INLEDNING TILL. Det civila veterinärväsendet. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Veterinärstyrelsen. - Stockholm : Norstedt, 1918-1951. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1916-1949. 1916-1945 utgiven av Kungl. Medicinalstyrelsen. 1916-1948 med innehållsförteckning och parallelltitel på franska: Hygiène et service vétérinaire civil en Suède. 1916-1942 även med sammanfattning på franska. - 1949 med innehållsförteckning och parallelltitel på engelska: The civil veterinary service. Föregångare: Veterinärväsendet ingår som ett kapitel i årg. 1911-1915 av: Allmän hälso- och sjukvård / Socialstyrelsen. Stockholm, 1913-1982. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1979. Det civila veterinärväsendet. År 1923. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. urn:nbn:se:scb-veter-1923

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DET CIVILA VETERINÄRVÄSENDET ÅR 1923 AV KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN STOCKHOLM 1925 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 243781

STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE HYGIÈNE ET SERVICE VÉTÉRINAIRE CIVIL EN SUÈDE EN 1923 PAR LE CONSEIL SUPÉRIEUR DE L'ADMINISTRATION MÉDICALE DE L'ÉTAT.

Innehållsförteckning. Sid. I. Verksamheten inom Medicinalstyrelsens veterinärbyrå 1. 1. Ärenden och expeditioner 1. 2. Författningar och cirkulär 2. II. Veterinärernas antal och verksamhet 5. III. Sjukdomar bland husdjuren 7. 1. Mjältbrand 7. 2. Frasbrand 9. 3. Svinsjuka 10. 4. Rödsjuka 10. 5. Smittsam kastning hos häst i Skaraborgs län 10. 6. Skabb hos djur, hörande till hästsläktet 10. 7. Tuberkulos hos nötkreatur 11. 8. Infektiös anämi hos häst 12. 9. Smittsam kastning hos nötkreatur 13. IV. Karantänsväsendet 13. V. Sveriges import och export av kreatur 13. VI. Köttkontrollen 14. 1. Offentliga slakthus 14. 2. Kommunala köttbesiktningsbyråer 14. 3. Exportslakterier 14. 4. Andra enskilda, under offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar 14. 5. Köttimporten 14. 6. Köttexporten 14. a. I allmänhet 14. b. Till Norge 15. 7. Statsinspektionen över köttkontrollen 15. Tabellbilagor. Tab. 1. Veterinärer och deras befattningar, länsvis, vid årets slut 17. Tab. 2. Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats eller för olika ändamål besiktigats 18. Tab. 3. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa smittsamma husdjurssjukdomar 22. Tab. 4. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa icke smittsamma husdjurssjukdomar 24. Tab. 5. Av veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande av sjukdomar bland husdjuren 25. Tab. 6. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier slaktade och besiktigade djur 26.

IV Sid. Tab. 7. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier helt eller delvis beslagtagna kroppar och i anledning därav vidtagna åtgärder 27. Tab. 8. Antal och vikt av vid offentliga slakthus och exportslakterier särskilt behandlade hela kroppar jämte uppgift å behandlingens art 28. Tab. 9. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier kasserade organ och kött samt vikten därav 29. Tab. 10. Viktigare beslagsorsaker vid offentliga slakthus och exportslakterier 30. Tab. 11. Antal vid köttbesiktningsbyråer besiktigade kött 31. Tab. 12. Antal vid köttbesiktningsbyråer helt eller delvis beslagtagna kroppar och vid beslagen vidtagna åtgärder 32. Tab. 13. Antal och vikt av vid köttbesiktningsbyråer särskilt behandlade kroppar jämte uppgift å behandlingens art. 33. Tab. 14. Antal vid köttbesiktningsbyråer kasserade organ och kött samt vikten av de kasserade köttpartierna 34. Tab. 15. Viktigare beslagsorsaker vid köttbesiktningsbyråer 35. Tab. 16. Kontrollen av införda köttvaror och andra födoämnen 36. Tab. 17 Uppgift om utförsel av kött 38. Table des matières. Page. I. Activité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état 1. 1. Expéditions 1. 2. Ordonnances et circulaires 2. II. Nombre et activité des vétérinaires 5. III. Maladies des animaux domestiques 7. 1. Charbon bactéridien 7. 2. Emphysème du charbon 9. 3. Septicémie des porcs 10. 4. Rouget des porcs 10. 5. Avortement épizootique des juments 10. 6. Galedes équidés 10. 7. Tuberculose des vaches 11. 8. Anémie infectieuse du cheval 12. 9. Avortement épizootique des vaches 13. IV. Quarantaine 13. V. Importation et exportation de bétail 13. VI. Contrôle des viandes 14. 1. Abbattoirs publics 14. 2. Bureaux municipaux du contrôle des viandes 14. 3. Boucheries pour exportation 14. 4. Autres boucheries privées sous le contrôle officiel 14. 5. Importation des viandes 14. 6. Exportation des viandes 14. 7. Contrôle de l'état sur les viandes 15.

