FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE Årsredovisning och koncernredovisning 2010 1
FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari 31 december 2010 Länstrafiken i Norrbotten AB. Org nr 556156-2058 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll: sida Ordförande har ordet... 3 Förvaltningsberättelse... 4 Resultaträkning koncernen... 15 Balansräkning koncernen... 16 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser koncernen... 17 Kassaflödesanalys koncernen... 18 Resultaträkning moderföretaget... 19 Balansräkning moderföretaget... 20 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser moderföretaget... 21 Kassaflödesanalys moderföretaget... 22 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer... 23 Underskrifter... 31 2
FÖRVALTNINGSBERÄT ORDFÖRANDE HAR ORDET TELSE Ny kollektivtrafiklag ny organisation Riksdagen har beslutat att forma en ny organisation för kollektivtrafiken i Sverige. En ny myndighet ska bildas som ska ledas av kommuner och landsting, alternativt landstinget. Vi måste nu förbereda denna nya organisation. En styrgrupp för detta har utsetts av kommunerna och landstinget. Länstrafikens styrelse rekommenderar att man bör skapa en likartad trafikmyndighetsorganisation i Norrland, där man bygger på de befintliga, sakkunniga, länstrafikbolagen i Norrland. Allt för att bygga en bra grund för fortsatt samarbete och samorganisation i Norrland för kollektivtrafiken. Styrelsen rekommenderar också att man bör säkerställa en tydlig regional och kommunal förankring av den praktiska trafikplaneringen. Länstrafikens svåra ekonomiska uppdrag landade väl Länstrafiken fick ett svårt uppdrag av ägarna att anpassa verksamheten till en nivå för fjärde året i rad till oförändrat ägarbidrag. Det var besvärligt. Men det lyckades någorlunda bra, tack vare ett gott samarbete med kommunerna och landstinget. En del linjer drogs in. Priserna för resandet höjdes. Men att bedöma av kundenkäterna så blev resultatet acceptabelt. Länstrafiken har fyllt 30 år För att fira Länstrafikens 30 år som organisation har vi firat genom att bjuda på gratis buss vid olika tillfällen. Manliga resenärer bjöds på gratis resande mot uppvisande av en bilnyckel. Landsbygdsresenärer i Kalix bjöds på gratis provapå-resande. Och en del andra erbjudanden i länet också. Norrtåg AB Den stora nysatsningen i Norrland Förberedelser har gjorts för att skapa ett nytt sammanhållet dagtågstrafiksystem i Norrland med start hösten 2011. Nya moderna tåg ska trafikera Östersund Sundsvall Umeå Luleå Kiruna Narvik. Det blir inte alldeles lätt att få detta nya system att fungera. Ett nytt trafiksignalsystem ska installeras. Nya järnvägsbanor ska iordningställas. Nya tåg är beställda och provkörs nu på Malmbanan. Vinterns tågtrafikproblem oroar. Vi bygger en ny tågverkstad i Umeå. Allt för att säkra en succestart för den nya trafiken. Tack! Jag vill tacka alla som medverkat i det aktiva förändringsarbetet under året. Personal, entreprenörer, chaufförer, och kommunalt trafikansvariga. Tack också till styrelsen för engagerat arbete och gott samarbetsklimat. Vi tillhör fortfarande de mest respekterade Länstrafikbolagen i Sverige Det är berömvärt. Leif Hjalmarsson Styrelseordförande 3
FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE Allmänt Länstrafiken i Norrbotten AB (Länstrafiken) är huvudman för kollektivtrafiken i Norrbottens län och ansvarar för länets lokala och regionala linjetrafik. I sex av länets större tätorter har ansvaret för tätortstrafiken delegerats över till respektive kommun. Länstrafiken ägs till 50 % av Norrbottens läns landsting och till 50 % av länets kommuner. Aktieinnehavet i kommunerna är fördelat efter folkmängden. Länstrafiken har två dotterbolag, Bussgods i Norrbotten AB och Busstationsfastigheter i Norrbotten AB. Bussgods ägs till 51 % av Länstrafiken och till 49 % av Centrala Buss ekonomisk förening. Busstationsfastigheter ägs till 100 % av Länstrafiken. En fråga som kommer få en avgörande betydelse för kollektivtrafiken i Sverige och Norrbotten är den nya kollektivtrafiklagstiftningen. Lagen antogs den 22 juni och kommer att börja gälla 2012-01-01. Länstrafikens roll kommer förändras i och med detta och våra ägare har att besluta om hur. Ekonomi Från den 1 januari 2010 använder Länstrafiken en ny ägarfinansieringsmodell som överenskommits