30. Internationellt bistånd F ö r k l a r i n g : Utvecklingssamarbetet och relationerna till utvecklingsländerna utgör en väsentlig del av Finlands utrikespolitik. Finland stöder internationellt samarbete för att u-ländernas problem skall lösas och att den världsliga tryggheten och välståndet därigenom skall öka. I en värld som präglas av ett allt djupare ömsesidigt beroende är det primära målet med Finlands u-landspolitik att främja fred, samarbete och välstånd samt förebygga hoten mot dessa. I den globaliserade världen är utvecklingen i u-länderna i allt högre grad beroende av att det skapas gynnsamma förutsättningar för handel och investeringar. Med hjälp av utvecklingssamarbetet kan man stöda förstärkandet av en god förvaltning och demokrati, skapandet av ett socialt välstånd och förbättrandet av verksamheten vid statliga institutioner. Finlands relationer till utvecklingsländerna består som helhet betraktade av politiskt och ekonomiskt umgänge med utvecklingsländerna samt av utvecklingssamarbete. De gemensamma målen för dessa utrikespolitiska sektorer är att förbättra den globala säkerheten minska den omfattande fattigdomen främja respekten för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten förebygga globala miljöproblem öka den ekonomiska växelverkan. Målmedvetenheten och systematiken i Finlands utvecklingssamarbete har utvecklats under de senaste åren och till följd av detta har kvaliteten på verksamheten förbättrats avsevärt. Statsrådets principbeslut om och riktlinjer för utvecklingssamarbetet och relationerna till utvecklingsländerna från 1996 och 1998 fastställer de allmänna målen för verksamheten. I statsrådets principbeslut från 2001 med strävan att göra målen för Finlands u-landspolitik mer funktionella fastställs på vilket sätt utvecklingssamarbetet riktas samt de instrument som skall användas. Enligt beslutet centraliseras verksamheten i syfte att säkerställa att biståndet når fram och att det är effektivt. I enlighet med principbeslutet efterstävar man att uppnå en allt bättre enhetlighet och komplementaritet i det bilaterala och multilaterala biståndet samt i EU-biståndet. Verksamheten bygger på FN:s millenniumdeklaration, utvecklingsmålen i den och den s.k. färdplanen. Helheten av biståndet till samarbetsländerna följs upp mer noggrant än tidigare samtidigt som man går in för att påverka den landsvisa biståndspolitik som drivs av EU och internationella organisationer i Finlands långvariga samarbetsländer. Finland koncentrerar framöver sitt bilaterala samarbete till färre biståndsländer och större landsprogram. Största delen av det bilaterala gåvobiståndet kanaliseras till de långvariga samarbetsländerna i Afrika, Asien och Latinamerika. Avsikten är att antalet långvariga samarbetsländer etableras till cirka tio, och i fråga om dem fastställs tre primära sektorer till vilka verksamheten koncentreras. Ett av de viktigaste målen i fråga om samarbetet med de långvariga samarbetsländerna är att minska fattigdomen. Främjandet av jämlikheten mellan könen har en central ställning i allt samarbete. Finland strävar efter att främja samarbetslandets ägande i de projekt som genomförs samt samarbetet och koordineringen mellan biståndsgivarna. Tillsammans med de övriga samarbetsländerna koncentrerar man sig på tematiska program, genom vilka de samhälleliga resurserna och strukturerna stärks. Beaktansvärda teman är miljön, demokratin, HIV/AIDS, globaliseringen, handeln och utvecklingen, företagsamheten och den privata sektorn samt informations- och kommunikationsteknologin. Finland främjar förenklandet av den multilaterala utvecklingsfinansieringen. Målet är att det mellan olika aktörer existerar en tydlig arbetsfördelning som beaktar de olika organisationernas starka sidor och kunnande. Till utmaningen hör att Finland