v Annexes. Page. Tabl. 1. Vétérinaires et emplois des vétérinaires par département 17. Tabl. 2. Nombre des animaux traités par les vétérinaires pour maladies, castrés ou examinés pour différents buts 18. Tabl. 3. Relevé des rapports des vétérinaires concernant certaines maladies infectieuses des animaux domestiques 22. Tabl. 4. Idem, concernant certaines maladies non infectieuses 24. Tabl. 5. Voyages d'office effectués par les vétérinaires pour cause d'épizooties chez les bestiaux 25. Tabl. 6. Nombre des animaux abattus et examinés aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation 26. Tabl. 7. Nombre des corps (viandes) saisis aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation et les mesures prises en conséquence 27. Tabl. 8. Nombre et poids des corps entiers traités aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 28. Tabl. 9. Nombre et poids des organes et viandes cassés aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation 29. Tabl. 10. Importantes causes de saisie (pour les viandes examinées) aux abattoirs et aux boucheries d'exportation 30. Tabl. 11. Nombre des viandes examinées aux bureaux d'inspection 31. Tabl. 12. Nombre des corps saisis aux bureaux d'inspection et les mesures prises lors des saisies 32. Tabl. 13. Nombre et poids des corps traités aux bureaux d'inspection ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 33. Tabl. 14. Nombre des organes et viandes cassés aux bureaux d'inspection ainsi que le poids des viandes cassées 34. Tabl. 15. Importantes causes de saisie (des viandes examinées) aux bureaux d'inspection 35. Tabl. 16. Contrôle des viandes importées et d'autres aliments 36. Tabl. 17. Exportation de viandes 38. Résumé. On peut à an certain degré juger de Vactivité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état par le nombre des affaires y traitées. An cour de l'année 7399 affaires étaient portées devant le Bnreau et 9300 étaient expédiées. Le nombre des documents, comptes etc. reçns au Bureau s'élevait à 13957 et ceux expédiés à 11 712. Le nombre des vétérinaires était à la fin de l'année de 537. 727537 animaux ont été traités par les vétérinaires. Parmi les maladies infectieuses d'animaux domestiques, lesquelles sodt soumises anx mesures officielles, il faut mentionner le charbon bactéridien et l'emphysème de charbon, le septicémie et le rouget des porc, l'avortement épizootique des juments ainsi que la gale des équidés. Le charbon bactéridien a causé 131 décès et l'emphysème charbonneux 53. Le septicémie des porcs s'est manifesté dans 44 groupes de porcs et le rouget dans 27. Par suite de la mammite tuberculeuse 76 vaches étaient abattues contre indemnité anx propriétaires.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet. Kungl. Medicinalstyrelsen får härmed jämlikt 13 i den för Styrelsen gällande instruktionen överlämna berättelse angående det civila veterinärväsendet i riket för år 1923. B. BUHRE GUST. KJERRULF. M. Forsman Stockholm den 31 december 1924.

I. Verksamheten inom Medicinalstyrelsens veterinärbyrå. 1. Ärenden och expeditioner. En summarisk redogörelse utvisande antalet inkomna ärenden och utgående expeditioner å veterinärbyrån 1923 lämnas härnedan. Antalet inkomna ärenden under året uppgick till 7 399, varav 1 593 anmälningar och 1 424 räkningar; antalet utgående expeditioner var 9 300. Inkomna ärenden. Utgående expeditioner. Antalet till veterinärbyrån under året inkomna skrivelser uppgick till 13 957, häri ej medräknade 1415 å byrån granskade räkningar inkomna från statens veterinärbakteriologiska anstalt; antalet från byrån utgångna skrivelser uppgick till 11 742. En närmare specifikation av dessa ärendens natur lämnas i Tab. A. 1 Minskningen i antalet beror pä att Knngl. Maj-.t genom särskilda beslut bemyndigat Medicinalstyrelsen att avgöra en hel del ärenden rörande in och utförsel av levande djar m. m. vilka ärenden förut varit beroende pä K. Maj:ts prövning och beslut. +1 243781. Civila veterinärväsendet år 1923.

2 Tab. A. Å veterinärbyrån inkomna och utgångna skrivelser år 1923. 2. Författningar samt cirkulär rörande det civila veterinärväsendet. A. Författningar. Under året hava utkommit följande författningar rörande veterinärväsendet, vilka äro intagna i svensk författningssamling med nedan angivna nummer: a) intagna i svensk författningssamling. April ti. K. kung. ang. ändrad lydelse av 48 i giftstadgan den N:r 7 december 1906 (n:r 114) 54. Maj 17. K. förordn. ang. skatt för hundar 116. Jan. b) intagna i Medicinalstyrelsens samling ser. B. 19. K. brev ang. viss ändring i gällande indelning av Västernorrlands län i distriktsveterinärdistrikt (ref.) 2 1 Rapporter anpående nedanstående smittsamma sjnkdomar uppgå till 1 087. 2 Därav 595 rapporter angående sernm/örrättmngar. 3 Därav 1101 rapporter. 4 Därav 147 rapporter. 5 Därav 1 402 rapporter. 6 Därav 478 årsberättelser från veterinärer. 7 Därav 179 räkningar å desinfektionsmedel, ej särskilt diarieförda. 8 Därav 569 skrivelser och telegram till byrån. 9 Därav 839 skrivelser och telegram från byrån.

