1(6) BJÖRN Övervakningsprogrammet i Skandinavien Målsättningen med detta faktablad är att ge en översikt av de metoder som idag används i populationsövervakningen av brunbjörn i Skandinavien. Populationsövervakning av björn genomförs för att ge förvaltningen tillräcklig information för att kunna förvalta populationen utifrån gällande målsättningar. Populationsövervakningens mål är att uppnå bästa möjliga uppskattningar av populationens storlek och fånga upp eventuella ändringar i populationens storlek och sammansättning över tid. Tidigare har många olika metoder använts för detta syfta, från synobservationer och spårtecken efter björn på vårsnö till uppskattning via användning av radiomärkta björnar. Sedan 2001 i Sverige och 2006 i Norge har insamling av genetiskt material utgjort en allt större del av populationsövervakningen. Genomförande Övervakningen av björn sker i huvudsak genom följande metoder: Insamling av björnspillning (och hår) Information från påfunna döda björnar Observationer av björn Skadedokumentation Insamling av björnspillning Målsättningen med spillningsinsamlingen är först och främst identifiering av olika individer. I Sverige används dessa data för att beräkna populationsstorlek, i Norge ger de ett minimumtal på antal björnindivider som därefter används till att uppskatta antalet årliga reproduktioner. Detta gäller i huvudsak insamling av prover från spillning och några prover från hår från björn som påfunnits i naturen. Från dessa prover utvinns DNA som därefter analyseras. DNA används till att identifiera om proverna härstammar från björn, vilket kön björnen har och vilken individ det är baserat på deras unika genetiska profil. Spillningsinsamlingen baseras på allmänhetens deltagande och insamling från jägare, renägare och andra som färdas i områden där det finns björn. I Norge samlas spillning i hela landet varje år utifrån Stortingets målsättning om årliga beståndsmål samt att den norska björnstammen är på sådan nivå att en sådan insamling är genomförbar både i praktiken och ekonomiskt. I Sverige, som har en större björnstam, genomförs spillningsinsamlingen i olika områden inom björnens utbredningsområde där ett område inventeras varje år, vilket resulterar i en rullande insamling. Merparten av materialet insamlas från augusti till oktober. Det är då som chansen att finna björnspillning är störst eftersom björnen äter mycket bär under denna tid för att bygga fettreserver innan den går i ide. Det är även mer folk ute i de aktuella områdena på hösten, som t.ex. bärplockare eller jägare.
2(6) Områdesindelning i Sverige Exempel på DNA analyskostnader länsvis i Sverige (baserat på populationsuppskattningarna från 2008) I vilken ordning och i vilka områden inventeringarna ska genomföras kan komma förändras utifrån behov och kapacitet hos analyserande labb År Område Beräknad björnpopulation Antal prover Kostnad 1 Norrbotten 900 2 700 2 700 000 2 Västerbotten 300 900 900 000 3 Jämtland/Västernorrland 1125 3 375 3 375 000 4 Dalarna/Gävleborg/(Värmland) 800 2 400 2 400 000 5 Analys och utvärderingsår Analyskostnader per år (5-års cykel) 1 875 000 *) Kostnaderna är grovt beräknade på nuvarande tillgänglig information. Inrättandet av en nationell koordinator för administration och planering av inventeringsarbetet, med särskild fokus på spillningsinventeringen innebär kostnad för en tjänst, om man väljer att tillsätta en ny person snarare än att sprida ut rollen inom en existerande organisation. Utöver den nationella koordinatorn kan det även finnas ett behov för extra administrativ personal för provregistrering, utskick av material m.m. Många av arbetsuppgifterna för ovanstående tjänster är däremot sådana som annars tillkommer för ordinarie länsstyrelsepersonal för vilket man ansöker om extra medel från Naturvårdsverket. Den reella kostnaden kan därför bli lägre och det finns i tillägg stora samordningsvinster med att inrätta en nationell koordinator. Vissa områden i väglöst land kan komma att kräva ytterligare insatser för att öka täckningsgraden, i synnerhet för berörda samebyar inom det svenska renskötselområdet, vilket kan medföra ökade kostnader som bör äskas av Sametinget. Vidare kommer kostnaderna att påverkas av björnstammens storlek. Data från döda björnar Genetisk provtagning ger möjligheten att identifiera individer, men viss typ av information måste säkras från andra informationskällor. För en omfattande övervakning av populationer krävs kunskap om åldersstruktur, reproduktion, dödlighet och rörelsemönster. Prover från döda björnar som insamlas via jägare, skyddsjakt eller andra dödsorsaker, utgör en viktig informationskälla (för t.ex. ålder, hälsotillstånd, reproduktiv status, dödsorsak) och utgör ett komplement till de genetiska övervakningsdata (se faktabladet BRUNBJÖRN: Hantering av döda björnar). Till exempel kan det via DNA-analys av alla döda björnar vara möjligt att se om en individ har fångats upp under tidigare spillningsinsamlingar.
