Växtskyddsrådets verksamhet 2012 Viktiga växtskyddsfrågor och arbetet i växtskyddsrådet Växtskyddsrådet vill understryka: Behovet och utvecklingen av harmoniseringen mellan länderna inom EU vid godkännande av växtskyddsmedel. Betydelsen av ökad transparens i processen vid framtagning av svenska positioner inom EU avseende omröstningar om godkännande av växtskyddsmedel (främst aktiva substanser). Möjligheten att hitta former för en mer långsiktig finansiering av forsknings-, försöks- och utvecklingsverksamheten men även för andra behov t.ex. för utveckling av en databas och webbportal med information om växtskydd och växtskyddsmedel. Rapport 2013:16
Växtskyddsrådets verksamhet 2012 Viktiga växtskyddsfrågor och arbetssätt Denna rapport avser att avspegla växtskyddsrådets arbete under 2012. Kapitel 2 tar upp formalia kring växtskyddsrådets organisation, deltagande myndigheter och organisationer och hållna möten. I kapitel 3 sammanfattas dels övergripande frågor och dels mer specifika frågor som diskuterats under året. Slutligen i kapitel 4 tas frågor upp om växtskyddsrådets mandat, sammansättning, prioritering av frågor samt arbetssätt. Rapporten belyser såväl den samsyn som de skillnader i åsikter som finns inom växtskyddsrådet. Sammanställt av Anders Emmerman Sekreterare i växtskyddsrådet Omslag: Gulrost, foto Peder Waern Växtskyddscentralerna, Jordbruksverket
Sammanfattning Jordbruksverket fattade beslut om att inrätta växtskyddsrådet den 23 mars 2011 och har haft nio sammanträden t.o.m. 2012. Växtskyddsrådet bestod 2012 av representanter från Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Spannmålsodlare, Hushållningssällskapen, Sveriges Lantbruksuniversitet, Svenskt Växtskydd och Naturskyddsföreningen. Det råder i vissa fall en relativt god samsyn inom växtskyddsrådet medan det i andra kan skilja sig i åsikt mellan växtskyddsrådets medlemmar. En viktig del av rapporten avser att spegla diskussionen i växtskyddsrådet. Det finns en ambition att växtskyddsrådet i framtiden är än tydligare och uttrycker mer slutsatser och viljeinriktningar i olika frågor, även om ledamöterna inte alltid är helt överens. Utifrån 2012 års diskussioner vill växtskyddsrådet särskilt lyfta fram några frågor: Förväntningar på växtskyddsrådet har varit större än rådets mandat. Tydligheten avseende växtskyddsrådets nuvarande uppdrag och mandat behöver förbättras. Växtskyddsrådet är inrättat på uppdrag av regeringen och har ambitionen att bli än tydligare i sina slutsatser och råd till uppdragsgivaren. Växtskyddsrådet vill understryka behovet och utvecklingen av harmoniseringen mellan länderna vid godkännande av växtskyddsmedel inom norra zonen och i vissa fall inom hela EU och att eventuella skillnader mellan olika länders bedömning fångas upp och i sådana fall förklaras. Utifrån ett förslag från växtskyddsrådet avser Kemikalieinspektionen anordna ett särskilt seminarium där det är möjligt att följa processen vid prövning av växtskyddsmedel och de bedömningar som görs från a till ö. Växtskyddsrådet understryker betydelsen om ökad transparens i processen vid framtagning av svenska positioner inom EU avseende omröstningar om godkännande av växtskyddsmedel (främst aktiva substanser). Växtskyddsrådet har med oro bl.a. sett på de minskade satsningarna på forsknings-, försöks- och utvecklingsverksamheten. Växtskyddsrådet vill särskilt understryka möjligheten att hitta former för en mer långsiktig finansiering av denna men även för andra behov t.ex. utifrån förslag för att förebygga och hantera ökade problem i ett förändrat klimat och för kunskaps- och kompetensförsörjning. I diskussionerna pekades också på ett mer generellt problem med en negativ attityd i samhället till naturvetenskaplig utbildning och i synnerhet den agrara. Utifrån att utbildningarna inte är tillräckligt attraktiva vill växtskyddsrådet särskilt lyfta fram betydelsen av att på olika sätt stärka intresset. Växtskyddsrådet vill särskilt understryka behovet av en samlad och lätt tillgänglig databas med information om växtskyddsmedel inklusive Kemikalieinspektionens databas om godkända medel, användningsvillkor m.m. Detta gäller även behovet av information för att utveckla tillämpningen av IPM och användningen av alternativa metoder. Avseende IPM m.m. pågår ett pilotprojekt för utveckling av en webbportal. Utifrån Strategin för växtskyddsmedels framtida betydelse för utvecklingen mot ett hållbart växtskydd är det enligt växtskyddsrådet angeläget att arbetet prioriteras samt kontinuerligt förankras i växtskyddsrådet.