gemensamt av ägarna. Modellen innebär att det årliga underskottet per linje inklusive en andel av Länstrafikens gemensamma kostnader ska täckas av den ägare som är ansvarig för linjen. Det får till följd att den totala budgeten och det redovisade resultatet varje år kommer att vara 0 (noll). Avvikelsen mot budgetens olika delar består i huvudsak av nedanstående poster: Intäkter (+ 2,6 MSEK) Högre intäkter personbefordran, + 7,8 MSEK. Låg budgetering på biljettförsäljningen. Försäljning ombord och på busstationerna (+4,2 MSEK), skolresor (+2,1 MSEK) och resplus (+0,8 MSEK) är de största posterna som har bidragit. Högre intäkter tjänster, +0,5 MSEK. Bra samordning och styrning till bussåkande av Länstrafiken Kundservice har gett gott resultat. Serviceresor, + 10,4 MSEK. Denna post påverkar endast omsättningen pga ändrade redovisningsrutiner från år 2010 för sjukresor och färdtjänst (ny tolkning av momsregler). Samma belopp finns på kostnadssidan. Högre bidrag, + 1,0 MSEK. Bidrag från Trafikverket, Rikstrafiken och Arbetskraftsbidrag i tre (3) lika delar har bidragit. Ägartillskott, -17,3 MSEK. Överskott i verksamheten ger en minskning av behovet av tillskott och en uppbokad skuld till ägarna återbetalas under våren 2011. Kostnader (- 2,6 MSEK) Lägre linjetrafikkostnader, + 7,6 MSEK. Bra trafikplanering och upphandlingsarbete har under året sparat mer än beräknat. Anropsstyrd trafik lägre än budget, +0,6 MSEK. Lägre kostnader biljetter/biljettmaskiner, + 1,7 MSEK. Årets förväntade utvecklingskostnader har flyttats framåt i tiden. Serviceresor, - 10,4 MSEK. Denna post påverkar endast omsättningen pga ändrade redovisningsrutiner från år 2010 för sjukresor och färdtjänst (ny tolkning av momsregler). Samma belopp finns på intäktssidan. Högre övriga rörelsekostnader, - 1,4 MSEK. Marknadsföring är den enskilt största posten som avviker. Personalkostnader, + 0,6 MSEK. Löneutveckling enligt budget. Kreditering av pensions- och arbetsmarknadsförsäkringar från 2009 ger positiv avvikelse. Räntor har en negativ budgetavvikelse med 1,5 MSEK pga att vårt tidigare koncernkonto med en hög räntenivå har sagts upp av NLL. Ägartillskottet från Länstrafikens ägare var detta år lika stort jämfört med de fyra föregående åren 2006, 2007, 2008 och 2009, d.v.s. 112 MSEK. Men i praktiken är årets ägartillskott 6,5 MSEK lägre eftersom detta belopp tidigare år fakturerades utöver ägartillskottet som kommunala trafikavtal (ingår från 2010 i ägartillskott). Trafik och marknad Länstrafiken har i samarbete kommunerna, landstinget och trafikföretagen successivt utvecklat den regionala och lokala kollektivtrafiken i länet. Den interregionala kollektivtrafiken har utvecklats i samverkan med Rikstrafiken (numera Trafikverket), våra grannlän och grannländer. I nuläget upplever Länstrafiken att det finns en väl fungerande trafik som uppfyller de baskrav som kan ställas på kollektivtrafiken i Norrbotten. För att kollektivtrafiken skall ha framgång i framtiden krävs att medborgarnas behov och önskemål ständigt bevakas så att kollektivtrafiken utvecklas i enlighet med vad som efterfrågas. Den nya finansieringsmodellen av Länstrafikens underskott som infördes 1 januari 2010 har medfört att sambandet mellan önskat trafikutbud och trafikekonomi blivit väldigt tydligt. Eftersom varje enskild ägare är politiskt och ekonomiskt ansvarig för sin trafik vilket i princip innebär att man är suverän att bestämma över 4
FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE sin egen trafik. Detta medför att man undviker uppslitande diskussioner mellan ägarna om aktieägartillskottets storlek. Under 2010 gjordes några större trafikupphandlingar i länet. I samband med trafikupphandlingarna gjordes en noggrann analys av trafiken både vad gäller utförande och resandeunderlag. Det här medförde att rationella trafikupplägg tillskapades samtidigt som trafik med lågt resande togs bort. Det här har medfört sänkta kostnader för flera av upphandlade linjerna. Länstrafiken gynnandes också av att en ny trafikutövare, KR Trafik lämnade ett konkurrenskraftigt anbud för utförande av nio lokala busslinjer. För den upphandlade trafiken som hade trafikstart den 23 augusti 2010 blev förberedelsetiden extremt kort dels på grund av sent besked från ägarna om en ny finansieringsmodell och dels på grund av upphandlingen överprövades hos