Innehäll. Förord 7. Om att paverka och att paverkas 8 Ringar pa vattnet 9 Demokrati kräver kunskap 10 Genomgaende teman 11

Relevanta dokument
Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Till elever, föräldrar och lärare

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

samhällskunskap Syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Arbetsområde: Min tid - min strid

Monika Linder, Anna Holmlin Nilsson, Christina Friborg, Henrik Isacsson. Utkik

Samhällskunsk ap. Martin Turesson. för grundläggande vuxenutbildning. Capensis förlag AB

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2

Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Samhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt. Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Demokrati. Folket bestämmer

Arbetsområde: Häng dom jävlarna!

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Individer och gemenskaper

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

25 maj val till Europaparlamentet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

KUNSKAP SAMHALLE SAMHALLE. SamhAllskunskap. Röd punkt i hörnet betyder anteckna! men vad är ett samhälle?

Lärandeinnehåll Beskrivning Exempel Lärarens bedömning

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop?

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

Nationalekonomins grunder SNS Förlag

CHECK AGAINST DELIVERY

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Samhällskunsk ap 7-9

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Samhälle 7: Innehält PRIO. Dina rättigheter. Leva tillsammans. FN:s räulgllelsförklaring. ~ "Hon är en av mina hjältar!"

Kursplan: Samhällskunskap

För ett socialdemokratiskt Europa

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Betalning = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Pengar, varför då?

Perspektiv och teorier i internationell politik

Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

till samhällskunskap Har du som användare frägor eller äsikter, kontakta oss gärna pä telefon eller via

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes

Nationalekonomi GR (A), 30 hp

Därför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor.

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

Kommittédirektiv. Finansmarknadskommittén. Dir. 2009:22. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2009

Demokrati Folket styr

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

Vad vill Moderaterna med EU

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019

Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning

SVERIGE - EN SOCIAL OCH EKONOMISK HISTORIA

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER

Samhällsorientering på modersmål Kursplan

SVERIGE FÖRNYAT. UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK - ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING LEIF V ERIXELL

Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången

NEKA12, Nationalekonomi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Economics: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

Förslag den 25 september Samhällskunskap

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Ett rött Europa. för jobb och rättvisa

Provet i samhällslära svarsförslag

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

LÄTTLÄST SVENSKA RÖSTA PÅ KD GÖR EU LAGOM IGEN

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Internationell politik 1

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Pass 3 Bygga ett samhälle

Samhällskunskap Steg: Bas + 1. Samhällskunskap Steg: 2. Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder. Empati. reflekterar över sina handlingar

Jag vill säga något!

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan

TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019

Ekonomi för en hållbar utveckling

Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt

Transkript:

Innehäll Förord 7 Om att paverka och att paverkas 8 Ringar pa vattnet 9 Demokrati kräver kunskap 10 Genomgaende teman 11 Kunskap och okunskap 12 Att tro eller veta 13 Vem ska man tro pa? 19 Vetenskaplig kunskap 23 Källkritiska grundprinciper 25 Samhällsvetenskapliga arbetsmetoder 29 Insamling av information 30 Metodiska förhällningssätt 32 Tekniker för insamling av information 33 Bearbetning 36 Presentation 40 Introduktion till vetenskapsteori 43 Olika metoder 44 Kunskapen växer ojämnt 44 Vetenskap om vetenskap 45 Observationer och teorier 46 Induktion, deduktion och abduktion 47 Vetenskaplig realism 51 Vetenskaplig antirealism 53 Vetenskapsteoretiska traditioner 58 Karl Popper och falsifikationismen 61 Hermeneutik 64 Kvalitativa metoder 67 Individen. samhället och kulturen 69 Samhället och sammanhanget 69 Formandet av en personlig identitet 70 Uppfostran och normer 71 Grupper, tillhörighet och social kontroll 73 Demokrati, diskriminering och fördomar 78 Social skiktning och status 81 Jämställdhet och könsmaktsordning 85 Samhälle i förändring 87 Allt är i rörelse 87 Allt fast förflyktigas 93 Demokrati och diktatur 96 Demokrati 97 Demokratins krav 99 Mänskliga rättigheter 100 Pluralisl11ochengagemang 104 Demokratins kritiker 105 Diktaturer 108 Diktaturens för- och nackdelar 110 Politiska partier och ideologier 113 Höger och vänster i politiken 114 De politiska ideologiernas historia 117 De politiska ideologierna 119 De politiska "blocken" 142 Statsskickets grunder 145 Den svenska författningen 146 Fyra grundlagar 148 Den svenska demokratins institutioner 153 Val i Sverige 154 Andra demokratiska statsskick 157 Riksdag och regering 166 Riksdagen 166 Riksdagens kontrollmakt 171 Regeringen 180 Statsförvaltningen 185