Febr. 2. K. brev. ang. viss ändring i gällande indelning av Väster- X:r bottens län i distfiktsveterinärdistrikt (ref.) 3. 16. K. brev. ang. viss ändring i gällande indelning av Skaraborgs län i distriktsveterinärdistrikt (ref.) 4. Mars 16. K. kung. med bestämmelser att iakttagas vid införsel av vissa slag av spannmål frän av smittsam mul- och klövsjuka smittat land ">.» 21. K. utslag i fråga om traktamentsersättning åt distriksveterinär 8. > 23. K. kung. om ändrad lydelse av 11 i förordningen 10 oktober 1913 (n:r 242) ang. kontroll vid utförsel av kött.... 7. > 28. Medicinalstyrelsens kung. ang. intagande av staden Skellefteå i förteckning över samhällen för införsel av köttvaror och djurfett 1. April 24. Medicinalstyrelsens cirkulär ang. varuslag, som avses i S. F. S. n:r 38 år 1923 Maj 4. K. kung. om ändrad lydelse av vissa delar av förordningen den 30 september 1921 (n:r 581) ang. kontroll vid införsel till riket av köttvaror och djurfett 9. 1. Lag om ändrad lydelse av 2, 6 mom. 3 och 9 i lagen den 10 oktober 1913 (n:r 239) ang. köttbesiktning och slakthus 10.»» K. kung. om ändrad lydelse av 15 i förordningen den 10 oktober 1913 (n:r 41) ang. exportslakterier samt andra enskilda, under offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar. 11. > s K. kung. om ändrad lydelse av 21 i förordningen den 30 september 1921 (n:r 581) ang. kontroll vid införsel till riket av köttvaror och djurfett 12.» 8. K. kung. ang. statsbidrag till distriktsveterinärers avlönande 13.»» K. kung. ang. dyrtidstillägg åt vissa distriktsveterinärer. 14.» 29. K. kung. ang. ändrad lydelse av 14, 16 och 21 i resereglementet den 13 december 1907 (n:r 131) 17. Juni.Juli 5. Medicinalstyrelsens kung. ang. ändrad lydelse av 2 och 3 i kungörelsen den 6 mars 1922 (n:r 134) med föreskrifter ang. veterinärundersökning vid införsel till riket av köttvaror och djurfett 13. K. skriv. ang. bemyndigande för Medicinalstyrelsen att medgiva dispens i fråga om vissa för kontroll vid införsel av köttvaror och djurfett meddelade bestämmelser lt>. 27. K. kung. ang. försäljning av spritdrycker, vin och exportöl å apoteksinrättning för medicinskt ändamål 18. Aug. 31. K. brev ang. bemyndigande för Medicinalstyrelsen att medgiva dispens i fråga om införsel från vissa orter av ben efter idisslande djur eller svin 19. 3 lä.

4 Sept. 17. K. kung. om ändring i viss del av den i giftstadgan den 7 N:r december 1906 (n:r 114) fogade förteckning IV 20. Okt 12. Medicinalstyrelsens cirk. i fråga om skyddsympning av djur mot rödsjuka 22. 24. Medicinalstyrelsens cirk. med råd och anvisningar betr. insändandet till Statens veterinärbakteriologiska anstalt av prov vid smittsamma husdjurssjukdomar 21. B. Cirkulär. Följande, här ovan ej omnämnda, cirkulär rörande det civila veterinärväsendet hava under året av Medicinalstyrelsen utfärdats: Jan. 8. Uppgift å offentliga slakthus, samhällen med köttbesiktningstvång samt under offentlig kontroll ställda slakterier den 8 januari 1923. Till Generaltullstyrelsen ang. utförsel av»novoleo». 29. Till samtliga kontrollveterinärer i samhällen för införsel till riket av köttvaror och djurfett ang. antalet stämplar å färskt kött. Febr. 20. Till besiktningsmän ang. införsel av färskt kött till Norge. Mars 7. Till besiktningsmän ang. ändring i villkor för införsel av färskt kött till Norge. Juni 1. (Till samtliga slakthusstyrelser m. fl. med) uppgift å offentliga slakthus m. m. den 1 juni 1923. Dec. 12. Till samtliga länsveterinärer ang. insändandet av avskrifter utav inspektionsberättelser enligt veterinärinstruktionens 7 f).

5 II. Veterinärernas antal och verksamhet. Siffror inom parentes avse föregående år. Veterinärernas antal uppgick vid slutet av år 1923 till 537 (532), såsom av Tab. 1 närmare framgår, och voro däribland 16 i veterinäradministrationen anställda, 20 lärare, 28 länsveterinärer, 117 stads- och vid den offentliga köttkontrollen anställda veterinärer, 76 militärveterinärer (därav 32 i fältveterinärkårens reserv), 1 stuteriveterinär och 236 distriktsveterinärer. Av hela antalet veterinärer voro 506 legitimerade, däri inberäknade 9 examinerade, och 31 icke eller blott delvis legitimerade. Av militärveterinärerna hava 2 av dem på ordinarie stat och 11 av dem i fältveterinärkårens reserv anställda samtidigt varit distriktsveterinärer. Sedan 1912 års riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, under riksstatens nionde huvudtitel uppfört såsom bidrag till distriktsveterinärers avlöning ett förslagsanslag av 146 000 kr., utgår jämlikt kungl. kungörelse den 31 december 1912 till distriktsveterinär årligen av statsmedel såsom bidrag till lönen ett belopp av 600 kr. samt 200 kr. såsom bidrag till ett ålderstillägg efter fem år, allt under villkor att vederbörande landsting förbinder sig att till distriktsveterinärs avlönande årligen erlägga minst 1200 kr. till begynnelseavlöningen och 200 kr. till ålderstillägget. 1 Efter det att riksdagen för tiden 1 juli 1923 30 juni 1924 beviljat ett förslagsanslag å 70 000 kr. för beredande av dyrtidstillägg åt med statsbidrag avlönade distriktsveterinärer, har under nyssnämnda tid sagda avlöningsbelopp utgått dyrtidstillägg enligt de närmare bestämmelser, som äro angivna i kungl. kungörelsen den 8 juni 1923 [n:r 190]. Av sålunda statsunderstödda distrikt funnos vid 1922 års slut i de olika länen följande antal: Tillsammans funnos sålunda 241 statsunderstödda distrikt, av vilka 5 voro vakanta. 1 Berörda kungörelse upphävd och ändrade bestämmelser utfärdade genom nådiga kungörelsen den 8 jnni 1923 [n:r 180].

