Rapport Nöjd Medlem 2014 LRF: Synovate: Jeanette Scherman Agneta Hallström, Fredrik Borg Datum: 2014-05-08
Innehållsförteckning Sid Sammanfattning och nyckelresonemang 3 Inledning 12 Resultat 17 Andel Nöjda Medlemmar (ANM) 18 Om Nöjdhet och Customer Symmetry modellen 43 Övergripande analys av Nöjdheten 48 Fördjupad analys av Nöjdheten 61 Framgångsfaktorerna 62 Kvalitetssäkra samt Övriga 75 Synen på LRF 91 Kontakter 96 Vision & Framtid 101 Bakgrundsinformation 104
Sammanfattning och nyckelresonemang 3
Andel Nöjda Medlemmar (ANM) - I nivå med förra året Andelen Nöjda Medlemmar (ANM) är 70% - i nivå med förra året Resultatet visar att LRF fortsätter att ha många nöjda medlemmar. Den nedgång som noterades 2012 förra året ser ut att ha varit tillfällig. Andelen Missnöjda är 6%. Den har nu legat på 5-6 % sedan 2010. Det en liten grupp som uttrycker ett missnöje, men det är viktigt att bevaka den. Mer Nöjda återfinns i högre grad bland Landsbygdsmedlemmar Hushållets inkomstkälla: lika delar näringsverksamheten på gården och annan inkomst De som inte bor på gården De som varit medlemmar kortare tid (under 5 år) De som brukar små åkerarealer (under 20 ha) Har verksamheter inom Energi Mindre nöjda återfinns i högre grad bland 36-49 år De som bor på gården De som har sin främsta inkomstkälla från närings-verksamheten på gården De som brukar stora åkerarealer (över 20 ha) En försvagning över tid noteras för följande grupper: De som är under 50 år De som brukar små skogsarealer (under 20 ha) Personmedlemmar (ANM har gått ned sedan 2011) 4
Synen på LRF och synen på framtiden övergripande Synen på LRF har flera bottnar och är i huvudsak positiv: I många stycken en positiv grundsyn på LRF uttrycker nöjdhet, vill rekommendera medlemskap och vill fortsätta vara medlem. Det finns ett förtroende för LRF. Samtidigt har medlemmarna synpunkter på LRFs arbete. De emotionella aspekterna på medlemskapet i LRF är fortsatt starka; Medan flera andra perspektiv på medlemskapet i LRF har gått tillbaka något över tiden står en positiv grundbild fast; Den är kopplade till ett förtroende, men också, som man kan tolka det, en värdegemenskap. Här syns också mindre skillnader mellan olika grupper än för många andra delar; Ålder får t ex inte samma genomslag, men däremot kan vi se att de som helt beror av sin inkomst från gården inte är fullt lika positiva. De rationella aspekterna på medlemskapet är inte lika starka; Medlemmarnas upplevelse av värde för pengarna och i vilken utsträckning LRF tillgodoser de behov man har går också tillbaka något (till 2011 års nivå) efter att ha ökat ett par år. Medlemmar med större omsättning och arealer ser inte samma värde för pengarna. Framtiden: Kunskapen om LRFs vision är i nivå med förra året, men något lägre än 2011. De yngre har störst tro på att visionen kan bli verklighet. Bilden av framtiden för den egna verksamheten är mycket av status quo. Andelen som tror att lönsamheten kommer att öka är lika hög som andelen som tror att den kommer att minska. Samma gäller för synen på framtiden när det gäller utveckling av nya affärsområden. 5
Framgångsfaktorer Vad ska LRF arbeta med för att få nöjdare medlemmar? Ett antal framgångsfaktorer, där en förbättring kan fungera som en hävstång för nöjdheten, har identifierats: För att kunna förklara vad som driver Nöjdhet säkrar vi att relevanta områden och erbjudanden som medlemmen upplever täcks in. Nio områden/erbjudanden (s.k. kontaktytor) har identifierats. Vi ser vilket betyg varje kontaktyta har fått och vilken effekt på nöjdheten kontaktytan har. Genom att kombinera dessa två värden (statistisk analys) kan vi se var förbättringsåtgärder skulle ge störst effekt på nöjdheten. Var ger förbättringsåtgärder störst effekt på Nöjdheten? Framgångsfaktorer: 1. Möjlighet att påverka LRFs verksamhet (i särklass störst) 2. Stöd och råd för medlemmarnas företagande 3. Politik och Samhälle 4. Opinionsbildning Ett område som bör kvalitetssäkras är Bemötande och tillgänglighet 6
Framgångsfaktorer inom de olika områdena konkreta delar att satsa på Framgångsfaktorer inom de olika områdena utgångsläge och konkreta delar att satsa på: 1. Möjligheter att påverka: Mycket låga betyg fler negativa än positiva Framgångsfaktorer: - Möjligheten att påverka de ståndpunkter som LRF driver (i särklass tyngst) - Att ta tillvara medlemmarnas idéer, kunskaper och erfarenheter 2. Stöd och råd för medlemmarnas företagande: Övergripande betyget i underkant av ok Framgångsfaktorer : - Bistå med kompetens vid utveckling av ny och befintlig verksamhet på gården men även - Stöd till medlemmar vid problem med myndigheters agerande Framgångsfaktorer inom de olika områdena utgångsläge och konkreta delar att satsa på: 3. Politik och Samhälle Det övergripande betyget är ok, det har också stärkts något sedan förra året Framgångsfaktorer flera som ligger på samma nivå: - Skogspolitik - Djurhållningen i Sverige och förutsättningarna för svensk animalieproduktion -Villkor för företagande - Konkurrenskraft för svensk livsmedelsproduktion 4. Opinionsbildning Det övergripande betyget är OK/godkänt men lägre betyg på sakfrågor Framgångsfaktorer: - Förbättra allmänhetens attityder till de gröna näringarna - Arbeta för att öka efterfrågan på andra produkter och tjänster från de gröna näringarna 7
Kontakter och Information Kontakter med LRF Kontakterna med LRF ligger relativt stabilt vad gäller både frekvens och betyg. LRF uppfattas inte vara särskilt aktiva i att ta personlig kontakt. Det är dock inte självklart att alla eftersöker kontakt; Det tillhör t ex inte de delar som mest påverkar hur man ser på bemötande och tillgänglighet. Samtidigt är mötet fortfarande en central informationskanal. Lokalavdelningen är fortsatt den bredaste kontaktytan för LRF (och den stärks), både i termer av andel medlemmar som varit i kontakt och frekvens. Ungefär hälften av medlemmarna har varit i kontakt med lokalavdelningen åtminstone någon gång under det senaste året. Det är också den del av LRF som man är mest nöjd med. Paradoxalt nog har Nätverk, erfarenhetsutbyte och påverkan genom lokalavdelningen en ytterst liten påverkan på nöjdheten med LRF i stort. Den är den tydligaste personliga kanalen som LRF har till medlemmarna. Samtidigt finns många andra informationskällor som medlemmarna också uppskattar. Informationskanaler Nyare kanaler, som sms och Sociala medier, får en allt större betydelse för hur medlemmarna ser på LRF. Betygen ligger dock rätt lågt. Fortfarande är nöjdheten störst med mer traditionella kanaler som Gröna sidorna och utskick av faktura/medlemsfoldern. Mycket tyder på att Land Lantbruk och Land Skogsbruk betraktas som en informationskanal snarare än en medlemsförmån. Gröna sidorna driver nöjdheten med LRFs information till medlemmarna, men sammankopplas inte självklart med medlemsförmåner/rabatter. 8