på ett allt mer konsekvent sätt satsar på vårt inflytande inom alla forum. Finland betonar ledarskapet inom FN-systemet i den internationella utvecklingsdiskussionen och stöder utvecklandet av den interna arbetsfördelningen inom FN. Införandet av målen i millenniumdeklarationen inom alla organisationer och utvecklandet av samarbetet mellan organisationerna utifrån detta är den största utmaningen under de närmaste åren. Tillsammans med de FN-organisationer som är viktiga för Finland ingås mångåriga finansieringsförbindelser. I de Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
internationella finansiella instituten ses Finlands finansieringsandelar över i relation till organisationens karaktär och våra möjligheter att påverka. Finland deltar i försöken att lösa de fattiga ländernas ohållbara skuldsituation genom att stöda skuldinitiativet HIPC. Dessutom efterskänker Finland inom ramen för nämnda initiativ de bilaterala utvecklingskrediterna i de länder som antagits till initiativet. Finland främjar sådana metoder för beslutsfattande och sådant förvaltningsförfarande med hjälp av vilka effektiviteten och resultaten i Europeiska gemenskapens utvecklingssamarbete förbättras. I samarbete med medborgarorganisationerna utvecklas nya former att verkställa biståndet för att medborgarsamhällets resurser skall kunna utnyttjas på ett bättre sätt. Utgående från den nya räntestödslagen utvecklas räntestödsverksamheten och samtidigt görs urvalet av länder som tar emot räntestöd mångsidigare. I denna budgetproposition beräknas biståndets andel av BNI uppgå till ca 0,348 %. Finland har redan tidigare förbundit sig vid målet om att öka biståndsanslaget till en nivå på 0,7 % av BNI. Regeringen har som mål att iaktta den av Förenta Nationerna rekommenderade biståndsnivån när det ekonomiska läget medger detta. Inom ramen för budgeten fattar statsrådet varje år ett särskilt beslut om inriktningen av de fullmakter att bevilja medel och ingå avtal som gäller multilateralt bistånd samt bistånd till enskilda länder och områden och som styr verksamheten under de följande åren. Anslag för offentligt bistånd 1995 2002 och utbetalningar 1995 2001 (milj. euro) samt utbetalningarnas procentuella andel av BNI: 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Anslag sammanlagt 337,2 333,4 348,4 373,9 401,6 421,2 452,0 479,2 Utbetalningar 285,2 315,6 330,5 356,3 390,9 402,4 434,4 %-andel av BNI 0,31 0,33 0,32 0,31 0,33 0,31 0,32 Statens biståndsutgifter enligt huvudtitel 2003: milj. Under kapitel 24.30 373,446 Under övriga kapitel inom utrikesministeriets förvaltningsområde 39,365 Inom inrikesministeriets förvaltningsområde 0,443 Inom finansministeriets förvaltningsområde 72,785 Inom undervisningsministeriets förvaltningsområde 1,154 Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 0,973 Inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde 0,220 Inom handels- och industriministeriets förvaltningsområde 1,030 Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 1,716 Inom arbetsministeriets förvaltningsområde 13,017 Inom miljöministeriets förvaltningsområde 2,560 Inom försvarsministeriets förvaltningsområde 0,066 Sammanlagt 506,775 (50.) Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab (förslagsanslag) F ö r k l a r i n g : Det föreslås att momentet slopas i budgeten. Fonden för industriellt samarbete Ab behöver inte år 2003 statligt räntestöd enligt lagen om aktiebolaget Fonden för industriellt samarbete Ab (291/1979), sådan den lyder i lag 1083/2000, för sina krediter eller ersättningar för förluster som eventuellt har uppstått vid dess kreditgivnings- och borgensverksamhet eller för eventuella förluster av och värdeminskningar i aktie- och andelsinvesteringar. 2002 budget 841 000 2001 bokslut 1 144 197 66. Egentligt bistånd (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 371 246 000 euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter som föranleds av de ändamål som är specificerade i dispositionsplanen. Anslaget får användas för utbetalningar som sker med stöd av tidigare beviljade fullmakter och för utgifter som föranleds av betalningsarrangemang som avtalas under år 2003. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
