POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län? Hur nöjda är medborgarna? 1
2
Korta fakta Kronobergs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala politikerna i Kronoberg. Vilka är de? Vilka är det som lägger merparten av sin tid på att ta ansvar för allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Kronoberg? De allra flesta, 97 procent av de över 1 100 förtroendevalda i Kronoberg, är fritidspolitiker och sköter därmed sina uppdrag vid sidan av studier eller ordinarie arbeten. De flesta samhällsgrupper är väl representerade bland de förtroendevalda. Till exempel är gruppen utrikes födda bättre representerad än i landet i stort, och även gruppen småbarnsföräldrar är väl representerad. Var tionde kommunpolitiker har barn under 6 år. I rapporten redovisas även hur nöjda medborgarna är med den kommunala verksamheten och vilket förtroende de har för lokalpolitikerna. Den lokala demokratin och den kommunala verksamheten får högt betyg samtidigt som de förtroendevalda, som ju är ytterst ansvariga för hur verksamheten fungerar, paradoxalt nog får lägre betyg. Så ser det ut i Kronoberg liksom i landet i sin helhet. 3
Innehåll Vilka är de förtroendevalda i Sverige?... 5 Fler kommuner med jämn könsfördelning... 5 Flertalet är fritidspolitiker... 7 Högt valdeltagande i Kronoberg... 8 Kronoberg har 1 119 förtroendevalda... 8 varav 97 procent är fritidspolitiker... 9 Vilka är de förtroendevalda i Kronobergs kommuner?... 10 Ljungby, Markaryd och Växjö har jämnast könsfördelning... 10 Växjö har flest unga... 11 Utrikes födda är relativt väl representerade... 11 Många är gifta... 12 Markaryd har största andelen småbarnsföräldrar... 12 Hälften är anställda i näringslivet... 12 Många är välutbildade... 13 Vilka är de förtroendevalda i Landstinget Kronoberg?... 14 Könsfördelningen är jämn... 14 De arbetar i många sektorer i samhället... 14 Sammanfattning av de förtroendevalda i Kronoberg... 16 Förtroendet för lokalpolitiker och verksamheten... 17 Sju av tio i Sverige är nöjda med den kommunala demokratin... 17 Medborgarna är nöjda med verksamheten... 18 Sammanfattande kommentarer - förtroende... 19 4
Vilka är de förtroendevalda i Sverige? Statistiska centralbyrån (SCB) har under 2011 genomfört en undersökning om de förtroendevalda i Sveriges kommuner och landsting 1. Undersökningen har gjorts med finansiellt stöd från Sveriges Kommuner och Landsting. Analyserna är baserade på uppgifter som landets samtliga kommuner och landsting har skickat in till SCB. Undersökningen visar att antalet förtroendevalda i kommunerna har minskat med omkring 1 000 personer till cirka 38 000 sedan den förra undersökningen år 2007. I landstingen har antalet förtroendevalda ökat marginellt till knappt 4 600 under samma tid. Fler kommuner med jämn könsfördelning Kvinnor, unga och utrikes födda är underrepresenterade bland de förtroendevalda. Andelen kvinnor har dock ökat med en procentenhet jämfört med undersökningen 2007 och utgör nu 43 procent. Könsfördelningen brukar betraktas som jämn då andelen kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. I totalt 208 av landets 290 kommuner är andelen kvinnliga förtroendevalda högre än 40 procent vilket är en ökning med cirka 30 kommuner sedan år 2007. Landstingen har en jämnare könsfördelning bland de förtroendevalda än kommunerna och andelen kvinnor är som tidigare undersökning 48 procent. Diagram 1 visar köns- och åldersfördelningen bland de förtroendevalda. Noterbart är att könsfördelningen är förhållandevis jämn i gruppen mellan 18 och 50 år. 1 I denna rapport används ordet landsting som ett samlingsnamn för landsting och regioner. 5
