Backlandskapet söder om Husarahagen 7.5.8 Häckeberga, sydöst Naturförhållanden Träkten är belägen i övergången mellan det stora skogsområdet kring Häckeberga i norr och de mer halvöppna till öppna odlingsmarkerna i gränsen mot Svedala och Skurups kommuner i söder. Topografin är varierad med nivåer mellan 65 och 100 m.ö.h. I norr finns en större skogklädd höjdsträckning vid Södra Husarahagen, med mer låglänta partier söder om Kämparp. I sydost höjer sig landskapet igen mot det storskaliga åkerlandskapet kring Kullaröd och Rockarp, för att åter sänka sig vid Gyllebo innan Romeleåsen reser sig längst i öster. Flera mindre skogsdungar finns i det halvöppna odlingslandskapet och flera av dessa är f.d. betesmarker somn lämnats för spontan igenväxning. Jorden består av urbersmorän med inslag av mer näringsrika leror och isälvsavlagringar. På höjdsträckningarna är skogsmarken av hedtyp, för att i sänkorna bli frodigare och främst av ängstyp. Jordbruket är mindre intensivt med främst vallodling och kulturbeten, medan skogsbruket bedrivs rationellt i de större bestånden. Området är viltrikt och jakten har stor betydelse. Landskapsekologi I området finns flera bestånd med äldre träd som är betydelsefulla för vedlevande arter. Sambanden mellan dessa bestånd är viktiga för arternas spridningsmöjligheter. Speciellt norrut, mot Häckeberga, är det viktigt att vidmakthålla miljöer som gör att trädlevande arter kan sprida sig i landskapet. Området utgör också en viktig spridningskorridor mellan de värdefulla områden vid Häckeberga i norr och Svaneholm (Skurups kommun) i söder. Lövgrodan förekommer fortfarande i några dammar, men baslokalerna för arten finns en bit in i Skurups kommun. Dammarnas lokalklimat är viktigt för lövgrodans trivsel och genom att hindra beskuggning förutsättningarna för artens spridning förbättras. Viltrikedomen är stor och här förekommer regelbundet kronhjort. Kronhjortarna rör sig över större områden än rådjur och dovhjort, och det är viktigt att de har möjlighet att göra detta. För många viltstängsel kring vägar och skoghsplanteringar begränsar viltets rörelsefrihet. Kulturmiljövärden Området tillhör Häckeberga säteri och dess inflytande över trakten har en lång historia, även om landskapskaraktären genom sin småskalighet i vissa delar mer påminner om trakter med självägande småbönder. Viktiga karaktärer i landskapet är hägnadsvallar, utmarksbokar samt dungar med spontant igenvuxna hagmarker som fortfarande visar viktiga landskapshistoriska karaktärer. På den skånska rekogno- 383
7 och analys Skånska rekognosceringskartan 1812-20 sceringskartan från 1812-20 är stora delar av området trädrikt och utgjordes av utmark. Flera av dagens gårdar fanns redan då, t.ex. Kämparp, Bränneröd och Nälleröd. På ekonomiska kartan från 1912 kan man se att stora delar av de gamla utmarkerna har odlats upp och fler torp och smågårdar har etablerats. Norra delen har varit trädbevuxen i minst 200 år och har troligen mycket lång kontinuitet som trädbärande mark. Landskapet präglas främst av skiftena med enstaka spår av det äldre landskapet. Landskapsbild Den varierade topografin med inslag av lövskogspartier och utvecklade bryn ger en mycket tilltalande land- Trakten Häckeberga, sydöst, med beskrivna delområden 384
Häradsekonomiska kartan 1912 skapsbild med långa utblickar från kullarna. Den spridda bebyggelsen och ägogränserna är andra viktiga inslag i landskapsbilden. Området ligger ganska högt med vyer ut över landskapet i väster som ligger lägre. Vägsträckningarna är gamla och krokiga, vilket stärker upplevelsevariationerna under färden genom området. Granplanteringarna ligger ofta insprängda i lövskogsdungar och är inte särskilt framträdande. Friluftsliv Tillgängligheten för friluftslivet är god i norra delen, genom Skåneleden som passerar, samt markvägar som leder från en parkering vid vägen i nordost. I den södra delen är tillgängligheten begränsad och detta område är också mycket viktigt för viltet, speciellt hjortdjuren. Området har dock mycket stora upplevelsevärden och erbjuder tilltalande utblickar från vägarna. Förutsättningar för värden i landskapet Området är är en del av Häckeberga naturvårdsområde, vilket garanterar att större förändringar inte sker. Skogs- och jordbruk måste bedrivas så att naturvärdena i området bevaras. 385
