Ny vattenförsörjning för Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen

Bilaga 11- Förslag till skyddsföreskrifter Skellefteå kommun Ny vattenförsörjning för Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen Göteborg 2016-01-19

Ny vattenförsörjning för Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen Förslag till skyddsföreskrifter Datum 2016-01-19 Uppdragsnummer 13Z1356701-010 Utgåva/Status: Granskning Per Lundgren Jenny Johansson Per Sander Uppdragsledare Handläggare Granskare Bilaga 11 Förslag till skyddsföreskrifter i

Bilaga 11 Förslag till skyddsföreskrifter Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Rättsliga aspekter vid fastställande av skyddsföreskrifter... 2 2.1 Rättslig grund... 2 2.2 Ikraftträdande... 3 2.3 Brott mot skyddsföreskrifter... 3 2.4 Ersättning p.g.a. restriktioner i skyddsföreskrifter... 3 3. Lagstiftning som automatiskt träder ikraft vid inrättande av vattenskyddsområde... 4 3.1 Brandfarliga vätskor... 4 3.2 Kemiska bekämpningsmedel... 4 4. Annan lagstiftning av betydelse... 5 4.1 Allmänt... 5 4.2 Växtnäringsämnen, mm... 5 4.3 Skogsbruk... 6 4.4 Vattenverksamhet... 7 4.5 Avfallshantering, upplag och deponier... 7 4.6 Materialtäkter och markarbeten... 8 4.7 Anläggning för utvinning av energi ur mark/vatten... 8 4.8 Transport av farligt gods... 9 4.9 Avloppsanläggningar/Avloppsvatten... 9 4.10 Terrängkörning... 10 4.11 Kommunala föreskrifter... 10 5. Allmänna upplysningar avseende skyddsföreskrifterna... 10 6. Förslag till skyddsföreskrifter... 13 1 Vattentäktszon... 13 2 Gruvverksamhet... 13 3 Materialtäkt, schaktnings- och underjordsarbeten... 13 4 Upplag, mellanlagring och deponering... 14 5 Avledning av avloppsvatten... 14 7 Petroleumprodukter samt uppställning och skötsel av fordon... 15 8 Energianläggningar... 15 9 Annan miljöfarlig verksamhet... 16 10 Bekämpningsmedel och kemikalier... 16 11 Enskilda grundvattentäkter... 16 12 Skyltning... 17 ii

13 Vägar och väghållning... 17 14 Definitioner... 17 Bilaga 11 Förslag till skyddsföreskrifter iii

1. Bakgrund Skellefteå kommun avser att anlägga ett nytt vattenförsörjningsystem för att försörja Skellefteå centralort och omkringliggande samhällen med dricksvatten. Det nya vattenförsörjningssystemet ska baseras på konstgjord och inducerad infiltration i Slindåsen. Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Skellefteå kommun tagit fram ett tekniskt underlag med förslag på skyddsområde samt skyddsföreskrifter för Skellefteås nya vattentäkt. I denna bilaga ges förslag på nya skyddsföreskrifter för vattentäkten. För karta över det föreslagna skyddsområdet se bilaga 9a (tillhör det tekniska underlaget). Syftet med framtagandet av skyddsområde och skyddsföreskrifter är att skydda vattentäkten och de grundvattenmagasin i vilken den är belägen i, i ett långsiktigt perspektiv. Det nya skyddsområdet ger också kommunen ett verktyg för att aktivt kunna motarbeta riskkällor och att verka för en säkrare dricksvattenförsörjning. Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszon, primär och sekundär skyddszon. Skyddszonernas gränser har tagits fram baserat på en sammanvägning av beräknade rinntider och de hydrologiska och hydrogeologiska förhållanden som råder inom vattentäktens tillrinningsområde. Även förekommande risker har beaktas vid gränsdragning av skyddszonerna. I syfte att ge en helhetsbild av varför skyddsföreskrifter föreslås och vad den rättsliga innebörden är, presenteras nedan en bakgrund varefter viktig lagstiftning redovisas översiktligt. Det är av stor vikt att få en helhetsbild över vad som gäller inom ett vattenskyddsområde. Eftersom skyddsföreskrifterna generellt inte ska reglera sådant som redan gäller enligt annan lagstiftning, redovisas här i ett särskilt kapitel regler som är särskilt aktuella att känna till, se kapitel 4. En verksamhetsutövare är skyldig att känna till all relevant lagstiftning för den verksamhet denne bedriver, oavsett om verksamheten är inom ett vattenskyddsområde eller inte. När ett vattenskyddsområde fastställs träder även vissa bestämmelser automatiskt ikraft och dessa presenteras nedan i kapitel 3. Efter den generella introduktionen anges de specifika skyddsföreskrifterna, se kapitel 6 som föreslås gälla för Skellefteås nya vattentäkt. Skyddsföreskrifterna är kopplade till de risker som identifierats i riskanalysen. Alla risker kan dock inte hanteras i skyddsföreskrifter utan de får hanteras i annan ordning. Verksamheter som föreslås omfattas av särskilda föreskrifter är bland annat gruvor, materialtäkter och deponier. Vid täktverksamhet och schaktningsarbeten 1 av 19