Diagram 1 Antal förtroendevalda i kommunen efter kön och ålder. År 2011 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90 man kvinna Jämfört med hela befolkningen är unga i åldrarna 18-29 år underrepresenterade bland de förtroendevalda i såväl kommuner som landsting. SCB:s statistik visar att Stockholms län har den högsta andelen unga förtroendevalda tillsammans med storstadsområdena Göteborg och Malmö och universitetsstäder som Umeå, Karlstad, Växjö och Uppsala. Gruppen förtroendevalda i åldern 65 år och äldre har ökat sedan 2007 i både kommuner och landsting. I kommunerna är denna grupp inte längre underrepresenterad totalt sett. Åldersstrukturen bland de förtroendevalda åren 2003, 2007 och 2011 visas i diagram 2 där en stark representation för gruppen 50- och 60-åringar framgår. Åldersfördelningen är stort sett densamma vid varje tillfälle, även om kurvan har förskjutits framåt med fyra års intervall. Diagram 2 Förtroendevalda i kommunerna efter ålder år 2003, 2007 och 2011. Andel 4 Procent 3 2 1 0 18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90+ år 2011 år 2007 år 2003 6
Utrikes födda är underrepresenterade, men jämfört med 2007 års undersökning är andelen oförändrad. Andelen är högst i Stockholmsområdet och i södra delarna av landet medan Norrlandslänen har en något lägre andel. Dock har Norrlandslänen även en lägre andel utrikes födda totalt sett i hela befolkningen vilket gör att utrikes födda är relativt väl representerade. Däremot är Haparanda den kommun som har den största andelen utrikes födda bland de förtroendevalda i hela landet, 27 procent. Gruppen är dock underrepresenterad i förhållande till sin andel av befolkningen. Flertalet är fritidspolitiker Majoriteten av de förtroendevalda i kommuner och landsting sköter sina uppdrag på fritiden vid sidan av studier och ordinarie arbete. I kommunerna utgör fritidspolitikerna 97 procent medan motsvarande siffra i landstingen är 94 procent. Offentliganställda är överrepresenterade medan knappt hälften av politikerna är sysselsatta i det privata näringslivet. Gifta förtroendevalda är överrepresenterade jämfört med befolkningen i övrigt. Var tionde är småbarnsförälder vilket gör denna grupp endast marginellt underrepresenterad. Högsta andelen förtroendevalda småbarnsföräldrar finns i Stockholms, Uppsala, Örebro och Västerbottens län. Personer med eftergymnasial utbildning är överrepresenterade bland de förtroendevalda i kommunerna och än mer i landstingen. Utbildningsnivån är högst i storstadsområdena och universitetsstäderna samt i Halland och på Gotland. 7
Högt valdeltagande i Kronoberg Valen till kommun- och landstingsfullmäktige ger medborgarna möjlighet att påverka vilken politik som ska föras på lokal och regional nivå. Eftersom kommuner och landsting ansvarar för en stor del av välfärdssektorn innebär det ett mer direkt inflytande över vardagsnära tjänster som vård, skola och omsorg. Fullmäktigeledamöterna är folkvalda medan ledamöter i styrelser och nämnder tillsätts av fullmäktige bland de förtroendevalda. Valdeltagandet varierar mellan olika samhällsgrupper men är generellt sett högt i Kronoberg liksom i övriga Sverige, både i kommun- och landstingsvalet. Det varierar från 78 procent i Markaryd till 84 procent i Växjö. Inom kommunerna finns det också skillnader mellan olika valdistrikt, det vill säga att valdeltagandet skiljer sig åt mellan olika geografiska områden i kommunerna. Växjö har den största differensen mellan det lägsta och högsta valdeltagandet. Tabell 1 Valdeltagande och differens inom kommun (procent) 2010 Kommuner Valdeltagande Differens Alvesta 81 18 Lessebo 82 8 Ljungby 80 15 Markaryd 78 11 Tingsryd 79 10 Uppvidinge 79 7 Växjö 84 28 Älmhult 82 15 Kronobergs läns landsting 81 Hela riket kommunvalet 82 Hela riket landstingsvalet 81 Kronoberg har 1 119 förtroendevalda Det finns 999 kommun- och 120 landstingspolitiker i Kronoberg. Det går alltså i genomsnitt 184 invånare på varje kommunpolitiker vilket är ungefär som 8
