Förslag till standardiserad trädinformation för träd i urban miljö

Relevanta dokument
Standardiserad trädinventering och insamling av data för träd i urban miljö

ARBETSMATERIAL- Får ej åberopas Kommentarer och användningsområden till skriften: Förslag till standardiserad trädinformation för träd i urban miljö

Inventering och besiktning av träden vid Bävern 2, Sundbyberg augusti 2013

Standard för trädinventering i urban miljö Version 2.0

Inventering och besiktning av träden vid Vandraren 8 & Orienteraren 8 i Hallonbergen. Svartsjö Trädkonsult

MOVIUM FAKTA #

Inventering och okulär besiktning av träden inom grönt område Klockstapeln vid Örsvängen/Ursviksvägen i Hallonbergen april 2015

Standard för trädinventering i urban miljö

Trädinventering och Grundläggande besiktning. Johan Östberg

Trädinventering och Grundläggande besiktning. Johan Östberg

Godkänt dokument - Martin Styring, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Godkänt dokument - Johanna Rosvall, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Trädinventering av Allégatan i Mönsterås

Inventering och besiktning av träden vid delar av Vandraren 8 och Orienteraren 8 i Hallonbergen November 2014

Bilaga1. Trädinventering Folketspark. Förklaring och innebörd av inventering strukturen. Oktober 2012 VIÖS AB

Inventering av 6 st skogslönnar på Torkelsgatan vid Kvarntorget i Uppsala

Trädinventering & okulär besiktning. Fader Bergström, Axelsberg

Trädinventering och okulär trädbesiktning för Lindar vid Stora Nyckelviken 27:e Oktober 2014 Besiktningsdatum: Oktober 2014

Utvärdering till möjlighet för flytt av träd

Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL TRÄDLIV AB

Trädinventering vid Blackebergsvägen och Blackebergsbacken, Bromma, november 2017

Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL TRÄDLIV AB

Trädbesiktning vid Blackebergsvägen, Etapp 2 och 3 Bromma, december 2018

Trädvård åtgärder på individnivå

KV PROSTEN. Landskapsåtgärder rev Landskapsarkitektur

Trädplan AKTIVITETSDEL

Trädvård åtgärder på individnivå

Trädplan. Aktivitetsdel -remissversion-

ALLEINVENTERING SÖDERVÄG JÄRNVÄGEN 3

Äger du ett gammalt träd?

Träd inom Detaljplan Hageby 4:2

MOVIUM FAKTA #

Trädbesiktning Skellefteå stadspark Februari 2013

Trädinventering vid Kvarteret Nystavaren, Eskilstuna maj 2016

Ekonomisk värdering av urbana träd Alnarpsmodellen. Johan Östberg Mobil: E-post:

Ekonomisk trädvärdering vid Kvarteret Nystavaren, Eskilstuna maj 2016

Ekonomisk trädvärdering vid Gredbyvägen/Rinmansparken, Eskilstuna december 2016 & mars 2017

MOVIUM FAKTA #

Törringe kyrkogård. Trädvårdsplan, 2016:33, del 2 Åsa Jakobsson

Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009

Ekonomisk trädvärdering vid Rothoffsvägen, Eskilstuna augusti 2017

Trädinventering och okulär trädbesiktning för Steninge anläggningssamfällighet Augusti 2013

Trädinventering & okulär besiktning. Kv Kabelverket etapp 3,

Trädinventering vid Gredbyvägen/Rinmansparken, Eskilstuna december 2016 & mars 2017

Projekt City Link etapp 2 Trädbesiktning ventilationsschakt

Trädinventering och värdering Årby, Eskilstuna.

Infrastruktursektorn

Standarder, riskträd och metoder för riskklassificering. Johan Östberg

Trädvårdsplan. Blötebågen naturreservat. Rapport 2011:07

Föryngring av lindalléer längs Norrköpings promenader

Västra Kärrstorps kyrkogård. Trädvårdsplan, 2016:34, del 2 Åsa Jakobsson

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

Trädplan CITY OCH GAMLA STAN. för Stockholm. januari 1996

Dispensansökan för biotopskyddade alleer vid Stockholmsvägen och Skolgatan, Märsta : EKOLOGI GRUPPEN

Tylömarks. lilla gröna om... Trädvård

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

Projekt City Link etapp 2 Trädbesiktning ventilationsschakt

Trädinventering samt åtgärdsplan för Bäcken Samfällighet i Segeltorp utförd av Rubisco Trädvård den 4/

Trädplan Trädplan version

Bedömning av nertagna träd på Vasagatan i april 2014

Ekonomisk trädvärdering vid Fredhällsparken juni 2105

Trä dbesiktning Jä rnvä gspärken, Uppländs Vä sby

Checklista för personer som får frågor om träd

räd Värdefulla THestra Inventerare: Hanna Torén, Biolog

Besiktning och riskbedömning

Besiktning och riskbedömning I FÖRVALTNING AV TRÄD NÄRA MÄNNISKOR TRÄDLIV AB

Trädvårdsplan. Gullmarsberg naturreservat. Rapport 2011:08

räd Värdefulla TBurseryd Inventerare: Hanna Torén, Biolog

Förslag till planering för Linnégatans träd

Trädvårdsplan. Västra Tunhems naturreservat. Rapport 2011:11

Trädvårdsplan Brf Skuggviolen. Upprättad av Berg & Landskap AB

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

INVENTERING AV NATURVÄRDES- TRÄD TALLÅSEN 2, ÖSTERSUND

Trädinventering vid Näsby slott, Täby Februari 2016

Standarder m.m., metoder för riskklassificering. riskträd. Johan Östberg

Ekonomisk trädvärdering vid Ekenhillsvägen, Eskilstuna Juni 2018

Översiktlig trädinventering längs med. Lidingöbanan

T räd. Värdefulla. Anderstorp

Skötsel av markanläggning under garantitiden

FÖRSLAG. Trädvårdsplan upprättad 2017 för BRF Mörbyskogen 1, fastigheterna Drevkarlen 1 och Forstmästaren 1 Danderyds kommun

RAPPORT 2017/3 EKINVENTERING VID VÄLLEN. Linda Johannesson & Yuxin Han

PM Inventering Floda Nova Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB

Rapportering av 2010 års projekt

Trädinventering & okulär besiktning. Brandstegen Midsommarkransen,

Grupparbete Starrkärrs kyrkogård

Träd i tätorter. Foto: Karl Ingvarsson. Anna Stenström & Lisa Karnfält

Ekonomisk värdering av urbana träd - Alnarpsmodellen

Trädvårdsplan och trädinventering, Borgholms stad

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Områden som berörs av Banverkets projekt Trädsäkring av järnvägen på Lunds kommuns fastigheter

Trädplan. Träd är viktiga för vår livsmiljö och vårt kulturarv

Allmän naturvärdesinventering vid Bollebygds Prästgård 1:2

Okulär besiktning av träd kv Stenhöga juni-augusti 2013

Trädvårdsplan. Torpanäset naturreservat. Rapport 2011:05

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDNR: Mål och metod 4. Övergripande beskrivning 5-6. Förklaringar till protokollet 7-9. Konditionsbedömning 10

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

VETCERT. Standard för skötsel av skyddsvärda träd. Praktiserande nivå. Version maj 2018

Anläggningsalternativ

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Transkript:

Förslag till standardiserad trädinformation för träd i urban miljö Johan Östberg, Tim Delshammar, Anders Busse Nielsen och Ann-Mari Fransson

Författare:Johan Östberg, Tim Delshammar, Ann-Mari Fransson och Anders Busse Nielsen Område Landskapsutveckling, LTJ-fakulteten Box 66 230 53 Alnarp Omslagsbild: Johan Östberg Illustrationer: Hanna Fors, Område landskapsutveckling vid LTJ-fakulteten i Alnarp

FÖRORD Denna manual är utformad inom ramen för Fortlöpande miljöanalys, program Bebyggd miljö, vid SLU. Arbetet har också finansierats av Partnerskap Alnarp. SKL (Sveriges kommuner och landsting). Malmö stad, Gatukontoret. Svenska Bostäder. E-planta ekonomiska förening. Jönköpings kommun. Svenska kyrkans Arbetsgivareorganisation. Jönköpings kyrkogårdsförvaltning. Malmö kyrkogårdsförvaltning. Kyrkogårdsförvaltningen i Nacka. Göteborgs kyrkogårdsförvaltning. Umeå kommun. Göteborgs stad, park- och naturförvaltningen. Vi hoppas att manualen ska kunna fungera som ett hjälpmedel för utförare, förvaltningar och beställare. Vi hoppas även att den i förlängningen ska kunna ligga till grund för en nationell träddatabas och därmed ge möjlighet till kommunikation mellan olika personer och organisationer som på olika sätt arbetar med träd och trädvårdsfrågor. Vi vill även tacka samtliga deltagare i Delphi-studien som gjort det möjligt att rangordna de många parametrarna. Till sist vill vi rikta ett stort tack till Hanna Fors för sitt arbete med att göra illustrationer till många av parametrarna i manualen. Johan Östberg 3