blottläggs jord och risken för snabb spridning till grundvatten i samband med läckage eller olycka ökar. Vid upplag, deponering och avloppshantering samt översvämningar ökar risken för utläckage av föroreningar till yt- och grundvatten. I skogs- och jordbruk används gödsling, kemikalier och bekämpningsmedel, vilket också utgör risk för påverkan på vattenkvalitét, se utförligare riskbedömning i det tekniska underlagets huvuddokument. Vid tankning och tvätt av fordon riskeras spridning av petroleumprodukter och avfettningsmedel till yt- och grundvatten. Energibrunnar och dricksvattenbrunnar kan såväl vid borrning som i drift skada grundvattnet om arbeten sker på fel sätt eller olyckor/skador med läckage uppstår. Miljöfarlig verksamhet i övrigt som kan innebära risk för förorening av mark och vatten har begränsats med föreskrifter inom skyddsområdet. Reducering av risker hanteras även genom åtgärder som kommunen och andra aktörer vidtar. Exempel på, för vattenkvaliteten, viktiga förebyggande åtgärder ges i det tekniska underlagets huvuddokument. Det handlar bland annat om att öka informationen till verksamhetsutövare, fastighetsägare och allmänhet samt genom samverkan med räddningstjänsten. För mer information hänvisas till Kapitel 8 Riskreducerande åtgärder i det tekniska underlagets huvuddokument för ansökan om nytt skyddsområde. 2. Rättsliga aspekter vid fastställande av skyddsföreskrifter 2.1 Rättslig grund Arbetet med inrättande av vattenskyddsområde har sin rättsliga grund i miljöbalken (1998:808). I 7 kap 21 miljöbalken (MB) anges att ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som vattenskyddsområde till skydd för grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas, eller kan komma att utnyttjas, för vattentäkt. Vidare anges i 7 kap 22 MB att för ett vattenskyddsområde ska länsstyrelsen eller kommunen meddela sådana föreskrifter om inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området som behövs för att tillgodose syftet med området. Eventuella ordningsföreskrifter meddelas av länsstyrelsen eller kommunen, enligt 7 kap 30 MB. I miljöbalkens 2 kap finns allmänna hänsynsregler som innebär att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Detta innebär att om en yt- eller grundvattentillgång utnyttjas eller kan komma att utnyttjas för vattentäkt, är alla som vill bedriva sådan verksamhet eller vidta sådana åtgärder i vatten eller på land som kan skada vattentillgången skyldiga att vidta de skyddsåtgärder, tåla de begränsningar av verksamheten som gäller och 2 av 19

iaktta de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan krävas för att förebygga eller avhjälpa skadan. 2.2 Ikraftträdande Skyddsföreskrifterna föreslås gälla från den tidpunkt då beslutet träder i kraft. Enligt 7 kap. 22 miljöbalken gäller skyddsföreskrifterna från denna tidpunkt även om de överklagas. För befintliga anläggningar och verksamheter träder föreliggande föreskrifter i kraft två år efter den dag som beslut om skyddsföreskrifterna har tagits. Därefter får verksamhet eller anläggning som omfattas av förbud inte bedrivas. Vidare får verksamhet eller anläggning som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt dessa föreskrifter inte bedrivas efter denna tidpunkt om inte tillstånds- eller anmälningsplikten uppfylls. 2.3 Brott mot skyddsföreskrifter Brott mot skyddsföreskrifter regleras i 29 kap miljöbalken. För brott mot områdesskydd (29 kap 2 miljöbalken) är påföljden böter eller fängelse i högst två år för den som med uppsåt eller av oaktsamhet orsakar en skada eller en risk för skada på eller annan olägenhet för de miljövärden som avses att skyddas i i en nationalpark, ett naturreservat, ett kulturreservat, ett djur- och växtskyddsområde, ett vattenskyddsområde, eller ett område som omfattas av interimistiskt förbud enligt 7 kap 24 genom att olovligen uppehålla sig i området eller där olovligen uppföra bebyggelse, stängsel eller upplag, utföra schaktning, muddring, uppodling, markavvattning, täkt, plantering eller avverkning, utöva jakt eller fiske, eller använda bekämpningsmedel. Utdrag ur 29 kap 2 3 punkten miljöbalken. För förseelse mot områdesskydd (29 kap 2a miljöbalken) är påföljden böter för den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot en skyddsföreskrift. 2.4 Ersättning p.g.a. restriktioner i skyddsföreskrifter För det fall att en fastighetsägare blir påverkad av införda skyddsföreskrifter på ett sådant sätt att dennes pågående verksamhet avsevärt försvåras kan denne ha rätt till ersättning. Ersättning utgår dock inte för den förlust som beror på att förväntningar om ändring i markens användningssätt inte kan infrias på grund av en skyddsföreskrift. Talan om ersättning förs i mark- och miljödomstolen enligt 31 kap miljöbalken. I domstolens praxis har visats att en fastighetsägare kan få tåla långtgående restriktioner innan ersättning beviljas med hänsyn till det starka behovet att skydda vatten. 3 av 19