6 Rätt till tjänstarsberäkning, i likhet med länsveterinärer, har icke under året medgivits. Tretton veterinärer hava under året avlidit och aderton utexaminerats. Årsberättelser hava till Medicinalstyrelsen inkommit från kungl. veterinärhögskolan, statens veterinärbakteriologiska anstalt, veterinärinrättningen i Skara, slakthusstyrelserna i Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Stockholm, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping, kontrollanten för ratin 111. fl. samt från 32 länsveterinärer, av dessa 3 tillförordnade, och 446 (450) övriga veterinärer. Inspektion utav slakterier m. m., jämlikt 7 f) i gällande veterinärinstruktion, har under året företagits av länsveterinärerna i Stockholms, Uppsala, Gotlands, Blekinge, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Örebro, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Kalmar läns södra och Hälsinglands distrikt. Av vederbörande länsveterinär för berörda ändamål gjord framställning har däremot avslagits av länsstyrelserna i Jönköpings och för Härjedalens distrikt Jämtlands län. Enligt Tab. 2, som utgör en översila över veterinärernas verksamhet inom de särskilda länen, hava av landets veterinärer för sjukdom behandlats, opererats, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats 727 537 (709 219) djur. Fördelningen av detta antal på de särskilda djurslagen framgår av nedanstående tabell. Sammandrag av de av civila veterinärer undersökta och behandlade djur år 1923. 1 Därav 11769 kliniskt.

7 III. Sjukdomar bland husdjuren. Siffror inom parentes avse föregående år. Tiib. 3 ocli 1 utgöra sammandrag av veterinärernas uppgifter angående antalet av i vissa sjukdomar insjuknade husdjur i enlighet med Form. 3 och 4 av Medicinalstyrelsens cirkulär ang. årsberättelser och rapporter från veterinärer den 14 januari 1919. Redogörelser för mjältbrand, frasbrand, svinsjuka samt tuberkulos i juvret hos nötkreatur meddelas i särskilda tabeller. Utav de smittsamnia husdjurssjukdomar, pä vilka förnyade nådiga förordningen den 9 december 1898 [n:r 120] angående vad iakttagas bör till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren med i densamma gjorda tillägg, nådiga kungörelsen den 3 november 1906 [n:r 94] angående åtgärder mot svinpest, svinsjuka samt rödsjuka hos svin samt nådiga kungörelsen den 28 september 1906 [n:r 84] angående åtgärder mot hönskolera och hönspest skola tillämpas, hava under år 1923 fall förekommit av mjältbrand, frasbrand (mjältbrandsemfysem), smittsam kastning hos häst, skabb hos djur, hörande till hästsläktet, svinsjuka och rödsjuka hos svin, varemot fall av boskapspest, elakartad lungsjuka, koppor hos får, skabb hos får, smittsam mul- och klövsjuka, elakartad klövsjuka hos får och getter, vattuskräck, svinpest, hönspest och hönskolera icke förekommit. 1. Mjältbrand. Antalet år 1923 inträffade dödsfall i mjältbrand var 131 mot 108 år 1922. Av de år 1923 döda djuren voro 116 nötkreatur, 5 hästar, 3 svin, 6 får och 1 katt. Av Tab. B framgår att sjukdomen icke förekommit inom fyra län. Det största antalet smittade besättningar (16) finner man i Malmöhus län. Sammanlagt förekom mjältbrand inom 120 (90) besättningar. Av Tab. C framgår, att de flesta mjältbrandsfallen inträffade under maj, juni och juli månader med vardera 18 smittade besättningar. Minsta antalet fall förekom under oktober månad med av K. Maj:ts vederbörande befallningshavande 2 besättningar smittförklarade.

8 Tab. B. Förekomsten av mjältbrand inom de olika länen år 1923 jämte översikt för åren 1911 1922. Tab. C. Förekomsten av mjältbrand och frasbrand under de olika månaderna av år 1923. Antal landskommuner, inom vilka mjältbrand förekommit, var 108 eller 4-6 % av Sveriges 2 369 landskommuner. För äldre år må angivas följande jämförelsetal: Inom 7 (5) kommuner uppträdde sjukdomen inom 2 besättningar. Inom 1 (1) kommuner uppträdde sjukdomen inom 3 besättningar. Inom 1 (1) kommuner uppträdde sjukdomen inom 4 besättningar. Mjältbrandens utbredning under de olika kvartalen gestaltar sig så, att under 2:a kvartalet det största antalet besättningar eller 49 (34 ) nysmittats samt under l:a, 3:e och 4:e kvartalen resp. 20, 35 och 16 (16, 20 och 20). Av veterinärernas rapporter framgår, att 19 (25) av de i mjältbrand döda djuren störtat ute på bete.

Vad angår orsaken till mjältbrandsutbrotten, så har denna endast sällan kunnat av veterinärerna konstateras. Bland uppgivna och antagna orsaker nämnas i rapporterna utländskt vetekli, mjöl och foderkakor, foderhalm, förorenat dricksvatten o. s. v. Dessutom påpekas smitta från föregående mjältbrandsfall å samma gård eller betesmark. Kött efter i mjältbrand sjukt eller dött djur har i ett fall torgförts för försäljning till människoföda och därför beslagtagits. Veterinärernas rapporter omnämna 1 (1) fall av mjältbrand, som överförts på människor. Av veterinärer ha tillsammans företagits 250 (198) tjänsteresor för mjältbrand (se Tab. 5). Följande sjukdomar, som misstänkts vara mjältbrand, hava i nedanstående antal fall givit anledning till tjänsteresa av veterinär: 9 2. Frasbrand. Antalet anmälda dödsfall av denna sjukdom var 53 mot 59 under 1922. De 53 döda djuren voro nötkreatur. Sammanlagt förekom sjukdomen inom 51 (56 ) besättningar. Av dessa tillhörde de flesta eller 20 Kalmar län. Därnäst förekommo de flesta fallen inom Kronobergs län. Se Tub. D. Av Tab. C framgår, att de flesta besättningar smittades under juni och juli månader. Antal landskommuner, inom vilka frasbrand förekommit, var 3(5 eller 1-5 ; av Sveriges 2 369 landskommuner. För äldre år må angivas följande jämförelsetal: I 7 kommuner uppträdde sjukdomen inom 2 besättningar, i 1 kommun inom 3 besättningar och i 1 kommun inom 8 besättningar. Beträffande sjukdomens förekomst under de olika kvartalen, så smittades under 3:e kvartalet de flesta besättningar eller 18 (30) samt under l:a, 2:a och 4:e resp. 5, 15 och 15 (2. 13 och 11) besättningar. Under betesgång störtade 19 (21) av frasbrand angripna djur. Av veterinärer ha tillsammans företagits 123 (131) tjänsteresor för frasbrand. f2 243781. Civila veterinårväsendet år 1923.