3(6) Exempel på kostnad* (SEK) av vävnadsprovanalys samt åldersbestämning av döda björnar i Sverige Källa Antal prover Kostnad Vävnadsprover backlog 1 350 675 000 Vävnadsprover nya årligen 375 187 500 Åldersbestämning backlog 1 350 135 000 Åldersbestämning årligen 375 37 500 Årlig kostnad 1 225 000 *) Kostnaderna är grovt beräknade på nuvarande tillgänglig information. 1) Årlig kostnad inkluderar inte backlog-analyser utan enbart förväntade framtida årliga kostnader. Observationer av björn Enstaka rapporter Rapporter om observation av björn som registreras i Skandobs (http://www.skandobs.no eller http://www.skandobs.se) eller direkt till fältpersonal vid Statens Naturoppsyn (SNO)/Länsstyrelsen är i huvudsak ett redskap som ger viktig information om utbredning av björn i Norge, samt i expansionszonerna i Sverige. I Norge kan denna information i enskilda fall användas som utgångspunkt för insamling av DNA. Björnobsen Observationerna registreras av jägare under första delen av älgjakten och genomförs i hela Sverige, även i län som inte (ännu) har en björnstam. Björnobsen baseras på totalt ca 4,5 miljoner observationstimmar årligen, varav ca 2,5 miljoner inom björnlänen (d.v.s. de län som har fast förekomst av björn). Jägarna genomför Björnobsen under de första sju dagarna av älgjakten i den första jaktmånaden (september i norra Sverige och oktober i södra Sverige). Målet för metoden är att följa ändringar i björnstammen över flera år och ger också möjlighet att se trender under åren mellan spillningsinsamlingarna. Skadedokumentation Skadedokumentation (besiktning) när tamdjur har angripits av björn (och andra stora rovdjur) genomförs i både Sverige (Länsstyrelsens besiktningspersonal) och Norge (SNO) och utgör ett underlag för ersättning till djurägaren (med undantag för ren i Sverige). I Norge samlas det in genetiskt material (hår, spillning) för DNA analys i samband med skadedokumentationen. Dokumentation av björndödade tamdjur är också en dokumenterad observation av björn och ger därmed även information om utbredning.
4(6) Inventeringsarbetets organisation Miljödirektoratet i Norge och Naturvårdsverket i Sverige är respektive lands uppdragsgivare i arbetet med inventeringen av de stora rovdjuren. Det praktiska inventeringsarbetet utförs i Norge av SNO och i Sverige av Länsstyrelsen, samt av bl.a. Svenska Jägareförbundets medlemmar (Rovdjursobsen (Björnobsen) och spillningsinsamling). Både Norge och Sverige har organisationer/myndigheter som verkar som nationella koordinatorer i inventeringsarbetet (Rovdata, respektive XXX) genom att samordna det praktiska inventeringsarbetet i respektive land, samt även mellan länderna för att säkerställa samstämmighet i inventeringsarbetet över landsgränserna. En nationell koordinator är av särskild vikt i Sverige, där det rullande schemat i spillningsinventeringsarbetet försvårar upprätthållande av kompetens och erfarenhet på regional nivå (exempelvis personalomsättningar m.m.). Vissa arbetsuppgifter som tidigare innehavts av respektive länsstyrelse överförs därför till den nationella koordinatorn i Sverige. Den svenska nationella koordinatorns roll Den nationella koordinatorns huvudsakliga arbetsuppgift är att koordinera de DNA-baserade inventeringarna, samt att vara fullkomligt uppdaterad i övriga komponenter i övervakningsprogrammet, genom aktiv kommunikation med ansvariga för övriga komponenter (SVA, NV, LST, SJF m.m.). Koordinatorn samverkar även med motsvarande part i Norge, dvs Rovdata, angående administrationen runt inventeringarna, samt lämnar inspel till Naturvårdsverket (som ansvarar för upphandling av materiel och labbtjänster i samverkan med Miljödirektoratet). Koordinatorn planerar spillningsinventeringen i samråd med berörda länsstyrelser och relevanta organisationer, inklusive utskick av information, provinsamlingsmateriel m.m. Koordinatorn ansvarar för att organisera insamlingen så att man kan begränsa i områden med många inlämnade prover och höja i områden med få prover en styrning av arbetsinsatsen. Detta görs via löpande registrering av prover och i samråd med länsstyrelsen(erna) för berört område. I de fall behovet finns samordnar koordinatorn även ev insatser med norska aktörer i områden som angränsar mot Norge. Koordinatorn ska även utvärdera och följa upp länens och ländernas inventeringar med syfte att se till att inventeringsarbetet blir kalibrerat och inventeringarna likriktade inom och över nationsgränserna. I detta ligger framtagandet av faktablad och instruktioner för användning i inventeringsarbetet. Koordinatorn ska slutligen sammanställa DNA-inventeringsresultatet och producera nationella och, i samarbete med Rovdata, Skandinaviska rapporter som även inkluderar informationen från Rovdjursobsen och allmänhetens observationer inlagda i Skandobs.