Kommuner, landsting och regioner 189 Förtroendevalda fritidspolitiker 190 Primärkommunernas ansvar 190 Kommunernas finansiering 192 Fullmäktige och kommunstyrelse 194 Kommunala nämnder 195 Kommunal förvaltning 196 Olika kommuner har olika förutsättningar 198 Landsting och regioner 199 EU- den europeiska unionen 200 Bakgrund 202 EU-föresprakare och EU-skeptiker 204 EU:s institutioner 206 EU:s befogenheter 212 Beslutsprocessen 213 Svensk och europeisk lagstiftning 215 EU-domstolen 215 EU:s budget 216 Framtiden för EU-samarbetet 217 InternationeIlt beslutsfattande 219 Förhandlingar mellan suveräna stater 220 FN - Förenta Nationerna 223 Icke-statliga aktörer 229 Den internationella politikens förutsättningar 231 Internationell politik eller internationella relationer? 232 Aktörer och strukturer 232 Internationella maktstrukturer 236 Teoretiska perspektiv pa internationella relationer 241 Det maktrealistiska perspektivet 242 Det liberala perspektivet 243 Det konstruktivistiska perspektivet 245 Att inta olika perspektiv 246 Krig och konflikter 247 Krig kan ha flera orsaker, pa fler olika "nivaer" 248 Säkerhetspolitik 253 Förhindra krig 253 Fred och säkerhet 258 Svensk säkerhetspolitik 262 Samarbete genom internationella regelverk 266 Fredens och krigets lagar 267 Var tids konflikter 270 Inbördeskrig allt vanligare 271 Internationella brott 274 Organiserad terror 275 Massmedier - den tredje statsmakten 279 Massmedier har en demokratisk funktion 280 Medier och kommunikation 281 Information tolkas pa olika sätt 282 Asikter och opinionsbildning 284 Medierna och dagordningen 286 Vad blir en nyhet? 288 Vem har makten över informationen? 292 Nyheter som underhällning 294 Mediepolitik 296 Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen 298 Den goda journalistiken 301 Allmänintresset och individens rätt 302 Public Service 304 Fran monopol till alternativ 305 Mediekonsumtionen 305 Är informationen fri pa internet? 306 Media, kultur och samhälle 309

Rättssamhället 311 Rättssäkerhet och lagbunden maktutövning 312 Rättsväsendets funktion 315 Kriminalitetens orsaker 317 Brottsstatistiken 321 Brottsutvecklingen 322 Rättsväsendets myndigheter 328 KriminaIvärden 332 Hoten mot rättssamhället 333 Näringsliv och arbetsmarknad 335 Strukturomvandlingar 336 Frän jordbrukssamhälle till industriland 336 Industrisamhället blir ett tjänstesamhälle 341 Strukturomvandlingar är smärtsamma 344 Svenskt näringsliv idag 346 Offentlig sektor 349 Arbetskraften 351 ArbetsIöshet 355 Arbetsmarknadspolitiken 357 Den svenska modellen 359 Kollektivavtal 360 Avtalsrörelser 361 Lagarna pä arbetsmarknaden 362 EU och den svenska arbetsmarknaden 368 Arbete, sparande och konsumtion 370 Att börja arbeta 371 Den första egna bostaden 373 Sparande 377 Att ta Iän 382 Kronofogdemyndigheten 387 Livet som konsument 388 Den svenska välfärden 393 Sverige är en väwirdsstat 393 De svenska väifärdstjänsterna 396 Socialförsäkringar 398 Skattefinansierad trygghet 403 Offentlig service - frän vaggan till graven 405 Bortom skyddsnätet 410 Invandring och väwird 414 Vad är samhällsekonomi? 420 Samhällsekonomiska grundfrägor 421 Det ekonomiska kretsioppet 425 Hushallen och samhällsekonomin 431 Politik och "piänboksfrägor" 433 Löner och priser 434 Tillväxt och konjunkturer 437 Tillväxt och bruttonationalprodukt 438 Resurserna och tillväxten 439 Konjunktursvängningar 442 Konsekvenser av ekonomiska kriser 448 Ekonomisk politik 449 Mäl och medel 450 Finanspolitik 452 Penningpolitik 454 Valutapolitik 458 Andra ekonomisk-politiska medel 461 Nationalekonomi 462 Ekonomi har ocksä sin historia 463 Den klassiska nationalekonomin 463 Marx kritik av kapitalismen 468 Beskriva en liten dei för att förstä helheten 468

Knappa resurser kräver effektiv fördelning 470 Resurserna maste fördelas effektivt 471 Marknadsekonomiska byggstenar 477 Ingen marknad är perfekt 484 Olika former av marknadsmisslyckanden 485 Regleringar av marknader 488 Ytterligheter som inte fungerar i praktiken 490 Blandekonomin tar vara pa fördelarna 491 Staten och marknaden 492 Utvecklingen i heia ekonomin 494 Marknaden som tillväxtmotor 495 I makroekonomi studeras helheten 496 Staten har sista ordet 499 Potentiell tillväxt 500 Samtliga transaktioner med utlandet 502 Makroekonomiska utmaningar 503 Den finansiella strukturen 505 Finansmarknaden paverkar hela ekonomin 507 InternationeIlt samarbete 528 Internationella organisationer 529 De internationella valuta- och finansmarknaderna 533 Valutamarknaden 534 Globala finanskriser 539 Stora framtida utmaningar 544 En krympande värld 546 Globalisering 547 Stora utmaningar väntar 551 Andras problem är ocksa vara problem 558 En hallbar utveckling 560 Register: 561 Bildförteckning 574 Sverige är rikt och välmäende 509 Öppenhet mot omvärlden 510 InternationeIl ekonomi 513 Gränslös handel 514 Klassisk handelsteori 516 Den fria handeln begränsas 523 Tullar hämmar utvecklingen 524 Andra typer av handelshinder 527