Situation och utmaning LRF har en hög andel nöjda medlemmar och få är direkt missnöjda. Medlemskåren är differentierad och representerar olika behov, vilket får återverkningar på inställningen till LRF. Vi ser t ex att de som är mer beroende av näringsverksamheten på gården och har större arealer är tuffare i sin bedömning av LRF än dem som inte är lika beroende av gården/företaget. Detsamma gäller åldersgruppen 35-49 år mitt i livet, Liksom tidigare är det tydligt att LRF måste fortsätta att utveckla sin verksamhet: Betygen för flera av områdena har gått ner något över tiden men det har inte slagit igenom på den övergripande nöjdheten. Viktigt att arbeta med de områden som har störst påverkan på nöjdheten eftersom en försvagning kan påverka den helhetssyn som medlemmen har på LRF. Dessa visar en mix av den kollektiva nyttan och den personliga nyttan: Möjlighet att påverka LRFs verksamhet Stöd och råd Politik och Samhälle Opinionsbildning Här vill vi särskilt lyfta fram Politik och Samhälle samt Opinionsbildning, som båda har försvagts jämfört med för 5 år sedan; Medlemmarna har synpunkter på hur LRF arbetar för att skapa förutsättningar för sina medlemmars näringsverksamheten liksom hur organisationen för ut sitt budskap. Det finns dock positiva signaler: Jämfört med förra året ger nu medlemmarna ett något högre betyg till Politik och Samhälle och LRFs arbete för att driva efterfrågan på de gröna näringarnas erbjudande. Möjlighet att påverka ligger i topp bland framgångsfaktorerna - Vi kan fortsatt konstatera att det finns en stor potential i att skapa nöjdare medlemmar genom att utveckla hur LRF arbetar med att ta in medlemmarnas röst i arbetet. 9
Situation och utmaning Det finns det en tydlig förväntan på medlemsnyttan och att LRF ska driva medlemmarnas intressen i olika sammanhang både det som ger kollektiv nytta och det som ger nytta för den enskilde medlemmen: VAD LRF ska arbeta med? Vi ser ett mönster över tiden; Politik och Samhälle liksom Opinionsbildning återkommer bland top-4 över prioriterade områden av medlemmarna. Dessa kollektiva erbjudanden har större påverkan på nöjdheten än flera av dem som är mer riktade till den enskilde medlemmen (ex/rabatter, utbildningar etc.). Samtidigt har området Stöd och Råd, vilket handlar om att utveckla verksamheten hos den enskilde medlemmen, etablerat sig som ett viktigt område för att skapa nöjdhet. Att satsa på att bistå med kompetens vid utvecklingen av verksamheten på gården/företaget bör därmed vara ett angeläget område för LRF. HUR LRF ska arbeta? Möjlighet att påverka är det område som kan driva medlemmarnas nöjdhet starkast. Detta är en annan hörnsten i LRFs arbete som snarast handlar om hur LRF tar in medlemmarnas åsikter i sitt arbete. Formerna för påverkan kan sannolikt också ha en stor betydelse; Sättet att kommunicera förändras, och en utmaning är att hitta sätt där både motioner, informella mail och bloggar kan tillvaratas i en medlemsorganisation. 10
Tänkbara åtgärder Satsa på flera områden: Undersökningen visar en mångfacetterad bild av medlemskapet; Nöjdheten byggs upp av flera relativt jämbördiga delar och kan inte direkt hänföras till ETT specifikt område. Undersökningen ger vägledning på flera nivåer när det gäller vad i erbjudandet som driver nöjdheten: Övergripande områden som är de största framgångsfaktorerna Inom varje enskilt område finns konkreta delar som är framgångsfaktorer Möjligheten att ta hänsyn till specifika målgrupper Utveckla tankar kring olika medlemssegment : Möjliggör prioriteringar mellan olika medlemsgrupper (välja och välja bort) Säkra nöjdheten i olika målgrupper genom anpassade erbjudanden och strategier (jmfr t ex behovet för en personmedlem med det för en lantbruksmedlem i åldern 35-49 år mitt i livet ). Gruppen 35-49 år kommer i många sammanhang upp som mindre nöjd, och frågan är om man kan skapa ett särskilt program för denna grupp. LRF satsar på att göra aktiviteter riktade till specifika verksamheter. Segmenteringen enligt verksamheter i denna studie ger ett verktyg för att följa upp de olika verksamheterna. Ta vara på erfarenheterna från de grupper som är mer nöjda, t ex landsbygdsmedlemmarna. Se över hur LRF kan föryngra verksamheten; De yngre grupperna (under 50 år) är mindre nöjda nu än 2011, samtidigt som de äldre grupperna är lika nöjda som tidigare. Fånga kraften i medlemmarnas tydliga förväntan på medlemsnytta och önskan om att LRF ska driva medlemmarnas intressefrågor; Medlemmarna efterfrågar en typisk kärnverksamhet för en intresseorganisation. Samtidigt öppnar medlemmarna också för att LRF ska ha en tydlig roll när det gäller Stöd och råd i deras företagande. Slå vakt om det starka emotionella förhållande som medlemmarna har till LRF. Medlemmarnas förhållningssätt till LRF är komplext; Många är nöjda med LRF på ett övergripande plan och gillar LRF, samtidigt som de i vissa avseenden är ganska kritiska. LRF har här ett förtroendekapital att förvalta. 11
Inledning 12
Bakgrund till Nöjd Medlem 2014 LRF har sedan flera år tillbaka genomfört en medlemsundersökning för att se hur nöjda medlemmarna är inom olika delar av organisationen. Den senaste gången undersökningen genomfördes var 2013. Syftet med undersökningen är att mäta nöjdheten, med hjälp av ANM måttet, för olika kundgrupper och regioner. Dessutom följs olika verksamhetsdelar upp och värderas också utifrån vilken betydelse de har för att driva nöjdheten bland LRFs medlemmar. Detta resulterar i input till prioritering av olika områden. Undersökningen används dels för att följa upp och sätta mål för Nöjd Medlem, dels som underlag för att skapa strategier för att nå uppsatta mål. Resultaten för undersökningen ligger också till grund för LRFs årliga verksamhetsplanering. 13