3. Lagstiftning som automatiskt träder ikraft vid inrättande av vattenskyddsområde När ett vattenskyddsområde upprättas gäller automatiskt vissa strängare krav på hantering av brandfarliga vätskor och bekämpningsmedel, se nedan. 3.1 Brandfarliga vätskor I Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om skydd mot mark- och vattenföroreningar vid lagring av brandfarliga vätskor, NFS 2003:24, NFS (ändringsföreskrifter 2006:16 och NFS 2009:3) ställs särskilda krav inom vattenskyddsområde. Kraven innebär bland annat att den som avser att installera förvaring av dieselbrännolja eller eldningsolja i öppna cisterner i mark som rymmer mer än 1 m 3 vätskeanordning, samt den som avser att hantera mer än 250 liter brandfarlig vätska inom vattenskyddsområde ska, enligt 1 4 kap NFS 2003:24, skriftligt informera tillsynsmyndigheten om detta (anmälningsplikt). Föreskrifterna reglerar bland annat också att cisterner ska ha ett sekundärt skydd, att ytor, på vilka brandfarliga vätskor hanteras, ska utformas på ett sådant sätt att spill och läckage kan insamlas och omhändertas, att vid påfyllningsrör för tank inom vattenskyddsområde ska informationsskylt om "vattenskyddsområde" vara uppsatt etc. Om vattenskyddsområdets skyddsföreskrifter innehåller strängare krav än vad som anges i föreskrifterna gäller skyddsföreskrifternas krav. 3.2 Kemiska bekämpningsmedel Fram tills nyligen har i Naturvårdsverkets författningssamling, SNFS 1997:2 funnits föreskrifter om användningen av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde. Kommentarer och anvisningar till hur föreskrifterna ska tillämpas har funnits i Naturvårdsverkets allmänna råd 97:3. Dessa föreskrifter samt anvisningar har ersatts. En ny förordning SFS 2014:425 om bekämpningsmedel (bekämpningsmedelsförordningen) började gälla 2014 och med stöd i denna har Naturvårdsverket meddelat nya föreskrifter, NFS 2015:2 samt NFS 2015:3. Dessa föreskrifter började gälla 1 november 2015 och ersätter alltså de tidigare SNFS 1997:2. Naturvårdsverkets allmänna råd för tillståndsprövning av användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde (NFS 2000:7) gäller fortfarande men är under omarbetning. Naturvårdsverket kommer, tillsammans med Havs-och vattenmyndigheten, att ta fram en separat vägledning som ersätter de allmänna råden för tillståndsprövning av användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde. Bestämmelserna, som än så länge gäller, innebär bland annat att den som yrkesmässigt vill använda bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde måste ansöka om tillstånd för detta hos kommunen. Nämnden ska sedan utifrån erforderligt beslutsunderlag avgöra om tillstånd kan medges eller inte, och om tillstånd ges meddela under vilka förutsättningar detta gäller. Syftet med 4 av 19

bestämmelsen är att kunna skydda vattenförsörjningen såväl genom att förebygga föroreningar av vattentäkter som att vidta åtgärder vid förorenade täkter. Även i detta fall gäller att för det fall att det finns strängare krav i skyddsföreskrifterna för vattentäkten ska de strängare kraven tillämpas. 4. Annan lagstiftning av betydelse 4.1 Allmänt Här ges hänvisningar och referat av viss annan lagstiftning som gäller generellt och som därmed inte är orsakade av inrättandet av ett vattenskyddsområde. Sammanställningen är dock inte fullständig. Vidare ges i detta avsnitt under rubriken Allmän information viktiga råd och anvisningar för verksamheter som berör vattenskyddsområdet. Föreskrifterna är utformade så att tillstånd enligt föreliggande skyddsföreskrifter normalt inte krävs om verksamheten har tillståndsprövats eller ska tillståndsprövas enligt miljöbalkens 9 kap (miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd), 11 kap. (vattenverksamhet) eller 12 kap (jordbruk och annan verksamhet) eller förordning utfärdad med stöd av miljöbalken. Vid tillståndsprövning enligt 9, 11 och 12 kap miljöbalken ska det dock tas hänsyn till att verksamheten är lokaliserad inom skyddsområde för vattentäkt. Viss dubbelprövning kan dock bli aktuell för hela eller delar av verksamheter. Tillstånd och dispens enligt föreskrifterna i detta beslut fritar inte från prövning enligt annan lagstiftning. Utöver ovanstående föreskrifter gäller bland annat vad som sägs i gällande författningar och Naturvårdsverkets föreskrifter. I dessa föreskrifter kan det föreligga förbud mot viss miljöfarlig verksamhet och därmed krävs dispens från föreskrifterna. Verksamhet som är anmälningspliktig enligt 9, 11 eller 12 kap kan vara tillståndspliktig/förbjuden enligt dessa föreskrifter. Observera därmed att skyddsföreskrifterna i vissa fall ger en hårdare reglering, för vissa verksamheter och åtgärder, än de nedan redovisade generella bestämmelserna. 4.2 Växtnäringsämnen, mm Generella bestämmelser Förordning (SFS 1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket anger ett antal krav avseende gödselhantering, djurhållning och växtodling. Förordning SFNS, om skydd för miljön, reglerar hantering av avloppslam inom jordbruket. I Statens jordbruksverks föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, SJVFS 2004:62, samt i föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, SJVFS 2006:66 anges ett antal krav och försiktighetsmått avseende spridning av gödsel. 5 av 19