förvaltningsrätt och kammarrätt. Trots detta genomfördes trafikstarten med hög kvalitet både av gamla och nya entreprenörer. E 4-trafiken på linjerna 20 och 100 Haparanda Umeå upphandlades med trafikstart 12 december 2010. Veolia Transport hade bästa anbud och ett trafikavtal på 8 år har tecknats. Till både linje 20 och 100 har nya bussar inköpts av Veolia. Linje 100 trafikeras med dubbeldäckade bekväma bussar med hög komfort och service. Bussvärd finns på samtliga turer på linje 100 och på hela sträckan Haparanda Umeå, vilket bl a betyder att affärsklass kan erbjudas på sträckan Haparanda Luleå. Linje 20 trafikeras med dubbeldäckade godsrumsbussar. Trafiken har under 2010 i huvudsak utförts med god kvalitet och samarbetet med buss- och taxiföretagen har fungerat bra. Kundklagomål på trafiken registreras numera i ett register med kundsynpunkter och varje klagomål som är hänförligt till drift av trafiken skickas till berört trafikföretag med begäran om förklaring. Därefter kontaktas kunden och meddelas svar i det enskilda ärendet. Regelbundna möten hålls med de som utför särskild kollektivtrafik, sjukresor och färdtjänst, i form av kvalitetsträffar där kommuner och landstinget också medverkar. De krav som ställts i de senaste årens upphandlingar har medfört att nästan alla bussar är utrustade med säkerhetsbälte. De upphandlingar som genomfördes under 2010 har i flera fall inneburit att bussarna blir utrustade med trepunktsbälten, vilket ytterligare höjer säkerheten. Vad gäller handikappanpassning görs också framsteg eftersom kravet vid upphandling är att bussen antingen skall 5
FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE var utrustad med rullstolslyft eller vara ett sk låggolvsfordon. Alkolås är numera ett standard krav i Länstrafikens trafikupphandlingar. Trafik över riksgränserna Förbindelser med Finland Förbindelserna mellan busstationerna i Haparanda och Torneå sköts av Haparanda stads Ringlinje och motsvarande busstrafik i Torneå Förbindelser med Norge Busstrafiken utmed Silvervägen, Bodö-Skellefteå, drivs som ett samarbete mellan Skelleftebuss och Saltens Bilruter. Länstrafiken köper trafik av dessa bolag mellan gränserna till Norge och Västerbotten. Rikstrafiken (ingår numera i Trafikverket) Rikstrafiken tillsammans med länstrafikföretagen i Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten delar på ansvaret för följande trafikområden. Samverkande system för interregional trafik för norra Sverige. Interregional expressbusstrafik utmed E 4 mellan Haparanda och Sundsvall. Interregional trafik på E 45 mellan Gällivare och Östersund. För busslinjetrafiken på E 4:an mellan Haparanda och Umeå har under 2010 tecknats ett nytt avtal med Rikstrafiken om statens stöd till interregional trafik. Avtalet gäller under perioden 2010-12-12 2015-06-15 och omfattar tre dubbelturer på sträckan Haparanda Luleå Umeå och två dubbelturer Luleå Umeå. Rikstrafikens ersättning är 77 % av trafikens nettokostnad, dock högst 10 miljoner kr per år (prisnivå november 2009). Ersättningen skall delas mellan Norrbotten och Västerbotten. För det samverkande systemet finns ett gemensamt avtal med Rikstrafiken för länstrafikföretagen i Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Avtalet utgår 2012-06-30 och under 2011 kommer förhandlingar om ett nytt avtal gällande fr o m 2012-07-01 att ske med Trafikverket. Rikstrafiken har nämligen sedan 1 januari 2011 upphört som egen myndighet och deras verksamhet har överförts till Trafikverket. För trafiken Gällivare Östersund finns ett avtal som utgår 2011-12-10. Målsättningen är att ett nytt avtal skall framförhandlas med Trafikverket gällande fr o m 2011-12- 11 och fem år framåt. Taxi har en viktig roll Taxiföretagen har en viktig roll för länets trafikförsörjning och Länstrafiken upphandlar trafikuppdrag för ca 70 mkr per år från länets taxiföretag. En stor del av servicelinjetrafiken, den anropsstyrda linjetrafiken, sjukresor, färdtjänst, busstaxi och andra anslutningar till kollektivtrafiken utförs av taxiföretagen. Norrbottens taxiföretag har hög flexibilitet 6
FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE och kvalitet i sin verksamhet. Det syns inte minst i resultatet av en riksomfattande kvalitetsmätning för anropsstyrd trafik där de norrbottniska taxiföretagen får bland de bästa betygen i landet. För att få en större flexibilitet eftersträvar vi att taxinäringens fordon blir mer handikappvänliga och flexibla t ex genom att vanliga personbilar ersätts med rymliga multifordon Marknadsföring Under året har vi arbetat vidare med att öka antalet kunder och stärka varumärket. Vår övergripande kampanj Busseffekten där vi visar på alla fördelar med att välja bussen framför bilen har kommunicerats via annonser i dagspress, bilagor, lokala annonsblad, och matchprogram. Reklamfilmerna som vi spelade in tidigare år har under året visats i TV 4 Norrbotten och på SF bio. Busseffekten har även kommunicerats via montrar och deltagande på Sunderby sjukhus, Luleå tekniska universitet, Skördemässan i Boden och Noliamässan i Piteå. Noliamässan var för övrigt en av årets stora satsningar. En monter på 250 m2 byggdes upp och delades med Norrtåg och Bussgods. I montern kunde besökarna lära sig mer om fördelarna med kollektivtrafiken, ladda busskort och tävla om bland annat en ipad. Länstrafiken firade 30 år på länets vägar med en kampanj där norrbottningarna bjöds på gratis buss vid olika tillfällen. Kampanjen som genomfördes under hösten bestod av annonser, adshells, reklamfilm samt pressmeddelanden som gick ut till media. Den fick stor uppmärksamhet både i våra lokala medier och i riksmedia. Kampanjen Levande landsbygd där boenden i byarna i Kalix kommun fått möjlighet att åka buss gratis har genomförts under senhösten. Kampanjen bestod av annonser i lokalpress samt DR-utskick med bland annat tre prova på möjligheter per hushåll. Under året har hemsidan löpande uppdaterats med nya tidtabeller och kampanjinformation. Länstrafiknytt som är en betydande kanal när det gäller den interna marknadsföringen har kommit ut med fyra utgåvor. Tidtabellerna har renodlats när det gäller informationen och vi har gjort det lättare att hitta linjer och tider. Den tryckta tidtabellen används i allt mindre utsträckning men de måste ändå finnas tillgängliga. Övrigt under året är firandet av alla hjärtans-dag där vi bjöd våra kunder på godis i bussarna och träffade våra kunder på olika platser i Luleå för att få synpunkter på vår busstrafik. Kollektivtrafikbarometern Kollektivtrafikbarometern är en rikstäckande resvane-, kvalitets- och attitydundersökning som månadsvis genomförs av landets läns- och lokaltrafikföretag i samarbete med vår branschorganisation, Svensk Kollektivtrafik. 100 norrbottningar, såväl allmänhet som kunder, mellan 15 75 intervjuas per telefon varje månad (totalt 1 200 st år 2010). Resultatet mäts på en femgradig skala där betyget 5 och 4 är nöjda, betyget 3 varken nöjd eller missnöjd och betyget 1 2 är missnöjda kunder. 7
FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE 8
FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE Resultatet för NKI (nöjd kund index) i Norrbotten visar att av Länstrafikens kunder som åker buss ofta eller ibland är 73 % nöjda (82 % 2009) och 6 % missnöjda (4 % 2009). Motsvarande siffra för riksgenomsnittet vad gäller kunder är 63 % för 2010. Resultatet för NKI i Norrbotten visar att 57 % av norrbottningarna i allmänhet ger kollektivtrafiken betyget 4 5 (62 % 2009) och 12 % är missnöjda (11 % 2009) Motsvarande siffra för riksgenomsnittet vad gäller allmänheten är 52 % för 2010. Under året har Svensk Kollektivtrafik gjort förändringar av analyserna, bland annat sker viktningen av resultatet på ett annat sätt än tidigare. Detta tror vi har betydelse för vårt resultat för 2010 som generellt visar ett lägre resultat än tidigare. Vi har idag en marknadsandel på 6 % (9 % 2009) och 25 % av befolkningen i länet använder sig någon gång av våra tjänster. Biljettpriser Biljettpriserna höjdes 2010-01-11 med i genomsnitt 5 %. Kundservice Länstrafikens kundservice arbetar med trafikupplysning och sköter även om beställning, samordning och administration av anropsstyrd trafik, som till största delen består av landstingets sjukresor och färdtjänst i nio av länets kommuner. Trafikupplysningen är gemensamt för hela norra regionen (Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland) och har även en funktion för automatiskt talsvar vilket innebär dygnet runt service. Verksamheten har utvecklats positivt och håller en stabil, jämn och hög kvalitetsnivå trots arbetets komplexa karaktär med många regelverk, stort antal resor och ett geografiskt område som omfattar