i Sverige fått utbildning i att tolka PD-L1-uttryck. Det bör förtydligas att tolkningen av PD-L1-uttryck är knuten till det PD-L1-kit som vävnadssnittet är infärgat med. Det faktum att en patolog fått utbildning i att tolka PD-L1-uttryck, innebär därför inte att denne automatiskt kan bedöma PD-L1-nivån efter infärgning med alla på marknaden förekommande testkit. Sannolikt behövs en mobilisering och ytterligare utbildningsinsatser för att säkra kompetens och 8

bemanning på laboratorier ansvariga för analysen, inte minst vid sjukdom och semestrar. Målsättningen bör också vara att centralisera uppdraget på max 1-2 patologikliniker per region så att det finns underlag som möjliggör att kompetensen bibehålls. För de landsting som saknar utrustning eller kompetensen att tolka svaren från testning av PD-L1-uttryck, borde avtal med servicecentra med rätt utrustning och/eller kompetens kunna upprättas. 4.2.8. Bedömning av antal individer aktuella för behandling i Sverige I Sverige är incidensen totalt cirka 3500 nya lungcancerfall per år. Cirka 70 % av dessa patienter har långt framskriden eller metastaserande sjukdom ( 2500 st) och cirka 60 % av dessa har NSCLC av icke-skivepiteltyp ( 1500 st). Vidare kommer ungefär hälften att vara kandidater till andra linjens behandling samt ha ett PS på 1 eller bättre. Om en cut-off gräns införs för ett PD-L1-uttryck på mer än 1 %, blir antalet patienter som bör erbjudas behandling med Opdivo maximalt 400 stycken per år eftersom det sannolikt kommer vara svårt att säkra tumörmaterial för fastställande av PD-L1-uttryck. 4.3. Nationella och internationella riktlinjer Nationellt vårdprogram för lungcancer (2015) http://www.cancercentrum.se/global/rcc%20samverkan/dokument/v%c3%a5rdprogram/ NatVP_Lungcancer_2015-03-10.pdf ESMO guidelines (2014) http://www.esmo.org/guidelines/lung-cancer NCCN guidelines (2016, registrering krävs) http://www.nccn.org/professionals/physician_gls/pdf/nscl.pdf Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) http://www.tlv.se NT-rådet (NT = nya terapier) http://www.janusinfo.se/nationellt-inforande-av-nya-lakemedel/kontakt/nt-radet/ 5. Dokumentation & regulatoriska krav 5.1. Produktresumé, EPAR Substans Nivolumab (Opdivo) Produktresumé, EPAR Produktresumé Opdivo 5.2. Vetenskapligt underlag med avseende på effekt och säkerhet Substans Nivolumab (Opdivo) EPAR European assessment report Assessment report Opdivo För klinisk effekt se punkt 2.4 under Scientific Discussion För säkerhet se punkt 2.5 under Scientific Discussion 9