Metod och information om undersökningen 2014 skickades undersökningen ut både via webben och postalt. Denna kombinerade metodik har använts sedan 2010. I ett första steg ringdes personer som inte hade e-postadress i urvalet upp. Vi frågade om det gick bra att skicka ut undersökningen till dem via e-post. Om de inte använde sig av e-post frågade vi om vi kunde skicka enkäten postalt till dem. Denna initiala kontakt togs av LRF Medias telefoncentral. Två påminnelser skickades ut postalt och tre stycken via e-post. Dessa kompletterades med en smspåminnelse. Dessutom gjordes det en telefonpåminnelse till resterande delar av urvalet. Intervjuerna genomfördes från slutet av januari till slutet av mars 2014. Detta är något tidigare än förra året då mätningen genomfördes mellan februari och april. Två varianter av frågeformulär användes: Ett mer omfattande formulär för lantbruks- och landsbygdsmedlemmar och ett något kortare för personmedlemmar. I huvudsak består formuläret av frågor om nöjdhet och erfarenheter från LRFs olika områden och erbjudanden samt frågor om medlemmarnas drivkrafter. De nyckelfrågor som bygger upp ANM och andra index är identiska med tidigare år. Det är också en förutsättning för att kunna göra jämförelser över tiden. Webbundersökningen har innehållit en extra fråga om omsättning som inte varit med tidigare. Respondenterna fick belöningar för sitt medverkande. Systemet med belöningar har också tillämpats medlemsundersökningen tidigare år, men belöningarna drogs ned något detta år. De bestod av en trisslott, en gåva till We Effect (Kooperation utan gränser) eller 3 nummer av en tidning från LRF Media. 14
Urval och svarsfrekvens Undersökningen har skickats ut till ett slumpmässigt urval från samtliga LRFs medlemmar. LRF har försett Ipsos med detta urval och kvoterat så att antalet lantbruks- och landsbygdssamt personmedlemmar speglar verkligheten. Vi har utgått ifrån ett bruttourval på 4756 medlemmar. Detta bestod runt 280 slumpmässigt utvalda personer från var och en av LRFs 17 regioner. Totalt har vi fått in 1714 svar. Svarsfrekvensen för de enkäter som skickades ut är 38%. För att svaren ska avspegla verkligheten har Ipsos även vägt datan efter hur många medlemmar de olika regionerna har samt efter hur åldersfördelningen ser ut. 15
Bortfallsredovisning Postalt Webb A bortfall A bortfall Ej målgrupps aktuell enligt def. Ej målgrupps aktuell enligt def. Underårig/överårig Underårig/överårig Förståndshandikappad/Funktionshinder/Senil/ Skrivsvårigheter Förståndshandikappad/Funktionshinder/Senil/ Skrivsvårigheter Avliden Avliden Avflyttad utan eftersändning 32 Avflyttad utan eftersändning Åldersskäl Åldersskäl Gammal/sjuk/sjukhus Gammal/sjuk/sjukhus Total inkomna A bortfall: 32 Total inkomna A bortfall: 0 B bortfall B bortfall Ej inkomna 1219 Ej svar 1465 Vägrar svara/blank 31 Out of office (4) Negativ till LRF Fel mailadress (5) 22 Inte intresserad av att delta Full mailbox (6) 8 Passiv medlem/vet för lite om vad LRF gör Tekniskt problem (8) Försent inkomna enkäter Svar inkomna efter fältperiodens slut Total inkomna B bortfall: 1250 Total inkomna B bortfall: 1495 Total inkomna postalt: 993 Total inkomna webb: 721 Antal utskickade: 2275 Antal utskickade: 2216 Svarsfrekvens: 44% Svarsfrekvens: 32% Totalt inkomna 1714 Den totala svarsfrekvensen för de enkäter som skickades ut är 38%, vilket är på samma nivå som tidigare två år (40% - 2013, 37% - 2012). (Från det urspungliga urvalet på 4756 ip föll 256 ip bort när email-adresser samlades in, 231 svarade att de inte ville vara med och 25 adresser i urvalet var ej aktuella.) 16
Resultat 17
Andel Nöjda Medlemmar I (ANM) Avsnittet baseras på samtliga respondenters svar = Lantbruks- och landsbygdsmedlemmar liksom personmedlemmar 18
Andel Nöjda Medlemmar (ANM) Nyckeltalet Andel Nöjda Medlemmar är baserat på följande frågor: Fråga 1: Hur nöjd är du på det hela taget, med ditt medlemskap i LRF? Fråga 2: I vilken utsträckning vill du rekommendera medlemskap i LRF till andra? Fråga 3: Vill du fortsätta att vara medlem i LRF? Medlemmarna har besvarat dessa frågor med hjälp av sjugradiga skalor från 1-7 där även svarsalternativet vet ej kunde anges. Betygen 1-7 hade följande uppbyggnad för de olika frågorna: Nöjd Missnöjd Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 7 Mycket 6 Ganska 5 Något 7 Definitivt 6 Troligtvis 5 Kanske Resultatet av dessa tre frågor har vägts samman till ett nyckeltal enligt följande: Nöjd medlem har värderat sin nöjdhet med 5, 6, eller 7 på samtliga tre frågor. Den Missnöjde medlemmen är definierad på motsvarande sätt genom att ha placerat samtliga sina svar i den nedersta lådan. Det vill säga bara angett värden inom ramen för svarsalternativen 1, 2 och 3. Delvis nöjd kännetecknas av att svarsmönstret är mera spritt. Kombinationerna är många, exempelvis kan man svara med två 6:or inom ramen för fråga 1 och fråga 2 men svarat med en 4:a på fråga 3. För ANM I finns en tidserie som går tillbaka till 1998. 7 Definitivt 6 Troligtvis 5 Kanske 4 Varken eller 4 Varken eller 4 Varken eller 3 Något 2 Ganska 1 Mycket 3 Kanske inte 2 Troligtvis inte 1 Definitivt inte 3 Kanske inte 2 Troligtvis inte 1 Definitivt inte Top box Bottom Box För att kunna jämföra resultaten för ANM över åren räknas frågorna 1-3 om för att motsvara den skala som användes innan 2009. Kalibreringen görs eftersom det blev skillnader i svarsmönstret beroende på att samtliga skalsteg i den 7- gradig skalan tidigare beskrivits i ord och fr o m 2009 beskrivs endast ytterpolerna. 19
Andel Nöjda Medlemmar (ANM) 100% 90% 80% 65 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 70 24 6 Nöjd Delvis nöjd/missnöjd Missnöjd Bas: Samtliga 20
Andel Nöjda Medlemmar (ANM) Utveckling över tiden 100% ANM 80% 60% 52 54 54 62 63 60 53 66 70 68 68 71 67 70 70 40% 20% 0% 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2007 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Bas: Samtliga 21
Andel Nöjda Medlemmar (ANM) Utveckling över tiden 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2007 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Nöjda 52 54 54 62 63 60 53 66 70 68 68 71 67 70 70 Delvis nöjda 46 43 44 37 36 38 43 33 29 28 27 24 27 24 24 Missnöjda 2 2 2 1 1 1 4 1 1 4 5 5 6 6 6 ANM baseras på en sammanvägning av svarsmönstret på tre frågor: Nöjdhet på det hela taget Viljan att rekommendera Viljan att fortsätta att vara medlem Bas: Samtliga 22