Växtskyddsrådet vill peka på möjligheten med att utveckla en hjälpreda för utformning och utplacering av skyddszoner för att minska riskerna med förluster av växtskyddsmedel genom ytavrinning. Brist på växtskyddsmedel mot flygsot och bladlöss och på tillgången till fysikaliska växtskyddsmedel är exempel som diskuterats där svensk odling snart kan få bekymmer för att hantera växtskyddet. För mer akuta situationer där ett effektivt växtskydd helt kommer att saknas kan växtskyddsrådet inte hantera och lösa de direkta problemen. Det saknas ett samlat ansvar för att effektivt kunna hantera frågan. Här kan växtskyddsrådet peka på de bekymmer som finns samt möjligen initiera viss verksamhet. Med nuvarande ordning är det även en utmaning för hur dessa frågor kan tas om hand av jordbruket och myndigheterna. Under 2011 ägnades en del tid till att diskutera mer övergripande och principiella frågor. Hit hör frågor om målkonflikter, vem det är som har att hantera dessa målkonflikter samt frågor om synen på och värderingen av risk. Även om diskussionen under 2012 blev mer inriktad på specifika frågor var de övergripande frågorna fortsatt av stor betydelse. I synnerhet frågan om jordbrukets konkurrenskraft och jämförbara villkor för jordbruket i Sverige relativt andra länder har kommit upp på bordet i flera diskussioner. En väsentlig del i detta har fortsatt varit frågor kring harmoniseringen av lagstiftningen inom växtskyddsområdet. I växtskyddsrådet har tillgången till växtskyddsmedel relativt våra konkurrensländer diskuterats i flera omgångar. Växtskyddsrådet bedömer att det finns ett fortsatt behov av att få ett än bättre underlag över tillgängliga preparat och användnings områden i Sverige och viktiga konkurrentländer. En delfråga som återkommit är hanteringen av lagstiftningen vid godkännande av växtskyddsmedel i olika länder där bl.a. den relativt omfattande dispensgivningen fått ökat fokus. Beslut som fattas skulle åtminstone på kort sikt kunna påverka konkurrensförhållandena mellan olika länder. Frågan om konkurrenskraft och miljömål kom också upp i samband med diskussioner om den nya handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel och uppdraget att införa vissa begränsningar av användningsområden (strax före skörd för nedvissning i stråsäd, behandling av frukt och matpotatis efter skörd, användning av jorddesinfektionsmedel samt tillväxtreglerande medel i stråsäd, med undantag för råg) i den nya förordningen om bekämpningsmedel. Frågan väckte intensiva diskussioner inom växtskyddsrådet med skilda åsikter, alltifrån att det är en rimlig väg att gå till att det ger helt fel signaler. Utifrån diskussioner kring förekomst av växtskyddsmedel i yt- och grundvatten togs frågan upp hur stora riskerna med växtskyddsmedlen verkligen är och vilken inverkan de t.ex. har på den biologiska mångfalden i ett vattendrag relativt andra risker t.ex utsläpp från industrier. Detta föranledde en diskussion kring vad som kan anses vara acceptabelt. Här framfördes å andra sidan att kunskapsunderlaget är begränsat och det är viktigt att försiktighetsprincipen tillämpas. Diskussion kring frågor om förebyggande växtskyddsåtgärder såsom växtförädling, val av utsäde, växtföljder etc. likväl som alternativa icke kemiska metoder för kontroll av ogräs och skadegörare har hittills varit begränsad relativt mer akuta
problem. Dessa har ofta varit kopplade till användningen av växtskyddsmedel. Ambitionen inom växtskyddsrådet är att fånga hela bredden av möjligheter och problem för utveckling av ett hållbart växtskydd. Betydelsen av positiva incitament för att driva utvecklingen framåt har understrukits av flera representanter inom växtskyddsrådet. Trots vissa meningsskiljaktigheter menar växtskyddsrådet ändå att en rimlig kombination av olika styrmedel enligt tidigare handlingsprogram inom växtskyddsområdet ger förutsättningar för en positiv väg framåt. Flera specifika frågor har diskuterats även om de i flera fall går in i de mer övergripande frågorna. Några av slutsatserna från diskussionerna: Behovet av att skapa förståelse från jordbruket och få med olika intressenter i det framtida arbetet om ny handlingsplan för hållbar användning av bekämpningsmedel och IPM underströks i diskussionerna. Tillgången till vissa växtskyddsmedel har diskuterats i flera omgångar, där bl.a. frågor om ansvar och möjligheten att driva frågorna framåt satts på sin spets. Vid ett möte som enbart tog upp problematiken kring vattenskyddsområden med flera inbjudna gäster uppfattades det finnas en positiv vilja komma framåt och hitta pragmatiska lösningar på problematiken. Betydelsen av rent vatten som grund för åtgärder lyftes fram. Av växtskyddsrådet initierat projekt om skyddszoner redovisades och mottogs mycket positiv av växtskyddsrådet. Enligt växtskyddsrådet är en väg framåt som kan övervägas en utveckling av en hjälpreda för utformning och utplacering av skyddszoner. I en sådan utveckling bör om möjligt frågor om växtnäring och biologisk mångfald integreras. Arbetet med att finna lösningar på att få lättillgänglig och tydlig information om växtskyddsmedel, (inklusive en samlad databas, etiketters utformning, användningsvillkor och tvärvillkor) har inte kunna bedrivas i den fart som varit önskvärt. Frågorna är fortsatt mycket högt prioriterade av växtskyddsrådet. Växtskyddsrådet ska vara flexibelt och t.ex. kunna ta upp frågor som dyker upp eller särskilda frågor av mer principiell art. Erfarenheten hittills visar på ett fortsatt behov av regelbundna möten om växtskyddsfrågor i ett forum såsom det växtskyddsrådet representerar. Vår bedömning är således att växtskyddsrådet fortsatt bör kunna ha en särskild och unik roll i växtskyddsarbetet framöver. Vid växtskyddsrådets första möte i februari 2013 togs frågan upp om utvärdering av växtskyddsrådets verksamhet. En sådan utvärdering ska också genomföras under 2013. Det har inom rådet framförts önskemål om en breddning av deltagandet dels beroende på att den nya Havs- och Vattenmyndigheten tagit över viktiga delar av Naturvårdsverkets ansvarsområden och dels avseende erfarenhet av icke kemiska metoder. Havs- och Vattenmyndigheten har tillfrågats och beslut om deras deltagande i växtskyddsrådet har tagits i februari 2013. Med nuvarande sammansättning av växtskyddsrådet och dess förankring även till icke kemiska metoder samt med möjligheten att bjuda in lämpliga personer eller organisationer
i specifika frågor bedöms en ytterligare utökning för närvarande inte vara aktuell. Naturskyddsföreningen hade en avvikande mening avseende behovet av erfarenhet av icke kemiska metoder.