rikssnittet. Siffran kan jämföras med riksdagen där det går 27 000 invånare per riksdagsledamot. I flertalet kommuner i Kronoberg är det fler politiker per invånare än i genomsnittskommunen i landet som helhet. Högst andel har de mindre kommunerna Lessebo, Markaryd och Uppvidinge. Där är ungefär var hundrade invånare lokalpolitiker. Ljungby och Växjö, som är länets två folkrikaste kommuner, har en lägre andel förtroendevalda. I Landstinget Kronoberg är det av naturliga skäl betydligt färre politiker per invånare än i kommunerna, men de är ändå fler än i övriga landsting. Tabell 2 Antal förtroendevalda och invånare per förtroendevald 2011 Kommuner Antal förtroendevalda Invånare per förtroendevald Alvesta 124 152 Lessebo 87 94 Ljungby 131 208 Markaryd 96 100 Tingsryd 91 134 Uppvidinge 89 104 Växjö 278 299 Älmhult 103 151 Alla kommuner i Kronoberg 999 184 Kronobergs läns landsting 120 1 533 Hela riket (kommuner) 38 012 186 Hela riket (landsting) 4 579 1 838 varav 97 procent är fritidspolitiker Totalt 35 personer i kommunerna och tre i landstinget har ett hel- eller deltidsuppdrag som politiker (tre procent). Det betyder att av de 1 119 förtroendevalda är det 1 081 (97 procent) som sköter sina uppdrag på fritiden vid sidan av studier eller ordinarie arbeten. Tabell 3 Antal förtroendevalda på heltid, deltid och fritid 2011 Kommuner Heltid Deltid Fritid Alvesta 1 5 118 Lessebo 1 0 86 Ljungby 2 1 128 Markaryd 1 1 94 Tingsryd 1 2 88 Uppvidinge 1 1 87 Växjö 5 10 263 Älmhult 1 2 100 Alla kommuner i Kronoberg 13 22 964 Kronobergs läns landsting 3 0 117 9
Vilka är de förtroendevalda i Kronobergs kommuner? Det är bra om sammansättningen av förtroendevalda återspeglar befolkningens sammansättning, bland annat när det gäller kön, ålder, utbildning, inkomst och födelseland. Olika grupper har olika erfarenheter och perspektiv vilket är en resurs i beslutsfattandet. I stort motsvarar sammansättningen i Kronobergs kommuner den genomsnittliga, även om den förstås varierar mellan kommunerna. Ljungby, Markaryd och Växjö har jämnast könsfördelning Kronoberg har en ojämnare könsfördelning bland de förtroendevalda än landet som helhet. Män är överrepresenterade i samtliga kommuner även om det finns tydliga variationer kommunerna emellan. Ljungby, Markaryd och Växjö har en jämnare könsfördelning än den genomsnittliga kommunen i Kronoberg till skillnad från Tingsryd som har två tredjedelar män bland de förtroendevalda. I Ljungby har andelen kvinnor ökat med sex procentenheter sedan undersökningen 2007 Tabell 4 Kön (procent) år 2011 Kommun Män Kvinnor Jmf 2007 kvinnor Alvesta 65 35-2 Lessebo 60 40-3 Ljungby 55 45-6 Markaryd 55 45 1 Tingsryd 67 33 12 Uppvidinge 63 37 3 Växjö 55 45-2 Älmhult 58 42-2 Alla kommuner i Kronoberg 59 41 0 Hela riket 57 43 10
Växjö har flest unga Åldersfördelningen följer samma mönster som landet som helhet. Framför allt är de unga (18-29 år) underrepresenterade. Växjö har en något jämnare åldersfördelning och en betydligt högre andel yngre förtroendevalda än landet som helhet. Andelen förtroendevalda personer över 65 år är dock lägre i Kronobergs kommuner landet som helhet, vilket Tingsryd är ett tydligt exempel på. Tabell 5 Ålder (procent) 2011 Kommun 18-29 år 30-49 år 50-64 år 65 år - Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn Alvesta 5 17 33 31 44 26 18 26 Lessebo 3 17 24 30 46 26 26 27 Ljungby 4 18 30 32 46 25 21 26 Markaryd 9 16 30 29 33 25 27 29 Tingsryd 4 15 30 27 44 26 22 32 Uppvidinge 9 16 24 30 44 25 24 29 Växjö 17 23 29 32 34 23 20 22 Älmhult 5 17 24 33 46 24 25 26 Alla kommuner