7 och analys (7.5.8) 1 Södra Husarahagen (1) Area: 5 ha Naturtyp: Bokskog Motiv: B, Z, K Södra Husarahagen är ett mycket värdefullt skogsområde med flera gamla, flerstammiga utmarksbokar med mycket död ved, högstubbar och lågor som hyser ett mycket stort antal sällsynta och rödlistade arter. Många av bokarna är troligen över 200 år gamla och har någon gång blivit topphuggna, vilket resulterat i många stammar från en punkt 2-4 meter upp på stammen. Troligen har de stått ganska öppet i sin ungdom för att sedan sluta sig och bilda högresta stammar i konkurrens med varandra. Många av de grova stammarna har dött men eftersom träden har flera stammar kan de leva vidare och erbjuder en mångfald av olika livsmiljöer för vedlevande arter. Beståndet står på en sydsluttning och gränsar till öppna odlingsmarker där en markant jord- och stenvall utgör gräns. Längs brynet finns flera gamla träd på en längre sträcka än själva beståndet. I sluttningen har många träd och stammar dött under de senaste decennierna utan att tas bort och det är idag ganska svårframkomligt. Samtidigt har gläntor skapats och ljusinstrålningen är större än på länge. Viss föryngring av bok sker i gläntorna, men högre upp på sluttningen är konkurrensen hård från gräs och hallon. Området gränsar i nordväst till en ca 25-årig bokplantering, ett bestånd med sykomorlönn i norr (vilket också frösprider sig in i bokbeståndet), samt en bokplantering och äldre bokskog under föryngring i öster och sydost. I S. Husarahagen har påträffats en lång rad rödlistade arter bl.a. vedskalbaggar som bokblombock, mörkbent kamklobagge och kortvingen Quedius truncicola, svampar som stenticka och hartsticka och lavar som rosa lundlav och bokvårtlav. Mycket rik vedsvampflora och vedinsektsfauna med många hotade och rödlistade arter. Området har också stora landskapshistoriska värden genom det stora antalet topphuggna utmarksbokar. Inget aktivt skogsbruk i beståndet och naturvårdsanpassat skogsbruk i omgivningen. Bevarande av gamla träd och död ved. Området bör avsättas som naturreservat eller biotopskyddsområde. På grund av den begränsade ytan och omfattande brynefffekter bör även angränsande delar av skogen få utökat skydd som en buffertzon som i framtiden kan utveckla liknande naturvärden. Hägg, T. 1995. Förekomst av rödlistade vedlevande skalbaggar och andra insekter inom Häckeberga naturvårdsområde. Park- & naturförvaltningen i Lund. Olsson, B. 1998. Inventering av grova träd och död ved i delar av Lunds och Skurups kommuner. Miljökontoret i Skurup. Flerstammiga utmarksbokar i Södra Husarahagen Högstubbe med många sällsynta vedinsekter 386
(7.5.8) 2 Södra Husarahagen, öst (3) Area: 10 ha Naturtyp: Bokskog Motiv: N (7.5.8) 3 Södra Husarahagen, norr (3) Area: 4,1 ha Naturtyp: Bokskog med inslag av sykomorlönn Motiv: N Området utgörs av äldre bokskog som gallrats för föryngring. Föryngringen har varit framgångsrik och en tät matta av ungplantor täcker större delen av området. Beståndet gränsar till odlingsmark i söder, ett planterat hygge i norr och den gamla skogen (5.8.1) i väster. I det södra brynet finns en välbehållen stenoch jordvall. Äldre bokskog med förutsättningar för en rik biologisk mångfald, trots kraftig gallring. Närheten till det gamla beståndet i väster höjer värdet. Att flertalet av de kvarvarande äldre träden får stå kvar och att andelen död ved ökar. Området bör ges förstärkt skydd som naturreservat eller biotopskyddsområde. Hägg, T. 1995. Förekomst av rödlistade vedlevande skalbaggar och andra insekter inom Häckeberga naturvårdsområde. Park- & naturförvaltningen i Lund. Olsson, B. 1998. Inventering av grova träd och död ved i delar av Lunds och Skurups kommuner. Miljökontoret i Skurup. Norr om det gamla beståndet vid Södra Husarahagen (5.8.1), finns yngre lövskog med främst bok och sykomorlönn som tidigare varit ett äldre bokbestånd. Troligen har området föryngrats någon gång på 1960- talet. Fortfarande kan man se enorma bokstubbar i beståndet. Dessa är dock tyvärr kraftigt beskuggade och därmed mindre värdefulla för vedinsektsfaunan. Lövskog med död ved i form av grova stubbar som gränsar till den äldre skogen i S. Husarahagen och har stor betydelse för bevarandet av den biologiska mångfalden. av värden Bevara och öka förekomsten av död ved. Utveckling av ett mer varierat bestånd som medger solinstrålning till stubbarna och bättre förutsättningar för utveckling av grova jätteträd i beståndet. Bokföryngring Skogsbryn på hägnadsvall med många gamla bokar Gammal bokstubbe i sykomorplantering 387