Innehåll 1 Inledning...1 2 Växtskyddsrådets organisation och uppdrag, deltagare samt möten...3 3 Frågor som diskuterats i växtskyddsrådet...5 3.1 Övergripande om diskussionen i rådet...5 3.2 Några sammanfattande slutsatser från växtskyddsrådets diskussioner...5 3.3 Strategiska frågor...6 3.4 Specifika frågor...9 3.4.1 Nationella handlingsplanen...9 3.4.2 Vissa begränsningar i användningen...9 3.4.3 IPM (Integrated Pest Management)... 10 3.4.4 Strategi för växtskyddsmedel... 10 3.4.5 Tillämpning av lagstiftning och konkurrenskraft... 11 3.4.6 Tillgången till vissa växtskyddsmedel... 11 3.4.7 Fysikaliska växtskyddsmedel och allmänkemikalier... 12 3.4.8 Neonikotinoider... 13 3.4.9 Behovet av forsknings- försöks- och utvecklingsverksamhet eller annan verksamhet för utveckling av ett hållbart växtskydd... 13 3.4.10 Kunskaps- och kompetensförsörjning... 14 3.4.11 Vattenskyddsområden... 14 3.4.12 Projekt skyddszoner... 15 3.4.13 Grupp användningsvillkor... 15 3.4.14 Etiketter och information... 16 3.4.15 Statistik... 17 3.4.16 Förslag till nytt avgiftssystem... 17 3.4.17 Övriga frågor... 17 4 Växtskyddsrådets roll, sammansättning och arbetssätt... 19 4.1 Växtskyddsrådets roll relativt andra forum inom växtskyddsområdet... 19 4.2 Växtskyddsrådet och regeringen... 19 4.3 Växtskyddsrådets mandat... 20 4.4 Växtskyddsrådets sammansättning... 20 4.5 Spridning av kunskap... 21 4.6 Växtskyddsrådets prioriteringar... 21 4.7 Växtskyddsrådets arbetssätt och ambitionsnivå... 22
1 Inledning Denna rapport avser att ge en samlad bild av växtskyddsrådets arbete och slutsatser för 2012. Växtskyddsrådet utformar årligen en sådan rapport till regeringen. Detta är växtskyddsrådets andra årsrapport. Deltagande myndigheter och organisationer har varit överens om att ta fram denna rapport. De är också överens om vad rapporten ska innehålla men att den också ska belysa såväl den samsyn som de skillnader i åsikter som finns inom växtskyddsrådet. 1
2
2 Växtskyddsrådets organisation och uppdrag, deltagare samt möten Enligt regeringens beslut den 22 december 2010, Jordbruksdepartementets dnr Jo2010/3727, fick Jordbruksverket i uppdrag att inrätta ett växtskyddsråd. Jordbruksverket fattade beslut om detta den 23 mars 2011. Enligt uppdraget ska växtskyddsrådet sprida kunskap samt vara ett forum för dialog och erfarenhetsutbyte i frågor som rör växtskyddets betydelse för en hållbar och konkurrenskraftig växtodling. I växtskyddsrådet ska viktiga aktuella frågor och frågor av relevans diskuteras, bland annat forskning kring alternativa metoder, marknadsutveckling och omvärldsanalys. Enligt beslutet är rådets uppgifter att: Vara rådgivande organ i växtskyddsfrågor Vara ett forum för dialog och erfarenhetsutbyte Bidra till deltagande myndigheters och organisationers marknads- och omvärldsbevakning Lämna förslag till forsknings-, försöks-och utvecklingsverksamhet Initiera analyser och undersökningar Initiera möten och seminarier Vidare angavs att närmare precisering av rådets arbetsordning och uppgifter görs efter diskussion med rådets ledamöter. Till växtskyddsrådet inbjöds representanter för Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Svenskt Växtskydd, Lantbrukarnas Riksförbund (2st), Föreningen Sveriges Spannmålsodlare, Sveriges Lantbruksuniversitet, Hushållningssällskapet och Naturskyddsföreningen. Jordbruksverket beslutade den 12 maj 2011 i enlighet med förslag från berörda myndigheter och organisationer om följande ledamöter och suppleanter till växtskyddsrådet: Ordförande: Harald Svensson Jordbruksverket Vice ordförande: Olof Johansson Jordbruksverket Sekreterare: Anders Emmerman Jordbruksverket 3
Myndighet/organisation Ledamot Suppleant Jordbruksverket Magnus Franzén Cecilia Lerenius Naturvårdsverket Maggie Javelius Ingrid Rydberg Kemikalieinspektionen Peter Bergkvist Gunilla Ericsson Lantbrukarnas Riksförbund Bengt Persson Gunilla Nordberg Lantbrukarnas Riksförbund Sunita Hallgren Anna Tiberg Föreningen Sveriges spannmålsodlare Per Sandberg Dag-Henrik Larsson Svenskt växtskydd Hans Hagenvall Cecilia Ljunggren Sveriges Lantbruksuniversitet Barbara Ekbom Erik Andreasson Hushållningssällskapen Nils Yngveson Hans Augustinson Naturskyddsföreningen Gun Rudquist Emelie Hansson Under året har Gunilla Ericsson vid Kemikalieinspektionen lämnat sitt uppdrag som suppleant i växtskyddsrådet. Växtskyddsrådet har under 2012 haft fem möten; den 10 februari hos Svenskt Växtskydd den 20 april hos Naturvårdsverket den 26 juni hos Hushållningssällskapet den 24 oktober hos Lantbrukarnas Riksförbund den 19 december hos Naturvårdsverket Ordförande och sekreterare har haft två möten med landsbygds- och miljödepartementen. Växtskyddsrådet presenterade i mars 2012 en årsrapport för verksamheten 2011. 4
3 Frågor som diskuterats i växtskyddsrådet 3.1 Övergripande om diskussionen i rådet Diskussionen i växtskyddsrådet har under 2012 varit mer koncentrerad på vissa frågor än 2011, dock med en fortsatt blandning av mer övergripande ofta principiella frågor till mer detaljfrågor. Det råder i vissa fall en relativt god samsyn inom växtskyddsrådet medan det i andra kan skilja sig i åsikt mellan växtskyddsrådets medlemmar. I nedanstående genomgång av frågor som diskuterats lyfts detta fram. Det bör särskilt framhållas att en viktig del av rapporten avser att spegla diskussionen i växtskyddsrådet. Vid läsning av rapporten bör det därför särskilt uppmärksammas att vissa påståenden inte har sakgranskats och att det kan finnas skillnader i åsikt om vad som är en riktig beskrivning av verkligheten. 3.2 Några sammanfattande slutsatser från växtskyddsrådets diskussioner Det finns en ambition att växtskyddsrådet i framtiden är tydligare och uttrycker mer slutsatser och viljeinriktningar i olika frågor, även om ledamöterna inte alltid är helt överens. Eventuell avvikande mening får framgå av minnesanteckningarna. Utifrån 2012 års diskussioner vill växtskyddsrådet särskilt lyfta fram några frågor: Förväntningar på växtskyddsrådet har varit större än rådets mandat. Tydligheten avseende växtskyddsrådets nuvarande uppdrag och mandat behöver förbättras. Växtskyddsrådet är inrättat på uppdrag av regeringen och har ambitionen att bli än tydligare i sina slutsatser och råd till uppdragsgivaren. Växtskyddsrådet vill understryka behovet och utvecklingen av harmoniseringen mellan länderna vid godkännande av växtskyddsmedel inom norra zonen och i vissa fall inom hela EU och att eventuella skillnader mellan olika länders bedömning fångas upp och i sådana fall förklaras. Utifrån ett förslag från växtskyddsrådet avser Kemikalieinspektionen anordna ett särskilt seminarium där det är möjligt att följa processen vid prövning av växtskyddsmedel och de bedömningar som görs från a till ö, Växtskyddsrådet understryker betydelsen om ökad transparens i processen vid framtagning av svenska positioner inom EU avseende omröstningar om godkännande av växtskyddsmedel (främst aktiva substanser). Växtskyddsrådet har med oro bl.a. sett på de minskade satsningarna på forsknings-, försöks- och utvecklingsverksamheten. Växtskyddsrådet vill särskilt understryka möjligheten att hitta former för en mer långsiktig finansiering av denna men även för andra behov t.ex. utifrån förslag för att förebygga och hantera ökade problem i ett förändrat klimat och för kunskapsoch kompetensförsörjning. 5
