Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning
Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme. Krav på energihushållning även vid ändring (renovering) av befintliga byggnader. Kraven gäller från 1 januari 2012, men gamla BBR får användas fram till 31 december 2012.
Definition: Uppvärmd area, A temp A temp : Arean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan som avses värmas till mer än 10 C. Arean begränsas av klimatskärmens insida. Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller i annan lokalbyggnad än garage, ingår inte.
Definitioner: Energi för värme och kyla Byggnadens energianvändning: Den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Energi för komfortkyla: Den till byggnaden levererade kyl- eller energimängd som används för att sänka byggnadens inomhustemperatur för människors komfort.
Definition: Fastighetsenergi Byggnadens fastighetsenergi: Den del av fastighetselen som är relaterad till byggnadens behov där den elanvändande apparaten finns inom, under eller anbringad på utsidan av byggnaden.
Definitioner: Övrig energianvändning Hushållsenergi: Den el eller annan energi som används för hushållsändamål. Verksamhetsenergi: Den el eller annan energi som används för verksamheten i lokaler.
Definition: Installerad elektrisk effekt Installerad eleffekt för uppvärmning: Den sammanlagda eleffekt som maximalt kan upptas av de apparater för uppvärmning som behövs för att kunna upprätthålla avsett inomhusklimat, tappvarmvattenproduktion och ventilation när byggnadens maximala effektbehov föreligger.
Definition: Elvärme Elvärme: Uppvärmningssätt med elektrisk energi, där den installerade eleffekten för uppvärmning, inklusive tappvarmvattenproduktion och ventilation, är större än 10 W/m² (A temp ). Exempel på elvärme är berg-, jord-, sjö- och luftvärmepump, direktverkande elvärme, vattenburen elvärme, luftburen elvärme, elektrisk golvvärme och elektrisk varmvattenberedare.
Definition: Byggnadens specifika energianvändning Hushållsenergi och verksamhetsenergi inräknas inte. Byggnadens specifika energianvändning får minskas med energin från solfångare eller solceller. Om byggnaden har annat uppvärmningssätt än elvärme ska elenergi till elektriska kylmaskiner för komfortkyla räknas upp med faktorn 3 vid bestämningen av byggnadens specifika energianvändning.
Definition: Klimatzoner Klimatzon I: Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län Klimatzon II: Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län Klimatzon III: Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län.
Krav på energi och effekt Klimatzon I * Tillägg för lokaler som av utökade hygieniska skäl har uteluftsflöden större än 0,35 l/s m² i temperaturreglerade utrymmen. q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet [l/s m²] under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas med 1,00 l/s m². q är det maximala specifika uteluftsflödet [l/s m²] vid DVUT.
Krav på energi och effekt Klimatzon II * Tillägg för lokaler som av utökade hygieniska skäl har uteluftsflöden större än 0,35 l/s m² i temperaturreglerade utrymmen. q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet [l/s m²] under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas med 1,00 l/s m². q är det maximala specifika uteluftsflödet [l/s m²] vid DVUT.
Krav på energi och effekt Klimatzon III * Tillägg för lokaler som av utökade hygieniska skäl har uteluftsflöden större än 0,35 l/s m² i temperaturreglerade utrymmen. q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet [l/s m²] under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas med 1,00 l/s m². q är det maximala specifika uteluftsflödet [l/s m²] vid DVUT.
Krav på klimatskärmens lufttäthet Klimatskärmen ska vara så lufttät att kraven på byggnadens specifika energianvändning och installerad eleffekt för uppvärmning uppfylls. Andra avsnitt i BBR ställer också krav på lufttäthet: BBR 6:255 Täthet BBR 6:531 Lufttäthet
Krav på mätsystem Byggnader ska ha mätsystem för kontinuerlig uppföljning av energianvändningen. För energislag som inte erhålls direkt i kwh, t ex olja och biobränslen, kan uppmätta volymer av bränslet omräknas till kwh med hjälp av bränsletypernas värmevärden. För korrekt beräkning av byggnadens specifika energianvändning kan separata elmätare behövas för byggnadens energianvändning respektive hushållsenergi och verksamhetsenergi i elvärmda byggnader. energi till elektrisk kylmaskin i byggnad med annat uppvärmningssätt än elvärme eftersom denna energi ska räknas upp med faktorn 3.
Klassning av byggnadens energianvändning Byggherrar kan frivilligt ställa högre krav på byggnadens specifika energianvändning. BBR rekommenderar klasser baserade på den svenska standarden SS 24300-2
Utvändig eller invändig isolering? Vid utvändig tilläggsisolering hamnar den gamla väggen i ett varmare och torrare klimat. Köldbryggorna blockeras. Risken för fuktskador minskar. Vid invändig tilläggsisolering hamnar den gamla väggen i ett kallare och fuktigare klimat. Köldbryggorna finns kvar. Risken för fuktskador kan öka.
Framtiden Det europeiska direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD2) ställer krav som ska vara uppfyllda senast den 31 december 2020. Nya byggnader Ska vara nära nollenergi-byggnader, NNEbyggnader. Större renovering Krav ska finnas avseende energiprestanda. Teknik finns, men tiden är knapp, så det gäller att snabbt komma igång med omställningsarbetet.
NNE Nära nollenergibyggnader Energimyndigheten och Boverket gör gemensamt denna prioritering för NNE-byggnader: 1. Mycket energieffektivt klimatskal 2. Mycket energieffektiva installationer 3. En stor andel av den energi som behövs ska vara förnybar Boverket kommer senare att bestämma kravens storlek och omfattning.