Anslaget får även användas till betalning av utgifter för biståndförvaltningen, när de föranleds av utbildning av personal samt tjänsteresor som personalen inom biståndsförvaltningen företar till och inom mottagarländerna samt anskaffning av kontorsautomatik. De anslag som är avsedda för humanitär hjälp får även användas för bistånd till andra länder än u-länderna. Av anslagen under momentet debiteras även de kostnader som föranleds ämbetsverk och inrättningar för utförandet av utvecklingssamarbetsuppgifter enligt lagen om statliga ämbetsverks och inrättningars deltagande i utvecklingssamarbete (382/1989). Under momentet får beviljas statsunderstöd. Dispositionsplan: 1. Multilateralt bistånd 104 534 000 2. Bistånd till enskilda länder och områden 112 098 000 3. Europeiska utvecklingsfonden 35 000 000 4. Bistånd som inte fördelats på olika länder 22 114 000 5. Humanitär hjälp 38 000 000 6. Biståndsplanering och stödfunktioner samt avdelningens för utvecklingssamarbete information 4 800 000 7. Evaluering av biståndet och intern revision 700 000 8. Understöd till medborgarorganisationernas bistånd, Servicecentralen för biståndssamarbete (KePa) och informationen om biståndet 38 000 000 9. Räntestöd 16 000 000 Sammanlagt 371 246 000 År 2003 får nya biståndsavtal ingås och förbindelser avges, vilka åsamkar staten utgifter till ett sammanlagt värde av högst 314 362 000 euro efter år 2003. Dessa fullmakter att bevilja medel och ingå avtal får användas som följer: Fullmakt: 1. Multilateralt bistånd 96 042 000 2. Bistånd till enskilda länder och områden 132 100 000 3. Europeiska utvecklingsfonden - 4. Bistånd som inte fördelats på olika länder 20 000 000 5. Humanitär hjälp - 6. Biståndsplanering och stödfunktioner samt avdelningens för utvecklingssamarbete information 3 220 000 7. Evaluering av biståndet och intern revision - 8. Understöd till medborgarorganisationernas bistånd, Servicecentralen 35 000 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
för biståndssamarbete (KePa) och informationen om biståndet 9. Räntestöd 28 000 000 Sammanlagt 314 362 000 F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats ökningen av administrativa resurser inom utvecklingssamarbetet i samma förhållande som ökningen av de totala anslagen för utvecklingssamarbetet. Förhållandet mellan biståndsförvaltningen och de operativa anslagen bibehålls på samma nivå som under tidigare år eftersom 5 % av ökningen i de operativa anslagen har styrts till omkostnadsanslagen. Till punkt 3. Europeiska utvecklingsfonden i dispositionsplanen överförs från punkt 1. Multilateralt bistånd i dispositionsplanen de beslut om beviljande av medel som ministeriet fattat på basis av fullmakter som beviljats före 2002. Enligt uppskattning föranleder dessa utgifter om sammanlagt 361 478 000 euro för 2003 och senare år. Anslagen för samarbetet på Västra Balkan överförs från punkt 4. Bistånd som inte fördelats på olika länder i dispositionsplanen till punkt 2. Bistånd till enskilda länder och områden. Till punkt 2 i dispositionsplanen överförs också de beslut om beviljande av medel som ministeriet fattat på basis av fullmakter som beviljats före 2002, vilka beräknas föranleda utgifter om sammanlagt 5 496 000 euro år 2003 och därefter. Dessutom överförs från punkt 4 i dispositionsplanen till punkt 2 i dispositionsplanen de beslut som fattas om fullmakt att bevilja medel