i Kronoberg 9 20 28 31 41 24 22 25 Hela riket 8 20 32 33 37 24 23 23 Utrikes födda är relativt väl representerade Utrikes födda är bättre representerade i Kronoberg än i riket i stort. Variationerna är dock relativt stora kommunerna emellan. Växjö har den högsta andelen utrikes födda förtreondevalda. Där motsvarar de nästan sin andel av befolkningen. Tabell 6 Utrikes födda (procent) 2011 Kommun Förtroendevalda Befolkningen Alvesta 10 14 Lessebo 10 16 Ljungby 8 15 Markaryd 10 18 Tingsryd 7 10 Uppvidinge 8 15 Växjö 15 16 Älmhult 8 15 Alla kommuner i Kronoberg 11 15 Hela riket 9 17 11
Många är gifta Gifta personer är överrepresenterade i samtliga kommuner i Kronoberg liksom i övriga landet. I Uppvidinge är till exempel 72 procent av de förtroendevalda gifta medan motsvarande andel bland alla invånare i kommunen är 48 procent. Tabell 7 Andel gifta (procent) 2011 Kommun Förtroendevalda Befolkningen Alvesta 65 49 Lessebo 68 49 Ljungby 60 47 Markaryd 64 48 Tingsryd 55 45 Uppvidinge 72 48 Växjö 54 44 Älmhult 71 48 Alla kommuner i Kronoberg 62 46 Hela riket 60 43 Markaryd har största andelen småbarnsföräldrar Småbarnsföräldrar är relativt väl representerade i kommunerna, särskilt i Ljungby, Markaryd och Tingsryd. Tabell 8 Småbarnsföräldrar (procent) 2011 Kommun Förtroendevalda Befolkningen Alvesta 7 11 Lessebo 8 11 Ljungby 12 11 Markaryd 18 10 Tingsryd 10 8 Uppvidinge 10 10 Växjö 9 12 Älmhult 12 12 Alla kommuner i Kronoberg 10 11 Hela riket 10 11 Hälften är anställda i näringslivet Hälften av de förtroendevalda i Kronoberg arbetar i den privata sektorn, vilket är något mer än i Sverige som helhet. I Markaryd, Uppvidinge och Älmhult är det över 60 procent. I likhet med övriga landet är kommunanställda väl representerade i Kronoberg. Den största andelen finns i Lessebo. 12
Tabell 9 Anställningssektor (procent) 2011 Sektor Statlig Kommun Landsting Privat Kommunalt bolag Alvesta 4 41 6 44 5 Lessebo 8 42 2 49 0 Ljungby 7 39 2 52 0 Markaryd 3 30 3 61 3 Tingsryd 11 30 6 53 0 Uppvidinge 7 26 3 64 0 Växjö 15 41 3 40 1 Älmhult 5 32 0 63 0 Alla kommuner i Kronoberg 9 37 3 50 1 Hela riket 10 35 6 47 2 Många är välutbildade I samtliga kommuner i Kronoberg liksom i landet som helhet är personer med eftergymnasial utbildning överrepresenterade bland de förtroendevalda, samtidigt som de med endast förgymnasial utbildning är underrepresenterade. Växjö har högst andel förtroendevalda med eftergymnasial utbildning. Tabell 10 Utbildningsnivå (procent) Utbildning Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Valda Befolkning Valda Befolkning Valda Befolkning Alvesta 13 25 45 53 42 23 Lessebo 10 29 50 50 40 21 Ljungby 8 22 51 55 40 24 Markaryd 10 30 48 53 42 17 Tingsryd 15 26 36 54 48 20 Uppvidinge 20 29 45 52 35 19 Växjö 7 16 33 45 60 40 Älmhult 11 24 46 50 43 26 Alla kommuner i Kronoberg 11 21 43 49 47 30 Hela riket 10 19 40 47 50 34 13
Vilka är de förtroendevalda i Landstinget Kronoberg? I Landstinget Kronoberg finns det 120 förtroendevalda varav tre är heltidsengagerade och 117 är fritidspolitiker. Valdeltagandet på 81 procent är högt liksom i landet som helhet. Könsfördelningen är jämn Landstinget Kronoberg har en något jämnare könsfördelning än länets kommuner. Landstingspolitiken har svårt att engagera unga och äldre. Dessutom är även personer i yngre medelåldern underrepresenterade i förhållande till befolkningen liksom småbarnsföräldrar. Gruppen utrikes födda är dock bättre representerade i Kronoberg än i riket som helhet. Tabell 11 Landstingspolitikernas struktur 2011 Kön Män Kvinnor 55 45 Ålder -29 år 30-49 år 50-64 år 65 år- Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn 8 20 24 31 50 24 18 25 Utrikes födda Förtroendevalda Befolkningen 10 15 Gifta Förtroendevalda Befolkningen 72 46 Småbarnsföräldrar Förtroendevalda Befolkningen 6 11 De arbetar i många sektorer i samhället Landstingspolitikerna är yrkesverksamma i flera olika sektorer. Två tredjedelar är anställda i den offentliga sektorn och 35 procent i den privata. 14