I vissa områden finns också särskilda regler, enligt SFS 2003:281, för användningen av växtnäringsämnen. Området för föreslaget vattenskyddsområdet berörs dock inte av dessa regler. Allmän information Spridning av växtnäringsämnen i närheten av ytvattendrag eller på områden med genomsläppliga jordar och närhet till grundvattenytan innebär en stor risk för negativ påverkan på vattenkvalitén i både yt- och grundvatten, avseende nitrat, smittoämnen och vad gäller slam även tungmetaller mm. Detta kan leda till att vattenförsörjningen äventyras. För att minska risken för avrinning till ytvattendrag i anslutning till vattentäkt bör ett skyddsavstånd tillämpas. Skyddsavståndet bör anpassas efter lutning- och vegetationsförhållanden på plats. Brist på uppfångande vegetation och stor lutning kräver det största skyddsavståndet. Även spridningstekniken och val av tidpunkt för spridning kan minska risken för avrinning. Spridning i växande gröda ger betydligt mindre läckage än spridning på vattenmättad eller tjälad mark. 4.3 Skogsbruk Generella bestämmelser Enligt Skogsvårdslagen (SFS 1979:429) och dess följdförfattning (föreskrifter och allmänna råd) SKSFS 1993:2 gäller att ägare till skogsmark är skyldig att anmäla föryngringsavverkning som omfattar minst 0,5 ha till Skogsstyrelsen. Anmälan ska göras minst sex veckor före avverkning. Även åtgärder som att anlägga en skogsbilväg och underhållsrensa diken för skogsbruket och andra åtgärder som kan innebära en väsentlig ändring av naturmiljön, är anmälningspliktigt, enligt 12 kap 6 miljöbalken till Skogsstyrelsen. Allmän information Rutin finns där Skogsstyrelsen skickar anmälningsärenden på remiss till kommunen. I samband med en avverkning kan det vara aktuellt att reglera hur och var uppställning av arbetsfordon sker och om tankning får ske. Vid annan avverkning än röjning och gallring kan det vara lämpligt att ställa krav på en skyddsremsa som ska lämnas ned mot vattendrag för att undvika erosion, grumling och läckage av näringsämnen. Krav på försiktighetsåtgärder för att undvika körskador kan behövas i känsliga avsnitt. Markberedning kan behöva regleras med avseende på metod och lämpliga skyddsåtgärder. Vissa metoder såsom harvning och högläggning, gör marken mer sårbar för föroreningar, genom stor yttäckning eller blottläggning av mineraljorden. Föryngring kan ske genom återplantering med nya plantor, reglering kan vid behov ske för att begränsa användandet av bekämpningsbehandlade plantor. 6 av 19

4.4 Vattenverksamhet Generella bestämmelser Enligt 11 kap 9 miljöbalken krävs tillstånd för vattenverksamhet. Med vattenverksamhet avses uppförande, ändring, lagning, och utrivning av dammar eller andra anläggningar i vattenområden, fyllning och pålning i vattenområden, bortledande av vatten från eller grävning, sprängning, rensning i vattenområden, samt andra åtgärder i vattenområden om åtgärden syftar till att förändra vattnets djup eller läge. Enligt 19 förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. gäller, i stället för tillståndsplikt enligt 11 kap 9 miljöbalken, att en viss typ av vattenverksamhet inte får påbörjas innan den har anmälts hos tillsynsmyndigheten. Enligt 11 kapitlet 13 miljöbalken är markavvattning tillståndspliktigt. Markavvattning är åtgärder som utförs för att avvattna mark (främst dikning), för att sänka eller tappa ur ett vattenområde (vattenavledning, pumpning) eller för att skydda mot vatten (invallning) om åtgärderna syftar till att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål. Allmän information Arbeten i vatten kan innebära risk för påverkan på vattenkvaliteten och kräver särskild hänsyn vad gäller risk för läckage från arbetsfordon mm. Underjordsarbeten på land, så som borrning och pålning, kan innebära en risk för påverkan på både vattentillgång och vattenkvalité. Vid borrning kan t ex vattenförande spricksystem i berg som inte tidigare haft hydraulisk kontakt bli sammankopplade. Om arbetet berör vattenskyddsområde så är det en viktig prövningsförutsättning. Planerade större arbeten bör alltid utredas särskilt och krav på hydrogeologisk utredning övervägas. I det fall Länsstyrelsen hanterar en anmälningspliktig vattenverksamhet som berör vattenskyddsområdet är det lämpligt att det upprättas en rutin där anmälningsärende skickas på remiss till kommunen. 4.5 Avfallshantering, upplag och deponier Generella bestämmelser Avfallsantering, deponering och upplag regleras bland annat av 2 och 9 kap miljöbalken. För hantering av avfall gäller bestämmelser enligt avfallsförordningen (SFS 2001:1063). Naturvårdsverkets förordning (SFS 2001:512) om deponering av avfall samt Naturvårdsverkets handbok 2004:2 med allmänna råd ger vägledning till hur negativ påverkan på yt- och grundvatten från avfallsdeponering kan förebyggas och undvikas. Viss hantering är tillståndspliktig men även anmälningsplikt förekommer. Allmän information Avfallshantering kan, beroende på avfallets karaktär och egenskaper, utgöra en risk för föroreningsspridning till yt- och grundvatten. Om arbetet berör 7 av 19