och ingå avtal för Västra Balkan 2002. Det har beräknats att 10 582 152 euro av fullmakterna används för stöd till Västra Balkan. De beslut om beviljande av medel som fattats och skall fattas på basis av fullmakterna beräknas åsamka staten utgifter som följer (milj. euro): 2003 2004 2005 2006 Senare år sammanlagt Fullmakter som beviljats före 2002 1) 209,9 123,7 117,3 116,5 148,7 Fullmakter som beviljats 2002 110,0 92,8 76,5 85,8 45,4 Fullmakter som beviljats 2003-93,6 70,0 50,8 100,0 Sammanlagt 319,9 310,1 263,8 253,1 294,1 1. Multilateralt bistånd För ändamålet föreslås anslag om 104 534 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal om sammanlagt 96 042 000 euro efter år 2003. Av FN:s operativa utvecklingsorganisationer stöder Finland FN:s utvecklingsprogram (UNDP), FN:s barnfond (UNICEF), FN:s befolkningsfond (UNFPA) och Världslivsmedelsprogrammet (WFP) samt FN:s utvecklingsfond för kvinnor (UNIFEM) och programmet för FN:s kontor för bekämpning av ökenspridning och torka (UNSO), vilka lyder under UNDP. Organisationernas verksamhet baserar sig på medlemsländernas frivilliga understöd. Dessutom stöder Finland internationella forskningsinstitut och program som överensstämmer med Finlands prioriteringar i fråga om utvecklingssamarbetet. Stöd får bl.a. vissa av de forskningsinstitut som hör till Rådgivande gruppen för internationell jordbruksforskning (CGIAR), Världshälsoorganisationen WHO:s forskningsprogram, FN-organisationernas AIDS-program (UNAIDS) samt FN:s forskningsinstitut för social utveckling (UNRISD). Enligt det avtal om värdland för WIDER-institutet som undertecknades 4.2.1984 av Finlands regering och FNuniversitetet hör det till Finlands permanenta förpliktelser att hålla institutet med lokaler och direktören med bostad. Det uppskattas att det behövs sammanlagt 52 196 046 euro i anslag år 2003 för grundfinansieringen av operativa organisationer och vissa specialorganisationer samt för stödjande av forskningsinstitut och forskningsprogram. Till de internationella instituten för utvecklingsfinansiering som Finland stöder hör Internationella utvecklingsfonden (IDA), som hör till Världsbanksgruppen, de regionala instituten för utvecklingsfinansiering, dvs. Asiatiska utvecklingsbanksgruppen, Afrikanska utvecklingsbanksgruppen och Interamerikanska utvecklingsbanken. Andra finansiella institut som understöds är Internationel- 1) i beloppet ingår EUF-fullmakten enligt tilläggsbudgeten för 2000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
la jordbruksutvecklingsfonden IFAD, som lyder under FN, samt de nordiska utvecklingsfonderna (Nordiska utvecklingsfonden NDF och NORSAD). Utöver kapitalavgifterna och stödet till fonder stöder Finland också sådana specialprogram vid instituten för utvecklingsfinansiering som stöder de centrala strategiska målen i Finlands u-landspolitik. Finland stöder också ett internationellt program som koordineras av Världsbanken och vars syfte är att underlätta skuldbördan för de mest skuldsatta och fattigaste u-länderna (HIPC). Utbetalningarna år 2003 beräknas uppgå till 52 337 954 euro. 2. Bistånd till enskilda länder och områden För ändamålet föreslås anslag om 112 098 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal om sammanlagt 132 100 000 euro efter år 2003. De samarbetsländer som omfattas av bilateralt bistånd delas in i långvariga och andra samarbetsländer. Inom de två huvudgrupperna kan en del av samarbetsländerna vara inne i ett övergångsstadium och håller på att flyttas från en klass till en annan. Kriterierna för långvariga samarbetsländer är landets behov av hjälp, utvecklingsvilja, Finlands förmåga att ge hjälp samt andra förutsättningar för att uppnå resultat. Från enskilda projekt övergår man gradvis till att tillsammans med andra biståndsgivare stöda mera omfattande