I diskussionerna pekades också på ett mer generellt problem med en negativ attityd i samhället till naturvetenskaplig utbildning och i synnerhet den agrara. Utifrån att utbildningarna inte är tillräckligt attraktiva vill växtskyddsrådet särskilt lyfta fram betydelsen av att på olika sätt stärka intresset. Växtskyddsrådet vill särskilt understryka behovet av en samlad och lätt tillgänglig databas med information om växtskyddsmedel inklusive Kemikalieinspektionens databas om godkända medel, användningsvillkor m.m. Detta gäller även behovet av information för att utveckla tillämpningen av IPM och användningen av alternativa metoder. Avseende IPM m.m. pågår ett pilotprojekt med utveckling av en webbportal Utifrån Strategin för växtskyddsmedels framtida betydelse för utvecklingen mot ett hållbart växtskydd är det enligt växtskyddsrådet angeläget att arbetet prioriteras samt kontinuerligt förankras i växtskyddsrådet. Växtskyddsrådet vill peka på möjligheten med att utveckla en hjälpreda för utformning och utplacering av skyddszoner för att minska riskerna med förluster av växtskyddsmedel genom ytavrinning. Brist på växtskyddsmedel mot flygsot och bladlöss och på tillgången till fysikaliska växtskyddsmedel är exempel som diskuterats där svensk odling snart kan få bekymmer för att hantera växtskyddet. För mer akuta situationer där ett effektivt växtskydd helt kommer att saknas kan växtskyddsrådet inte hantera och lösa de direkta problemen. Det saknas ett samlat ansvar för att effektivt kunna hantera frågan. Här kan växtskyddsrådet peka på de bekymmer som finns samt möjligen initiera viss verksamhet. Med nuvarande ordning är det även en utmaning för hur dessa frågor kan tas om hand av jordbruket och myndigheterna. 3.3 Strategiska frågor Under 2011 ägnades en del tid till att diskutera mer övergripande och principiella frågor. Hit hör frågor som har att göra med målkonflikter, vem det är som har att hantera dessa målkonflikter samt frågor om synen på och värderingen av risk. Målkonflikterna kan avse förhållandet mellan konkurrenskraft och miljömål eller mellan olika miljömål. Även om diskussionen under 2012 blev mer inriktad på specifika frågor var de övergripande frågorna fortsatt av stor betydelse. Som en mer utförlig bakgrund till diskussionerna under 2012 hänvisas till växtskyddsrådets rapport för 2011. De strategiska frågorna är enligt växtskyddsrådet av stor principiell grund och bör tas upp särskilt i diskussionerna med berörda departement. Den yttersta frågeställningen har att göra med den globala försörjningen där målkonflikten kan sägas vara den kortsiktiga tillgången till livsmedel kontra den långsiktiga möjligheten att behålla en fungerande produktionsresurs. Växtskyddsrådet avser inte att primärt hantera denna frågeställning även om frågan finns med i bakgrunden i den fortsatta diskussionen. Samtidigt är det tydligt att det är nödvändigt med en diskussion kring växtskyddets betydelse i det svenska samhället. I synnerhet frågan om jordbrukets konkurrenskraft har kommit upp på bordet i flera diskussioner. Hushållningssällskapen initierade en diskussion kring framtidens växtskydd där behovet av svensk konkurrenskraftig jordbruksproduktion 6
lyftes fram oavsett om den bedrivs konventionellt eller ekologiskt. Utgångspunkten i framförandet var till stor del att svensk produktion skulle ha likartade villkor som konkurrerande länder. Svenska växtskyddsproblem belystes. För att råda bot på den för jordbruksnäringen mycket besvärliga växtskyddssituationen framfördes att Sverige måste lämna sin isolationistiska växtskyddsposition och lita på de värderingar som görs av växtskyddsprodukter utanför landets gränser. Sverige ska utifrån det förda resonemanget följa de av EU gemensamt uppsatta målen och kraven på växtskyddet, men enbart i den takt som det sker i länder som det svenska jordbruket konkurrerar med. Kemikalieinspektionen kände inte igen sig i den bild som gavs av zon-arbetet utan menade att vi kommit längst i harmoniseringen i den norra zonen och att det främst är Sverige som driver på för en fortsatt harmonisering genom att bl.a. ta initiativ till att det utvecklas gemensam vägledning för riskbedömningen. En fråga som följts under året är diskussionen om användningen av s.k. neonikotinoider se även avsnitt 3.4.8, genom t.ex. betning mot vissa skadegörare i oljeväxter, majs och i flera trädgårdsgrödor. Enligt en EFSA 1 rapport kan användningen innebära risker för bin och EU-kommissionen föreslog till följd av denna att användningen av tre neonikotinoider skulle förbjudas. I samband med detta blev det en diskussion i växtskyddsrådet kring processen att utforma Sveriges ståndpunkter i EU-arbetet där fallet med neonikotinoider är ett exempel. Frågor ställdes om hur själva processen drivs och vilka överväganden som idag görs i beredningen inom regeringskansliet. Tas t.ex. ekonomisk hänsyn för den enskilde företagaren och för samhället. En god transparens av processen efterfrågades. Det framfördes att det t.o.m. är svårt att i efterhand få reda på Sveriges position. Växtskyddsrådet understryker betydelsen om ökad transparens i processen vid framtagning av svenska positioner inom EU. I rådet har tillgången till växtskyddsmedel relativt våra konkurrensländer diskuterats i flera omgångar. Växtskyddsrådet bedömer att det finns ett fortsatt behov av att få ett än bättre underlag över tillgängliga preparat och användningsområden i Sverige och viktiga konkurrentländer. Samtidigt är det relativt komplicerat och arbetskrävande att göra sådana jämförelser. En möjlighet att driva frågan vidare med djupare analyser är att den även tas upp inom arbetet med Strategin för växtskyddsmedel, se avsnitt 3.4.4. Tillgången till vissa växtskyddsmedel och diskussionen kring dessa framgår av avsnitt 3.4.6 En delfråga som återkommit är hanteringen av lagstiftningen vid godkännande av växtskyddsmedel i olika länder där bl.a. den relativt omfattande dispensgivningen fått ökat fokus. Beslut som fattas skulle åtminstone på kort sikt kunna påverka konkurrensförhållandena mellan olika länder. Angående dispenser har framförts att det finns en stor kritik från miljöorganisationer till den omfattande dispensgivningen inom EU. Det förekommer t.ex. dispenser för tidigare förbjudna ämnen med utpekade konsumentrisker. I Sverige ges de flesta dispenser för ämnen som är godkända inom EU och som tidigare varit godkända av Kemikalieinspektionen. Växtskyddrådet vill understryka behovet av och utvecklingen av harmoniseringen mellan länderna vid godkännande av växtskyddsmedel inom norra zonen och i vissa fall inom hela EU och att eventuella skillnader mellan olika länders bedömning fångas upp och i sådana fall förklaras. Frågan om export av miljöproblem har fortsatt aktualitet. 1 EFSA = European Food Safety Authority 7