Andel Nöjda Medlemmar (ANM) Tabell över olika grupper Grupp 2002 2003 2004 2005 2007 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Samtliga 63 60 53 66 70 68 68 71 67 70 70 Kön Man 65 63 54 65 71 70 70 71 67 70 69 Kvinna 60 56 52 67 69 66 66 71 67 70 71 Ålder -35 år 58 63 52 64 78 75 71 85 81 74 71 36-49 år 56 54 48 61 58 62 64 70 66 62 63 50-64 år 63 58 52 65 70 65 67 71 65 69 70 65+ år 70 68 61 73 79 75 72 69 67 74 72 Medlemskategori Lantbruksmedlemmar 60 56 51 62 70 66 66 70 65 68 68 Landsbygdsmedlemmar 68 61 53 74 78 69 69 66 69 76 76 Personmedlemmar 70 72 64 74 75 76 77 80 76 75 70 Bas: Samtliga 23
Andel Nöjda Medlemmar (ANM) Sammanfattande bild Mer Nöjda återfinns i högre grad bland Landsbygdsmedlemmar Hushållets inkomstkälla: lika delar näringsverksamheten på gården och annan inkomst De som inte bor på gården De som varit medlemmar kortare tid (under 5 år) De som brukar små åkerarealer (under 20 ha) Har verksamheter inom Energi Mindre nöjda återfinns i högre grad bland 36-49 år De som bor på gården De som har sin främsta inkomstkälla från närings-verksamheten på gården De som brukar stora åkerarealer (över 20 ha) Förbättring över tid noteras för följande grupper: Landsbygdsmedlemmar (har ökat från 2009 fram till förra året) Hushållets inkomstkälla: huvudsakligen utanför gården Försvagning över tid noteras för följande grupper: De som är under 50 år De som brukar små skogsarealer (under 20 ha) Personmedlemar (ANM har gått ned sedan 2011) 24
Tema Landsbygdsmedlemmarna Vad kännetecknar Landsbygdsmedlemmarna? 1(2) Vi har särskilt studerat Landsbygdsmedlemmarna som under de senaste åren varit mer nöjda än Lantbruksmedlemmarna. Jämförelserna nedan är främst med Lantbruksmedlemmarna. Övergripande inställning: Högre betyg för vad de får ut av LRF i relation till vad de betalar Rekommenderar i högre grad LRF Vill i högre grad utnyttja det som LRF har att erbjuda Möjlighet att påverka LRFs verksamhet Tycker likt övriga medlemmar att de har liten möjlighet att påverka Något mer positiva gällande att påverka LRFs erbjudanden och tjänster, i övrigt på samma nivå som andra medlemmar Stöd & Råd: Är mer positiva i sitt omdöme om LRF på ett generellt plan och även i vissa specifika frågor såsom: Bistå med kompetens kring arbetsmiljö och säkerhet och Stöd vid storm brand etc Politik & samhälle: Mer positiva än Lantbruksmedlemmar gällande sammanfattande omdömet men skiljer sig inte mycket på mer specifika frågor Opinion: Mer positiva i flera frågor såsom; hur LRF arbetar för att förbättra allmänhetens attityd till de gröna näringarna och arbetet för att öka efterfrågan på mat från svenska gårdar Bemötande & tillgänglighet: Något mer nöjda på övergripande nivå Är mindre nöjda med kontakten med Lokalavdelningen 25
Tema Landsbygdsmedlemmarna Vad kännetecknar Landsbygdsmedlemmarna? 2(2) Nätverk och erfarenhetsutbyte: I nivå med övriga på övergripande nivå Mer nöjda med lokalavdelningen gällande.. Stöd i personliga frågor, någon att prata med Medlemsförmåner & Rabatter: Övergripande mer nöjda än övriga medlemmar och även för flera specifika frågor, dock har de begränsad erfarenhet gällande flera förmåner och kan därför inte svara Tillgång till bra information: Landsbygdsmedlemmarna är genomgående mer positiva såväl på den övergripande nivån som för de flesta specifika frågor Utbildning och kompetensutveckling: I nivå med övriga medlemmar Sammantaget: Gruppen Landsbygdsmedlemmar är genomgående mer positiva än Lantbruksmedlemmar på en övergripande nivå. Detta gäller såväl för de övergripande nöjdhetsfrågorna som för de sammanfattande frågorna för varje område (ofta + 10%-enheter). När frågorna är mer specifika är skiljer det inte lika mycket mellan grupperna. En av de få frågor där Lantbruksmedlemmarna har ett lägre resultat är att engagera sig mer i LRFs verksamhet. 26
Andel Nöjda Medlemmar (ANM) 2014 på regionsnivå Total Gävleborg Västernorrland Östergötland Norrbotten Örebro Sydost Värmland Halland Dalarna Mälardalen Jönköping Skåne Västerbotten Jämtland Södermanland Västra Götaland Gotland 70 77 77 77 74 74 73 73 72 70 70 68 68 67 66 66 64 63 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 27
Andel Nöjda Medlemmar (ANM) 2014 jämfört med 2013 på regionsnivå Total Gävleborg Västernorrland Östergötland Norrbotten Örebro Sydost Värmland Halland Dalarna Mälardalen Jönköping Skåne Västerbotten Jämtland Södermanland Västra Götaland Gotland 70 70 77 79 77 78 77 ** 65 74 66 74 71 73 79 73 71 72 63 70 74 70 *** 60 68 62 68 73 67 65 66 * 80 66 63 64 *** 75 63 68 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% * Signifikant skillnad på 95 % nivå **Signifikant skillnad på 90 % nivå *** Signifikant skillnad på 80 % nivå ANM 2014 ANM 2013 28
Andel Nöjda Medlemmar (ANM) Bakgrundsfråga 1 Fråga 1: Hur nöjd är du på det hela taget, med ditt medlemskap i LRF? (Del av ANM) Andel som har svarat 5, 6 eller 7 100% 80% 60% 61 61 70 70 68 60 66 74 79 80 82 80 81 79 40% 20% 0% 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2007 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Bas: Samtliga
Andel Nöjda Medlemmar I (ANM) Bakgrundsfråga 2 Fråga 2: I vilken utsträckning vill du rekommendera medlemskap i LRF till andra? (Del av ANM) Andel som har svarat 5, 6 eller 7 100% 80% 71 70 77 78 76 70 73 81 82 81 83 81 81 80 60% 40% 20% 0% 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2007 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Bas: Samtliga
Andel Nöjda Medlemmar I (ANM) Bakgrundsfråga 3 Fråga 3: Vill du fortsätta att vara medlem i LRF? (Del av ANM) Andel som har svarat 5, 6 eller 7 100% 86 87 91 91 90 86 88 93 89 86 88 85 88 85 80% 60% 40% 20% 0% 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2007 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Bas: Samtliga
Andel Nöjda Medlemmar (ANM) Bakgrundsfråga 1 Fråga 1: Hur nöjd är du på det hela taget, med ditt medlemskap i LRF? (Del av ANM) 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2007 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Nöjd 61 61 70 70 68 60 66 74 79 80 82 80 81 79 Mycket 7 7 8 8 8 8 7 11 11 10 11 12 12 11 Ganska 42 42 49 50 47 40 45 50 50 51 48 50 50 47 Något 13 13 13 13 13 12 14 13 17 19 22 19 19 21 Varken eller 21 22 19 18 19 25 20 19 12 10 10 10 10 10 Något 4 4 3 4 4 4 3 2 5 7 5 6 6 7 Ganska 5 4 3 4 4 5 4 2 3 2 5 4 3 4 Mycket 2 2 1 2 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 Missnöjd 11 11 7 9 10 11 8 5 9 10 8 10 10 11 Medelvärde 5,1 5 5,3 5,2 5,2 5 5,2 5,4 5,4 5,4 5,4 5,4 5,4 5,3 Vet ej/ej svar 7 6 3 4 4 4 6 3 7 8 6 7 7 5 Bas: Samtliga