10 Tab. D. Förekomsten av frasbrand inom de olika länen år 1923 jämte översikt för åren 1913 1922. 3. Svinsjuka. Av Tab. E framgår att under året 44 (40) besättningar smittats. Sjukdomen har under aret föranlett 176 (165) tjänsteresor av veterinär. Tab. E. Förekomsten av svinsjuka inom de olika länen år 1923. 4. Rödsjuka. Från länsstyrelserna i riket har till Medicinalstyrelsen under året anmälts, att fall av akut rödsjuka förekommit inom 27 (13) svinbesättningar. Sjukdomen har föranlett 55 (53) tjänsteresor av veterinär. 5. Smittsam kastning hos häst i Skaraborgs län. Denna sjukdom, som utbröt är 1920, har alltjämt gått tillbaka och kan nästan anses hava upphört. Under året hava endast 3 besättningar förklarats smittade. 6. Skabb hos djur hörande till hästsläktet. Av denna sjukdom smittförklarades 1 besättning, som ännu vid årets slut kvar-tod smittad.

11 7. Tuberkulos hos nötkreatur. Av statsmedel utbetald ersättning för på grand av juvertuberkulos nedslaktade kor angives i nedanstående tabell: Av år 1923 ersatta 76 (69) kor blevo 29 (26) helt och 22 (20) delvis kasserade, övriga 25 (23) godkändes till människoföda efter frånskiljande av juver m. m. Ersättningen för de helt kasserade uppgick i medeltal till kr. 132 on (123-4 8) Ersättningenförde delvis kasserade uppgick i medeltal till kr. 49 29 (51-33) Ersättningenförde godkända kasserade uppgick i medeltal till kr. 33. 05 (38-39) Antalet för jnvertuberkulos nedslaläade kor inom de olika länen framgår av följande tabell: Till veterinärhögskolans bakteriologiska avdelning och efter den 1 nov. 1911 till statens veterinärbakteriologiska anstalt hava för undersökning på 1 Beträffande motsvarande uppgifter för vartdera av uren 1898 1922 hänvisas till årsberättelserna fur uren 1904, 1907. 1917 och 1922. Quant aux chiffres correspondants pour Its années 1898 1922 voir les rapports des années 1904, 1907, 1917 et 1922. 2 Som ersättning ej erhållits eller begärts för alla rapporterade, bevisligen nedslaktade kor, överensstämma ej slutsummorna i denna och föregående tabell.

12 tuherlcrlhaciller antal prov: i juver och juversekret under nedannämnda år insänts följande Av de år 1923 insända 1 148 mjölkproven innehöllo 86 eller 7-s % tuberkelbaciller. Aren 1922 1910 voro motsvarande tal i ordning följande: 8-4, 6"3, 6-3, 7-8, 8-2, 16-7, 16 1, 21-8, 22-7, 19T, 19, 19s, 18-e. Vid undersökningar hava för övrigt i proven anträffats: I 123 fall, då det vid den mikroskopiska undersökningen av mjölken ej kunnat påvisas några tuberkelbaciller, men det ändock fanns anledning misstänka, att juvertuberkulos kunde föreligga, hava ympförsök företagits å marsvin. Därvid erhölls lä gånger positivt resultat. Beträffande tubrrlnloxm i övrigt hos nötkreatur och de åtgärder, som blivit vidtagna till förekommande och hämmande av denna sjukdom, hänvisas till den av lantbruksstyrelsen härom avgivna berättelsen. 1 sammanhang med här avhandlade sjukdomar meddelas redogörelse för förekomsten av infektiös anftmi hos häst samt smittsam kastning hos nötkreatur. 8. Infektiös anämi hos häst. De i Medicinalstyrelsens årsberättelse för år 1921 omnämnda, av statens veterinärbakteriologiska anstalt omhänderhavda undersökningar beträffande sjukdomen infektiös anämi hos häst hava fortgått under innevarande år. Pa anstalten hava under året undersökts blodprov från 209 hästar, av vilka 59 hästar i 58 besättningar befunnits smittade av sjukdomen med fördelning länsvis på följande sätt: Värmlands län 1 fall, Kopparbergs 6, Gilvleboigs 1, Västernorrlands 15, Jämtlands 27, Västerbottens 4 och Norrbottens län 4 samt ej namngivna 2 fall. 1 Beträffande motsvarande uppgifter för vartdera av åren 1898 1917 hänvisas till årsberättelsen för Sr 1917. Pour les chiffres correspondants des années 1898 1917 voir le rapport de Vannée 1917.

13 9. Smittsam kastning hos nötkreatur. I veterinärernas årsberättelser äro av denna sjukdom upptagna 5 494 fall inom 833 besättningar. Pä statens veterinärbakteriologiska anstalt hava undersökts 816 blodprov, av vilka 500 visade reaktion. Förslagsanslaget till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren, vilket jämlikt riksdagens beslut år 1913 utgår med 50 000 kr. årligen, bar under år 1923 haft att täcka följande utgiftsposter: IV. Karantänsväsendet. Jämlikt föreskrifterna i 4 mom. 1 av kungl. kungörelsen den 9 december 1898 ang. vad iakttagas bör till förekommande av smittsamma husdjurssjukdomars införande i riket, utfärdade Medicinalstyrelsen den 30 december 1922 kungörelse, att införsel sjöledes av idisslande djur, svinkreatur och djur hörande till hästsläktet fiuge äga ram till följande städer i riket, nämligen: Göteborg, Haparanda, Hälsingborg, Härnösand, Landskrona, Malmö, Stockholm, Sundsvall, Umeå och Örnsköldsvik. V. Sveriges import och export av kreatur. Se härom Sveriges officiella statistik: Handel.