INNEHÅLL Inledning...9 Innan inventeringen påbörjas... 10 Inventeringsparametrarna... 11 Förslag till inventeringsparametrar... 12 1 Beskrivande inventeringsparametrar... 12 1.1 Art och typ... 12 1.1.1 Löv-, eller barrträd... 12 1.1.2 Trädart, vetenskapligt... 12 1.1.3 Trädart, svenskt... 12 1.1.4 Trädets kön... 12 1.2 Ålder... 13 1.2.1 Åldersfas/Åldersklass... 13 1.2.2 Planteringsår... 13 1.2.3 Beräknad livslängd... 13 1.3 Storlek... 13 1.3.1 Storlek efter klasser... 13 1.3.2 Trädets höjd... 14 1.3.3 Stamdiameter 1,3 meters höjd... 14 1.3.4 Stamomkrets 1,3 meters höjd... 14 1.3.5 Stamdiameter 1 meters höjd... 15 1.3.6 Stamomkrets 1 meter... 16 1.3.7 Mätmetod för stamdiameter/stamomkrets... 16 1.3.8 Antal stammar... 16 1.3.9 Stamhöjd... 17 1.3.10 Frihöjd under kronan (lägst hängande gren)... 17 1.3.11 Kronhöjd (lägsta gren till toppskott)... 17 1.3.12 Krondiameter... 17 1.3.13 Kronvolym... 17 1.3.14 Andel av kronan som saknas... 17 1.3.15 Fritext gällande trädets storlek... 17 1.4 Trädets position... 17 1.4.1 Koordinater... 17 1.4.2 Gatuadress... 18 1.4.3 Placering inom fastighet... 18 1.4.4 Gatu- eller parkträd... 18 1.4.5 Typ av plantering... 18 1.4.6 Funktion på platsen... 18 1.4.7 Planteringsplatsens vädersträck... 19 4

1.4.8 Markanvändning (Naturvårdsverket)... 19 1.4.9 Marktäckning runt trädets stam... 19 1.4.10 Marktäckning under trädets krona... 19 1.4.11 Typ av växtbädd... 19 1.4.12 Markskydd runt trädet... 19 1.4.13 Stamskydd... 19 1.4.14 Storlek på planteringsplats... 20 1.4.15 Ljusexponering... 20 1.4.16 Tillgänglig jordvolym... 20 1.4.17 Jordart... 20 1.4.18 Infiltrationbrunn för luft... 20 1.4.19 Lutning under trädets krona... 20 1.4.20 Saltning på platsen... 20 1.4.21 Planteringsplats med kanter... 20 1.4.22 Avstånd till närmsta hus... 21 1.4.23 Avstånd till närmsta byggnad/objekt... 21 1.4.24 Infrastruktur nära trädet... 21 1.4.25 Konflikter med infrastruktur... 22 1.4.26 Aktiva gravar under trädets krona... 22 1.4.27 Fritext gällande trädets position... 22 2 Vitalitet och säkerhet... 23 2.1 Vitalitet... 23 2.1.1 Vitalitet... 23 2.1.2 Skottillväxt... 24 2.1.3 Bladtäthet och bladstorlek... 24 2.1.4 Fritext gällande trädets vitalitet... 24 2.2 Skador... 25 2.2.1 Skadeklass... 25 2.2.2 Skadeklass, utförlig... 25 2.2.3 Mekaniska skador... 28 2.2.4 Störing på platsen... 28 2.2.5 Mängd dieback... 29 2.2.6 Risk för skador på grund av markgaller... 29 2.2.7 Stamskydd... 29 2.2.8 Fritext gällande trädets skador... 30 2.3 Sjukdomar och skadegörare... 31 2.3.1 Sjukdomar och skadegörare... 31 2.3.2 Sjukdomar och skadegörare i närheten av trädet... 31 2.3.3 Svamp... 31 2.3.4 Svamp, utförlig... 31 5

2.3.5 Fritext gällande trädets sjukdomar och svampar... 31 2.4 Risk och säkerhet... 32 2.4.1 Risk för personskada eller materiella skador... 32 2.4.2 Vikt/storlek av träd eller träddel som riskerar falla... 33 2.4.3 Fritext gällande trädets risk och säkerhet... 33 3 Trädets värden... 34 3.1 Biologiskt värde... 34 3.1.1 Hålstadium (Naturvårdsverket)... 34 3.1.2 Karaktärsdrag (Naturvårdsverket)... 34 3.1.3 Mulmvolym (Naturvårdsverket) (mulm = död ved, löv, gamla fågelbon osv)... 35 3.1.4 Mängd död ved... 35 3.1.5 Fritext gällande trädets biologiska värde... 35 3.2 Estetiskt värde... 35 3.2.1 Estetiskt värde... 35 3.2.2 Karaktärsträd... 36 3.2.3 Artens tillämpning på platsen... 36 3.2.4 Miljöförhöjande egenskaper... 36 3.2.5 Trädets arkitektoniska lämplighet... 37 3.2.6 Synlighet... 37 3.2.7 Fritext gällande trädets estetik... 37 3.3 Kulturhistoriskt värde... 38 3.3.1 Kulturhistoriskt värde... 38 3.3.2 Trädets geografiska kulturhistoriska värde... 38 3.3.3 Ursprungligt i anläggningen... 38 3.3.4 Klon från äldre individ... 38 3.3.5 Fritext gällande trädets kulturhistoriska värde... 39 3.4 Bevarandevärde... 39 3.4.1 Bevarandevärde... 39 3.4.2 Framtidsträd... 39 3.4.3 Skyddsvärde (Naturvårdsverket)... 39 3.4.4 Lagstadgat skydd... 39 3.4.5 Fritext gällande trädets bevarandevärde... 39 4 Åtgärds- och skötselbehov... 40 4.1 Skötsel... 40 4.1.1 Skötselkategori... 40 4.1.2 Skötselprogram... 40 4.1.3 Beskärning... 40 4.1.4 Gödslingsprogram för trädet... 40 4.1.5 Bevattningsprogram för trädet... 40 4.1.6 Skötselutförare... 40 6

4.1.7 Tidigare skötsel... 40 4.1.8 Fritext gällande trädets skötsel... 40 4.2 Behov och tidsfaktor för skötsel och åtgärder... 41 4.2.1 Behov av skydd... 41 4.2.2 Behov av ny växtbädd... 41 4.2.3 Åtgärdsförslag... 41 4.2.4 Åtgärdsbehov, tid... 43 4.2.5 Åtgärdsbehov, tid (Naturvårdsverket)... 43 4.2.6 Beräknad kostnad för åtgärder... 43 4.2.7 Fritext gällande tidsfaktor för skötsel och åtgärder... 43 5 Databasteknisk information... 44 5.1 Identifikation och lokal... 44 5.1.1 Träd ID... 44 5.1.2 Förvaltare/Ägare... 44 5.1.3 Lokalnamn... 44 5.1.4 Typ av område... 44 5.1.5 Vägtyp... 44 5.1.6 Avstånd från träd till biltrafik... 44 5.1.7 Trafikintensitet... 44 5.2 Fritext gällande identifikation och lokal... 44 5.3 Inventeringsinformation... 45 5.3.1 Datum för beslut av inventering... 45 5.3.2 Syfte med inventeringen... 45 5.3.3 Syfte med inventeringen (Naturvårdsverket)... 45 5.3.4 Registreringsdatum... 45 5.3.5 Registrerat av... 45 5.3.6 Första inventeringsdatum... 45 5.3.7 Person som genomförde första inventeringen... 45 5.3.8 Senaste inventeringsdatum... 45 5.3.9 Person som genomförde senaste inventeringen... 45 5.3.10 Yrkestitel på personen som genomfört den senaste inventeringen... 46 5.3.11 Datum för nästa inplanerade inventering... 46 5.3.12 Uppdateringsdatum i databasen... 46 5.3.13 Uppdaterat i databasen av... 46 5.3.14 Typ av inventering... 46 5.3.15 Fritext gällande inventeringsinformation... 46 5.4 Nedtagning... 46 5.4.1 Datum för nedtagning... 46 5.4.2 Anledning till nedtagning... 46 5.4.3 Kontroll av ålder vid nedtagning... 46 7