Frågan om konkurrenskraft och miljömål kom också upp i samband med diskussioner om den nya handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel och uppdraget att införa vissa begränsningar av användningsområden i den nya förordningen, (förbuds diskussion om användningen strax före skörd för nedvissning i stråsäd, behandling av frukt och matpotatis efter skörd, användning av jorddesinfektionsmedel samt tillväxtreglerande medel i stråsäd, med undantag för råg). Här uttrycktes stora skillnader i åsikter inom växtskyddsrådet avseende lämpligheten att införa denna typ av begränsningar. Signalerna var enligt Kemikalieinspektionen tydliga för en sådan hållning och att det finns en ambition där minskat beroende utgör en grund och att den politiska viljan är stark för dessa begränsningar. Hushållningssällskapen menade att framtiden är osäker och frågade vad som händer om det skulle framkomma någon ny tillämpning som inte innebär några större risker för hälsa och miljö och som blir förbjuden, ska lagstiftningen då skrotas? Vidare pekades på svårigheten att ta ut mervärden. Lantbrukarnas Riksförbund, Spannmålsodlarna, Sveriges Lantbruksuniversitet och Svenskt Växtskydd tyckte att det är tveksamt att införa begränsningar av metoder, vilket kan begränsa utvecklingen. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund kan det finnas olika nivåer på synen på de angivna användningsområdena, där jorddesinfektionsmedel är det som är mest tveksamt. Svenskt Växtskydd lyfte fram att vi istället bör fråga oss vad som stimulerar innovation och utveckling. Enligt Jordbruksverket kunde en frivillig utveckling inom IPM (Integrated Pest Management) vara en väg som även öppnar för möjligheterna att få ut ett mervärde av olika aktörer på marknaden, t.ex. av kvarnindustrin. I diskussionen var inte Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen närvarande. Utifrån diskussioner kring förekomst av växtskyddsmedel i yt- och grundvatten togs frågan upp hur stora riskerna med växtskyddsmedlen verkligen är och vilken inverkan de t.ex. har på den biologiska mångfalden i ett vattendrag relativt andra risker t.ex. utsläpp från industrier. Detta föranledde en diskussion kring vad som kan anses vara acceptabelt. Här framfördes å andra sidan att kunskapsunderlaget är begränsat och det är viktigt att försiktighetsprincipen tillämpas. Växtskyddsrådet ägnade ett möte till att särskilt diskutera vattenskyddsområden, se avsnitt 3.4.11. Det finns en fortsatt ambition inom växtskyddsrådet att fånga hela bredden av möjligheter och problem för utveckling av ett hållbart växtskydd. Hit hör frågor om förebyggande växtskyddsåtgärder såsom växtförädling, val av utsäde, växtföljder etc. likväl som alternativa icke kemiska metoder för kontroll av ogräs och skadegörare. Den fytosanitära verksamheten är en annan del som har betydelse för att hindra och minska betydelsen av t.ex. nya skadegörare. Diskussion kring dessa frågor har hittills varit relativt begränsade även om de rymts t.ex. i diskussionen om en ny handlingsplan. Växtskyddsrådet vill även här särskilt lyfta fram betydelsen inom arbetet med Strategin för växtskyddsmedel som en viktig process för att driva dessa frågor vidare. Ett arbete vars resultat kontinuerligt bör diskuteras i växtskyddsrådet. Utifrån konkreta frågor t.ex. om handlingsplanen, förbudsdiskussionen och vattenskyddsområden har styrmedlen för att driva utvecklingen framåt såväl avseende bättre konkurrens som att minska miljö- och hälsoriskerna kommit upp på bordet. Det finns en relativt god samsyn inom växtskyddsrådet avseende behovet och nyttan av såväl rådgivning och information samt forsknings-, försöks-, och utvecklingsverksamhet. Sättet att jobba på en frivillig väg är ett möjligt vägval, 8
t. ex. med hjälp av IPM (Integrated Pest Management) för att kunna påverka utvecklingen positivt. Samtidigt har inom växtskyddsrådet vissa skillnader i synen på att använda sig av lagstiftning som styrmedel och hur den tillämpas tydliggjorts genom bl.a. förbudsdiskussionen. Det har framförts framförallt från odlarhåll en trötthet på ytterligare åtstramningar i form av lagstiftning bl.a. relativt de insatser som genomförts frivilligt under årens lopp inom t.ex. miljöområdet. Frågan rymmer också mål från regeringen till förenklingar av regelverket för producenterna och därmed en minskning av den administrativa bördan. Betydelsen av positiva incitament för att driva utvecklingen framåt har understrukits av flera representanter inom växtskyddsrådet. Trots vissa meningsskiljaktigheter menar växtskyddsrådet ändå att en rimlig kombination av olika styrmedel enligt tidigare handlingsprogram inom växtskyddsområdet ger förutsättningar för en positiv väg framåt. 3.4 Specifika frågor 3.4.1 Nationella handlingsplanen Jordbruksverket hade under 2012 ett uppdrag från regeringen om att utarbeta ett förslag till en nationell handlingsplan i enlighet med rådets direktiv (EG) nr 2009/128 om en hållbar användning av bekämpningsmedel. Frågan behandlades vid tre av växtskyddsrådets möten. Underlaget till diskussionerna var mer övergripande och principiella och växtskyddsrådet hade inte möjlighet att ta del av mer utvecklade och färdiga dokument. Viss kritik framfördes avseende de förseningar som varit förknippade med arbetet. Bland synpunkterna som lyftes fram i diskussionen var generationsmålet att inte exportera miljöpåverkan, nackdelar och fördelar med att gå före andra länder i miljöarbetet, nyttan med växtskyddsmedel, försiktighet med metodfixering, ambitionerna ur risksynpunkt, vetenskaplighet m.m. Det framfördes att vi inte får utforma mål som försvårar utvecklingen genom att komma i konflikt med befintliga EU-regler. Det påmindes också om att det är fråga om ett minimidirektiv och att nå längre kräver nationella åtgärder samt att det t.ex. inte räcker med ett övergripande mål om en bibehållen risktrend. Diskussionen kom att koncentreras till stor del kring målen med i huvudsak utgångspunkt från de mål som finns formulerade i tidigare handlingsprogram. Det uttrycktes i diskussionerna bl.a. tveksamhet kring begränsningen av mål kring växtskyddsmedel och konsumtion av inhemska livsmedel. Skälet var att vi inte äger frågan t.ex. med konsumtion av importerade livsmedel. Frågan om konkurrenskraft relativt miljöambitionerna togs upp. Det uttrycktes åsikter om behovet av att vi får ett trovärdigt program som kan få acceptans i jordbruket och som även innebär att den svenska odlingen kan överleva. Behovet av att skapa förståelse och få med olika intressenter i det framtida arbetet var återkommande i diskussionen. Det fanns också önskemål om mer konkreta åtgärder där det tydligt framgår vem som ska genomföra dessa och hur de ska finansieras. 3.4.2 Vissa begränsningar i användningen Det framfördes att eftersom direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel är ett minimidirektiv kan ytterligare steg tas t.ex. genom att flytta upp natio- 9