14 VI. Köttkontrollen. 1. Offentliga slakthus. Antalet under året inom landet befintliga offentliga slakthus utgjorde 8, nämligen slakthusen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping. Några nya offentliga slakthus hava icke under året tillkommit. Se i övrigt tabellavd. 2. Kommunala köttbesiktningsbyråer. Köttbesiktningstvång var vid årets slut gällande uti 54 samhällen. Uti 28 av dessa tillämpades jämväl s. k. organtvång. Antalet under året nytillkomna samhällen med köttbesiktningstvång var 3, nämligen Hallsberg, Veberöd och Ödeshög. För de tvenne förstnämnda samhällena stadgades vid köttbesiktningstvångets ikraftträdande jämväl organtvång. Se i övrigt tabellavd. 3. Exportslakterier. Såsom exportslakterier voro vid årets utgång 27 slakterier ställda under offentlig kontroll. 4. Andra enskilda, under offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar. Några dylika finnas f. n. ej. 5. Köttimporten. Vid arets slut hade 37 samhällen vidtagit åtgärder för erhållande av tillstånd att införa köttvaror och djurfett nämligen: Eskilstuna, Falkenberg, Falun. Gävle, Göteborg, Halmstad, Haparanda, Hudiksvall, Hälsingborg, Härnösand. Kalmar. Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Landskrona, Luleå, Malmö, Norrköping, Oskarshamn, Piteå, Skellefteå, Stockholm, Sundsvall. Söderhamn. Sölvesborg, Trälleborg, Umeå, Uppsala, Varherg, Västervik. Västerås, Ystad, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund och Storlien (sistnämnda samhälle endast för införsel av torrsaltat amerikanskt fläsk). Se i övrigt Tal). 17. 6. Köttexporten. a. I allmänhet. Vid offentliga slakthus och under offentlig kontroll ställda exportslakterier hava under aret till utförsel ur riket godkänts 18 71!) 652 kg. kött, varav o 577 015 kg. vid offentliga slakthus och '15 142 637 kg. vid under offentlig kontroll ställda slakterier. l)et till utförsel godkända köttet utgjordes av 2 (!49 125 kg. färskt kött i vanlig bemärkelse, 11 661 418 kg..»bacon» samt 1 879 764 kg. kött av andra slag och slaktavfall. Närmare uppgifter lämnas i Tab. 16.

15 b. Till Norge. Från 7 (10) personer (icke veterinärer), vilka jämlikt föreskrifterna i 2 av K. kung. den 15 december 1922 (n:r 576) angående kontroll vid utförsel av färskt kött till Norge och Finland äro berättigade att avgiva bevis vid utförsel av dylikt kött, hava inkommit rapporter för under är 1923 företagna besiktningar. Rapporterna äro avgivna av 2(1) tullförvaltare och 5 (7) gränsstationsföreståndare. Av rapportgivarna ha under året besiktigats 339 ( 1 483) nötkött, 2 126 (1560) kalvkött, 1023 (0) fårkött, 398 (0) kött av svin och 14 (72) hästkött. 7. Statsinspektionen över köttkontrollen. Under året till Medicinalstyrelsen inkomna månadsrapporter från offentliga slaktbus, köttbesiktningsbyråer samt under offentlig kontroll ställda slakterier hava genomgåtts och granskats. Månadsrapporterna hava givit anledning till anmärkning i sammanlagt 46 fall, varav 1 fall rört rapport från offentligt slakthus, 14 fall rapporter från köttbesiktningsbyråer och 31 fall rapporter från under offentlig kontroll ställda slakterier. Arsredogörelserna hava givit anledning till anmärkning i 20 fall, varav 1 fall beträffande rapport från offentligt slakthus, 8 fall beträffande rapporter från köttbesiktningsbyråer och 11 fall beträffande rapporter från under offentlig kontroll ställda slakterier. Av inspektören under året företagna tjänsteresor uppgå till 20, varav en för utredning å tvenne orter angående vissa missförhållanden vid handhavandet av köttkontrollen. En tjänsteresa förorsakades av till Medicinalstyrelsen inkommen framställning från hälsovårdsnämnden i en stad med köttbesiktningstvång om konsultation med inspektören angående anordnande av nya lokaler för köttbesiktningsbyrån. Avsyning har verkställts å ändrings- och tiilbyggnadsarbeten vid ett exportslakteri. Inspektioner hava förrättats å 3 offentliga slakthus, 24 köttbesiktningsbyråer och 14 under offentlig kontroll ställda slakterier. Nämnda köttbesiktningsanstalter hava under året inspekterats endast en gång vardera, vadan således sammanlagda antalet inspektioner är 4L Tab. L. ger en översikt av vid inspektionerna framställda anmärkningar. Tå grund av de verkställda inspektionerna har Medicinalstyrelsen avlåtit skrivelser till ett antal av sammanlagt 4, varav på grund utav inspektion av köttbesiktningsbyråer 2 och under offentlig kontroll ställda slakterier 2. Till inspektören hava under året inkommit 464 diarieförda ärenden. Antalet avlatna tjänsteskrivelser (brev m. ni.) utgjorde 648. Under tiderna mellan inspektionsresorna har inspektören såsom föredragande i Medicinalstyrelsen handlagt slakthus- och köttbesiktningsärenden. Härvid hava handlagts 896 diarieförda ärenden. Av inspektören förbeivdda, från Styrelsen utgående skrivelser uppgingo till ett antal av 1 iiii^.