vattenskyddsområde så är det en viktig förutsättning i samband med hantering av en tillståndsansökan eller anmälan. 4.6 Materialtäkter och markarbeten Generella bestämmelser Täkt av berg och naturgrus etc. regleras av 9 kap. miljöbalken och miljöprövningsförordningen. Torvtäkt för energiändamål omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter. Täkt för husbehov kräver normalt inte tillstånd dock kan det krävas anmälan enligt 9 kap miljöbalken. Allmän information Främst naturgrustäkter utgör en potentiell risk för föroreningsspridning till grundvatten eftersom det skyddande jordlagret här är borttaget och närheten till grundvattenytan i allmänhet är mindre än i omgivande mark. Även andra täkter där brytningen sker under grundvattenytan utgör en potentiell risk för föroreningsspridning. Vidare är grustäkter, av naturliga skäl, belägna i de mest genomsläppliga delarna av t.ex. en isälvsavlagring. Mindre grustäkter är också ofta utsatta för risken att avfall deponeras. Tillfartsvägar bör därför i vissa fall vara väl avspärrade och markägaren ska vara väl informerad om risker med förorening. Färdigbrutna täkter/delar av täkter bör efterbehandlas med det huvudsakliga syftet att skydda mark- och grundvatten från föroreningsspridning, detta kan t ex göras med ett skyddande jord- och vegetationstäcke. 4.7 Anläggning för utvinning av energi ur mark/vatten Generella bestämmelser Enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) är det förbjudet att utan anmälan till den kommunala nämnden inrätta en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. Kommunen får också föreskriva att det ska krävas tillstånd av nämnden för att inrätta en sådan anläggning inom kommunen eller inom vissa delar av denna, om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön. Allmän information Befintliga energianläggningar, för utvinning av värme ur mark/vatten, etablerade före 1 dec 2001 är inte tillståndspliktiga men ska uppfylla de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken. Befintliga anläggningar bör dock av ägaren anmälas till den kommunala miljönämnden. Störst risk för påverkan på grund- och ytvatten är samband med anläggningsarbetet med en energianläggning. Inrättande av värmepumpsanläggning och borrning av energibrunn ska alltid utföras fackmannamässigt av sakkunnig. Anläggning av energibrunn bör ske enligt SGUs kriterier för Normbrunn 07. Särskilt viktigt är det att brunnen inte utgör en möjlig 8 av 19

spridningsväg för föroreningar från markytan till grundvattenmagasinet i jord eller berg. Det är också viktigt att köldmedium inte kan läcka ut till omgivande jord eller berg vid drift och underhåll. Automatiserade skyddsåtgärder mot läckage bör övervägas. Köldbärarvätskor med liten risk för miljöpåverkan bör väljas. Anläggningar med öppna system och större anläggningar bör alltid utredas särskilt och krav på hydrogeologisk utredning övervägas. 4.8 Transport av farligt gods Generella bestämmelser Lag (SFS 2006:263) om transport av farligt gods reglerar transporter av gods som kan orsaka skador på liv, hälsa, miljö eller egendom. Enligt lagen ska den som transporterar farligt gods eller lämnar farligt gods till någon annan för transport vidta de skyddsåtgärder och de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra och begränsa att godset, genom transporten eller genom obehörigt förfarande med godset vid transport på land, orsakar sådana skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som beror på godsets farliga egenskaper. I förordning (SFS 2006:311) finns föreskrifter som ansluter till lagen (SFS 2006:263) om transport av farligt gods. Länsstyrelsen har i särskilt beslut rekommenderat vissa vägar för transport av farligt gods. 4.9 Avloppsanläggningar/Avloppsvatten Generella bestämmelser Miljöbalken 9 kap. 7 anger att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras. Enligt 12 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är det är förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett eller tätbebyggelse, om avloppsvattnet inte har genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Enligt miljöbalken och tillhörande förordning, krävs tillstånd att ansluta vattentoalett till befintlig eller för ändamålet inrättad avloppsanordning. Enskilda avlopp är tillståndspliktiga enligt 9 kap miljöbalken. Utformning och skötsel av enskilda avloppsanordningar styrs av Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten. De allmänna råden anger att den som inrättat eller driver en avloppsanordning bör genom att ta del av tillverkarens instruktioner, anlitande av sakkunnig eller på annat sätt, skaffa sig tillgång till sådan kunskap så att anordningen underhålls och sköts på ett sätt så att dess funktion säkerställs. De allmänna råden omfattar enskilda anläggningar eller gemensamhetsanläggningar på upp till 25 personekvivalenter. 9 av 19

Allmän information Bedömningen av vilka skyddsåtgärder som krävs av en aktuell enskild avloppsanläggning bör göras utifrån naturgivna förutsättningar och andra förutsättningar för området, exempelvis befintliga kommunala strategier och planer. En hög skyddsnivå bör generellt alltid gälla om yt- och grundvattentäkter finns inom anordningens påverkansområde eller om skyddsintresset för områden som är skyddade enligt 7 kap. miljöbalken medför ett behov av särskild försiktighet. Detta innefattar skyddsområden för vattentäkter. Bedömningen av påverkan och erforderlig skyddsnivå görs av tillsynsmyndigheten. 4.10 Terrängkörning Generella bestämmelser Terrängkörningslagen (SFS 1975:1313) reglerar körning med motordrivet fordon i terrängen. Körning i terräng med motordrivet fordon för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk är alltid förbjuden i hela landet på barmark. På snötäckt skogsmark med plant- eller ungskog är terrängkörning förbjuden om det inte är uppenbart att körningen kan ske utan risk för skada på skogen, samt på snötäckt jordbruksmark, om det inte är uppenbart att körningen kan ske utan risk för skada på marken. 4.11 Kommunala föreskrifter Bestämmelser Kommunen bör se över detta avsnitt Skellefteå kommun har lokala ordningsföreskrifter, antagna av kommunfullmäktige 2013-09-17 ( 163), som bland annat berör frågor som djurhållning inom planlagt område och spridning av gödsel inom planlagt område och inom område med samlad bebyggelse. 5. Allmänna upplysningar avseende skyddsföreskrifterna Beredskap Beredskapsplan för sanering vid akut föroreningsrisk bör upprättas av vattentäktens huvudman senast två år efter det att föreskrifterna fastställts. Anmälan om olyckshändelse Olyckshändelser, spill eller läckage som utgör risk för vattenförorening ska omgående anmälas av den som orsakat tillbudet eller fått kännedom om det. Anmälan ska göras till räddningstjänsten på telefonnummer 112. Vid behov bör även tillsynsmyndigheten samt vattentäktens huvudman kontaktas. Dispens från meddelade skyddsföreskrifter Om det finns särskilda skäl får den myndighet som fastställt skyddsområdet medge dispens från förbud enligt dessa skyddsföreskrifter, under förutsättning att det inte motverkar syftet med skyddet. Dispens kan förknippas med särskilda 10 av 19