6 Dokumentation av hantering... 47 6.1 Nyplantering... 47 6.1.1 Planteringsdatum... 47 6.1.2 Planteringsperiod... 47 6.1.3 Kostnad för trädet... 47 6.1.4 Plantskola... 47 6.1.5 Planteringsstorlek stam... 47 6.1.6 Produktionsmetod... 47 6.1.7 Entreprenör för plantering... 47 6.1.8 Växtbädd vid nyplantering... 47 6.1.9 Marktäckning vid nyplantering... 47 6.1.10 Bevattning under etableringsskedet... 48 6.1.11 Kontroll av bevattning under etableringsskedet... 48 6.1.12 Kontroll av trädstöd... 48 6.1.13 Etableringsbeskärning... 48 6.1.14 Fritext gällande nyplantering... 48 7 Källförteckning... 49 8

INLEDNING Trädinventeringar och datainsamlingar kring träd blir allt vanligare inom verksamheter som berör den offentliga utemiljön. Det är viktigt att dessa arbeten utförs med hög ambitionsnivå och kvalitet. Det är också viktigt att metoder tillämpas som är jämförbara, inte minst för att kunna dra nytta av varandras erfarenheter på nationell basis. Område Landskapsutveckling vid SLU i Alnarp startade därför den 1 januari 2010 ett projekt kring en Nationell trädinformationsmanual. Denna manual är slutprodukten av detta projekt. Manualen inleds med en kort rekommendation kring upplägget av en inventering. Därefter görs en genomgång av föreslagna inventeringsparametrar. Som ett komplement till manualen finns en rapport som beskriver hur författarna har tänkt gällande de olika parametrarna och exempel på användningsområden för trädinformationen. 9

INNAN INVENTERINGEN PÅBÖRJAS Denna manual innehåller en stor mängd parametrar som kan ingå i exempelvis en inventering. Samtliga parametrar kan emellertid inte användas då detta skulle vara ohållbart många parametrar, vilket dels gör att informationsinhämtningen tar tid, men även att det kräver mer underhåll att hålla parametrarna aktuella. Bestäm därför i förväg vad inventeringen ska användas till innan ni väljer vilka parametrar som ska samlas in, exempelvis genom att kolla på de förslag som gjorts inom ramen för detta projekt. Vid en informationsinsamling i form av exempelvis en manuell inventering är det till stor hjälp att använda sig av någon typ av handdator där inmatningen läggs in. Glöm däremot inte att denna och det program som väljs för informationshanteringen ska vara kompatibelt med organisationens övriga system. Genom att informationen kan användas av olika personer i organisationen kan exempelvis grävskador minskas då det på el- och vattenledningskartorna även går att lägga in träden. Det är vidare till stor användning om koordinater används vid registreringen av träd då detta är till stor användning för det kommande arbetet med träden samtidigt som det gör det möjligt att senare hitta tillbaka till träet. Tidigare inventeringar som använt numreringsskyltar som satts på träden har haft stora problem då dessa skyltar försvunnit. 10

INVENTERINGSPARAMETRARNA De olika informationsparametrarna är uppdelade i fem olika områden där de första tre områden främst görs på plats ute i fält, medan de sista två är mer av dokumentations och databasteknisktinriktade parametrar. Beskrivande inventeringsparametrar som behandlar grundläggande information om exempelvis trädet position, art, storlek och dylikt. Trädets värden och risker. Detta inkluderar exempelvis biologiskt och kulturella värde, samt parametrar som berör de riskmoment som kan finnas av vissa träd. Åtgärds- och skötselbehov berör vad som behöver göras med trädet, vilket bland annat inkluderar beskärningsinsatser. Databasteknisk data (metadata) innehåller parametrar som främst är av administrativ karaktär såsom när trädet inventerades senast och vem som utförde denna inventering. Dokumentation av hantering vilket inriktar sig på uppgifter kring handhavande av trädet i plantskola, plantering och skötsel. Genom en studie som förhoppningsvis kommer att vara klar i december kommer samtliga parametrar vara poängsatta gällande betydelse för de tre grupperna: Utförare, Beställare och Forskare. Studien, som kallas för Delphi-studie, innebär att varje deltagare poängsätter parametrarna utan att veta vilka andra som deltar som paneldeltagare. När samtliga har poängsatt parametrarna sammanställs detta och skickas tillbaka till deltagarna. Deltagarna får då, fortfarande utan att veta vilka de övriga är, göra justeringar i sin poängsättning för att på så sätt närma sig varandra med målsättningen att komma till ett koncensusbeslut. Anledningen till att studien är uppdelad mellan dessa tre grupper är att de troligen har olika intresseområden och därmed olika behov av trädinformationen. 11

FÖRSLAG TILL INVENTERINGSPARAMETRAR 1. BESKRIVANDE INVENTERINGSPARAMETRAR 1.1 ART OCH TYP Ange om trädet är ett löv- eller barrträd. Inmatning enligt: y Barrträd y Lövträd 1.1.1 LÖV-, ELLER BARRTRÄD 1.1.2 TRÄDART, VETENSKAPLIGT Ange släkte, art och sort samt i förekommande fall om trädet är E-planta. Om osäkerhet råder bör endast de delar av namnet som inventeraren är säker på anges. E-planta el. dyl. bör alltid anges om detta kan fastställas, exempelvis genom leveransbeskrivningar. Det är starkt rekommenderat att Släkte, Art, Sort och E-status läggs in i varsin kolumn i databaser då detta gör det betydligt lättare att göra sökningar i materialet. Anges enligt: Släkte art Sort E Ange det svenska namnet för trädet. 1.1.3 TRÄDART, SVENSKT Ange trädets kön, exempelvis. y Både hane och hona y Hane y Hona y Okänt y Steril Anges som: Fritext 1.1.4 TRÄDETS KÖN 12

1.2 ÅLDER Trädets uppskattade åldersfas: 1.2.1 ÅLDERSFAS/ÅLDERSKLASS y Ungt (juvenila fas), trädet bedöms som ungt och för träd i dess juvenila fas kan därmed ofta sakna blomning och fruktsättning. I trädets juvenila fas prioriteras ofta tillväxt framför blomning och fruktsättning. y Vuxet (reproduktiv fas), trädet bedöms som vuxet och har därmed ofta blomning och fruktsättning. Träd i dess vuxna fas har ofta en mindre tillväxt än träd i dess juvenila fas. y Gammalt, trädet bedöms som gammalt, vilket ofta karakteriseras genom avtagande tillväxt och vitalitet. med valen Ungt, Vuxet eller Gammalt Uppskattat eller faktiskt planteringsår. Anges enligt: åååå 1.2.2 PLANTERINGSÅR 1.2.3 BERÄKNAD LIVSLÄNGD Trädets beräknade totala livslängd på den specifika platsen. Alltså inte den kvarvarande livslängden. Hänsyn tas för bland annat art och ståndort Anges enligt: Antal år 1.3 STORLEK Ange trädets storlek efter följande klasser: y Mycket stort y Stort y Måttligt y Litet Anges enligt Fritext 1.3.1 STORLEK EFTER KLASSER 13

1.3.2 TRÄDETS HÖJD Ange trädets höjd. Denna mäts från trädets stambas till toppskottet. Anges enligt: Meter med en decimal 1.3.3 STAMDIAMETER 1,3 METERS HÖJD Ange trädets diameter. Diametern ska mätas på det smalaste stället under 1,3 meters brösthöjd. För träd med speciella former gäller följande: Träd med fler stammar: Mät varje stam för sig och summera deras värden. Om det är fler än sex stammar med en dimeter på mer än 2,5 cm; mät då de sex grövsta stammarna på 30 cm höjd ovanför marknivå, övriga stammar utgår. Träd med oregelbunden stam: mät på det smalaste stället under eventuella utväxter. Träd som står i en lutning: Använd den övre delen av lutningen som utgångspunkt när höjden 1,3 meter mäts. Mätningen ska börja vid rothalsen och inte vid eventuell mulch eller annat pålagt material. Lutande träd: Höjden 1,3 meter mäts från undersi dan av lutningen. Levande fallna träd: Måttet tas 1,3 meter från rothalsen upp mot stammen som om trädet fortfarande stor upp. Anges enligt: Centimeter, avrundat ned till närmsta 5-tal, exempelvis 90, 95, 100 1.3.4 STAMOMKRETS 1,3 METERS HÖJD Ange trädets omkrets. Omkretsen ska mätas på det smalaste stället under 1,3 meters brösthöjd. För träd med speciella former gäller följande: Träd som står i en lutning: Använd den övre delen av lutningen som utgångspunkt när höjden 1,3 meter mäts. Mätningen ska börja vid rothalsen och inte vid eventuell mulch eller annat pålagt material. 14