16 Tab. L. Av statsinspektören över köttkontrollen gjorda anmärkningar.

Tab. 1. Veterinärer och veterinärbefattningar, länsvis, d. 31 dec. 1923. 17 Anm. Veterinärer, som innehava flera olika befattningar, aro npptngna under var och en av dem. Noie. Les vétérinaires occupant à la fois plusieurs des Jonctions ci-dessus sont compris sous chacune d'elles. 1 Vid veterinärhöeskolan examinerade. Bland de legitimerade även medräknade 9, som ej fullgjort föreskriven assistenttjänstgöring och därför ej ännu légitimerais. 2 Examinerade vid Skara veteriuärinr. före år 1890 eller i utlandet; viss kompletteringskurs genomgången vid veterinärhögskolan i Stockholm av 22 st. Examen à V institut de Skara ou à l'étranger. 3 Praticiens. 4 Non praticiens. 5 Engagés à VAdministration et à VInstitut bactérwlugico-vétèrinaire de l'etat ainsi que professeurs. 6 Därav 18 lärare samt 2 militärveterinärer i arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse; aren upptagna bland militårveterinärer. Dont 18 professeurs. 7 Lärare. Professeur. 8 Stuteus konsulent vid bekämpande av tuberkulosen hos nötkreatur. 9 Häri 7 vakanser å reservstat. Dont 7 vncances de reserve. 10 Vétérinaires départementaux et boursiers vétérinaires civils. 11 Veterinärstipendiat. 12 Därav 1 stuteriveterinär och 1 veterinärstipendiat. 13 Därav 1 veterinärstipendiat. 14 Vétérinaires de quarantaine ainsi que ceux inspectants des animaux ou des viandes à exporter. 15 Vétérinaires de villes au contrôle des viandes.

18 Tab. 2. Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år 1923. AnitU Fr. o. m. ar 1918 har i Tab. 2 uteslutits det antal djur, som behandlats etc. vid veterinärhiigskolan» kliniker och fr;'.n och med är 1911) även vid veterinäriurältuingen i Skara. Se härom veterinärhösrskolans och inrattningeos egn» årsberättelser. Dä flera djur i en kreatursbesättning på en gäng lidit av samma sjukdom samt bi handlingen varit likartad, har varje besättning räknats såsom ett sjukdomsfall. 1 Chernux. 2 B: toi!. 3 Moutons, chèvres. 4 Porcs. 5 Chiens. 6 Traités pour maladies. 7 Opères. 8 t.'astrés. 9 Troités de nouveau pour maladies. 10 Vaccinés. 11 Examinés sur la tuberculose. 12 kraminés pour (jrosesses. 13 In.-pectcs. Häri inirå besiktning för köp. försäkring, slakt eller annat andamål. dock icke besiktning av slaktdjur vid offentligt slakthus, slakteri o. d. 14 Soudas a l'aiitopsii 15 Kxamens microscopioues.

Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år 1923. 19 Pour la note et les alinéas roir Ut page précédente.

20 Tab. 2 (forts). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år 1923. Pour in note et les alinéas voir page première da tableau.

Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år 1923. 21 Noté. Pour la note et les alinéas 1 15 voir la première page du tableau. Häribiand 696 renar. Dont 696 rennes.

22 Tab. 3. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa smitt- Anm. Kol. a angiver antalet smittade besättningar, Vol. h antalet sjuka djur och kol. c antalet självdöda djur. fr.tn veterinarinriittuiiiijen i Skara. Se härom högskolans och inrättningens egna årsberättelser. Ht = häst equux, ut^nöt bos. animans décides. A partir de l'année /yj8 les données concernant les cliniques Je VEcole supérieure vétérinaire et de 1 Här aneives junival antalet djur. som reagerat för tuberkulin. 2 Siffrorna för låga. enär veterinären ofta ej erhåller

23 samma husdjurssjukdomar ävensom kräfta och sarkom år 1923. Från och med år 1918 har i Tab. 3 uteslutits uppgifter från veterinärhögskolans kliniker och från och med år 1919 även Notes» Col. a indique le nombre des animaux infectes, col. b If. nombre des animaux malades et col. c. le nombre des 1919 l'institut vétérinaire à Skara ne sont pas compris dans le tableau ci-dessns. uppgifter om antalet sjuka eller döda djur. Likaså i allmänhet i denna tabell beträffande smittade besättningar och döda djur.

24 Tab. 4. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa icke smittsamma husdjurssjukdomar år 1923. Anm. Fråo och med år 1918 hava nr Tah. 4 nteslutits uppgifter från veteriniirhöffskolana kliniker och frän och med 1919 även från veterinärinrättningen i Skara. Se härom dessa anstalters egna årsberättelser. A partir de Vannée 19Î8 les données concernant les cliniques de VEcole supérieure vétérinaire tt à partir de 1919 aussi Vinstitut vétérinair à Skara $ont excluses dans le tableau ci-dessus. Voir les rapports de ces instituts. 1 ht. = hast 1. equus. 2 nt. = nöt I. bos.

Tab. 5. Av veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren år 1923. 25 Anm. Notes. Kostnaden för veterinärernas här avsedda tjänsteresor har under året appgâtt till 48 306'57 kr. I denna summa äro även kostnaderna för desinfektionsmedel inbegripna ävensom ersättning for tjänsteresor och marknadsinspekt>oner till förhindrande av införande i riket av smittsam mal- och klövsjnka. Dépenses payées au cours de Vannée pour les voyages de service et les procédés faits par les vétérinaires s'élevaient à 48 306'57 cour. Y compris aussi les dépenses pour desinfection aussi que Vindemnité pour les voyages de service et pour les inspections de marché. 1 Till varje av sjukdom smittad gård har i allmänhet företagits minst tvenne resor, den senare för att konstatera, att sjukdomen upphört samt för desinfektion. A chaque ferme, contaminé par une maladie, du moins deux voyages sont généralement faits, le dernier pour constater la cession de la maladie et pour desinfection, 2 Evaluation (cour.) des vaches abattîtes et souffrantes de la mammite tuberculeuse.