Landstingspolitikerna har olika utbildningslängd, men de med eftergymnasial utbildning är starkt överrepresenterade i förhållande till befolkningen. Tabell 12 Förtroendevaldas anställning och utbildning- landsting 2011 (procent) Anställning Statlig Kommun Landsting Privat Kommunalt bolag 9 33 23 35 0 Utbildningsnivå Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn 3 21 39 49 58 30 15
Sammanfattning av de förtroendevalda i Kronoberg Det politiska uppdraget innebär att förtroendevalda fattar beslut för medborgarnas räkning. De ska värdera olika synpunkter och förslag, göra avvägningar och prioriteringar och ta ställning till vad som bäst tillgodoser det samlade medborgarintresset. I kommunerna i Kronoberg är de förtroendevalda 999 till antalet och i landstinget 120. Av alla dessa är 97 procent fritidspolitiker och bara tre procent hel- eller deltidspolitiker. De förtroendevalda har olika bakgrund och erfarenheter och avspeglar väl medborgarna vilket är viktigt för olika perspektiv i beslutsfattandet. Det underlättar också möjligheten till kontakt mellan de förtroendevalda och allmänheten. De flesta samhällsgrupper är väl representerade bland de förtroendevalda i kommunerna och landstinget. Till exempel är småbarnsföräldrar relativt väl representerade, i några av Kronobergs kommuner finns det till och med en viss överrepresentation. När det gäller gruppen utrikes födda är de bättre representerade bland politikerna i Kronoberg än i landet som helhet. Närheten till de förtroendevalda gör det lättare för medborgarna att ha kontakt med politikerna. Det är enklare att kontakta den lokala eller regionala företrädaren än en riksdagspolitiker för att framföra åsikter och argument. Det går i genomsnitt en kommunalpolitisk företrädare på 184 medborgare i Kronoberg och en landstingspolitiker på 1 533 invånare, vilket är en högre andel förtroendevalda per invånare än i landet i övrigt. Detta kan jämföras med 349 riksdagsledamöter på hela Sveriges befolkning. 16
Förtroendet för lokalpolitiker och verksamheten Här redovisas hur medborgarna ser på sina lokalpolitiker och hur nöjda de är med skötseln av de kommunala verksamheterna. Sju av tio i Sverige är nöjda med den kommunala demokratin SOM-institutet 2 vid Göteborgs universitet gör varje år en nationell undersökning för att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier. Nedan redovisas resultatet från 2011 och de tre frågor som handlar om hur medborgarna ser på demokratin, verksamheten och de förtroendevalda i kommunerna. Svaren visar att invånarna är nöjda med hur demokratin fungerar i kommunerna och ganska nöjda med hur den kommunala servicen fungerar, medan förtroendet för kommunstyrelserna är något lägre. Tabell 13 1. Hur nöjda invånarna är med hur demokratin fungerar i den egna kommunen (procent) Mycket nöjd Ganska nöjd Inte särskilt nöjd Inte alls nöjd Kommun 10 59 24 7 2. Hur invånarna bedömer att den offentliga servicen fungerat de senaste 12 månaderna i den egna kommunen (procent) Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Kommun 8 46 36 8 2 3. Förtroende för kommunstyrelserna (procent) Mycket stort Ganska stort Varken eller Ganska litet Mycket litet Kommun 2 20 51 20 7 2 SOM-institutet är centrum för den undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs gemensamt av Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. 17