Träd med fler stammar: Mät varje stam för sig och summera deras värden. Om det är fler än sex stammar med en dimeter på mer än 2,5 cm; mät då de sex grövsta stammarna på 30 cm höjd ovanför marknivå, övriga stammar utgår. Träd med oregelbunden stam: Mät på det smalaste stället under eventuella utväxter. Lutande träd: Höjden 1,3 meter mäts från undersidan av lutningen. Levande fallna träd: Måttet tas 1,3 meter från rothalsen upp mot stammen som om trädet fortfarande stor upp. Anges enligt: Centimeter, avrundat ned till närmsta 5-tal, exempelvis 90, 95, 100 1.3.5 STAMDIAMETER 1 METERS HÖJD Ange trädets diameter. Diametern ska mätas på det smalaste stället under 1 meters brösthöjd. För träd med speciella former gäller följande: Träd med fler stammar: Mät varje stam för sig och summera deras värden. Om det är fler än sex stammar med en dimeter på mer än 2,5 cm; mät då de sex grövsta stammarna på 30 cm höjd ovanför marknivå, övriga stammar utgår. Träd med oregelbunden stam: mät på det smalaste stället under eventuella utväxter. Träd som står i en lutning: Använd den övre delen av lutningen som utgångspunkt när höjden 1 meter mäts. Mätningen ska börja vid rothalsen och inte vid eventuell mulch eller annat pålagt material. Lutande träd: Höjden 1 meter mäts från undersidan av lutningen. Levande fallna träd: Måttet tas 1 meter från rothalsen upp mot stammen som om trädet fortfarande stor upp. Anges enligt: Centimeter, avrundat ned till närmsta 5-tal, exempelvis 90, 95, 100 15

1.3.6 STAMOMKRETS 1 METER Ange trädets omkrets. Omkretsen ska mätas på det smalaste stället under en meters brösthöjd. För träd med speciella former gäller följande: Träd med fler stammar: Mät varje stam för sig och summera deras värden. Om det är fler än sex stammar med en dimeter på mer än 2,5 cm; mät då de sex grövsta stammarna på 30 cm höjd ovanför marknivå, övriga stammar utgår. Träd med oregelbunden stam: Mät på det smalaste stället under eventuella utväxter. Träd som står i en lutning: Använd den övre delen av lutningen som utgångspunkt när höjden en meter mäts. Mätningen ska börja vid rothalsen och inte vid eventuell mulch eller annat pålagt material. Lutande träd: Höjden en meter mäts från undersidan av lutningen. Levande fallna träd: Måttet tas en meter från rothalsen upp mot stammen som om trädet fortfarande stor upp. Anges enligt: Centimeter, avrundat ned till närmsta 5-tal, exempelvis 90, 95, 100 1.3.7 MÄTMETOD FÖR STAMDIAMETER/STAMOMKRETS Ange vilken mätmetod som använts för att mäta trädets stamdiameter/stamofång. Exempelvis: y Korsklavning y Måttband y D-tejp y Biltmore stick 1.3.8 ANTAL STAMMAR Ange det totala antalet stammar. För att räknas som en stam ska denna ha en diameter på mer än 2,5 centimeter vid 1,3 meters höjd och utgå ifrån stambasen. Anges enligt: Antal 16

1.3.9 STAMHÖJD Stammens höjd från stambasen upp till den första grenen tillhörande kronan. Anges enligt: Meter med en decimal 1.3.10 FRIHÖJD UNDER KRONAN (LÄGST HÄNGANDE GREN) Höjden från marknivå upp till den lägst hängande grenen. Anges enligt: Meter med en decimal 1.3.11 KRONHÖJD (LÄGSTA GREN TILL TOPPSKOTT) Kronans höjd från första gren tillhörande kronan upp till det översta toppskotet, även om detta är dött. Anges enligt: Meter med en decimal 1.3.12 KRONDIAMETER Trädets snittkrondiameter. Vid en oregelbunden krona tas därmed medelvärdet för kronans utbredning med utgångspunkt vid stammen. 1.3.13 KRONVOLYM Ange trädets kronvolym i kubikmeter. Kronan räkas från den nedersta grenen som tillhör kronan upp till det översta skottet. Anges enligt: Hela kubikmeter 1.3.14 ANDEL AV KRONAN SOM SAKNAS Ange hur stor procentuell andel av kronan räknat som tvärsnittsarea som saknas, alltså mätt som ett tvärsnitt genom kronan. Anges enligt: Anges procentuellt i 5-procent intervall, exempelvis 0, 1-5, 6-10 osv. 1.3.15 FRITEXT GÄLLANDE TRÄ- DETS STORLEK Fritextfält där trädinventeraren själv kan ange vad den vill i löpande text. Färdiga förslag finns för det specifika området, vilka är hämtade från olika inventeringsmanualer. 1.4 TRÄDETS POSITION 1.4.1 KOORDINATER Ange trädets koordinater. Det rekommenderade koordinatsystemet är SWEREF 99 TM, men även andra koordinatsystem går att använda, exempelvis: y RT90 y SWEREF 99 (vilket dock konverteras till SWEREF 99 TM om ni väljer att använda Trädportalen) y SWEREF 99 TM y VGS 84 Anges enligt: X- och Y-koordinater Anges enligt: Hela meter 17

1.4.2 GATUADRESS Ange trädets gatuadress. Gatuadress samt trädnummer räknat från gatans början till slut på den sidan med jämna husnummer. Gatans början räknas från det första trädet på den sidan med det lägsta husnumret. Numreringen fortsätter på samma sätt från det lägsta numret på den sidan med ojämna husnummer. Anges enligt: Gatuman och löpnummer för trädet ex. Nordgatan 1. 1.4.3 PLACERING INOM FASTIGHET Ange var på fastigheten trädet står genom att ange deskriptiva ord, exempelvis: y Baksida y Framsida y Höger sida y Vänster sida Anges som: Fritext 1.4.4 GATU- ELLER PARKTRÄD Ange om trädet är ett gatuträd eller parkträd. Som gatuträd räknas träd som kräver skötsel på grund av infrastruktur (ej elledningar). Detta gäller samtliga träd på trottoarer, i mittremsor och på refuger. Det kan också gälla träd i andra lägen i närhet av väg, gata, cykelväg eller torg. Övriga träd i offentlig miljö träd räknas som parkträd. Anges enklast som y Gatuträd y Parkträd Vid en önskad specificering kan exempelvis följande användas: y Asfalterade cykelbanor y Mittrefug y Naturmarksträd y Parkeringsplatser y Parkträd y Torg y Träd vid gator 1.4.5 TYP AV PLANTERING Ange hur trädet står planterat i förhållande till andra träd, exempelvis: y Allé/trädrad y Buskage y Grupp y Skog/natur y Solitär Ange enligt: Fritext 1.4.6 FUNKTION PÅ PLATSEN Ange vilken funktion trädet har på den specifika platsen, exempelvis: y Insynsskydd y Vindskydd y Partikelfiltrering 18

1.4.7 PLANTERINGSPLATSENS VÄDERSTRÄCK Ange planteringsplatsens vädersträck, exempelvis: y Norr y Söder 1.4.8 MARKANVÄNDNING (NATURVÅRDSVERKET) Åtgärder/markanvändning inom 50 m radie från koordinatsatt träd. Pågående dominerande markanvändning (skötsel/aktivitet). I tveksamma fall är åtgärderna genomförda de senaste 5 åren. y Avverkning y Bete y Inget y Markarbete y Röjning/gallring y Slåtter y Övrigt 1.4.9 MARKTÄCKNING RUNT TRÄDETS STAM Ange den marktäckning som är dominerande runt trädets stam, exempelvis: y Asfalt (exklusive olika typer av permeabla asfaltstyper) y Betonggaller y Betongplattor y Gatsten y Grus y Järngaller y Klippt gräsyta y Mulch y Naturmark y Permeabel asfalt y Plantering 1.4.10 MARKTÄCKNING UNDER TRÄDETS KRONA Ståndorten bestäms efter den yttyp som är dominerande under trädets krona. Vid tveksamma fall väljs den yttyp som ligger närmast trädets stam, exempelvis: y Asfalt (exklusive olika typer av permeabla asfaltstyper) y Betonggaller y Betongplattor y Gatsten y Grus y Järngaller y Klippt gräsyta y Naturmark y Permeabel asfalt y Plantering 1.4.11 TYP AV VÄXTBÄDD Ange om trädet har en speciell växtbädd, exempelvis: y Skelettjord 1.4.12 MARKSKYDD RUNT TRÄDET Ange om trädet har ett markgaller, samt vilken typ detta är, exempelvis: y Betonggaller y Gjutjärnsgaller y Pelle-platta Anges enligt:fritext 1.4.13 STAMSKYDD Ange om trädet har ett stamskydd samt vilken typ detta är, exempelvis påkörningsskydd. Anges enligt: Ja/Nej samt Fritext 19