sektorprojekt. Man strävar efter att i fortsättningen inrikta samarbetet mellan regeringarna i form av projekt och program till högst tre sektorer eller tre biståndsprogram i varje långvarigt samarbetsland. Till Finlands långvariga samarbetsländer hör Vietnam, Moçambique, Nepal, Etiopien, Tanzania, Nicaragua, Kenya och Zambia. I Moçambique och Vietnam kan samarbetsprogrammen utvidgas avsevärt. Samarbetet fortgår normalt i Tanzania, Etiopien och Nepal. I fråga om Kenya, Nicaragua och Zambia följer man aktivt med att samarbetskriterierna uppfylls. I Egypten, Namibia och Peru, vilka hör till länder med genomsnittlig inkomstnivå, frångår man det långvariga bilaterala projektsamarbetet av gåvonatur under 2 6 år och övergår till att använda i huvudsak andra samarbetsinstrument. Verksamhet av försöksnatur som eventuellt leder till långsiktigt samarbete inleds i Honduras och Burkina Faso. Enligt uppskattning kommer programmen i fråga om samtliga långvariga samarbetsländer att fortgå med stöd av en politisk dialog samt genom samarbetsförhandlingar. Man går in för att utveckla en kontaktyta även utanför regeringen. Valet av länder följs ständigt upp och de slutsatser som gjorts upp enligt systematiskt uppställda kriterier om omfattningen av programmen fattas med beaktande av tillgängliga resurser. Behovet av nya samarbetsinstrument utreds. Med de övriga samarbetsländerna fortsätter samarbetet under en bestämd tid eller så koncentrerar man sig på tematiska program, vilka i regel genomförs med andra samarbetsinstrument än mellanstatliga samarbetsprojekt och - program. Målen för och innehållet och längden av deltagandet fastställs särskilt för varje land. Förfaringssätten ger möjlighet till medverkan i processer som är viktiga med tanke på Finlands utrikespolitiska mål. Samarbete under en viss tid bedrivs med Sydafrika, de autonoma områdena i Palestina, Västra Balkan och Öst-Timor. Genom regionalt samarbete stöds sådana utvecklingsprocesser i vilka ett flertal samarbetsländer deltar samtidigt. I synnerhet stöds den regionala integrationen och säkerheten. Finland stöder det regionala samarbetet inom SADC-området, i Östafrika och Centralamerika, i Mekongområdet och Medelhavsområdet och i Centralasien. Anslaget kan också användas för det lokala samarbete som de finska ambassaderna eller de ambulerande ambassadörerna administrerar, främst för projekt som verkställs av lokala medborgarorganisationer. 3. Europeiska utvecklingsfonden För ändamålet föreslås anslag om 35 000 000 euro. Som medlem i Europeiska unionen deltar Finland i finansieringen av Lomékonventionen genom att betala sin andel till åttonde Europeiska utvecklingsfonden EUF samt genom att bereda sig på betalningar som föranleds av det partnerskapsavtal som undertecknades i Cotonou. Utbetalningarna år 2003 beräknas uppgå till 35 000 000 euro. Finland är i enlighet med EU-ländernas interna finansieringsavtal i anslutning till Lomékonventionen garant för de lån som Europeiska investeringsbanken (EIB) beviljar AVS-länderna. Borgensansvaret för lånen fördelas mellan EU:s medlemsländer i förhållande till de kapitalinvesteringar som de gjort i EIB. Anslaget kan användas också för detta ändamål. Medlemsländerna har dock inte hittills varit tvungna att betala garantier. 4. Bistånd som inte fördelats på olika länder För ändamålet föreslås anslag om 22 114 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal om sammanlagt 20 000 000 euro efter år 2003. Anslaget används för förhindrande och bemästrande av konflikter samt för återuppbyggnad. Dessutom reserveras en del av anslaget för sådana oförutsedda behov som uppkommer under finansåret, såsom civil krishantering i utvecklingsländerna. Finland fortsätter också att delta i den humanitära minröjningen. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5