5.3. EMA:s godkännandevillkor och uppföljningskrav Företaget ska innan lansering och försäljning, i samråd med nationell läkemedelsmyndighet, ta fram ett informations- och utbildningsprogram för att kunna identifiera, registrera och hantera möjliga immunrelaterade biverkningar. Företaget ska även komplettera med uppdaterad överlevnadsdata från effektstudie, samt fortsätta undersöka möjligheterna att med olika biomarkörer förutsäga effekten av behandling. 5.4. Sammanställning av publicerat vetenskapligt underlag (brytdatum april 2016) Den pivotala studien för godkännandet av nivolumab för andra linjens behandling av ickesmåcellig lungcancer av icke-skivepiteltyp är CheckMate 057 (1). Det är en öppen fas IIIstudie på patienter som har progredierat i sin sjukdom under eller efter tidigare platinumbaserad kemoterapi. 582 patienter randomiserades till nivolumab 3 mg/kg varannan vecka eller docetaxel 75 mg/m2 var tredje vecka tills sjukdomsprogress alternativt svåra biverkningar. De rapporterade resultaten är från en interimsanalys efter att den oberoende data- och säkerhetskommitteen fastslagit att totalöverlevnaden var bättre i nivolumabgruppen. Totalöverlevnaden var då i median 12,2 månader i nivolumabgruppen jämfört med 9,4 månader i docetaxelgruppen (p=0,002). Dock var tiden för progressionsfri överlevnad kortare för de behandlade med nivolumab än för de som fick docetaxel (i median 2,3 jämfört med 4,2 månader). Bedömningen gjordes utifrån röntgenologiska tumörmätningar enligt RECIST, och förklaringen är troligen att T-cellsinfiltrationen i tumören under nivolumabbehandling ger en ökad tumörstorlek initialt. Efter 18 månader levde 39 % av patienterna i nivolumabgruppen jämfört med 23 % i docetaxelgruppen. Svårare biverkningar var mycket vanligare i docetaxelgruppen, medan de vanligaste biverkningarna i nivolumabgruppen var trötthet och minskad aptit. En liten andel av patienterna i nivolumabgruppen fick en ny typ av immunrelaterade biverkningar. De vanligaste av dessa var hudutslag, diarré och pneumonit. I efterhand mättes PDL1-uttrycket hos 455 av patienterna och det fanns ett starkt prediktivt samband mellan PDL1-uttryck och behandlingssvar på nivolumab, där patienter med ett PD-L1 uttryck 1 % hade en totalöverlevnad på i median 17,2 månader, jämfört med 9 månader för docetaxelgruppen. Sammantaget bedöms evidensen övertygande för att nivolumab är en bättre behandling än docetaxel vid andra linjens behandling även vid icke-småcellig lungcancer av ickeskivepiteltyp, och bör vara en av de rekommenderade behandlingarna för denna grupp. Undantaget är patienter med EGFR mutationer och ALK translokation, där alternativa målriktade behandlingar finns. Det är önskvärt att validerad metod införs för att testa för PDL1 uttryck. 10

6. Kostnadsaspekter 6.1. Pris per förpackning och behandling Läkemedelsnamn Substans Pris/förpackning, AUP* (SEK) Förpackning Opdivo nivolumab Opdivo 10 mg/ml, 4 ml inj.flaska = 40 mg 5 260 kr (131,50 kr/mg) Opdivo 10 mg/ml, 10 ml inj. flaska = 100 mg 12 918 kr (129,18 kr/mg) Koncentrat till infusionsvätska, lösning 10 mg/ml; 4 ml injektionsflaska, 10 ml injektionsflaska.(fass.se) *Källa Apoteket AB, apoteket.se, maj 2016. Eftersom en behandling med Opdivo är viktbaserad, och att läkemedlet upphandlas genom nationella avtal, kan årskostnaderna för att behandla de i dagsläget aktuella patienterna inom indikation variera. 6.2. Hälsoekonomi Opdivo är ett rekvisitionsläkemedel och ingår därmed inte i förmånen, men upphandlas genom nationella avtal. Eftersom de nationella avtalen kan ändras och dosen läkemedel är kopplat till kroppsvikt, är det svårt att uppskatta en generell kostnad för de patienter som kan komma att bli aktuella för behandling. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har med hjälp av inlämnat underlag från företaget, utvärderat kostnadseffektiviteten av att använda Opdivo inom ramen för klinikläkemedelsuppdraget. Den hälsoekonomiska bedömningen visar på stora skillnader i de beräknade kostnaderna för kvalitetsjusterade levnadsår(qaly) beroende på om det finns ett planerat behandlingsstopp, en så kallad stoppregel, eller om behandlingen pågår till progress. Länk till TLVs bedömning. 7. Uppföljningsplan för introduktionen av Opdivo vid NSCLC av icke- skivepiteltyp För att kunna följa upp rekvisitionsläkemedel nationellt, krävs att patienter som behandlas med dessa registreras. Vikten av att utnyttja något av de register som finns tillgängliga för detta kan därför inte nog betonas. Registret Nya läkemedel i cancervården finns tillgängligt från 1 november 2015. Vid hög täckningsgrad erbjuder detta, tillsammans med kompletterande data från andra nationella datakällor, möjligheten att få en heltäckande kunskapsbild om nya cancerläkemedel, oavsett diagnos. Regionala cancercentrum i samverkan (RCC i samverkan) gör för närvarande en genomlysning av hur läkemedelsuppföljning ska bedrivas nationellt. Det här innebär emellertid att även registret Nya läkemedel i cancervården är under utvärdering. Ett annat alternativ för inrapportering är Lungcancerregistret. Vid hög täckningsgrad kan de variabler som ingår i registret, tillsammans med andra nationella register, användas vid en utvärdering av Opdivo. 11