nella krav till den svenska förordningstexten eller nationella handlingsplanen. I detta sammanhang hänvisades till nuvarande handlingsprogram som innehåller formuleringar om vissa begränsningar i användningen. Hit hörde användningen av jorddesinfektionsmedel, behandling av frukt efter skörd, tillväxtreglerande medel i stråsäd samt ogräsbehandling och nedvissning av stråsäd med hjälp av glyfosat innan skörd. Jordbruksverket fick i samråd med Kemikalieinspektionen också under året ett uppdrag att göra en konsekvensbeskrivning av sådana inskränkningar. Frågan väckte intensiva diskussioner inom växtskyddsrådet, som tidigare redovisats under strategiska frågor i avsnitt 3.3, med skilda åsikter, alltifrån att det är en rimlig väg att gå till att det ger helt fel signaler. 3.4.3 IPM (Integrated Pest Management) Utvecklingen av IPM ingår som en del i paketet till direktiv 2009/128/EG för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Diskussionen i växtskyddsrådet utgick från ett förslag som innebär att kontrollpunkterna i systemet görs som frågor i miljöhusesynen och besvaras med ett ja (eller nej) samt att det ska finnas ett tillägg i sprutjournalen. I sprutjournalen ska man anteckna vad som bekämpas dvs. vilken skadegörare eller ogräs samt eventuellt också något om resultatet av bekämpningen. Avseende IPM betonades från flera i växtskyddsrådet vikten av att det skulle utvecklas till att ge ett mervärde relativt nuvarande förhållanden. Betydelsen av att få med lantbrukarna i såväl utveckling som tillämpning underströks, vilket även gällde framtagande av ett gediget material där ekonomin är central. Det pekades på att det är centralt att öka kunskaperna hos de som sprutar och att systemet omfattar alla yrkesmässiga användare. Som naturlig bas i IPM lyftes fram de frivilliga IPM-koncept som redan finns på den svenska marknaden. Här uttrycktes en oro för att konceptet inte utvecklats som det skulle. Konkreta grödspecifika krav skulle dessutom underlätta tillämpningen. Frågor ställdes om det finns incitament för producenterna att tillämpa IPM. Betydelsen av fältvandringar, behörighetsutbildningar, grödspecifika utbildningar m.m. för att skapa förståelse bland odlarna underströks av flera ledamöter. Det uttrycktes också en viss oro när det gäller tiden för implementeringen och informationen till producenterna. 3.4.4 Strategi för växtskyddsmedel Jordbruksverket har efter samråd med Kemikalieinspektionen under 2011 föreslagit en strategi för hur jordbruks- och trädgårdsnäringen i framtiden kan vara förberedd när växtskyddsmedel fasas ut från marknaden, bl.a. genom att alternativa växtskyddsmedel eller metoder finns tillgängliga. Den presenteras i Jordbruksverkets rapport Strategi för växtskyddsmedel Förslag till en arbetsmetod, Rapport 2011:38. Syftet med strategin var enligt uppdraget att behålla förutsättningarna för en konkurrenskraftig produktion. Under 2012 hade Jordbruksverket återigen ett regeringsuppdrag att efter samråd med KemI att vidareutveckla strategin och bl.a. koncentrera arbetet på åtgärderna. Arbetet i övrigt med risk- och konsekvensanalyser skulle påbörjas. Strategiarbetet på SJV startade relativt sent och en avstämning och rapportering gjordes i början av december 2012 varför frågan bara i diskuterats helt kort i växtskyddsrådet. 10
Utifrån strategins framtida betydelse är det enligt växtskyddsrådet angeläget att arbetet prioriteras samt kontinuerligt förankras i växtskyddsrådet. Förankringen av strategiarbetet genom medverkan från flera aktörer är enligt växtskyddsrådet viktig. Här vill även växtskyddsrådet understryka behovet av budgetmedel enligt de förslag som lämnats. 3.4.5 Tillämpning av lagstiftning och konkurrenskraft Den svenska tillämpningen av förordningen (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden väckte frågor inom växtskyddsrådet och där synen på denna kan skilja sig åt. Det finns inom växtskyddsrådet en samsyn på att utveckla en harmonisering av tillämpningen av lagstiftningen inom den norra zonen men även för vissa växtskyddsmedel för hela EU. En fråga som Sverige också drivit på. I vissa delar kan denna fråga vara mer komplex och det kräver eftertanke vad harmoniseringen innebär. Växtskyddsrådet har ambitionen att i sitt fortsatta arbete ytterligare se på förordningen och dess tillämpning. Ett förslag inför våren 2013 är att hålla ett särskilt seminarium anordnat av Kemikalieinspektionen där det är möjligt att följa processen vid prövning av växtskyddsmedel och de bedömningar som görs från a till ö, t.ex. prövningen av Pirimor, se avsnitt 3.4.6. 3.4.6 Tillgången till vissa växtskyddsmedel Under året har växtskyddsrådet upprepat diskuterat den akuta frågan om tillgången till vissa växtskyddsmedel och oftast i relation till vad som händer i våra konkurrentländer. Växtskyddsrådet bedömer att det finns ett behov av ytterligare analyser för att på djupet se på orsakssammanhangen varför medel inte blir tillgängliga i Sverige men finns i våra konkurrentländer och i vissa fall tvärtom. Aktuella frågor är t.ex. om det finns skillnader i bedömningen från beslutande myndigheter, ser ansökan från företagen olika ut mellan olika länder, företagens syn på marknaden i Sverige relativt andra länder, andra orsaker till att företagen inte söker m.m. Denna fråga bör tas upp främst i arbetet med Strategin för växtskyddsmedel, men är även aktuell i växtskyddsrådets fortsatta verksamhet, se även avsnitt 3.3. För närvarande finns inte resurser inom växtskyddsrådet att göra sådana analyser. Nästa steg är hur frågorna om tillgången till medel ska drivas vidare om orsakerna till rådande förhållanden har klargjorts. Hur ska man agera om t.ex. växtskyddsföretagen bedömer att det inte finns lönsamhet? Vilka ytterligare möjligheter finns till finansiering eller stöd av t.ex. försöks-och utvecklingsverksamhet? Vem kan och tar den ledande rollen för att driva frågan ytterligare framåt mot en lösning? Hittills har växtskyddsrådet genom att ta upp frågorna visat på problematiken vilket kan vara av värde för att starta processer. Det framgår dock tydligt att dessa frågeställningar inte faller inom rådets nuvarande mandat att direkt hantera och hitta lösningar på. Med nuvarande ordning är det även en utmaning för hur dessa frågor kan tas om hand av jordbruket och myndigheterna. På lite längre sikt och kontinuerligt framöver bör arbetet inom Strategin för växtskyddsmedel och dess resultat innebära en mer systematisk genomgång av problemen och även visa på möjliga lösningar. En fråga som följt med diskussionerna är vilka bedömningar som avgör om ett företag ansöker om godkännande eller inte. Vid en särskild genomgång framgick 11