Andel Nöjda Medlemmar (ANM) Bakgrundsfråga 2 Fråga 2: I vilken utsträckning vill du rekommendera medlemskap i LRF till andra? (Del av ANM) 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2007 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Rekommendera 71 70 77 78 76 70 73 81 82 81 83 81 81 80 Definitivt 22 21 25 24 22 19 20 23 22 22 21 21 25 20 Troligtvis 28 29 32 33 33 28 32 36 42 44 44 44 40 42 Kanske 20 20 20 20 21 23 21 22 18 15 18 16 16 18 Varken eller 14 17 14 13 14 17 15 13 9 9 8 9 8 8 Kanske inte 2 2 1 1 1 3 2 1 4 5 3 4 6 5 Troligtvis inte 2 3 1 2 2 3 2 1 3 4 4 5 4 5 Definitivt inte 1 1 - - 1 1 1 0 1 1 1 1 1 1 Inte rekommendera 6 5 3 3 4 6 5 2 8 10 9 10 11 12 Medelvärde 5,5 5,4 5,6 5,6 5,6 5,4 5,5 5,6 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 5,4 Vet ej/ej svar 10 8-6 5 6 5 5 11 11 11 11 10 10 Bas: Samtliga
Andel Nöjda Medlemmar (ANM) Bakgrundsfråga 3 Fråga 3: Vill du fortsätta att vara medlem i LRF? (Del av ANM) 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2007 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Fortsätta 86 87 91 91 90 86 88 93 89 86 88 85 88 85 Definitivt 31 31 36 34 34 28 31 38 42 45 44 42 46 41 Troligtvis 43 43 44 46 46 45 46 45 38 33 35 34 34 35 Kanske 12 12 11 11 10 14 11 10 9 8 10 9 8 9 Varken eller 3 5 3 2 3 4 3 2 4 6 5 6 5 6 Kanske inte 3 3 2 3 2 5 3 2 4 4 4 3 4 4 Troligtvis inte 2 1 1 1 1 1 1 1 2 2 3 5 4 4 Definitivt inte - - - - - 0 0 0 1 0 1 1 1 1 Inte fortsätta 5 5 3 3 3 6 4 3 7 7 8 9 8 9 Medelvärde 5,9 5,9 6,1 6 6,1 5,9 6 6,1 6 6 6 5,9 6,0 5,9 Vet ej/ej svar 3 4 2 3 3 3 4 1 7 8 7 7 6 6 Bas: Samtliga
ANM Nedbrytningar 35
Andel Nöjda Medlemmar (ANM) - Omsättning Hur stor omsättning har din(a) verksamhet(er) inom de gröna näringarna, förutom skogsbruk? (Med de gröna näringarna menar vi företag där jord, skog trädgård och landsbygden miljö är grundläggande resurser.) OBS Endast de som har svarat online har fått frågan 100% 90% 80% Omsättning 0 kr 1 till 600 000 kr Över 600 000 kr 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 73 74 73 19 20 17 7 6 10 (n=196) (n=296) (n=126) Nöjd Delvis nöjd/missnöjd Missnöjd Bas: De som har svarat online n=721
Andel Nöjda Medlemmar (ANM) - Åkerareal 100% Indelningen är baserad på uppgifter i urvalet Areal brukad åker 0 ha 1-20 ha Över 20 ha 90% Nöjd 80% Delvis nöjd/missnöjd 70% 60% 71 71 64 Missnöjd 50% 40% 30% 20% 10% 0% 26 24 25 5 4 11 (n=270) (n=360) (n=202) Det är signifikant fler Missnöjda bland de som har över 20 ha åker (11) jämfört med samtliga svarande (6). (95%-signifikansnivå) Bas: De som har areal angivet i urvalet n= 832 Många respondenter har ingen uppgift om areal brukad åker i urvalet.
Andel Nöjda Medlemmar (ANM) - Skogsareal Indelningen är baserad på uppgifter i urvalet Areal brukad skog 0 ha 1-50 ha Över 50 ha 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 70 68 71 23 26 24 7 6 5 (n=127) (n=430) (n=275) Nöjd Delvis nöjd/missnöjd Missnöjd Bas: De som har areal angivet i urvalet n= 832 Många respondenter har ingen uppgift om areal brukad skog i urvalet.
Andel Nöjda Medlemmar (ANM) Olika verksamheter Det är signifikant fler Nöjda i gruppen Energi (76) jämfört med samtliga svarande (70). (95%-signifikansnivå) Livsmedel Energi Alla utom Energi/ Livsmedel Häst Entreprenad Turism Trädgård Skogsbruk Animalieproduktion Växtodling 100% 90% 80% 70% 60% 68 76 70 73 70 72 76 73 67 70 50% 40% 30% 20% 10% 0% 24 16 25 23 26 24 22 19 22 23 7 8 5 4 7 5 5 5 7 7 (n=665) (n=262) (n=920) (n=163) (n=373) (n=183) (n=102) (n=813) (n=495) (n=462) Missnöjd Delvis nöjd/missnöjd Nöjd Bas: Samtliga
Andel Nöjda Medlemmar (ANM) Verksamhetsområde Energi Indelningen är baserad på uppgifter i urvalet Energi 2012 2013 2014 100% 90% 80% 70% 60% 67 75 76 Nöjd Delvis nöjd/missnöjd Missnöjd 50% 40% 30% 20% 10% 0% 18 20 16 15 5 8 (n=92) (n=203) (n=262) Det är signifikant fler Nöjda 2014 jämfört med 2012 på 90%-nivån men ej på 95%- nivån. (Notera att det var så få medlemmar som kunde kategoriseras under gruppen Energi detta år. Samma definition?) Bas: De som har kunnat kategoriseras in i gruppen från urvalet. Andelen som kategoriserades som Energi var mycket färre 2012
Andel Nöjda Medlemmar (ANM) Verksamhetsområde Livsmedel Indelningen är baserad på uppgifter i urvalet Livsmedel 2012 2013 2014 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 64 66 68 Nöjd Delvis nöjd/missnöjd Missnöjd 20% 27 26 24 10% 0% 9 8 7 (n=284) (n=636) (n=665) Bas: De som har kunnat kategoriseras in i gruppen från urvalet. Andelen som kategoriserades som Livsmedel var mycket färre 2012
Andel Nöjda Medlemmar (ANM) Sammanfattning nedbrytningar Mer Nöjda återfinns i högre grad bland De som har verksamheter inom Energi Tendenser till högre värden (ej signifikanta) finns även för Trädgård Mindre nöjda återfinns i högre grad bland De som brukar stora åkerarealer (över 20 ha) Tendenser till längre värden (ej signifikanta) finns även för Animalieproduktion Livsmedel Förbättring över tid noteras för följande grupper: Både för Energi och Livsmedel har andelen nöjda medlemmar ökat de senaste åren, ökningen är dock inte signifikant 42
Om Nöjdhet och Customer Symmetry modellen 43
Medlemsnöjdhet: Vilket beteende önskar LRF att medlemmarna ska ha? LRF önskar att varje medlem ska uppvisa vissa beteenden. Undersökningen ger svar på vad LRF bör fokusera på för att skapa och främja dessa beteenden. Modellen är baserad på följande frågor: I vilken utsträckning vill du rekommendera medlemskap i LRF till andra? Vill du fortsätta att vara medlem i LRF? Skulle du, med tanke på dina erfarenheter som medlem vilja utnyttja mer av det som LRF erbjuder? Skulle du, med tanke på dina erfarenheter som medlem, vilja engagera dig mer i LRFs verksamhet? Rekommendera LRF Utnyttja mer av det som LRF erbjuder Engagera sig mer i LRFs verksamhet Fortsätta vara medlem 44
Områden och erbjudanden som används för att förklara Nöjdhet För att kunna förklara vad som driver Nöjdhet omfattar frågorna de relevanta områden och erbjudanden som medlemmen upplever. De nio områden och erbjudanden som har identifierats är: Politik och samhälle Utbildning och Kompetensutveckling Opinionsbildning Nätverk, erfarenhetsutbyte och påverkan genom lokalavdelningen Stöd och råd för medlemmarnas företagande Tillgång till bra information Möjlighet att påverka LRFs verksamhet Bemötande och tillgänglighet Medlemsförmåner och rabatter 45