Anslagen används till finansiering av finländska experters arbete i internationella organisationer. Anslagen kan också inriktas via internationella organisationer och inrättningar samt organisationer och inrättningar i u-länderna, i synnerhet internationella medborgarorganisationer och FN:s specialorganisationer till sådana funktioner som är tematiskt viktiga med tanke på Finlands riktlinjer i fråga om u-landspolitiken. Stöd ges också till sådana program och organisationer som ger tekniskt bistånd till u-länderna för att dessa skall integreras med världsekonomin och det internationella handelssystemet som ett medel att främja sina egna strävanden i fråga om utvecklingen. Anslaget används också smidigt för sådana objekt som stöder målsättningen inom olika delområden i Finlands u-landspolitik. 5. Humanitär hjälp För ändamålet föreslås anslag om 38 000 000 euro. Avsikten med den humanitära hjälpen är att bistå människor som på grund av naturkatastrofer, kriser eller väpnade konflikter är i behov av humanitär hjälp. Det grundläggande syftet med hjälpen är att rädda människoliv, lindra mänskligt nödlidande och bistå de människor som är mest utsatta. Med de anslag som reserverats för humanitär hjälp försöker man också förebygga uppkomsten av nödsituationer. Man försöker också stöda befolkningen inom krisområden i det omedelbara återuppbyggnadsarbetet och när det gäller att förbättra katastrofberedskapen. Hjälpen ges med iakttagande av principerna om neutralitet, rättvisa och humanitet och i regel med mottagarlandets myndigheters samtycke samt med högaktning för landets kulturtradition och seder. Finland kanaliserar den humanitära hjälpen via internationella och inhemska biståndsorganisationer. Hjälpen kan vid behov kanaliseras även via finska myndigheter. Största delen av hjälpen ges i form av understöd för ett särskilt ändamål till bestämda krisområden och målgrupper. Av anslagen för humanitär hjälp betalas dessutom generella bidrag till FN:s flyktingorganisationer (UNHCR), biståndsorganet för palestinska flyktingar UNRWA samt till Internationella rödakorskommittén (ICRC). 6. Biståndsplanering och stödfunktioner samt avdelningens för utvecklingssamarbete information För ändamålet föreslås anslag om 4 800 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal om sammanlagt 3 220 000 euro efter år 2003. Med anslaget utförs undersökningar till stöd för den allmänna planeringen av utvecklingssamarbetet samt finansieras u-landsforskningen i samarbete med Finlands Akademi och internationella forskningsinstitut. Annan verksamhet som finansieras är träning och personalutbildning inom utvecklingssamarbetet, sådan informationsadministration som stöder utvecklingssamarbetet samt utvecklingsarbete inom enskilda sektorer. Anslaget används också för avdelningens för utvecklingssamarbete information. 7. Evaluering av biståndet och intern revision För ändamålet föreslås anslag om 700 000 euro. Syftet med evalueringen och den interna revisionen är att förbättra kvaliteten på utvecklingssamarbetet och utveckla förfaringssätten. Dessa utgör de centrala medlen i fråga om administration och beslutsfattande både när det gäller att styra den nuvarande verksamheten och att planera ny verksamhet. Evalueringen och den interna revisionen gör det möjligt att bilda en uppfattning om verkningarna, resultaten, effektiviteten och hållbarheten av utvecklingssamarbetet. Evalueringarna kan rikta sig till enskilda projekt eller program, olika hjälpmedel, hela landprogram eller till verksamhet inom en viss sektor. I evalueringen går man in för att utgående från de centrala målen i Finlands utvecklingssamarbete utvärdera vilka effekter verksamheten har på miljöns tillstånd, jämställdhetsutvecklingen, de mänskliga rättigheterna och god förvaltning samt på