7 och analys (7.5.8) 4 Norra Husarahagen (3) Area: 38 ha Naturtyp: Bokskog och alkärr Motiv: N, F Området består av flera skogsbestånd med olika sammansättning men där äldre bokskog dominerar. Här finns även bestånd av ask, sykomorlönn, gran och al, samt inslag av dessa trädslag i bokbestånden. Markförhållandena är relativt magra med hedbokskog på högre partier och mer rika fältskikt i svackor och fuktiga partier. Bokskogen är i delar relativt opåverkad av modernt skogsbruk och har en varierad sammansättning med inslag av äldre, krokiga och fler-stammiga träd. I den norra delen pågår föryngring och omfattande gallringar har skett. Här finns även en del inslag av björk. Hela området omges av granskog, förutom i väster där det finns ett större ungbokskogbestånd. Skåneleden passerar igenom området och en parkering finns i nordöstra hörnet, vilket ger god tillgänglighet. Äldre bokskog med goda förutsättningar för en rik biologisk mångfald och stort attraktionsvärde för det rörliga friluftslivet. Bevara delar av området som gammal bokskog för att ge möjlighet till mer krävande arter att leva kvar och höja värdet för friluftslivet. Utveckling mot bokdominerad, naturvårdsanpassad lövskog. Inventering av vedlevande insekter, svampar och lavar. (7.5.8) 5 Kämparp (3) Area: 49,6 ha Status: Riksintresse (NV, PR), naturvårdsområde Naturtyp: Blandlövskog Motiv: N Ett omväxlande område som består av åker, betesmark och fyra lövskogsdungar med varierad sammansättning och goda förutsättningar för en rik flora och fauna. Flera grova träd finns i området. I övrigt är områdets naturvärden dåligt undersökta. Värdefull naturtyp och förekomst av gamla träd. Naturvårdsanpassat skogsbruk. Gallringar för att gynna de vidkroniga träden. Det varierade landskapet söder om Husarahagen 388
(7.5.8) 6 Lilla Perstorp - Dagstorp (3) Area: 31+13 ha Status: Riksintresse (NV, PR), naturvårdsområde Naturtyp: Odlingsmarker, bokskog, granplantering, ekplantering Motiv: L, N, K (7.5.8) 7 Lilla Rockarp (3) Area: 36 ha Status: Riksintresse (NV, PR), naturvårdsområde Naturtyp: Ekplantering, blandlövskogsdungar, ängsmark, kärr och dammar. Motiv: Z Mellan Lilla Perstorp och Rockarpsvägen finns ett bokskogsområde i olika åldersklasser. Vissa delar är över 100 år gammal, men stora delar håller på att föryngras och riktigt gamla träd står nu främst kvar i gamla hägnadsvallar och i bryn. Vid torpet Klagstorp står några gamla ekar. Området hyser stora viltstammar (mest dovhjort) och i skogsföryngringarna ses tydliga betesskador. Den magra jorden gör att markfloran inte är speciellt intressant. Däremot kan det mycket väl finnas en del intressanta lavar och vedinsekter på och i de gamla träden. Någon närmare undersökning av dessa grupper har ännu inte gjorts. Området hyser främst stora landskapsbildsvärden, ett kulturhistoriskt småskaligt skifteslandskap, samt biologiska värden knutna till de gamla träden. Området har mycket lång kontinuitet som trädbärande mark. Naturvårdsanpassat skogsbruk med ett rikt inslag av gamla träd. På sikt bör barrplanteringarna ersättas med lövskog Undersökning av områdets biologiska och kulturhistoriska värden tillsammans med angränsande markerade områden i trakten. På gränsen till Svedala kommun i söder finns ett halvöppet, kuperat odlingslandskap med flera kärr och dammar. Den norra delen har planterats med ekskog medan de södra är mer öppna och betas delvis. Spelande lövgrodor har påträffats i två dammar i områden 1999. Dessa har troligen vandrat in från baslokalerna vid Havberg i Skurups kommun och om förutsättningarna är bra kan de förhoppningsvis etablera sig med reproduktionslokaler även i Lunds kommun. Potentiella lekdammar för lövgroda. Dammar och kärrmarker måste hållas öppet Anläggning av fler grunda lekvatten där lövgrodan kan etablera sig. Dammarna gynnar även en rad andra arter och kan utnyttjas av vilt och fågel. Andersson, G. 1999. Inventering av rödlistade groddjur i Lunds kommun. Projekt Storklandskapet - landskapsvård och småvatten. Tekniska förvaltningen. Lövgroda Formklippta ungbokar efter hårt hjortbete 389