1.4.14 STORLEK PÅ PLANTERINGSPLATS Ange storleken på den öppna ytan under trädets krona som är av permeabelt material. Anges enligt: Antal kvadratmeter 1.4.18 INFILTRATIONSBRUNN FÖR LUFT Ange om trädet har en infiltrationbrunn för luft. Anges enligt: Ja/Nej 1.4.15 LJUSEXPONERING Ange hur många sidor av trädet som är solbelyst. Maximalt är fem sidor då kronans ovansida räknas som en sida och kronans övriga sidor som totalt fyra. Anges enligt: 0-5 1.4.19 LUTNING UNDER TRÄ- DETS KRONA Ange den uppskattade procentuella lutningen på marken under trädets krona. Anges enligt: Grader 1.4.20 SALTNING PÅ PLATSEN Ange om det förekommer saltning under trädets krona. Anges enligt: Ja/Nej 1.4.21 PLANTERINGSPLATS MED KANTER 1.4.16 TILLGÄNGLIG JORDVOLYM Ange den beräknade tillgängliga jordvolymen 1. Obegränsad jordvolym 2. 10-15 m 2 3. 5-10 m 2 4. mindre än 5 m 2 Ange om planteringsplatsen är omgärdad med högre kanter för att bland annat hindra saltinträngning i växtbädden. Andes enligt: Ja/Nej Anges enligt: 1-4 1.4.17 JORDART Ange vilken jordart som dominerar under trädets krona tillsammans med aktuellt ph-värde, exempelvis: y Grus y Lerjord y Moränjord y Sandjord y Silt y Okänd och ph-värde 20

Ange avståndet från trädet till den närmsta delen av ett hus om denna är inom 18 meter och har tre eller färre våningar (två våningar + vind), ange även åt vilket håll trädet gränsar mot detta hus, detta görs genom att ange grader med utgångspunkt från norr som 0 och söder som 180 grader. Anges enligt: Meter till närmsta hus samt grader till detta hus 1.4.22 AVSTÅND TILL NÄRMSTA HUS 1.4.23 AVSTÅND TILL NÄRMSTA BYGGNAD/OBJEKT Ange avståndet från trädet till den närmsta delen av en byggnad, hus eller annat objekt (även naturliga). Ange även åt vilket håll trädet gränsar mot detta objekt, detta görs genom att ange grader med utgångspunkt från norr som 0 och söder som 180 grader. Anges enligt: Meter till närmsta objekt samt grader till detta. 1.4.24 INFRASTRUKTUR NÄRA TRÄDET Ange om det finns infrastruktur under eller över trädets krona, inklusive under mark. Ange även vilken typ av infrastruktur det rör sig om, exempelvis: y Avloppsledningar y Elledningar y Gasledningar y Vattenledningar y Ingen synbar infrastruktur 21

1.4.25 KONFLIKTER MED INFRASTRUKTUR Ange om trädet är i en konfliktsituation med någon typ av infrastruktur. Med en konfliktsituation menas att antingen trädet eller infrastrukturen inverkas negativt, exempelvis: y Konstaterad rotinträngning y Förflyttning av kantstenar y Förflyttning eller åverkan på gravstenar y Förflyttning eller åverkan på murar y Förflyttning eller åverkan på staket y Rotuppträngning (på olika typer av markbeläggningar) y Skador på fasad y Skymmande av sikt för belysningsstolpar/belysningsapparatur eller skador på dessa y Skymmande av sikt för skyltar eller skador på dessa y Är i vägen för gång-, cykel- eller biltrafik y Vet ej Anges enligt: fritext. 1.4.26 AKTIVA GRAVAR UNDER TRÄDETS KRONA Ange om det finns aktiva gravar (kistgravar och urngravar) under trädets krona, eller i sådan närhet att den kan komma att påverka trädet vid eventuell grävning. Anges enligt: y Kistgrav y Urngrav y Ingen konflikt 1.4.27 FRITEXT GÄLLANDE TRÄDETS POSITION Fritextfält där trädinventeraren själv kan ange vad den vill i löpande text. Färdiga förslag finns för det specifika området, vilka är hämtade från olika inventeringsmanualer. 22

2. VITALITET OCH SÄKERHET 2.1 VITALITET 2.1.1 VITALITET Vitaliteten anges genom bland annat en visuell bedömning av trädets kronstruktur efter tabellen och bildexemplet nedan. Vitalitetsbedömningen genom ljusgenomsläpplighet kommer ifrån en tysk manual (Roloff, 2001). Det bör emellertid påpekas att denna metod inte är lämplig för alla trädslag då exempelvis tempelträd, Ginkgo biloba, aldrig skulle kunna komma upp i vitalitet 1. Var även uppmärksam på att trädets vitalitet och eventuella skador är två olika parametrar och att skador därmed inte påverkar vitalitetsbedömningen. Exempelvis kan en stubbpil vara vitalitet 1 trots att den har en skadad krona och ibland ihålig stam. Anges som Benämningar Förklaring 1 God vitalitet. Trädet kan ha skador, men tillväxten och övervallningen är ändå god. Tät krona med god skottillväxt. Kronans ljusgenomsläpplighet: 0-10% 2 Måttlig vitalitet Något begränsad tillväxt. Vitalitet 1-träd kan tidvis vara i denna vitalitetsnivå på grund av bland annat torka. Trädet bedöms kunna återhämta sig till 1-vitalitet. Kronans ljusgenomsläpplighet: 11-25% 3 Dålig vitalitet Trädet har en dålig vitalitet med mycket begränsad chans till återhämtning utan insatser av förvaltningen. Kronans ljusgenomsläpplighet: 26-60% 4 Mycket dålig vitalitet Trädet är i mycket dåligt skick, nästan dött. Kronans ljusgenomsläpplighet: 61-99% Anges enligt: 1-4 23

Exempel på vitalitet, vinter Exempel på vitalitet, sommar 2.1.2 SKOTTILLVÄXT Tillväxten för skott i snitt. Mäts på minst tre skott på olika platser runt om i kronan, exempelvis i sol, skugga och mitt i kronan. Mätningen görs endast för årets tillväxt, alternativt förra årets tillväxt om inventeringen genomförs under vintern eller våren. Anges enligt: Centimeter per år. 2.1.3 BLADTÄTHET OCH BLADSTORLEK Ange trädets täthet i kronan, storleken på bladen samt färg y Antal knoppar y Kronform y Bladstorlek y Reducerad förmåga att övervalla skador y Bristande fruktsättning y Reducerad tillväxt (skott, stam, blad) y Dieback y Skottlängd y Döda blad y Stor mängd frukt y Döda grenar y Tidig blomning y För arten ovanligt ljus bladfärg y Tidig invintring y Förhöjd temperatur i stam och krona y Utebliven blomning 2.1.4 FRITEXT GÄLLANDE TRÄDETS VITALITET Fritextfält där trädinventeraren själv kan ange vad den vill i löpande text. Färdiga förslag finns för det specifika området, vilka är hämtade från olika inventeringsmanualer, exempelvis: 24

2.2 SKADOR 2.2.1 SKADEKLASS Det viktigaste vid bedömningen är hur skadan påverkar trädet på lång sikt. Procentsatserna är endast som en vägledning för inventeraren då en till ytan liten skada kan ha stor negativ påverkan på trädet om det är placerat på ett för trädet allvarligt ställe. Tänk även på att för att en skada ska anses anmärkningsvärd ska den ha en långsiktig negativ inverkan för trädet. Önskar förvaltningen göra en grundläggande undersökning ska följande tabell användas: Anges som Benämningar Förklaring 1 Inga Inga anmärkningsvärda skador finns. 2 Lindriga Lindriga, mindre beskärningsskador, mindre rothalsskador. Storleksmässigt ej överstigande 10 % av antingen stambasens omkrets, stammens omkrets eller kronans yta. 3 Måttliga Måttliga, mindre områden som saknar bark in till veden, måttlig mängd döda grenar, mindre toppröta, mindre rötangrepp. Storleksmässigt ej överstigande 25 % av antingen stambasen omkrets, stammens omkrets eller kronan yta. 4 Svåra Svåra skador, exempelvis större rötangrepp, lossnande bark in till veden, stora döda grenar. Vid skador som ej uppvisar röta eller ihåligheter överstiger skadan 25 % av antingen stambasen omkrets, stammens omkrets eller kronan yta. Inmatning enligt: 1-4 2.2.2 SKADEKLASS, UTFÖRLIG Det viktigaste vid bedömningen är hur skadan påverkar trädet på lång sikt. Procentsatserna är endast som en vägledning för inventeraren då en till ytan liten skada kan ha stor negativ påverkan på trädet om det är placerat på ett för trädet allvarligt ställe. Tänk även på att för att en skada ska anses anmärkningsvärd ska den ha en långsiktig negativ inverkan för trädet. Önskar förvaltningen fördjupa undersökningen ska följande tabeller användas: 25