halva Sverige. Kvalitén bekräftas i en riksomfattande mätning för sjukresor och färdtjänst som Länstrafiken deltar i. Mätningen visar att kvalitén i hela landet är hög. Samarbetet med landstinget och de kommuner där vi hanterar färdtjänsten fungerar mycket bra. Verksamheten hanterar och samordnar ca 800 sjuk- och färdtjänstresor per dag och besvarar ca 200 telefonsamtal per dag beträffande busstidsförfrågningar. Samarbete Länstrafiken Landstinget Inom sjukresor sker ett nära samarbete med Norrbottens läns landsting. Bland annat är i dagsläget tre av busslinjerna speciellt anpassade för sjukresenärer, s k komfortbussar. Följande statistiksammanställning visar resande och kostnadsutveckling inom sjukresområdet perioden 2004 2010. Antal ersatta sjukresor 2004 2010 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Typ av färdmedel Antal resor tusental Antal resor tusental Antal resor tusental Antal resor tusental Antal resor tusental Antal resor tusental Antal resor tusental Taxi, HK, sjuktransportbil 115,9 118,9 125,5 131,3 137,2 136,4 145,0 Samordning 46,6% 45,5% 46,9% 47,7% 45,3% 43,8% 44,2% Egen bil 149,3 147,5 149,7 143,1 142,9 118,7 116,4 Buss (inkl komforbussarna) 30,8 32,2 30,9 29,5 31,4 30,4 31,0 Totalt antal 296,0 298,6 306,1 303,9 311,5 285,5 292,4 Dessutom finns sjukresor med reguljärflyg, tåg samt sjuktransporter med flygambulans och helikopter som inte är redovisade i denna tabell. Sjukresekostnader 2004 2010 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Typ av färdmedel Kostnad mkr Kostnad mkr Kostnad mkr Kostnad mkr Kostnad Mkr Kostnad mkr Kostnad mkr Taxi, HK, sjuktransportbil 40,9 39,7 48,4 51,5 53,4 58,3 57,7 Samordning (12,2) (12,0) (16,5) (18,8) (17,8) (20,2) (20,2) Egen bil 13,4 11,8 11,7 11,4 11,5 10,1 10,2 Buss (inkl komforbussarna) 4,1 3,7 3,9 4,0 4,3 4,7 5,0 Totalt antal 58,4 55,2 64,0 66,9 69,2 73,1 72,9 Dessutom finns sjukresor med reguljärflyg, tåg samt sjuktransporter med flygambulans och helikopter som inte är redovisade i denna tabell. 9
FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE Miljörapport Den busstrafik som Länstrafiken bedriver är bolagets enskilt största miljöpåverkan. Övrig miljöpåverkan från verksamheten är relativt liten i förhållande till trafikverksamheten, men är för den skull inte försumbar. Miljöarbetet omfattar i huvudsak tre delar: - Den ordinarie verksamheten, dvs. att utveckla kollektivtrafiken så att vi ökar våra marknadsandelar och får fler att välja bussen istället för bilen. Vår strävan är att vara mer miljövänlig än bilen, dvs. om fler väljer att åka kollektivt är det mer miljövänligt än om samma resor utförs med bil. - Krav på teknisk utveckling av fordon, motorer och bränsle. Styrningen av denna verksamhet sker via våra trafikupphandlingar. - Miljöpåverkan från trycksaker skall minimeras. Uppföljningen av miljöarbetet sker främst genom en årlig miljörapport, där beräkningar av utsläppsmängder etc görs. Samarbete Länstrafiken kommunerna 2010 är det första året med den nya finansieringsmodellen. Finansieringsmodellen gör att varje delägare får direkt ekonomiskt ansvar för och effekt av den trafik man utökar eller vill minska ner på. Modellen har fungerat bra och den har lett till mer trafikbeställningar än vi tidigare trodde skulle ske. Samtal har förts med kommunerna om trafikutbudet vid flera tillfällen. Under november inbjöds samtliga ansvariga tjänstemän hos kommunerna, landstinget och länstrafiken till en gemensam workshop för att tillsammans lära mer om hur den nya kollektivtrafiklagstiftningen ska hanteras. Vi måste generellt fördjupa och förstärka samarbetet ytterligare för att lösa behoven av skoltransporter, färdtjänst, varuhemsändning etc. inom ramar som den offentliga ekonomin orkar bära. Det är inte rimligt att var part för sig löser sina uppgifter. Samarbete Länstrafiken Entreprenörerna Under året har flera träffar genomförts med våra entreprenörer. En branschgrupp finns etablerad där branschen är representerad. Vi har ett gott samarbete i branschen och ambitionen är att fortsätta utvecklas tillsammans. Busstrafiken Den största miljöpåverkan från företagets verksamhet består av de emissioner som busstrafiken genererar. Vagnsparken har en genomsnittlig fordonsålder på 8 år och all linjetrafik i länet drivs i dagsläget med fossilt bränsle. Alla fordon som trafikeras i Länstrafikens