Medborgarna är nöjda med verksamheten Vid sidan av den nationella mätningen görs även lokala mätningar. I Kronoberg har sedan 2010 sju av åtta kommuner med hjälp av Statistiska centralbyrån gjort egna omfattande medborgarundersökningar. Nedan redovisas svaren på några av de frågor som rör uppfattningen om kommunen som en plats att bo på, hur de kommunala verksamheterna sköts och vilket inflytande invånarna anser sig ha i sin kommun. De svarande har fått betygsätta kommunen på en skala på 1-10 där 1 är det lägsta betyget. Invånarna i Kronoberg liksom i landet som helhet är mer nöjda med sina kommuner som en plats att bo och leva på och med hur den kommunala verksamheten fungerar än med möjligheten till insyn och inflytande över de kommunala besluten och verksamheterna. Tabell 14 3 Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? hur din kommun sköter sina olika verksamheter? Alvesta (2011) 6,3 5,9 4,6 Ljungby (2012) 6,4 5,9 4,5 Markaryd (2011) 6,9 6,6 5,6 Tingsryd (2010) 6,8 6,1 4,9 Uppvidinge (2011) 6,1 5,6 4,5 Växjö (2012) 7,3 6,6 5,3 Älmhult (2010) 7,1 6,0 4,9 Hela riket (2011) 6,9 6,0 4,8 den insyn och det inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter? Några av frågorna berör specifikt förtroendet för de förtroendevalda. Förtroendebetygen varierar mellan de olika kommunerna men är generellt sett lägre än betygen för vad invånarna tycker om kommunen som boplats och för hur nöjda de är med de kommunala verksamheterna. Tabell 15 Hur nöjd är du med hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter? hur kommunens politiker arbetar för kommunens bästa? Alvesta (2011) 4,4 5,0 Ljungby (2012) 3,9 4,4 Markaryd (2011) 6,0 7,0 Tingsryd (2010) 4,5 5,6 Uppvidinge (2011) 4,1 5,0 Växjö (2012) 5,0 5,9 Älmhult (2010) 4,7 5,3 Hela riket (2011) 4,7 5,5 3 Svar i en skala från 1 till 10 där 1 är det lägsta betyget. 18
Sammanfattande kommentarer - förtroende Resultaten från undersökningarna 4 visar att medborgarna är nöjda med det demokratiska systemet i de kommuner de bor i. De är även ganska nöjda med den egna kommunens service medan de är mindre nöjda med sina möjligheter till inflytande och de har lägre förtroende för de förtroendevalda. Kommunerna i Kronobergs län liksom riket som helhet har lägre värden på frågor om förtroendet för förtroendevalda än för den verksamhet som politikerna ansvarar för. Att de förtroendevalda får lägre betyg än verksamheterna kan bero på att de i sitt uppdrag måste göra svåra avväganden och ibland fatta obekväma beslut. Det kan vara svårt för medborgarna att se kopplingen till helhetsansvaret. Vidare kan det lägre förtroendet bero på att invånarna har mer kontakt med verksamheterna direkt än med politikerna. De ser vad personalen gör men inte vad politikerna uträttar. Siffrorna kan dock ge en missvisande bild. Det finns undersökningar som visar att medborgare vid djupintervjuer tenderar att först svara att de har lågt förtroende för politiker medan de vid ett längre samtal ger en mer nyanserad bild. 5 4 SOM-institutets Riks-SOM 2011 och SCB:s medborgarundersökning 5 Politikens meningslöshet om misstro, cynism och utanförskap, Tommy Möller, Stockholms universitet. 19
Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala politikerna i Kronoberg. Vilka är de? Vilka är det som lägger merparten av sin tid på att ta ansvar för allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Kronoberg? I rapporten redovisas även hur nöjda medborgarna är med den kommunala verksamheten och vilket förtroende de har för lokalpolitikerna. Upplysningar om innehållet Martin Lidhamn, martin.lidhamn@skl.se Björn Kullander, bjorn.kullander@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2012 ISBN: 978-91-7164-861-7 Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer. ISBN 978-91-7164-861-7 Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se