Rotskador/rothalsskador Skadorna gäller för både rotsystemet och rothalsen, innan de övergår till stam. Anges som Benämningar Förklaring 1 Inga Inga anmärkningsvärda skador finns. 2 Lindriga Det finns skador på rothalsarna, exempelvis från gräsklippare. Storleksmässigt ej överstigande 10 % av rot-halsens omkrets. 3 Måttliga Måttligt stora partier är skadade, men ingen röta syns. Storleksmässigt ej överstigande 25 % av rothalsens omkrets. 4 Svåra Rötangrepp, ihåligheter, lossnande bark utan övervallning. Vid skador som ej uppvisar röta eller ihåligheter överstiger skadan 25 % av rothalsens omkrets. 0 Troliga Det finns tecken på att rotskador kan förekomma, exempelvis tecken på grävning i närheten av trädet. Anges enligt: 0-4 26

Stamskador Det viktigaste vid bedömningen är hur skadan påverkar trädet på lång sikt. Procentsatserna är endast som en vägledning för inventeraren då en till ytan liten skada kan ha stor negativ påverkan på trädet om det är placerat på ett för trädet allvarligt ställe. Tänk även på att för att en skada ska anses anmärkningsvärd ska den ha en långsiktig negativ inverkan för trädet. Skadorna gäller för hela stammen från rothals upp till den första grenen som ingår i kronan. Anges som Benämningar Förklaring 1 Inga Inga anmärkningsvärda skador finns. 2 Lindriga Mindre skador, exempelvis från beskärning. Storleksmässigt ej överstigande 10 % av stammens omkrets. 3 Måttliga Begränsade skador, mindre ihåligheter, mindre rötangrepp. Storleksmässigt ej överstigande 25 % av stammens omkrets. 4 Svåra Rötskador, påköringsskador, större barkbitar som har lossnat. Anges enligt: 1-4 Vid skador som ej uppvisar röta eller ihåligheter överstiger skadan 25 % av stammens omkrets. 27

Kronskador Det viktigaste vid bedömningen är hur skadan påverkar trädet på lång sikt. Procentsatserna är endast som en vägledning för inventeraren då en till ytan liten skada kan ha stor negativ påverkan på trädet om det är placerat på ett för trädet allvarligt ställe. Tänk även på att för att en skada ska anses anmärkningsvärd ska den ha en långsiktig negativ inverkan för trädet. Skadorna gäller för hela kronan som börjar vid den första grenen som ingår i kronan upp till det översta toppskottet. Anges som Benämningar Förklaring 1 Inga Inga anmärkningsvärda skador finns. 2 Lindriga Mindre skador, exempelvis från beskärning. Storleksmässigt ej överstigande 10 % av kronan. 3 Måttliga Begränsade skador, mindre ihåligheter, mindre rötangrepp, mindre toppröta, döda grenar, intorkade grenar, skadat eller dött toppskott. Storleksmässigt ej överstigande 25 % av kronan. 4 Svåra Större rötangrepp, stora döda grenar, stora partier av död grenar. Vid skador som ej uppvisar röta eller ihåligheter överstiger skadan 25 % av kronan. Anges enligt: 1-4 Ange typ av mekanisk skada, exempelvis: y Beskärning y Påkörning y Grävning 2.2.3 MEKANISKA SKADOR 2.2.4 STÖRING PÅ PLATSEN Ange om det finns några tecken på markstörning i närheten av trädet, exempelvis: y Erosion y Hyggen (skogsbruk) y Nybyggnationer y Röjning y Stormskador 28

2.2.5 MÄNGD DIEBACK Ange den procentuella mängd dieback trädet uppskattningsvis har. Mängden dieback räknas som andelen döda grenar i kronans överdel. Om det finns döda grenar i kronans underdel räknas dessa endast om de fortsätter upp till kronans överdel. De nedre grenarna räknas som utkonkurrerade och inte som dieback om det saknas kontakt upp till kronans övre del. Anges enligt: Anges procentuellt i 5-procents intervall, exempelvis 0, 1-5, 6-10 osv. 2.2.6 RISK FÖR SKADOR PÅ GRUND AV MARKGALLER Risk för inväxning i stam, anges enligt riskklass: 1. Inget behov 2. Inom snar framtid 3. Snarast 4. Akut Anges enligt: 1-4 2.2.7 STAMSKYDD Ange om stamskydd är i behov av reparation eller borttagning, anges enligt prioriteringsklass: 1. Inget behov 2. Inom snar framtid 3. Snarast 4. Akut Anges enligt: 1-4 29

2.2.8 FRITEXT GÄLLANDE TRÄDETS SKADOR Fritextfält där trädinventeraren själv kan ange vad den vill i löpande text. Färdiga förslag finns för det specifika området, vilka är hämtade från olika inventeringsmanualer, exempelvis: y Övergripande skador Beskärningsskador Gräsklipparskador Hundskador Knäckt Påkört Skada gjort med tillhygge (kniv, yxa osv.) y Rotskador/ Rothalsskador Fruktkroppar, svamp Grävskador Halvmånformade sprickor i marken Påkörningsskador Röta vid stambasen Skadade rötter Skador från gräsklippare Sprickor i marken Tecken på grävning i närheten av trädet y Stamskador Bakteriella flöden från stammen Beskärningsskador Fruktkroppar, svamp Ihålig Invuxen bark Påkörningsskador Rötskador Stamsprickor Större stamskador Tidigare toppkapad Uppfyllnad av massor mot stammen Uppsvullnade partier på stammen Ökande lutning y Kronskador Avknäckta grenar Beskärningsskador Dieback Döda grenar Fruktkroppar, svamp Grenar med dålig infästning Invuxen bark Sprickor Större grenskador Tidigare toppkapad 30

2.3 SJUKDOMAR OCH SKADE- GÖRARE 2.3.1 SJUKDOMAR OCH SKADE- GÖRARE Ange eventuella sjukdomar, exempelvis: y Almsjuka y Askskottsjuka y Kastanjeblödarsjuka y Kastanjemal y Kastanjerost y Sköldlöss y Okänd 2.3.2 SJUKDOMAR OCH SKADE- GÖRARE I NÄRHETEN AV TRÄDET Ange om det finns kända sjukdomar eller insekter/skadegörare som kan drabba trädet i dess närhet, exempelvis: 2.3.4 SVAMP, UTFÖRLIG Ange vilken svamp som förekommer på eller vid trädet, exempelvis: y Björkticka (Piptoporus betulinus) y Fjällticka (Polyporus squamosus) y Honungsskivling (Armillaria mellea) y Jätteticka (Meripilus giganteus) y Sprängticka (Inonotus obliquus) y Stubbdyna (Ustulina deusta) y Svavelticka (Laetiporus sulphureus), helst med både svenskt och vetenskapligt namn. 2.3.5 FRITEXT GÄLLANDE TRÄDETS SJUKDOMAR OCH SKADE- GÖRARE Fritextfält där trädinventeraren själv kan ange vad den vill i löpande text. Färdiga förslag finns för det specifika området, vilka är hämtade från olika inventeringsmanualer. y Almsjuka y Askskottsjuka y Kastanjeblödarsjuka y Kastanjemal y Kastanjerost y Sköldlöss. 2.3.3 SVAMP Ange förekomst av svamp på eller vid trädet. Om svampar återfinns behöver detta inte innebära en förhöjd risk. Anges enligt: 1. Svampkroppar förekommer inte 2. Svampkroppar förekommer på marken under trädets krona 3. Svampkroppar förekommer på marken vid trädets stam 4. Svampkroppar förekommer på trädet Anges enligt: 1-4 31