regi skall registreras i miljö- och fordonsdatabasen FRIDA. Databasen FRIDA används för att beräkna emissioner och för att ge en samlad bild av den fordonsflotta som trafikerar linjenätet i Norrbotten. Utvecklingen av utsläppsvärden mm presenteras på sidan 11. Särskild kollektivtrafik Nytt avtal för större delen av den särskilda kollektivtrafiken trädde i kraft vid årsskiftet 2010. Miljökraven i upphandlingen skärptes genom bland annat ökade krav i form av miljöredovisning, sparsam körning samt skärpta miljökrav på fordon. Under året har ett arbete påbörjats med att uppdatera fordonsdatabasen FRIDA med de taxi- och specialfordon som nyttjas vid sjukrese- och färdtjänsttransporterna. Syftet är att få en bättre uppföljning på de emissioner som den särskilda kollektivtrafiken står för samt att genom uppföljning säkerställa att rätt fordon nyttjas för respektive uppdrag. Trycksaker och förbrukningsartiklar Den största enskilda förbrukningen av råvaror inom företaget är den pappersmassa som går åt vid tillverkning av tidtabeller. Vid all upphandling av tidtabeller eller andra trycksaker skall miljökraven sträva mot de krav som gäller 10
FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE Emmision av kväveoxid NOX (ton/år) Emmision av partiklar PM (ton/år) 400 350 300 250 200 30 25 20 15 150 100 50 0 72 65 70 66 69 2006 2007 2008 2009 2010 10 5 0 0,37 0,31 0,31 0,3 0,3 2006 2007 2008 2009 2010 Emmision av kolväten HC (ton/år) Emmision av koldioxid CO 2 (ton/år) 50 45 30 000 40 35 30 25 000 20 000 25 20 15 15 000 10 000 11 040 10 147 11 734 11 181 12 023 10 5 0 0,5 0,45 0,46 0,47 0,49 2006 2007 2008 2009 2010 5 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 för en miljömärkt trycksak motsvarande Svanens kriterier eller liknande. Målet är att antalet tryckta tidtabeller skall minska, vilket vi inte lyckats med under detta år. Totalt har 80 000 stomlinjetidtabeller och 34 000 ficktidtabeller producerats, vilket motsvarar 7 916 kg papper. Ökningen består i att ficktidtabeller har ökat gentemot föregående år. Upplagan av personaltidningen Länstrafiknytt har också utökats under året med 500 exemplar och skickas nu även till samtliga politiker i länets kommunstyrelser. Upplagan ligger totalt på 3 700 ex. Bolaget kommer dock fortsatt arbeta med att försöka minska mängden trycksaker. Tjänsten för nedladdning av busstidtabeller i mobiltelefonen är en del i det arbetet. Ett annat arbete har varit att fasa ut anslagstidtabellerna på hållplatserna runt om i länet. Tjänstebilar Länstrafiken äger i dagsläget 4 personbilar varav en är en sk Flexifuel som kan köras på både E85 och Bensin. Flexifuel fordonet har till största delen körts på etanol. Körjournal förs för varje fordon. Medelåldern för tjänstebilarna är 3 år. Norrtåg AB Under året har arbetet fortsatt med att utveckla Norrtåg AB. Arbetet sker i tätt samarbete mellan de fyra nordligaste länen. Den upphandling som skedde under början av året ledde till att Botniatåg AB kommer vara den nye tågoperatör som kommer trafikera Norrtågs trafik. Hösten 2010 skedde den så kallade tjuvstarten där trafik på den nyinvigda Botniabanan mellan Örnsköldsvik och Umeå påbörjades. Tjuvstarten har dragits med rätt stora inkörningsproblem där framför allt det nya säkerhetssys- 11
FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE temet ERTMS som Trafikverket ansvarar för inte fungerat som planerat. Hösten 2011 sker den verkliga trafikstarten med större omfattning och för Norrbottens del blir det turer mellan Luleå-Umeå och Luleå-Kiruna. Framtida utveckling 2010 var åter ett år då vi låg i toppskiktet i landet vad gäller kundnöjdheten, Detta utgör en bra grund för att fortsätta utveckla trafiken och marknadsföra det vi har att erbjuda. 2011 innebär arbete med att förbereda oss inför den nya lagen 2012. Ny kollektivtrafikmyndighet ska beslutas och bildas av våra ägare. 2011 innebär också en hel del upphandling av trafik. Vi har valt att göra det enligt branschens gemensamma rekommendationer och vi genomför bl.a. samråd inför upphandling SIU med de intresserade entreprenörerna. 