Vilka områden skapar Nöjdhet? Grundmodellen Erfarenheter av LRF från olika områden och erbjudanden utgör de förklarande variablerna. Områden Möjlighet att påverka LRFs verksamhet Stöd och råd för medlemmarnas företagande Politik och Samhälle Nöjdhet Opinionsbildning Bemötande och tillgänglighet Tillgång till bra information Medlemsförmåner och rabatter Utbildning och kompetensutveckling Nätverk, erfarenhetsutbyte och påverkan genom lokalavdelningen 46
Tolkning av diagram Betyg (Exempel) 2013 2012 Riket Vet 2014ej/Ej totalt svar Medlemskategori - Lantbruks- landsbygdsmedlemmar Antal svar: 1455 Politik och Samhälle % Förbättringspotential % Positiv 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 Vilket är ditt sammanfattande omdöme om LRF när det gäller att driva de gröna näringarnas frågor? 25 56 53 57 12 Hur bedömer du LRF när det gäller frågor som berör...eus jordbrukspolitik 35 40 39 40 22 skogspolitik 27 47 43 46 22 villkor för företagare konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion djurhållning i Sverige och förutsättningarna för svensk animalieproduktion vilt- och rovdjursfrågor markintrångs- och äganderättsfrågor 33 41 40 42 21 43 36 37 16 34 45 54 48 15 39 40 38 41 18 29 46 45 47 20 Svaren är baserade på de respondenter som har svarat på frågan Detta gäller samtliga diagram om ej annat anges Vet ej/ej svar är baserat på samtliga respondenter i gruppen infrastruktur på landsbygden: vägar, el, telefoni, post, bredband etc 36 39 39 40 17 vattenfrågor 30 41 43 42 27...energipolitiken och villkor för förnybar energi 26 50 50 51 20 offentlig upphandling 40 34 35 39 1 2 3 5 6 7 47
Övergripande analys av Nöjdheten 48
Övergripande analys av Nöjdheten På vilka områden ska LRF utveckla sitt erbjudande? Landsbygds- och Lantbrukmedlemmarna 49
Betyg för olika områden Landsbygds och Lantbruksmedlemmar Diagrammet visar hur många procent av medlemmarna som har givit något av de tre högsta betygen (5-7) för kontaktytorna. Betyg Top box 2014 Top box 2013 Top box 2011 Top box 2010 Top box 2009 Medlemsförmåner och rabatter 28 20 14 62 67 61 60 63 Bemötande och tillgänglighet 31 20 10 61 62 63 64 67 Politik och Samhälle 28 20 8 56 53 56 61 62 Tillgång till bra information 28 20 7 55 58 59 59 62 Opinionsbildning 28 19 6 53 53 51 60 63 Utbildning och kompetensutveckling 28 16 7 51 55 48 53 53 Stöd och råd 27 16 5 49 48 49 50 55 Nätverk och erfarenhetsutbyte 26 15 5 46 47 48 51 53 Möjligheter att påverka LRFs verksamhet 19 8 3 30 33 31 32 33 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bas: Landsbygd och Lantbruk Betyg 5 Betyg 6 Mycket bra (7)
Betyg för olika områden Utveckling över tiden Diagrammet visar hur många procent av medlemmarna som har givit något av de tre högsta betygen (5-7) för kontaktytorna. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2009 2010 2011 2013 2014 Bas: Landsbygd och Lantbruk Medlemsförmåner och rabatter Bemötande och tillgänglighet Politik och Samhälle Tillgång till bra information Opinionsbildning Utbildning och kompetensutveckling Stöd och råd Nätverk och erfarenhetsutbyte Möjligheter att påverka
Betyg för olika områden - Kommentarer Förändringar över tiden Många områden har fått betyg i nivå med förra året. Den enda signifikanta skillnaden är en nedgång för top-boxbetyget (betyg 7-9) för Medlemsförmåner och rabatter. I ett 5-årsperspektiv: En nedgång för flera av områdena. Tydligast är detta för Opinionsbildning. Noteras: Stora skogsenheter är i flera avseenden mer positiva än gårdar med stora åkerarealer Den yngsta gruppen (- 35 år) har sitt eget mönster ibland lika positiv som den äldsta gruppen, ibland svalare (som gruppen 36-49 år) Mönstret känns igen från ANM Lägre betyg ges i större utsträckning av 36-49 år Lantbruksmedlemmar De som bor på gården De som har sin främsta inkomstkälla från näringsverksamheten på gården Gårdar som har mer än >50 ha åker De 9 områdena rankade efter genomsnittsbetyg 1. Medlemsförmåner och rabatter (4,9, 62% positiva) 2. Bemötande och tillgänglighet (4,8, 61% positiva) 3. Tillgång till bra information (4,7, 55% positiva ) 4. Politik och Samhälle (4,5, 56% positiva) 5. Opinionsbildning (4,5, 53% positiva) 6. Utbildning och kompetensutveckling (4,5, 51% positiva) 7. Stöd och råd för medlemmarnas företagande (4,4, 49% positiva) 8. Nätverk och erfarenhetsutbyte genom lokalavdelningen (4,3, 46% positiva) 9. Möjlighet att påverka LRFs verksamhet (3,8, 30 % positiva) Mönstret känns igen från ANM Högre betyg ges i större utträckning av 65+ år Landsbygdsmedlemmar De som är relativt nya som medlemmar (mindre än 5 år) Hushållets inkomstkälla: lika/huvudsakligen utanför gården 52
Effekt på nöjdhet Genom statistiska körningar i modellen får vi fram hur stor påverkan varje kontaktyta har på nöjdheten (dvs de fyra nöjdhetsbeteenden som vi tidigare definierat). Siffrorna till höger om kontaktytorna visar effekten på nöjdheten. Ju högre siffra desto större påverkan. Dessa siffror är inbördes jämförbara, dvs 0,30 har dubbelt så stor effekt på nöjdheten som 0,15. 2014 Möjlighet att påverka LRFs verksamhet 0,26 Politik och Samhälle 0,20 Bemötande och tillgänglighet 0,20 Nöjdhet Stöd och råd 0,19 Opinionsbildning 0,17 Medlemsförmåner och rabatter 0,15 Tillgång till bra information 0,13 Utbildning och kompetensutveckling 0,07 Nätverk och erfarenhetsutbyte 0,05 Bas: Landsbygd och Lantbruk 53
Effekt på nöjdhet en jämförelse 2011, 2013 och 2014 Genom statistiska körningar i modellen får vi fram hur stor påverkan varje kontaktyta har på nöjdheten (dvs de fyra nöjdhetsbeteenden som vi tidigare definierat). Siffrorna till höger om kontaktytorna visar effekten på nöjdheten. Ju högre siffra desto större påverkan. Dessa siffror är inbördes jämförbara. Pilarna markerar förändringar mellan 2013 och 2014. Möjlighet att påverka LRFs verksamhet 2014 2013 2011 0,26 0,22 0,26 Politik och Samhälle 0,20 0,27 0,25 Nöjdhet Bemötande och tillgänglighet 0,20 0,22 0,21 Stöd och råd 0,19 0,28 0,25 Opinionsbildning 0,17 0,21 0,23 Medlemsförmåner och rabatter 0,15 0,19 0,13 Tillgång till bra information 0,13 0,21 0,17 Utbildning och kompetensutveckling 0,07 0,17 0,11 Nätverk och erfarenhetsutbyte 0,05 0,02 0,07 Bas: Landsbygd och Lantbruk 54