Det snabba införandet av de nya immunologiska läkemedlen och den breda användningen med många nu godkända och kommande indikationer, ökar vikten av att erfarenheter som rör läkemedlens säkerhet inrapporteras till Läkemedelsverket. Vid misstanke om en biverkan, skickas denna till Läkemedelsverket som bedömer om det föreligger ett orsakssamband mellan läkemedlet och den aktuella händelsen. Länk till inrapportering på lakemedelsverket.se. Statistik om användning av Opdivo i landet/landsting/regioner redovisas kvartalsvis via landstingsrepresentanterna för ordnat införande av nya läkemedel. 8. Tidplan för nationellt ordnat införande 8.1. Tidpunkter för revision av protokollet Protokollet kan behöva redigeras när ny information rörande aktuellt läkemedel blir tillgänglig, eller om nya preparat tillkommer. Protokollet kan även komma att uppdateras om NT-rådet ändrar sin rekommendation eller efter en genomförd landstingsgemensam upphandling. 8.2. Tidpunkt för start av införande Införande av aktuellt läkemedel startar när TLV har presenterat sin hälsoekonomiska bedömning och NT-rådet gett en rekommendation. 8.3. Slutpunkt för det ordnade införandet Preliminärt i slutet av 2018, om det i framtiden går att följa upp detta läkemedel nationellt. 9. Kommunikationsplan 9.1. Mottagare och tidpunkt för införande-/uppföljningsprotokoll Landstingsrepresentanterna för ordnat införande (http://www.janusinfo.se/nationellt-inforandeav-nya-lakemedel/kontakt/landstingsrepresentanter/) erhöll version 1.0 av införande/uppföljningsprotokollet i april 2016. Landstingsrepresentanterna förväntades kommunicera protokollet med lokal organisation/experter och inhämta eventuella synpunkter som sedan skulle återföras till samordnande projektledare. Version 1.0 skickades även till NTrådet, NAC (Nationell arbetsgrupp för cancerläkemedel), Läkemedelsverket, TLV, Socialstyrelsen, berört läkemedelsföretag och patientföreningen. Landstingsrepresentanterna implementerar sedan det färdiga protokollet version 2.0 i sin egen organisation. Protokollet färdigställs när TLVs hälsoekonomiska bedömning är klar och NT-rådet gett sin rekommendation och publiceras även på hemsidan för nationellt införande av nya läkemedel. 9.2. Kommunikation av uppföljningsresultaten, mottagare och kanal Uppföljningsresultat förmedlas direkt till landstingsrepresentanterna samt publiceras på www.janusinfo.se/ordnat-inforande. 12

10. Beskrivning av bakgrund och hur protokollet tagits fram NT-rådet gav uppdraget att utveckla införandeprotokollet till Livscykelfunktionen våren 2016. Livscykelfunktionen har inhämtat information om det aktuella läkemedlet och aktuell indikation från myndigheter, kliniska experter och berörda företag. De kliniska experterna har anlitats via 4-länsgruppens (Region Skåne, Region Östergötland, Stockholms Läns Landsting och Västra Götalandsregionen) befintliga kunskapsorganisationer. De har alla lämnat jävsdeklarationer. Kontaktperson och projektledare för arbetet i Livscykelfunktionen: Karl Högström, Region Östergötland, karl.hogstrom@regionostergotland.se Ansvarig för delprojekt uppföljning: Sven-Åke Lööv, Stockholms Läns Landsting, sven-ake.loov@sll.se Kontaktperson för SKL: Sofie Alverlind, sofie.alverlind@skl.se 13

11. Referenslista för punkt 5.4 Sammanställning av publicerat vetenskapligt underlag 1. Borghaei H et al, Nivolumab versus Docetaxel in Advanced Nonsquamous Non Small-Cell Lung Cancer. N Engl J Med 2015; 373:1627-1639 14