2011 fortsätter diskussionerna med våra grannlän kring hur vi kan utveckla vårt samarbete. Förslag till vinstdisposition Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel 2.104.358 Årets resultat 0 2.104.358 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras så att i ny räkning överförs 2.104.358 Flerårsjämförelse 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Aktieägartillskott Mkr 84,1 76,3 78,6 88,0 103,0 112,0 112,0 112,0 112,0 112,0 Persontrafikintäkter Mkr 97,2 98,6 101,8 104,7 108,3 109,5 109,8 115,8 124,5 122,3 Fraktintäkter koncern Mkr 39,3 39,8 40,3 39,1 40,1 42,7 50,3 52,7 52,0 51,9 Fraktintäkter moder Mkr 18,3 18,6 17,6 17,0 17,4 17,0 17,3 15,4 17,4 16,6 Trafikkostnader Mkr* 196,7 206,0 217,6 227,8 238,4 244,7 248,1 260,2 262,3 324,0 Antal anställda moder 26 27 27 29 29 29 30 32 34 34 * Från 2010 ingår trafikkostnader för serviceresor, beloppet för år 2010 är 70,4 MSEK. 12
Sjukresor i Norrbotten 2010 FÖRVALTNINGSBERÄT Aktieägartillskott TELSE Länstrafiken i Norrbotten AB BC,Tele, Data Upphandl. Avtal Fakt, Ekonomi Vård, Trafik Buss, komfortbuss Egen Bil Taxi, HK bil Sjuktrpt.bil Kostnader 78,7 Mkr 5,8 5,0 7% 10,2 14% 57,7 79% Antal resor tusental 292 31 11% 116 40% 145 50% Buss Egen Bil Taxi, HK bil Sjuktrpt.bil Mkr 140 120 100 80 60 40 20 0 122 122 124 KPI utveckling 109 111 113 114 114 116 118 104 104 105 105 105 106 99 101 112 112 112 112 112 Aktieägartillskott 103 94,7 rörelseöverskott Aktieägartillskott 85 82 84 88 81 återbetalning 78 77 76 79 69 61 59 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Fördelning av Persontransporter 2010 Egenavgifter: Buss 0 Egen bil 60 Sjuktransportbil 80 Taxi 80 Handikappbil 60 Länstrafikens intäkter och kostnader 2010 Aktieägartillskott 59,6 Kommuner Intäkter 353,2 Mkr Kostnader 353,2Mkr LTN 15,2 Adm, lokaler, styrelse m.m. Marknadsföring 3,2 Kundservice 7,4 Avskrivningar 2,3 Grundskola 17,4 Mkr VPL-resor 0,5 Mkr Kommun-ftgkort 2,3 Mkr Sjukresenärer 5,0 Mkr Gymnasieelever 23,8 Mkr Resplus 3,3 Mkr Universitetskort 2,5 Mkr Övriga resenärer 67,5 Mkr Aktieägartillskott 52,4 Landsting Samordning av sjukresor med taxi Ränta,Övrigt 2,6 Kundservice 7,0 Interregional trafik 22,3 Gods 16,6 Reseintäkter 122,3 Arbetspendling Turistresor Interrailresor Resplus VPL-Resor Gymnasie Skolelever Sjukresor Färdtjänst Upphandlad linjetrafik 262,3 Trafikkostnader Särskild kollektivtrafik Taxi 70,4 Mkr 80 Kommuner 9,6 70 60 Landsting 60,8 50 50 45 40 35 36,1 37,2 43,5 45,3 47,2 47,4 46,6 45,6 46,9 47,1 45,3 43,8 44,2 Samordningsvinst År 2010 44,2% = 20,2 Mkr Serviceresor 70,4 Serviceresor 70,4 40 30 30 % 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Persontrafikintäkter 1996-2010 20 10 Intäkter Norrbottens Bussgods AB 1996 2010 Mkr 140 120 100 80 73,6 76,3 80 81,7 89,3 97,2 98,6 101,6 104,7 108,3 109,5 109,8 115,8 0 124,5 122,3 Mkr 60 50 40 30 39,4 38,5 40,5 41,3 34,6 34,2 36,1 36,3 43,7 44,4 45,0 45,4 44,5 39,2 39,3 39,8 40,1 45,7 38,9 39,9 48,5 42,7 56,2 50,3 58,0 57,6 58,7 52,6 51,7 52,6 60 20 40 20 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 10 0 18,5 16,9 16,6 17,2 18,1 18,3 18,3 17,2 17,0 17,0 16,6 17,0 17,0 15,0 16,2 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Fraktintäkter Varav Moderbolagets nettointäkt Övriga intäkter 13
FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE 14
RESULTATRÄKNING FÖRVALTNINGSBERÄT KONCERNEN TELSE Belopp i kr Not 2010-01-01 2010-12-31 2009-01-01 2009-12-31 Nettoomsättning 1 391 526 687 324 460 748 Övriga rörelseintäkter 207 496 363 680 391 734 183 324 824 428 Rörelsens kostnader Trafikkostnader -320 150 571-258 576 397 Övriga externa kostnader 2-41 495 733-39 305 981 Personalkostnader 3-27 105 401-26 182 468 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 4-3 183 579-3 176 323 Rörelseresultat -201 101-2 416 741 Resultat från finansiella poster Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 5 54 480 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 261 522 2 209 571 Räntekostnader och liknande resultatposter -29 638-21 535 Resultat före skatt 30 783-174 225 Minoritetens andel i årets resultat -79 219-93 904 Årets resultat -48 436-268 129 15
BAL FÖRVALTNINGSBERÄT ANSRÄKNING KONCERNEN TELSE Belopp i kr Not 2010-12-31 2009-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 6 9 108 770 9 364 850 Inventarier, verktyg och installationer 7 11 017 733 12 737 980 20 126 503 22 102 830 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag 10 500 000 500 000 Andra långfristiga värdepappersinnehav 11 130 000 130 000 630 000 630 000 Summa anläggningstillgångar 20 756 503 22 732 830 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 23 480 290 26 177 501 Fordringar hos intresseföretag 1 500 000 Övriga fordringar 950 011 1 627 546 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 12 11 443 663 5 360 917 37 373 964 33 165 964 Kassa och bank 58 267 672 18 644 914 Summa omsättningstillgångar 95 641 636 51 810 878 SUMMA TILLGÅNGAR 116 398 139 74 543 708 16