Effekt på nöjdheten Vilka områden har störst effekt på medlemmarnas nöjdhet? Mångfacetterad bild av innehållet i medlemskapet; Nöjdheten byggs upp av flera relativt jämbördiga delar, och Nöjdheten kan inte direkt hänföras till Ett specifikt område. Det är ungefär samma områden som tidigare ligger i topp, även om det sker vissa omkastningar mellan åren. Det område som nu, 2014, påverkar nöjdheten mest är Möjlighet att påverka LRFs verksamhet. Nätverk och erfarenhetsutbyte har fortsatt en mycket liten påverkan på nöjdheten med LRF. Följande grupperingar noteras utifrån hur de påverkar nöjdheten: Medlemmarnas nöjdhet drivs i första hand av Möjlighet att påverka LRFs verksamhet I ett mellanläge återfinns Politik och Samhälle Bemötande och tillgänglighet Opinionsbildning Stöd och råd för medlemmarnas företagande Svagare områden när det gäller att driva Nöjdheten är Medlemsförmåner och rabatter Tillgång till bra information Utbildning och kompetensutveckling (har gått tillbaka i betydelse jmfrt med 2013) Nätverk och erfarenhetsutbyte genom lokalavdelningen (marginell betydelse) 55
Var förbättringsåtgärder har störst påverkan på nöjdheten Vi har sett vilket betyg varje kontaktyta har fått och vilken effekt på nöjdheten kontaktytan har. Nu kombinerar vi dessa två värden och kan därmed se var förbättringsåtgärder ger störst effekt på nöjdheten (För formel se bilaga) Betyg Hur stor andel tycker att LRF är mycket/ ganska/något bra på nedanstående områden? Andel något/ganska /mycket bra (%) Effekt på Nöjdheten Hur stor effekt har respektive område på nöjdheten? Statistisk koefficient Förbättringspotential Var ger förbättringsåtgärder störst effekt på nöjdheten? Utväxling på åtgärder Rangordning Möjligheter att påverka LRFs verksamhet 19 83 0,26 1 18 Stöd och råd 27 16 5 0,19 2 10 Politik och Samhälle 28 20 8 0,20 3 9 Opinionsbildning 28 19 6 0,17 4 8 Bemötande och tillgänglighet 31 20 10 0,20 5 8 Tillgång till bra information 28 20 7 0,13 6 6 Medlemsförmåner och rabatter 28 20 14 0,15 7 6 Utbildning och kompetensutveckling 28 16 7 0,07 8 3 Nätverk och erfarenhetsutbyte 26 15 5 0,05 9 3 Bas: Landsbygd och Lantbruk 56
Förbättringspotential, Framgångsfaktorer och Kvalitetssäkring Tolkning Förbättringspotential Rangordningen anger inom vilka områden förbättringsåtgärder skulle ha störst effekt på nöjdheten. Alla områden i undersökningen har en förbättringspotential, så till vida att de har en poäng som är större än 0. Framgångsfaktorer De områden där förbättringsåtgärder skulle ha störst effekt på nöjdheten*. Detta utifrån hur stor effekt området har på nöjdheten i kombination med hur medlemmarna betygsätter LRFs insatser på området. Störst potential för förbättringar noteras om ett område har stor effekt på hur nöjd man är med medlemskapet samtidigt som betyget är relativt svagt. Områden för kvalitetssäkring: Områden där en kombination av höga betyg och en relativt stor effekt på nöjdheten* gör att man bör säkerställa nuvarande nivåer/inte bör slappna av men att området samtidigt inte har den hävstångseffekt som gör att det kan klassas som en framgångsfaktor. Framgångsfaktorer respektive områden för kvalitetssäkring markeras på något av följande två sätt: Framgångsfaktor Kvalitetssäkra Övriga = Kvalitetssäkra = Framgångsfaktor * I den fördjupade analysen inom varje huvudområde mäts vilken effekt förbättringsåtgärdena skulle ha på respektive huvudområde. 57
Var har förbättringsåtgärder störst påverkan på nöjdheten Rangordning Förbättringspotential Var ger förbättringsåtgärder störst effekt på nöjdheten? Var ger förbättringsåtgärder störst effekt på Nöjdheten? Utväxling på åtgärder - Rangordning Möjlighet att påverka LRFs verksamhet Stöd och råd Politik och Samhälle Opinionsbildning Bemötande och tillgänglighet 10 9 8 8 18 Framgångsfaktorer, dvs de övergripande områden där förbättringsåtgärder har störst förutsättningar att påverka Nöjdheten positivt, är 1. Möjlighet att påverka LRFs verksamhet (i särklass störst) 2. Stöd och råd för medlemmarnas företagande 3. Politik och Samhälle 4. Opinionsbildning Tillgång till bra information Medlemsförmåner och rabatter 6 6 Ett område som bör kvalitetssäkras är Bemötande och tillgänglighet Utbildning och kompetensutveckling Nätverk och erfarenhetsutbyte 3 3 Framgångsfaktor Kvalitetssäkra Övriga En mer detaljerad analys per område ger vägledning i vilka detaljområden som det kan finnas anledning att satsa på/titta närmare på, då de driver medlemmarnas nöjdhet med områden Bas: Landsbygd och Lantbruk 58
Var har förbättringsåtgärder störst påverkan på nöjdheten Jämförelse över tiden? Förbättringspotential Var ger förbättringsåtgärder störst effekt på nöjdheten? Utväxling på åtgärder - Rangordning 2014 2013 2011 Möjlighet att påverka LRFs verksamhet 18 Möjlighet att påverka LRFs verksamhet 15 Möjlighet att påverka LRFs verksamhet 18 Stöd och råd 10 Stöd och råd 15 Stöd och råd 13 Politik och Samhälle 9 Politik och Samhälle 13 Opinionsbildning 11 Opinionsbildning 8 Opinionsbildning 10 Politik och Samhälle 11 Bemötande och tillgänglighet Tillgång till bra information Medlemsförmåner och rabatter Utbildning och kompetensutveckling Nätverk och erfarenhetsutbyte 3 3 6 6 8 Tillgång till bra information Bemötande och tillgänglighet Utbildning och kompetensutveckling Medlemsförmåner och rabatter Nätverk och erfarenhetsutbyte 1 9 8 8 6 Bemötande och tillgänglighet Tillgång till bra information Utbildning och kompetensutveckling Medlemsförmåner och rabatter Nätverk och erfarenhetsutbyte 8 7 6 5 4 Bas: Landsbygd och Lantbruk Framgångsfaktor Kvalitetssäkra Övriga 59
Vilka områden har störst effekt på medlemmarnas nöjdhet? Övergripande kommentarer: Resultaten liknar i många stycken dem för 2011 Möjlighet att påverka sticker ut som den tydligaste framgångsfaktorn (det område där förbättringsåtgärder har störst förutsättningar att påverka Nöjdheten positivt). Förklaringen till att Möjlighet att påverka faller ut så tydligt ligger i kombinationen av medlemmarnas låga betyg (dvs stor potential till förbättring) och att frågan har en stor påverkan på nöjdheten. Det kan dock inte tolkas som att detta är den enda angelägna frågan; Medlemmarna signalerar att förbättringar inom ett antal andra områdena skulle skapa nöjdare medlemmar. Utöver Möjlighet att påverka som berör Hur? (LRF ska arbeta) utkristalliseras tre områden som berör Vad? (LRF ska arbeta med), och som är relativt likvärdiga i betydelse: Stöd och råd Politik och samhälle Opinionsbildning De tre områdena representerar olika delar av LRFs verksamhet: Den kollektiva nyttan av medlemskapet Opinionsbildning resp Politik och samhälle Den individuella nyttan av medlemskapet Stöd och råd 60