26 Tab. 6. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier slaktade och besiktigade djur år 1923.

Tab. 7. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier helt eller delvis beslagtagna kroppar och i anledning därav vidtagna åtgärder år 1923. 27 1 Corps approuvés après V éloigncment des organes ou des parties altérées. 2 Idem après traitement spécial. 3 En % des corps inspectés.

28 Tab. 8. Antal och vikt av vid offentliga slakthus och exportslakterier särskilt behandlade hela kroppar jämte uppgift å behandlingens art år 1923. 4 1 Total des corps traité. 2 Viandes approuvées après stérilisation. 3 Idem après salage. Idem après congélation. 5 J'oids en kg. 6 Avant le traitement. 7 Après le traitement.

Tab. 9. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier kasserade organ och kött samt vikten därav år 1923. 29 Anm. Förutom här ovan angivna kassationer hava i tarmrenserier och upplagsrnm pa grund av förskämning eller förorening beslagtagits diverse organ, vägande 4 564 kg., samt 259 kg, kött. 9 17 1 Poumons. 2 Cœurs. 3 Pleure. 4 Foie. 5 Rate. 6 Estomacs. 7 Intestins. 8 Glandes lymphatiques. Péritoine. 10 Rognons. 11 Matrîsse. 12 Tétines. 13 Langue. 14 Tète. l5 Poids en kg. l6 Xombre. Total de poids en kg.

30 Tab. 10. Viktigare beslagsorsaker vid offentliga slakthus och exportslakterier år 1923. Anm. Ang. antalet besiktigade djur se tab. 6. 1 Ptroplasmosis boris. 2 Erysipelas suis. 3 Trichinosts. 4 Traum. mag-, mellaugärds- och bjärtsäcksinllamtnation. Iieticiilo-diaphwf/matitis, pertcarditis seu myocarditis troumatica. 5 Mastilis. 6 Abattoirs. - 7 Ii»acheries. 8 Djnren införda fråu utlandet.

Tab. 11. Antal vid köttbesiktningsbyråer besiktigade kött år 1923. 31 Anm. Till besiktning inlämnad 3 /4 kropp räknas som 1 /1 kropp. 1 Situations des bureaux d'inspection des viandes, 2 Gros bétail. 3 Veaux, gros. 4 Veaux, petits. 5 Montons tt chèvres. 6 Porcs. 7 Cochonnets. 8 Chevaux. 9 Poulains.

32 Tab. 12. Antal vid köttbesiktningsbyråer helt eller delvis beslagtagna kroppar och vid beslagen vidtagna åtgärder år 1923. Anm. 1 Till besiktuidg ialiiimiad 1/2 kropp räknas som 1/1 kropp. Sombre des corpr inspectés. 2 Total des corps saisis. 3 Av sjukligt förändrade organ eller delar. Corps apprmirts après l'éloignement des parties ou organes altérés. 4 Idem après traitement spécial. 5 Complètement détruits 6 Sombre. 7 En % des corps inspectés.

Tab. 13. Antal och vikt av vid köttbesiktningsbyråer särskilt behandlade kroppar jämte uppgift å behandlingens art år 1923. 33 1 Anm. Till besiktning inlämnad '/ kropp räknas som '/i kropp. Total des corps traités. 2 Corps approuvés après ttérilî3ation. 3 Idevi aprh salage. 4 Idem après congélation. 5 Nombre. 6 Poids en kg. 7 Avant le traitement. 8 Après le traitement.

34 Tab. 14. Antal vid köttbesiktningsbyråer kasserade organ och kött samt vikten av de kasserade köttpartierna år 1923. Anm. Till besiktning inlämnad 3/4 kropp räknas som 1/1 kropp. 1 1'oumoru 2 Cœurs. 3 JHèvre. 4 Foie. 5 Péritoine. 6 Rognons. 7 Tétines. 8 Langue 9 Tète. 10 J'uids en kg. 11 Total de poids en kg.

Tab. 15. Viktigare beslagsorsaker vid köttbesiktningsbyråer år 1923. 35 Anm. Ang. antalet besiktignde djur se Tab. 11. 1 Piroplnsmosis 2 Ertjsipelas suis. 3 Trichinosis. 4 Traumat, mag-, mellangärds- och hjärtsacksinfiammation. lieticulo- diaphragmatitù, pericarditis sen myocarditis traumatica. 5 Mastitis.

36 Tab. 16. Kontrollen av införda 1 Viandes de bétail. 2 Viandes de moutons. 3 Viandes de porcs. 4 Viandes de chevaux. 5 Intestins et. Saucisses et autres objets animaux de consommation. I0 Autres aliments. 11 Fraîches. 12 Salées ou furmées

37 köttvaror och andra födoämnen. estomacs. salés ou seckcs. 6 Graisses. 7 Viandes de rennes, de volaille et de gibier. 8 Conserves de viande. 13 Examinées, kg. 14 Dont saisies ou réexportées.

38 Tab. 17. Uppgift om utförsel av kött år 1923. 1 y'uméros et lieux des abattoirs ou des boucheries. 2 Abattoirs. 3 Boucheries. 4 Viandes d'autre espèce et déchets de boucherie. Poids en kg. 5 Total des viandes exportées en kg. 6 Veau, grand. 7 Veau, petit. 8 Mouton, chèvre.