BAL FÖRVALTNINGSBERÄT ANSRÄKNING KONCERNEN TELSE Belopp i kr Not 2010-12-31 2009-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 13 Aktiekapital (10 000 aktier) 10 000 000 10 000 000 Bundna reserver 20 000 000 20 000 000 Fria reserver 1 243 322 1 511 451 Årets resultat -48 436-268 129 31 194 886 31 243 322 Minoritetsintresse 432 780 353 561 Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut 14 83 350 183 346 Övriga skulder 75 000 83 350 258 346 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 99 996 99 996 Leverantörsskulder 13 463 648 18 717 212 Övriga skulder 18 315 260 1 807 066 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 15 52 808 219 22 064 205 84 687 123 42 688 479 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 116 398 139 74 543 708 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser - koncernen Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 17
K ASSAFLÖDESANALYS FÖRVALTNINGSBERÄT KONCERNEN TELSE Belopp i kr 2010-01-01 2010-12-31 2009-01-01-2009-12-31 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 30 783-174 225 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m. 3 256 217 3 216 809 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 3 287 000 3 042 584 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar -4 208 000-2 655 794 Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder 41 998 644-7 672 896 Kassaflöde från den löpande verksamheten 41 077 644-7 286 106 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -1 297 190-1 143 127 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 17 300 120 000 Avyttring/minskning av finansiella tillgångar 62 480 Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 279 890-960 647 Finansieringsverksamheten Amortering av lån -174 996-99 996 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -174 996-99 996 Årets kassaflöde 39 622 758-8 346 749 Likvida medel vid årets början 18 644 914 26 991 663 Likvida medel vid årets slut 58 267 672 18 644 914 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys - koncernen Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m Avskrivningar av tillgångar 3 183 579 3 176 323 Rearesultat avyttring av anläggningstillgångar 72 638 40 486 3 256 217 3 216 809 18
RESULTATRÄKNING FÖRVALTNINGSBERÄT MODERFÖRETAGET TELSE Belopp i kr Not 2010-01-01 2010-12-31 2009-01-01 2009-12-31 Nettoomsättning 1 352 275 842 287 197 042 Övriga rörelseintäkter 107 806 251 275 352 383 648 287 448 317 Rörelsens kostnader Trafikkostnader -323 950 571-262 326 397 Övriga externa kostnader 2-12 445 454-11 107 775 Personalkostnader 3-14 098 904-14 698 602 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 4-2 142 633-2 223 928 Rörelseresultat -253 914-2 908 385 Resultat från finansiella poster Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 5 92 329 163 096 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 219 181 2 148 318 Räntekostnader och liknande resultatposter -12 886-1 576 Resultat före skatt 44 710-598 547 Skatt på årets resultat -44 710 Årets resultat 0-598 547 19
BAL ANSRÄKNING FÖRVALTNINGSBERÄT MODERFÖRETAGET TELSE Belopp i kr Not 2010-12-31 2009-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 7 9 655 561 11 377 140 9 655 561 11 377 140 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 8 1 702 000 1 702 000 Fordringar hos koncernföretag 9 13 241 300 12 867 192 Andelar i intresseföretag 10 500 000 500 000 Andra långfristiga värdepappersinnehav 11 130 000 130 000 15 573 300 15 199 192 Summa anläggningstillgångar 25 228 861 26 576 332 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 19 027 341 21 781 631 Fordringar hos koncernföretag 3 715 124 3 725 074 Fordringar hos intresseföretag 1 500 000 Övriga fordringar 587 397 1 315 483 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 12 9 732 016 6 978 012 34 561 878 33 800 200 Kassa och bank 49 835 614 7 510 864 Summa omsättningstillgångar 84 397 492 41 311 064 SUMMA TILLGÅNGAR 109 626 353 67 887 396 20