Fördjupad analys av Nöjdheten Följande avsnitt baseras på svaren ifrån Landsbygds- och Lantbrukmedlemmarna 61
Framgångsfaktorerna 62
Möjlighet att påverka LRFs verksamhet Dina möjligheter att påverka de ståndpunkter och frågor som LRF driver 0,70 Möjlighet att påverka LRFs verksamhet 0,26 Att ta tillvara medlemmarnas idéer, kunskaper och erfarenheter Dina möjligheter att påverka LRFs erbjudanden och tjänster Känslan för att de förtroendevalda för min talan 0,31 0,26 0,25 Politik och Samhälle 0,20 Bemötande och tillgänglighet 0,20 Stöd och råd 0,19 Opinionsbildning 0,17 Nöjdhet Medlemsförmåner och rabatter 0,15 Tillgång till bra information 0,13 Utbildning och kompetensutveckling 0,07 Nätverk och erfarenhetsutbyte 0,05 =Kvalitetssäkra = =Framgångsfaktor = Framgångsfaktor Bas: Landsbygd och Lantbruk 63
Möjlighet att påverka LRFs verksamhet 2014 2013 2012 Riket Vet ej/ej totalt svar Medlemskategori - Lantbruks- landsbygdsmedlemmar Möjlighet att påverka LRFs verksamhet Antal svar: 1455 100 80 % Förbättringspotential % Positiv 60 40 20 0 20 40 60 80 100 Vilket är ditt sammanfattande omdöme om dina möjligheter att påverka LRFs verksamhet? 41 30 33 31 25 Hur bedömmer du LRF vad gäller dina möjligheter att påverka de ståndpunkter och frågor som LRF driver 43 26 32 26 23 dina möjligheter att påverka LRFs erbjudanden och tjänster 43 31 38 31 23 känslan för att de förtroendevalda för min talan 29 46 49 45 18 att ta tillvara medlemmarnas idéer, kunskaper och synpunkter 25 50 47 50 21 1 2 3 5 6 7 2013-05-15 MedlemsKategori - Landsbygds-bruksmedlem.ppt LRF Medlemsundersökning 2013 64
Möjligheter att påverka LRFs verksamhet Kommentarer Övergripande kommentarer Mycket lågt betyg för detta område; Endast 30% ger ett positivt betyg medan hela 41% ger ett negativt betyg. Dessa låga betyg bidrar starkt till att området faller ut som tydligt prioriterat för åtgärder. De svagare delarna är likt tidigare år Möjlighet att påverka ståndpunkter och frågor som LRF driver Möjlighet att påverka LRFs erbjudanden och tjänster De något mer positiva delarna i området är Att ta tillvara på medlemmarnas idéer kunskaper och erfarenheter Känslan av att de förtroendevalda för min talan Främsta framgångsfaktorerna mest påverkan Möjlighet att påverka ståndpunkter och frågor som LRF driver i särklass den tyngsta Men även Att ta tillvara på medlemmarnas idéer, kunskaper och erfarenheter Grupper som är mer kritiska Gruppen 35-49 år Större gårdar jämfört med mindre enheter Förändringar över tiden Bedömningen av möjligheten att påverka LRFs verksamhet - både vad gäller ståndpunkter och frågor som drivs och erbjudanden och tjänster har det skett en signifikant försvagning jämfört med förra året. Fler medlemmar än tidigare väljer samtidigt att tycka till om detta område. Andelen Vet ej/ej svar har minskat över en 5-årsperiod. 65
Stöd och råd för medlemmarnas företagande Att bistå med kompetens vid utveckling av ny och befintlig verksamhet på gården/i företaget Att bistå med kompetens kring arbetsmiljö och säkerhet Stöd till medlemmar vid problem med myndigheters agerande, markintrång etc. Rådgivning i arrendefrågor, i samarbete med LRF Konsult Stöd vid storm, brand, djurepidemier och liknande (tex. Omsorgsgrupper och Bondekompis) 0,57 0,29 0,28 0,21 0,19 Möjlighet att påverka LRFs verksamhet 0,26 Politik och Samhälle 0,20 Bemötande och tillgänglighet 0,20 Stöd och råd 0,19 Opinionsbildning 0,17 Medlemsförmåner och rabatter 0,15 Nöjdhet Tillgång till bra information 0,13 Utbildning och kompetensutveckling 0,07 Nätverk och erfarenhetsutbyte 0,05 Bas: Landsbygd och Lantbruk =Kvalitetssäkra = =Framgångsfaktor = Framgångsfaktor 66
Stöd och råd för medlemmarnas företagande 2013 2012 Riket Vet 2014ej/Ej totalt svar Medlemskategori - Lantbruks- landsbygdsmedlemmar Stöd och råd för medlemmarnas företagande Antal svar: 1455 100 80 % Förbättringspotential % Positiv 60 40 20 0 20 40 60 80 100 Vilket är ditt sammanfattande omdöme om LRF när det gäller stöd och råd för medlemmarnas företagande? 24 49 48 50 23 Hur bedömer du LRF när det gäller att bistå med kompetens vid utveckling av ny och befintlig verksamhet * 26 45 47 45 31 att bistå med kompetens kring arbetsmiljö och säkerhet 18 55 56 55 28 rådgivning i arrendefrågor, i samarbete med LRF Konsult 17 63 61 63 30 stöd till medlemmar vid problem med myndigheters agerande, markintrång etc. 26 53 56 53 34 stöd vid storm, brand, djurepidemier och liknande (tex. Omsorgsgrupper och Bondekompis) 18 55 61 55 41 1 2 3 5 6 7 * frågan gällde tidigare enbart ny verksamhet 67
Stöd och råd för medlemmarnas företagande Kommentarer Övergripande kommentarer Strax under 50% ger ett positivt betyg, vilket är ett knappt godtagbart betyg. 24 % av medlemmarna ger ett negativt betyg till LRF när det gäller detta område. Högst betyg får Rådgivning i arrendefrågor i samarbete med LRF Konsult Stöd vid storm, brand, djurepidemier och liknande Bistå med kompetens kring arbetsmiljö och säkerhet Betyg som gränsar till svaga, i kraft av relativt låga andelar positiva svar i kombination med relativt många negativa, får: Bistå med kompetens vid utveckling av ny och befintlig verksamhet på gården Främsta framgångsfaktorerna mest påverkan Bistå med kompetens vid utveckling av ny och befintlig verksamhet på gården Men även Stöd till medlemmar vid problem med myndigheters agerande Grupper som är mer kritiska Gruppen 35-49 år Lantbruksmedlemmar De som har varit medlemmar 6-10 år Större gårdar jämfört med mindre enheter (ej samma för skog) Förändringar över tiden Över tiden har det övergripande betyget för Stöd och råd försvagats något från 55 % år 2009 till 49 % i denna mätning. (Denna förändring är signifikant). Resultatet i årets mätning ligger dock på samma nivå som de senaste två åren. Höga andelar Vet ej/ej svar ofta runt 30 % - men de har minskat över tiden. Att många väljer att inte svara kan ha flera förklaringar låg nyttjandegrad av tjänsterna och/eller att man saknar information eller att de på annat sätt är otydliga. 68