att grunden för om ett företag ska söka om godkännande av ett växtskyddsmedel är strikt marknadsmässiga med bedömningar av varje produkt, eller åtminstone produktgrupp, som måste bära sina egna kostnader. Företagen kan inte göra insatser där de inte får igen pengarna för sina investeringar. I diskussionen om betningsmedel hänvisades också till förhållandet med upprepade avslag för en produkt i Sverige, som är godkänd i Danmark och Finland som skäl att inte söka. I nedanstående sammanfattas några av de problem som diskuterats Brist på medel för bekämpning av bladlöss (Pirimor) Sverige har inför växtodlingssäsongen 2013 ingen registerad selektiv insekticid med en säker effekt mot bladlöss i ett flertal grödor likt den nyligen avregistrerade produkten Pirimor. Pirimor ökar möjligheten till att behovsanpassa bekämpningen av bladlöss. Produkten är godkänd i Danmark med en rad användningsvillkor. Det finns nu en ansökan till Kemikalieinspektionen om ömsesidigt godkännande där dock sökande företag ska göra kompletteringar avseende skyddet av ytvattnet. Denna typ av medel är också av stor betydelse i olika nischgrödor och det pekades i diskussionerna bl.a. på odlingssäkerheten vid odling av gröna ärter. Ett stopp innebär också att det blir en större användning av produkter som är mindre effektiva samtidigt som de har mindre selektivitet. Brist på medel för bekämpning av flygsot i stråsäd Brist på växtskyddsmedel för betning av flygsot kan bli ett stort problem både för konventionell som ekologisk produktion. Inför säsongen 2013 fanns det behov av betning mot flygsot men tack vare att Svenska Utsädesföretagens Förening (SVUF) ansökt och beviljats en akut 120-dagars dispens är den akuta situationen för 2013 avvärjd. Problemet blir åter mer akut inför 2014. Ett nytt preparat är inlämnat för bedömning men det finns frågetecken kring godkännandet då den aktiva substansen ännu inte finns upptagen på positivlistan. Ökade problem med gulrost och tillgången på kurativa medel Ett kurativt medel kommer att försvinna eftersom växtskyddsföretaget inte ansöker om fortsatt godkännande. Det kommer sannolikt att innebära att behovsanpassade bekämpningar blir svåra att göra i framtiden om inte nya medel godkänns. Andra användningar som tagits upp i diskussionen är: behovet av åtgärder för att säkra övervintringen genom tillväxtreglering som kontrollerar grödans tillväxt på hösten så att den inte når känsliga stadier, att det för kontroll av svartpricksjuka i gurkodlingen kan komma att saknas effektiva medel att möjligheten att bedriva effektiv och lönsam gräsfröodling är begränsad bero-ende på avsaknad av vissa växtskyddsprodukter. 3.4.7 Fysikaliska växtskyddsmedel och allmänkemikalier För fysikaliskt verkande medel fanns tidigare ett nationellt undantag för produkter som verkade på enbart fysikalisk väg. Sverige har i EU inte fått något gehör för ett 12
svenskt förslag att införa motsvarande undantag i den nya förordningen om växtskyddsmedel. De svenska reglerna upphörde 2011 när förordningen började tilllämpas. Det bedömdes att det inte fanns någon rättslig möjlighet till övergångsregler. Sverige har drivit på för en pragmatisk tolkning av definitionen inom EU. Allmänkemikalier (basic substances) som används i växtskyddssyfte kan få ett icke tidsbegränsat EU-godkännande med ett förenklat förfarande. För detta ställs vissa krav t.ex. att de inte har farliga egenskaper, inte huvudsakligen används för växtskyddsändamål och inte marknadsförs som växtskyddsmedel. Enligt växtskyddsrådet är det ett stort problem att dessa produkter som använts tidigare utan godkännande nu inte kan användas och betydelsen att hitta en lösning underströks. Kemikalieinspektionen möjliggjorde ansökningar med en förenklad procedur och lägre avgifter samt att sådana ansökningar skulle prioriteras. Under försommaren 2012 beslutades om en dispens för såpor och paraffinoljor dock endast till den ekologiska odlingen och till verksamhet ansluten till IP Sigill. Det framkom att intresset från företagen att komma in med ansökningar om godkännande verkar vara litet. Sammanfattningsvis noterades att växtskyddsrådet uppmuntrat till aktiviteter men inte kan göra så mycket mer för tillfället. Att få företag att ansöka om godkännande är fortfarande ett problem. Avseende lågriskämnen och allmänkemikalier som får användas i växtskyddssyfte har kommissionen nu, efter påtryckning från bl.a. Nederländerna och Sverige, påbörjat arbetet med att fram en vägledning och föreslå kriterier med deltagande från Sveriges Lantbruksuniversitet. 3.4.8 Neonikotinoider Användningen av neonikotinoider har varit föremål för främst information vid flera möten. De används bl.a. som betningsmedel för kontroll av vissa insekter i t.ex. sockerbetor och oljeväxter men också i flera trädgårdsgrödor. Det misstänks att de kan ha negativa effekter på bin. Med hjälp av EFSA och rapportörländerna ska bl.a. vägledningsdokument för riskbedömning tas fram och nuvarande riskbedömning ses över för samtliga neonikotinoider på marknaden. Utifrån en genomgång av riskerna från EFSA kan det bli fråga om begränsningar. Det betonades från växtskyddsrådet att ett helhetsperspektiv tas i dessa frågor där begränsningar kan påverka lönsamheten men även ge en ökad användning av andra växtskyddsmedel. Under våren 2013 har EU-kommissionen drivit frågan att förbjuda användningen för flera användningsområden. 3.4.9 Behovet av forsknings- försöks- och utvecklingsverksamhet eller annan verksamhet för utveckling av ett hållbart växtskydd Forsknings-, försöks- och utvecklingsverksamheten är enligt växtskyddsrådets mening en viktig förutsättning för utveckling mot en hållbar och konkurrenskraftig växtodling. Hit hör även kontinuerlig tillämpad uppföljning av t.ex. olika växtskyddsstrategier genom försök. Signalerna har varit oroande framförallt avseende den kortsiktiga osäkerheten kring finansieringen av den mer tillämpade forsknings-, försöks- och utvecklingsverksamheten. Som exempel kan nämnas SLF (Stiftelsen Lantbruks Forskning) där en stor del av tidigare finansiering upphörde inför 2013. Även om SLF presenterat en mer positiv bild för framtiden med nya finansiärer och medel via Formas 2 är det inte givet att växtskyddsfrågorna får lika stor plats. I olika utredningar har behov av insatser föreslagits som t.ex. i 2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 13