5(6) Nyttan av komponenterna i ett övervakningsprogram Övervakningsprogrammets komponenter ger information om björnpopulationens utbredning, sammansättning och utveckling i Skandinavien, vilket är en förutsättning för förvaltningsarbetet. Den ideella grunden i informationsinsamlingen, i synnerhet i samband med en effektiv återkoppling till de deltagande, ger en ökad delaktighet och därför förtroende för resultatet. Den huvudsakliga informationen kommer från genetiska data, som kan användas för att få minimumtal på antal björner inom ett givet område per år, samt ger en uppskattning av populationen inom större områden. När insamlingen genomförs över flera år kan man genom vidare analyser och fångst-återfångstanalyser beräkna storleken på hela beståndet med större precision. Genom DNA analyser kan man också få information om spridning och procentuellt uttag i beståndet. Antal honbjörnar som återfinns via DNA kan tillsammans med känt data från forskning på reproduktionsparametrar och hemområdesstorlekar ge en beräkning av antal reproducerande honor inom ett givet område per år. DNA data tillsammans med data för ålder och reproduktiv status från döda björnar kan användas till mer omfattande modelleringar av andra populationsparametrar, som t.ex. åldersstrukturen i populationen. Björnobsen fungerar som en viktig trendövervakning av björnpopulationen, i synnerhet i Sverige där spillningsinsamlingen sker i intervaller. Allmänhetens observationer ger i huvudsak information om populationens spridning in i nya områden, eftersom rapporteringsfrekvensen tenderar att gå ner i områden där björnar har varit etablerade en längre tid. I Norge används observationsrapporter, och skadedokumentationer, som ett tillfälle att insamla DNA prover att ingå i den genetiska delen av övervakningsprogrammet. Begränsningar och utvecklingsområden Svagheten i en populationsövervakning som baseras på insamling av biologiskt material är att den är beroende av att det samlas in tillräckligt med material över ett stort område, och i tillägg är själva analysen av materialet komplicerat och förhållandevis kostsamt. I områden där det vistas få människor kan det bli svårt att få in nog material och detta måste därför följas upp noga för att motverkas med riktade insatser eller alternativa metoder. Spillningsinsamling och Björnobsern är beroende av att allmänhetens, och i synnerhet jägarkårens, villighet att deltaga i beståndsövervakningens verksamhet. Kommunikation Alla insamlade spillnings- och hårprover och prover från döda björnar registreras löpande i Rovbasen (rovbase.no/rovbase.se). När proverna är analyserade kan den som har skickat in provet mottaga ett sms med en unik identitet så att det är möjligt att återfinna sitt inlämnade prov i Rovbasen. Information som registreras i Skandobs är också öppet tillgängligt för alla. Resultat från populationsuppskattningerna, som baseras på den mest aktuella informationen från övervakningsprogrammets samtliga komponenter, redovisas i årliga, nationella och
6(6) gemensamma skandinaviska rapporter. Dessa görs tillgängliga på hemsidorna till respektive lands myndigheter. Sammanlagd årlig kostnad Exempel på ungefärliga årliga kostnader* av björnövervakningsprogrammet i Skandinavien Årlig kostnad Sverige (SEK) Norge (NOK) Spillningsinventering 1 875 000 1 400 000 Nationell koordinator 1) 1 000 000 2) Döda björnar 225 000 7 000 Björnobs 200 000 100 000 Total årlig kostnad 3 300 000 1 507 000 *) Kostnaderna är grovt beräknade på nuvarande tillgänglig information, samt inkluderar inte personalkostnader för eventuell administration, riktade insatser eller samebyarnas eventuella inventeringskostnader. 1) Kostnader på svensk sida förutsätter kostnaden för en helt ny tjänst och tar inte hänsyn till minskade kostnader hos länsstyrelserna i samband med inrättande av koordinatortjänsten. 2) Kostnaden ingår som en av Rovdatas arbetsuppgifter. Nuvarande tidsanvändning är i storleksordningen 1-2 månadsverk.