villkor. Innan dispens medges ska samråd ske mellan prövningsmyndigheten och vattentäktens huvudman. Tillstånd När tillstånd krävs för en verksamhet enligt dessa föreskrifter, får sådant medges av den myndighet (Länsstyrelsen alternativt kommunal nämnd) som anges i beslutet. Tillståndet kan tidsbegränsas och förenas med villkor. En förutsättning för ett tillstånd är att den sökande kan visa att verksamheten kan utföras och drivas utan risk för skada på vattenförekomsten. Anmälan När anmälan krävs för en verksamhet eller åtgärd enligt dessa föreskrifter, får sådan medges av den myndighet (Länsstyrelsen eller kommunal nämnd) som anges i beslutet. Den som avser att utföra verksamheten/åtgärden ska visa att verksamheten kan utföras och drivas utan risk för skada på vattenförekomsten. Tillsyn Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet, enligt miljöbalken och förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken, om vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifterna fastställs av Länsstyrelsen. Tillsynen kan dock delegeras till kommunen. Övrig lagstiftning Tillstånd och dispens enligt föreskrifterna för vattenskyddsområdet innebär inte att det inte kan krävas prövning enligt annan lagstiftning. Utöver skyddsföreskrifterna gäller bl.a. vad som innefattas av gällande författningar. Ny lagstiftning Ny lagstiftning eller bestämmelser enligt förordningar, som fastställts efter beslutsdatum för föreskrifterna och som utökar skyldigheterna för sakägare inom här aktuellt skyddsområde, gäller utöver här meddelade föreskrifter. Uppsättning av skyltar och stängsel Om skyltar eller stängsel behöver sättas upp enligt dessa föreskrifter får annans mark tas i anspråk för detta, i enlighet med 7 kap 22 miljöbalken. Vid väggräns till skyddsområdet och invid vägar som passerar genom skyddsområdet ansvarar kommunen för att det sätts upp skyltar som utmärker vattenskyddsområdet. För uppsättning av skyltar för utmärkning av vattenskyddsområde, inom ett avstånd av 50 m från vägområdet, krävs enligt 46 väglagen länsstyrelsens tillstånd. Inom vägområdet krävs tillstånd av väghållningsmyndighet enligt 43 väglagen. Vid platser där risken för förorening av vattentäkten är särskilt stor, t.ex. vid en befintlig verksamhet eller vägkorsning nära uppströms vattentäktens intagspunkt, ska skyltar sättas upp som upplyser om vattenskyddsområdet. Även där petroleumprodukter eller andra för vattnet skadliga ämnen hanteras, ska skylt uppsättas som erinrar om vattenskyddsområdets existens. Skyltarna ska tillhandahållas av kommunen. 11 av 19

Hur man överklagar Ett beslut om vattenskyddsområde och dess föreskrifter kan överklagas av den som är berörd. I det fall Länsstyrelsen fattar beslut om skyddsområdet så prövas ett överklagande av Regeringen. Ett överklagande ska vara skriftligt och skickas in, till den myndighet som fattat beslut om skyddsområdet, senast tre veckor efter att beslut om vattenskyddsområde har kungjorts i ortstidning. Om överklagandet har inkommit i rätt tid kommer överklagandet att skickas in till den överprövande myndigheten. 12 av 19

6. Förslag till skyddsföreskrifter 1 Vattentäktszon Inom vattentäktszonen får endast sådan verksamhet som krävs för vattentäktsverksamheten bedrivas. 2 Gruvverksamhet Primär skyddszon Gruvverksamhet och prospektering är förbjuden. Sekundär skyddszon Gruvverksamhet och prospektering är förbjuden. 3 Materialtäkt, schaktnings- och underjordsarbeten Primär skyddszon: Nyetablering och utvidgning av täktverksamhet är förbjuden. Husbehovstäkt över grundvattenytan är undantaget från förbudet. För husbehovstäkt över grundvattenytan krävs tillstånd från den kommunala miljönämnden. Maskinell schaktning, borrning, pålning och spontning kräver tillstånd från den kommunala miljönämnden. Sådana arbeten får utföras utan föregående tillstånd, om det till följd av en skada eller för att förebygga skada som drabbar trafiksäkerheten eller framkomligheten på allmän väg eller järnväg är nödvändigt att tillståndspliktiga ändrings- eller lagningsarbeten utförs genast. Ansökan om tillstånd i efterhand för sådana arbeten ska dock göras snarast möjligt eller senast 4 veckor efter åtgärden påbörjades, hos den kommunala miljönämnden. Sekundär skyddszon: Nyetablering och utvidgning av täkt under grundvattenytan är förbjuden. För husbehovstäkt krävs anmälan till den kommunala miljönämnden. Maskinell schaktning, borrning, pålning och spontning kräver anmälan till den kommunala miljönämnden. Sådana arbeten får utföras utan föregående anmälan, om det till följd av en skada eller för att förebygga skada som drabbar trafiksäkerheten eller framkomligheten på allmän väg eller järnväg är nödvändigt att ändrings- eller lagningsarbeten utförs genast. Anmälan i efterhand för sådana arbeten ska dock göras snarast möjligt eller senast 4 veckor efter åtgärden påbörjades, hos den kommunala miljönämnden. 13 av 19