2.4 RISK OCH SÄKERHET 2.4.1 RISK FÖR PERSONSKADA ELLER MATERIELLA SKADOR Exemplen för denna parameter ska endast ses som vägledande då det exempelvis kan finnas träd med stora skador och svampangrepp som fortfarande kan räknas som riskfria på grund av bland annat dess placering eller stabilitet i den kvarvarande veden. Inventeraren kan även ha egna erfarenheter av skador eller riskindikatorer som gör att de bör klassa annorlunda än detta förslag. Ange riskklass enligt tabellen nedan. Anges som Benämningar Förklaring Exempel 1 Låg risk Trädet visar inga tecken på att riskera skada på person eller egendom under överskådlig tid. 2 Måttlig risk Trädet kan innebära viss risk för egendom eller person. 3 Hög risk Trädet bör snarast åtgärdas för att hindra att en skada uppkommer på egendom eller person. Åtgärd rekommenderas inom 3-6 månader. y Trädet ser visar inga tendenser till försvagning, riskfyllt växtsätt eller sjukdom som kan påverka trädets stabilitet. y Trädet är för litet för att kunna utgöra en risk. y Viss dieback. y Mindre grenar med invuxen bark. y Mindre bark/stamskador. y Gles bladmassa. y Träd med mindre toppröta. y Mindre grenar med dålig infästning. y Mindre döda grenar över gator eller annan plats där den riskerar att träffa något/någon. y Ihåligheter på stam eller i krona som bedöms som riskabla för trädets stabilitet. y Större områden med invuxen bark. y Träd med större toppröta y Större grenar med dålig infästning. 32

4 Extrem risk Trädet innebär direkt risk för egendom eller person. En omedelbar åtgärd bör genomföras. Omedelbar rapportering. Åtgärd rekommenderas inom 0-2 veckor. y Stora döda grenar över gator eller annan plats där den riskerar att träffa något/någon. y Större angrepp av röta vid stambasen. y Röta i större rötter. y Svampangrepp. y Lutande träd utan märkbar stabilisering. y Kombination av flera skador som tillsammans anses ge trädet en extrem risk för skadeuppkomst. Anges enligt: 1-4 2.4.2 VIKT/STORLEK AV TRÄD ELLER TRÄDDEL SOM RISKERAR FALLA Ange den uppskattade vikten av den del av trädet som riskerar att falla. Anges enligt: Kilogram 2.4.3 FRITEXT GÄLLANDE TRÄDETS RISK OCH SÄKERHET Fritextfält där trädinventeraren själv kan ange vad den vill i löpande text. Färdiga förslag finns för det specifika området, vilka är hämtade från olika inventeringsmanualer, exempelvis: y Grenar mindre än 10 cm riskerar ramla y Grenar större än 10 cm riskerar ramla y Rotsnurr som kan strypa stamtillväxten y Rötsvampar eller tecken på röta på rothalsen eller rötterna (exempelvis fruktkroppar eller ihåligheter) y Sprickor eller buktningar i jorden y Grenarna har en dålig infästning i stammen y Kräftangrepp y Kärnveden är angripet av svamp (exempelvis genom fruktkroppar eller ihåligheter) y Splintved är angripet av svamp (exempelvis genom fruktkroppar eller ihåligheter) y Ådringar/grunda sprickor på trädet y Saknas en synlig rothals (Trädet ser i dessa fall ut ungefär som en telefonstolpe) y Trädet har horisontella eller vertikala sprickor y Om trädet lutar anges hur många grader det lutar med utgångspunkt från en lodrät linje. y Kronan har ökad tillväxt på oväntade ställen y Dålig tillväxt på grenar eller annat som visar tecken på försvagningar i kronan y Trädet lutar onaturligt y Rötter sticker upp från marken eller om det finns sprickor på rötterna 33

3. TRÄDETS VÄRDEN 3.1 BIOLOGISKT VÄRDE 3.1.1 HÅLSTADIUM (NATURVÅRDSVERKET) Hela denna parameter är kopierad från Naturvårdsverkets publikation Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet (2009, sida 16). Med hål avses ingångshål till hålighet i ved. Skador i bark som vallats över, grunda hackspetthack, fläkskador eller grenbrott räknas inte som hål. Håligheter mellan rot och mark (t.ex. träd på socklar) räknas endast om det finns hålighet i veden. Vid bedömning anges värde enligt hålklassindelning. Lägsta värde för att hål ska registreras är en håldiameter på 3 cm. Endast ett värde anges och klassningen görs utifrån det största ingångshålet. Om trädet har fler än ett ingångshål kan detta noteras i Hålstadiekommentar. Klasser: 1. Inga hål synliga 2. Ingångshål < 10 cm i diameter 3. Ingångshål 10-19 cm i diameter 4. Ingångshål 20-29 cm i diameter 5. Ingångshål 30 cm i diameter Anges enligt: 1-5 3.1.2 KARAKTÄRSDRAG (NATURVÅRDSVERKET) Hela denna parameter är kopierad från Naturvårdsverkets publikation Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet (2009, sida 17). Nedanstående karaktärsdrag kan importeras till trädportal: y Ej bedömt y Barklös stamved y Brandspår y Högt ansatt krona y Normalformat träd y Savflöde y Spärrgrenigt träd y Stackmyror (avser endast Fomica rufa-gruppen) y Övrigt. 34

3.1.3 MULMVOLYM (NATURVÅRDSVERKET) (MULM = DÖD VED, LÖV, GAMLA FÅGELBON OSV) Hela denna parameter är kopierad från Naturvårdsverkets publikation Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet (2009, sida 16). En liten hålighet har relativt lite mulm medan en mycket stor hålighet kanrymma förhållandevis mycket mulm, förutsatt det inte finns ett ingångshål med markkontaktsom fått till följd att volymen mulm reducerats. Uppskattningen görs utifrån volymberäkning YTA x DJUP. Fyra klasser enligt nedan: 1. Mulmvolym ej bedömningsbar 2. 10 liter mulm 3. 10 liter < 1 m3 mulm 4. 1 m3 mulm Anges enligt: 1-4 3.1.4 MÄNGD DÖD VED Ange den procentuella mängden död ved av trädets totala mängd ved. Anges enligt: Procent i 5-intervaller, exempelvis 0-5, 6-10 osv. 3.1.5 FRITEXT GÄLLANDE TRÄDETS BIOLOGISKA VÄRDEN Fritextfält där trädinventeraren själv kan ange vad den vill i löpande text. Färdiga förslag finns för det specifika området, vilka är hämtade från olika inventeringsmanualer. y Hålstadium y Jätteträd, minst 1 meter i stamdiameter, mäts i brösthöjd (1,3 meter). y Rödlistade arter y Signalarter y Storträd stamdiameter mellan 0,5-1 meter, mäts i brösthöjd (1,3 meter). 3.2 ESTETISKT VÄRDE 3.2.1 ESTETISKT VÄRDE Ange trädets estetiska värde. Parametern kan användas för att identifiera speciellt skyddsvärda individer. 1. Högt estetiskt värde 2. Normalt estetiskt värde 3. Lågt estetiskt värde 4. Inget estetiskt värde Anges som: 1-4 35

3.2.2 KARAKTÄRSTRÄD Ange om trädet anses vara ett karaktärsträd, vilket innebär att de är solitära träd som är betydelsefulla för platsen baserat på bland annat växtsätt, art och placering. 3.2.3 ARTENS TILLÄMPNING PÅ PLATSEN Denna specificering ingår ibland annat VAT03, som är en värderingsmetod för träd. Då värderingsmetoden ska användas ska artens tillämplighet på platsen värderas på en skala från 1 till 5 där 5 är det högsta. Vid värderingen av artens tillämplighet på platsen ska bland annat följande vägas in i bedömningen: y Jordtyp y Klimat y Tolerans för ev. luftföroreningar y Tolerans för ev. saltstress y Övriga platsegenskaper som kan påverka trädet Vid användandet av VAT03 är det start rekommenderat att hela beskrivningen för metoden köps in och att personen som genomför inventeringen även utbildar sig i metoden. Anges enligt: 1-5 3.2.4 MILJÖFÖRHÖJANDE EGENSKAPER Denna specificering ingår ibland annat VAT03, som är en värderingsmetod för träd. Då värderingsmetoden ska användas ska artens tillämplighet på platsen värderas på en skala från 1 till 5 där 5 är det högsta. Vid värderingen av trädets miljöförhöjande egenskaper på platsen ska bland annat följande vägas in i bedömningen: y Biologisk mångfald y Buller y Eventuella allergiproblem y Ljus y Luft y Lä y Skugga Vid användandet av VAT03 är det start rekommenderat att hela beskrivningen för metoden köps in och att personen som genomför inventeringen även utbildar sig i metoden. Anges enligt: 1-5 36