Jordbruksverkets rapport Strategi för växtskyddsmedel Förslag till en arbetsmetod, Rapport 2011:38, där det pekades på ett behov av cirka 25 miljoner kronor årligen för att klara konkurrenskraftig produktion när växtskyddsmedel fasas ut. Utfallet hittills är relativt svagt. Växtskyddsrådet finner det också viktigt att det finns god kompetens och kontinuitet hos genomförare som kan ta hand om olika uppdrag vilket inte underlättas av stora variationer eller ryckighet i finansieringen. Det finns även en del förslag till åtgärder i Jordbruksverkets rapport Vässa växtskyddet för framtidens klimat, rapport 2012:10 som inte kunnat initieras pga. brist på medel. Den nya EU-lagstiftningen innehåller också krav på att utveckla och använda IPM i odlingen men även alternativa metoder. Växtskyddsrådet vill särskilt understryka möjligheten att hitta former för en mer långsiktig finansiering av forsknings- försöks- och utvecklingsverksamhet inom växtskyddsområdet men även för andra behov för ytterligare stärka utvecklingen av ett hållbart växtskydd. Det kan här ändå noteras att regeringen gett Formas i uppdrag att med utgångspunkt i en kunskapsöversikt och i en kartläggning av pågående forskning och utveckling inom växtskyddsområdet identifiera forsknings- och utvecklingsbehov för en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsproduktion. Detta uppdrag ska redovisas först 2014. 3.4.10 Kunskaps- och kompetensförsörjning Växtskyddsrådet vill åter lyfta fram frågan om rekryteringsproblem av ny kompetens inom växtskyddsområdet såväl för myndigheter som i olika organisationer. Behovet av växtskyddskompetens utifrån bl.a. nya krav vid myndigheterna när det gäller utveckling och tillämpning av lagstiftningen, till rådgivnings- och informationsverksamhet och för att genom forsknings- och utvecklingsverksamhet ta fram nya kunskaper har ökat. Växtskyddsrådet vill även understryka behovet av särskilda eller kompletterande utbildningar om växtskyddsmedels egenskaper och användning. I diskussionerna pekades också på ett mer generellt problem med en negativ attityd i samhället till naturvetenskaplig utbildning och i synnerhet den agrara. Det kunde t.ex. avse råd inför val till gymnasieutbildning. Utifrån att utbildningarna inte är tillräckligt attraktiva vill växtskyddsrådet särskilt lyfta fram betydelsen av att på olika sätt stärka intresset. 3.4.11 Vattenskyddsområden Växtskyddsrådet har tagit upp problematiken kring vattenskyddsområden, där växtskyddsrådets hela möte i december 2012 ägnades åt denna fråga. Vid detta möte inbjöds även representanter från andra myndigheter och organisationer. Frågan belystes allsidigt från olika håll genom att växtskyddsrådet; från Sveriges Lantbruksuniversitet fick en bild av situationen med växtskyddsmedel i grundvatten och ytvatten, att Havs- och Vattenmyndigheten presenterade den nya myndigheten och tankar avseende dess framtida arbete med vattenskyddet, att jordbruket genom Lantbrukarnas Riksförbund visade på konsekvenser av tillämpningen av lagstiftningen och möjligheter att hantera problematiken 14
samt att naturvården genom Naturskyddsföreningen gav sin syn med utgångspunkt att rätten till rent vatten som en gemensam resurs. Det blev därefter en bred diskussion där alltifrån övergripande till mer detaljerade frågor diskuterades. Det uppfattades finnas en positiv vilja vid mötet att komma framåt och hitta pragmatiska lösningar på problematiken. Betydelsen av rent vatten som grund för eventuella åtgärder lyftes här fram. Havs- och Vattenmyndigheten var tydlig med att myndigheten har det nationella ansvaret för hanteringen av vattenskyddsområden. Det framfördes från flera vid mötet ett stort behov av central vägledning och att kommunerna i sin hantering får ett bra stöd från myndigheter och universitet. Förhållandet att kommuner kunde bedöma liknande förhållanden på olika sätt var inte tillfredsställande. Samtidigt efterfrågades från flera håll att det i hanteringen av vattenskyddsområden tas hänsyn till lokala förhållanden. Det framfördes t.ex. att åtgärder bör utformas utifrån riskerna och storleken på problemen. Slutligen pekades på behovet av skillnader i synen på hur frågan hanteras avseende ytvatten respektive grundvatten. Detta möte utformades mer som ett seminarium med lika många deltagare utifrån som ordinarie deltagare i växtskyddsrådet. Det blev genom detta en relativt neutral mötesplats för att lyfta ett särskilt problemområde och som av flera deltagare upplevdes som positivt. 3.4.12 Projekt skyddszoner Växtskyddsrådet tog 2011 initiativ till ett projekt Ytavrinning av växtskyddsmedel i Sverige och lämpliga motåtgärder. Projektet genomfördes av Sveriges Lantbruksuniversitet och finansierades av Jordbruksverket. Syftet var att göra en kunskapssammanställning av problematiken och möjligheterna med skyddszoner. Rapporten presenterades hösten 2012 och mottogs mycket positiv av växtskyddsrådet. Den har översatts till engelska och spridits bl.a. till växtskyddsrådets medlemmar. Bland slutsatserna i rapporten diskuterades användningen av FOCUS-modellens R1 scenario (underlag vid prövningen av växtskyddsmedel) där rapporten ger en hel del kritik och tveksamheten till att använda generella fasta skyddszoner. Växtskyddsrådet var överens om att inte rusa framåt med nya åtaganden redan vid detta möte utan låta frågan sätta sig. Hur frågan ska drivas vidare är bl.a. beroende av hur lagstiftningen för spridning av växtskyddsmedel utvecklas och ska tillämpas eller om det uppkommer sådana krav för att en produkt ska kunna godkännas. Frågan har även kopplingar till problematiken med förluster av växtnäring främst fosfor men kan även inkludera frågor om biologisk mångfald. Enligt växtskyddsrådet är en väg framåt som kan övervägas en utveckling av en hjälpreda för utformning och utplacering av skyddszoner. I en sådan utveckling bör om möjligt frågor om växtnäring och biologisk mångfald integreras. 3.4.13 Grupp användningsvillkor Växtskyddsrådet var överens om att inrätta en grupp som kan diskutera särskilda användningsvillkor i samband med godkännande av växtskyddsmedel. Det är meningen att gruppen vid behov skulle komma in tidigt i prövningen av godkännande av växtskyddsmedel, men den får inte bli ett hinder i godkännandeprocessen och förlänga den. 15