4 Upplag, mellanlagring och deponering Primär skyddszon: Deponering, upplag, mellanlagring och bearbetning av farligt avfall, förorenade massor samt massor med okänd föroreningsbelastning är förbjudet. Deponering, upplag, mellanlagring och bearbetning av asfalt, oljegrus, och vägsalt är förbjudet. Upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande som avses läggas upp längre än en avverkningssäsong utan övertäckning kräver tillstånd från den kommunala miljönämnden. Brännved för uppvärmning av enskilt bostadshus är undantaget från tillstånd. Sekundär skyddszon: Upplag, mellanlagring och bearbetning av förorenade massor, asfalt, oljegrus och vägsalt kräver tillstånd från den kommunala miljönämnden. Upplag, mellanlagring och bearbetning av massor med okänd föroreningsbelastning kräver tillstånd från den kommunala miljönämnden. Upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande som avses läggas upp längre än en avverkningssäsong utan täckning kräver anmälan till den kommunala miljönämnden. Brännved är undantaget från anmälningsplikt. 5 Avledning av avloppsvatten Primär skyddszon: Nyetablering av enskild avloppsanläggning med utsläpp till mark eller vatten är förbjuden. Sekundär skyddszon: Nyetablering av enskild avloppsanläggning med utsläpp till mark eller vatten kräver tillstånd från den kommunala miljönämnden. 6 Jord- och skogsbruk Primär skyddszon: Lagring och spridning av växtnäringsämnen kräver tillstånd från den kommunala miljönämnden. Jord- och vattenslagning av bekämpningsmedelbehandlade plantor är förbjuden. Maskinell markberedning kräver tillstånd från den kommunala miljönämnden. 14 av 19

Sekundär skyddszon: Jord- och vattenslagning av bekämpningsmedelbehandlade plantor är förbjuden. 7 Petroleumprodukter samt uppställning och skötsel av fordon Primär skyddszon: Nyetablering av permanenta och tillfälliga lagringsplatser för petroleumprodukter utomhus är förbjuden. Lagring utomhus av petroleumprodukter på befintlig lagringsplats, i cistern eller lösa behållare med en sammanlagd lagrad mängd som är större än 50 liter kräver tillstånd av den kommunala miljönämnden. Uppställning av arbetsfordon med en bränsletankvolym om 50 liter eller större, över natten eller längre, samt tankning är förbjuden. Undantaget är uppställning och tankning som sker på yta som är beständig mot oljeprodukter och som är försedd med täta kanter och botten. All övrig hantering (se 14) av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor i större volym än 250 liter får inte ske utan tillstånd från den kommunala miljönämnden. Bränsletank i fordon ingår inte i de angivna 250 l. Transport av petroleumprodukter är undantaget. Fordonstvätt med avfettningsmedel eller liknande produkter är förbjuden, både vid enskild fastighet och vid tvättanläggning. Sekundär skyddszon: Nyetablering av lagringsplatser utomhus för petroleumprodukter är tillståndspliktig. Övrig hantering (se 14) av petroleumprodukter i större volym än 250 liter får inte ske utan tillstånd från den kommunala miljönämnden. Bränsletank i fordon ingår inte i de angivna 250 l. Transport av petroleumprodukter är undantaget. Fordonstvätt, både vid enskild fastighet och vid tvättanläggning, med avfettningsmedel eller liknande produkter kräver tillstånd av den kommunala miljönämnden. 8 Energianläggningar Primär skyddszon: Ny anläggning för utvinning eller lagring av energi i jordlager, berg eller vatten kräver tillstånd från den kommunala miljönämnden. Sekundär skyddszon: Ny anläggning för utvinning eller lagring av energi i jordlager, berg eller vatten kräver anmälan till den kommunala miljönämnden. 15 av 19

9 Annan miljöfarlig verksamhet Primär skyddszon: Nyetablering av miljöfarlig verksamhet som innebär risk för utsläpp till yt- eller grundvatten och som inte regleras på annat sätt i dessa föreskrifter, är förbjuden. Ändring av befintlig miljöfarlig verksamhet som innebär risk för utsläpp till yt- eller grundvatten och som inte regleras på annat sätt i dessa förskrifter, kräver tillstånd från den kommunala miljönämnden. Sekundär skyddszon: Nyetablering av miljöfarlig verksamhet som innebär risk för utsläpp till yt-eller grundvatten och som inte regleras på annat sätt i dessa föreskrifter kräver tillstånd från den kommunala miljönämnden. Ändring av befintlig miljöfarlig verksamhet som innebär risk för utsläpp till yt-eller grundvatten och som inte regleras på annat sätt i dessa föreskrifter, kräver anmälan till den kommunala miljönämnden. 10 Bekämpningsmedel och kemikalier Primär skyddszon: Hantering av kemikalier i större mängd än normal hushållsförbrukning och bekämpningsmedel och är förbjuden. Undantaget från förbudet är transport av bekämpningsmedel och kemikalier. Sekundär skyddszon: Yrkesmässig hantering av kemikalier, i större mängd än normal hushållsförbrukning och bekämpningsmedel kräver tillstånd från den kommunala miljönämnden. Undantaget från förbudet är transport av kemiska bekämpningsmedel. 11 Enskilda grundvattentäkter Primär skyddszon: Nyetablering av brunn för enskild grundvattentäkt kräver tillstånd från den kommunala miljönämnden. Sekundär skyddszon: Nyetablering av brunn för enskild grundvattentäkt kräver anmälan till den kommunala miljönämnden. 16 av 19