3.2.5 TRÄDETS ARKITEKTONISKA LÄMPLIGHET Denna specificering ingår ibland annat VAT03, som är en värderingsmetod för träd. Då värderingsmetoden ska användas ska artens tillämplighet på platsen värderas på en skala från 1 till 5 där 5 är det högsta. Vid värderingen av trädets arkitektoniska egenskaper på platsen ska bland annat följande vägas in i bedömningen: y Fungerar trädet som optisk ledning och orienteringspunkt y Gynnar eller missgynnar trädet miljön som det står i y Står trädet i en allé Vid användandet av VAT03 är det start rekommenderat att hela beskrivningen för metoden köps in och att personen som genomför inventeringen även utbildar sig i metoden. Anges enligt: 1-5 3.2.6 SYNLIGHET Denna specificering ingår ibland annat VAT03, som är en värderingsmetod för träd. Då värderingsmetoden ska användas ska artens tillämplighet på platsen värderas på en skala från 1 till 5 där 5 är det högsta. Vid värderingen av trädets synlighet på platsen ska bland annat följande vägas in i bedömningen: y Antalet människor som ser trädet y Antalet träd som redan finns i omgivningen Vid användandet av VAT03 är det start rekommenderat att hela beskrivningen för metoden köps in och att personen som genomför inventeringen även utbildar sig i metoden. Anges enligt: 1-5 3.2.7 FRITEXT GÄLLANDE TRÄDETS ESTETIK Fritextfält där trädinventeraren själv kan ange vad den vill i löpande text. Färdiga förslag finns för det specifika området, vilka är hämtade från olika inventeringsmanualer. Ange vilka estetiska värden trädet har, exempelvis: y Blommor y Doft y Speciell bark y Speciell frukt y Speciella löv 37

3.3 KULTURHISTORISKT VÄRDE 3.3.1 KULTURHISTORISKT VÄRDE Ett träds kulturella värde bestäms av dess kulturella koppling till mänsklig aktivitet. Träd i en urban miljö har således alltid ett kulturellt värde då träd i den urbana miljön i princip alltid är planterade. Träd som har självsått sig på ytor som inte aktivt brukas av människor, exempelvis dikesrenar eller skogsmark där träden inte heller sköts som individer har inget grundläggande kulturellt värde. De träd som anses ha stor betydelse för exempelvis en kyrkogårds karaktär, som står i en betydelsefull allé eller har planteras för/av en viss person, har ett extra högt kulturellt värde. Ange trädets kulturhistoriska värde samt grund för värdering. 1 Högt kulturhistoriskt värde exempelvis: betydelsefulla alléer, träd planterat för/av en viss person osv. 2 Kulturhistoriskt värde exempelvis: urban miljö, kyrkogårdar, parker. 3 Lågt kulturhistoriskt värde exempelvis: träd i naturmak utan kulturell koppling, bestånd av mindre träd i utkanten av parker. 4 Inget kulturhistoriskt värde exempelvis: Självsådda träd där människor inte rör sig naturligt eller yngre träd i naturlika planteringar. Anges enligt: 1-4 3.3.2 TRÄDETS GEOGRAFISKA KULTURHISTORISKA VÄRDE Ange om trädet har ett kulturhistoriskt värde på den geografiska skalan. Detta anges exempelvis enligt: y Lokalt intressant y Regionalt intressant y Riksintresse 3.3.3 URSPRUNGLIGT I ANLÄGGNINGEN Ange om trädet bedöms vara ursprungligt i anläggningen. Anges enligt: Ja/Nej 3.3.4 KLON FRÅN ÄLDRE INDIVID Ange om trädet är en klon från ett äldre träd som funnits eller finns i anläggningen, exempelvis: y Stickling y Avläggare y Rotskott 38

3.3.5 FRITEXT GÄLLANDE TRÄ- DETS KULTURHISTORISKA VÄRDE Fritextfält där trädinventeraren själv kan ange vad den vill i löpande text. Färdiga förslag finns för det specifika området, vilka är hämtade från olika inventeringsmanualer. Det går det här att skriva mer utförligt om händelser som är förknippade med trädet, exempelvis: y Här vilade en gång Karl Xll på vägen mot Norge. y Trädet hämtades hem år 1800 av Axel von Fersen. y Trädet är ett vårdträd som planterades i samband med förste ägarens giftermål. 3.4 BEVARANDEVÄRDE 3.4.1 BEVARANDEVÄRDE Ange trädets bevarandevärde. Hänsyn tas bland annat till trädets placering, vitalitet, estetik, biologisk mångfald och eventuella skador. 1. Mycket stort bevarandevärde 2. Stort bevarandevärde 3. Bevarandevärt 4. Ej bevarandevärt 3.4.3 SKYDDSVÄRDE (NATURVÅRDSVERKET) Ange vilket skyddsvärde trädet har enligt Naturvårdsverkets parametrar. y Gammalt träd y Grovt träd y Hamlat träd y Hålträd y Övrigt Anges som: Fritext 3.4.4 LAGSTADGAT SKYDD Ange om trädet har ett lagskydd eller annat starkare skydd, exempelvis: y Fornminneslagen y Världsarv 3.4.5 FRITEXT GÄLLANDE TRÄDETS BEVARANDEVÄRDE Fritextfält där trädinventeraren själv kan ange vad den vill i löpande text, såsom varför trädet är speciellt bevarandevärt. Anges enligt: 1-4 3.4.2 FRAMTIDSTRÄD Träd som är viktiga att spara för framtiden då de exempelvis ska ta över när äldre träd försvunnit. 39

4. ÅTGÄRDS- OCH SKÖTSELBEHOV 4.1 SKÖTSEL 4.1.1 SKÖTSELKATEGORI Ange vilken skötselkategori trädet befinner sig i, exempelvis: y Arkadklippt y Garantiskötsel y Gatuträd y Knuthamlad y Parkträd y Stubbhamlad 4.1.2 SKÖTSELPROGRAM Ange om det finns ett vård- eller skötselprogram för trädet, ange även eventuellt diarienummer eller dylikt för att göra det lättare att hitta dokumentet. 4.1.5 BEVATTNINGSPROGRAM FÖR TRÄDET Ange hur ofta trädet ska vattnas samt vilken mängd vatten som ska användas vid varje bevattningstillfälle. 4.1.6 SKÖTSELUTFÖRARE Ange vem som utför skötsel på trädet, exempelvis: y Egen skötsel y Entreprenör A y Entreprenör B 4.1.7 TIDIGARE SKÖTSEL Ange den skötsel som tidigare utförts på trädet, exempelvis: y Hamling y Uppstamning y Kronstabilisering 4.1.3 BESKÄRNING Ange beskärningsintervallet, exempelvis: y Jämna år y Udda år y Varje år 4.1.4 GÖDSLINGSPROGRAM FÖR TRÄDET Ange hur ofta trädet ska gödslas, samt mängt och preparat som används. 4.1.8 FRITEXT GÄLLANDE TRÄDETS SKÖTSEL Fritextfält där trädinventeraren själv kan ange vad den vill i löpande text. Färdiga förslag finns för det specifika området, vilka är hämtade från olika inventeringsmanualer, exempelvis: y Uppbyggnadsbeskärning y Kronstabiliser y Kronreducering 40

4.2 BEHOV OCH TIDSFAKTOR FÖR SKÖTSEL OCH ÅTGÄRDER 4.2.1 BEHOV AV SKYDD Ange om det finns ett behov av trädskydd och vilket skydd detta i så fall bör vara, exempelvis: y Inget behov y Staket y Stamskydd y Varningsskyltar 4.2.2 BEHOV AV NY VÄXTBÄDD Ange om trädet har behov av ny växtbädd för att bryta en regressiv utveckling eller förhindra att denna uppstår. 4.2.3 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Åtgärdsförslag anges som ett separat fritextfält, men det rekommenderas starkt att detta består av ett flertal färdigskrivna förklaringar där de aktuella kryssas i. Anges som Förklaring Exempel Beskärning från fasta objekt Bevattningsbehov Fnasning/Rotskott. Fällning Fällning och nyplantering Trädet behöver beskäras då det är, eller kommer att vara i konflikt med fasta objekt. Ange om det finns ett bevattningsbehov för trädet, och vilken typ av bevattningsinstallation som i så fall rekommenderas. Borttagning av stamskott, rotskott eller annan typ av oönskad tillväxt från trädet. Trädet behöver fällas och ingen nyplantering anses möjlig. Trädet behöver fällas och ersättas med ett nytt träd. Vägskyltar, belysningsstolpar, husfasader. Droppbevattning eller bevattning med tankbil. Stamskott på lindar. Trädet som står mycket nära vägar. Träd i parkmark. 41