12 Skyltning Vid väggräns till skyddsområdet och invid vägar som passerar genom skyddsområdet ansvarar Skellefteå kommun för uppsättning av skyltar som utmärker vattenskyddsområdet. 13 Vägar och väghållning Primär skyddszon: Nyanläggning av väg och järnväg kräver tillstånd av den kommunala miljönämnden. Undantaget är skogsbilväg samt sådan väg/järnväg där vägplan/järnvägsplan har upprättats och godkänts. Spridning av vägsalt för halkbekämpning och dammbindning kräver tillstånd från den kommunala miljönämnden. Sekundär skyddszon: Nyanläggning av väg och järnväg kräver anmälan till den kommunala miljönämnden. Undantaget är skogsbilväg samt sådan väg/järnväg fär vägplan/järnvägsplan har upprättats och godkänts. Spridning av vägsalt för halkbekämpning och dammbindning kräver anmälan till den kommunala miljönämnden. 14 Definitioner Arbetsfordon Med arbetsfordon avses i dessa föreskrifter traktorer, motorredskap, terrängmotorfordon, spårfordon, industriella maskiner och andra anordningar som är konstruerade för att kunna röra sig eller flyttas på marken och som är försedda med förbränningsmotor. Avfall Avfall är sådant som man avser eller är skyldig att göra sig av med. Hushållsavfall från enskilt hushåll, vilket läggs i enskilda tunnor för regelbunden sophämtning, är inte att betrakta som avfall. Komposterbart hushållsavfall från enskilt hushåll, vilket läggs i hushållskompost på den egna tomten är inte heller att betrakta som avfall. Avloppsvatten Med avloppsvatten avses: Spillvatten eller annan flytande orenlighet Vatten som använts som kylning dagvatten Vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats 17 av 19

Bekämpningsmedel Med bekämpningsmedel avses en kemisk produkt som är avsedd att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Det omfattar växtskyddsmedel som används i huvudsak för att skydda växter och växtprodukter inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk. Begreppet inkluderar således även träskyddsmedel. Med dessa medel avses dock inte ättiksprit, såpvatten, etc. Brännved Med brännved avses här ved för uppvärmningsbehov på enskild fastighet. Deponering Med deponering avses, samma definition som i 5 Avfallsförordningen (SFS 2011:927), ett bortskaffande som innebär att avfall läggs på en upplagsplats för avfall (deponi). Som deponi anses inte en plats eller anläggning där avfall 1. lastas om för att beredas för vidare transport till en annan plats där det ska återvinnas, behandlas eller bortskaffas, 2. lagras innan det återvinns eller behandlas, om lagringen sker för en kortare period än tre år, eller 3. lagras innan det bortskaffas, om lagringen sker för en kortare period än ett år. Fordon Med fordon avses varje motordrivet transportmedel som kan framföras på mark, vatten eller is. Förorenade massor Med förorenade massor avses ett massor, en deponi, mark, grundvatten eller sediment som är förorenat och vars föroreningshalt överskrider lokal/regional bakgrundshalt. Hantering I dessa skyddsföreskrifter definieras hantering som en verksamhet eller åtgärd som utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, spridning, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering, saluförande, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden. Husbehovstäkt Med husbehovstäkt avses att på den egna brukningsenheten göra uttag av material, såsom berg, naturgrus och andra jordarter som endast är menat att användas där för eget behov inom den egna brukningsenheten. Jord- och vattenslagning Med jord- och vattenslagning avses den förvaring av plantor som sker i jord eller vatten i väntan på att de ska planteras. 18 av 19

Miljöfarlig verksamhet Med miljöfarlig verksamhet avses definitionen i 9 kap 1 Miljöbalken. Miljönämnd Med miljönämnd avses den nämnd som ska svara för den prövning på miljö- och hälsoskyddsområdet som ankommer på kommunen enligt föreskrifterna. Normal hushållsförbrukning Med normal hushållsförbrukning avses hantering av enstaka förpackningar av de största storlekarna som man som enskild konsument kan köpa i detaljhandeln. Tillfällig förvaring i samband med målning av enskilt bostadshus ingår också i begreppet. Prospektering Undersökningsarbete inför eventuell gruvbrytning. Schaktning Med schaktningsarbeten avses här sänkning av markytan på område motsvarande en yta i storleksordningen 100 m 2 eller större. Schaktningsarbete i samband med underhåll av ledningar, vägar och liknande omfattas inte. Täktverksamhet Med täktverksamhet avses täkt av berg, sten, grus, sand, lera, jord, torv eller andra jordarter. Upplag Med upplag menas högar av material som läggs på marken. Växtnäringsämnen Med växtnäringsämnen menas mineralgödsel (kemiskt framställt gödselmedel), gödsel från djur (fast-, klet, flytgödsel och urin) och ensilage som avger pressvatten samt slam från t ex reningsverk. Gödsel från betande djur räknas inte in som växtnäringsämne. Väg Med väg avses samma definition som finns i förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner. Med väg avses således en sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon. Även en led som är anordnad för cykeltrafik eller avsedd som en gång- eller ridbana invid en väg anses falla in under definitionen väg. 19 av 19