lindrandet av fattigdomen. All evaluering görs av utomstående, oavhängiga sakkunniga eller konsultföretag. Avsikten är att 2003 utförs 6 8 evalueringar. Syftet med den interna revisionen är att för sin del producera information om den ekonomiska ändamålsenligheten och lagligheten i fråga om ekonomin och den övriga verksamheten. Den interna revisionen har som uppgift att bedöma sådana risker i anslutning till förvaltningssystemet, verksamheten och datasystemen som kan hänföra sig till bl.a. riktigheten av ekonomiska och operativa data, verksamhetens lönsamhet och effektivitet, tryggandet av medel samt till att lagar, normer och avtal följs. År 2003 fortsätter den systematiska revisionen av projekt och program och dessutom strävar man efter att stöda u-ländernas verksamhet då det gäller att utveckla revisionen av biståndet. 8. Understöd till medborgarorganisationernas bistånd, Servicecentralen för biståndssamarbete (KePa) och informationen om biståndet För ändamålet föreslås anslag om 38 000 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal om sammanlagt 35 000 000 euro efter år 2003. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6
Med anslaget understöds i huvudsak sådana biståndsprojekt som finländska medborgarorganisationer genomför i syfte att främja sådan medborgarverksamhet i sammanslutningarna som baserar sig på frivillighet och initiativrikedom och som har som mål att åstadkomma hållbara utvecklingsverkningar samt skapa och förstärka fundamentala demokratiska strukturer. Samtidigt erbjuds möjlighet att få personlig information om och erfarenhet av utvecklingsländer och utvecklingssamarbete. Verksamheten främjar även medborgardebatten om biståndet. När anslag beviljas för finländska medborgarorganisationers projektstöd skall medfinansieringsandelen vara minst 20 % av projektets totala kostnader, varav högst hälften kan bestå av sådant frivilligarbete som räknas ut på ett sätt som godkänns särskilt. I handikapp- eller informationsprojekt samt projekt som genomförs av sammanslutningar av organisationer kan medfinansieringsandelen vara mindre. Anslaget används även för stöd till Servicecentralen för biståndssamarbete (KePa). Utöver utvecklingsprojekt och informationsverksamhet koncentrerar sig KePa:s verksamhet på utvecklandet av samarbetet mellan de finländska och u-ländernas egna medborgarorganisationer samt på medborgarorganisationernas rådgivnings- och serviceverksamhet i allmänhet. Dessutom kan anslaget användas för den verksamhet som andra sammanslutningar av medborgarorganisationer, t.ex. stiftelser, bedriver i syfte att stöda medborgarverksamheten i u-länderna. Understöd beviljas årligen även för den informationsverksamhet som medborgarorganisationerna bedriver i Finland. 9. Räntestöd För ändamålet föreslås anslag om 16 000 000 euro. Det föreslås dessutom att nya räntestödskrediter får beviljas år 2003 så, att räntestödet uppgår till högst 28 000 000 euro. I enlighet med de allmänna målen för utvecklingssamarbetet stöds genom räntestödskrediter u-ländernas strävanden mot ekonomisk tillväxt och social utveckling. För att räntestödskrediter skall beviljas förutsätts att projekten inverkar positivt på utvecklingen. Enligt de principbeslut gällande utvecklingssamarbetet som Finland fattat och de riktlinjer som dragits upp för detta inriktas räntestödsprojekten i huvudsak på överföringen av miljöteknologi och till social- och hälsovårdssektorn. Utöver detta beaktas vid valet av räntestödsprojekt OECD:s s.k. konsensusavtal som gäller exportkrediter och räntestödskrediter och som avser att begränsa den osunda konkurrens som försiggår med finansieringsvillkor och användningen av biståndsmedel för detta ändamål. Anslaget används till betalning av räntestöd och dessutom för uppföljning och övervakning av användningen av redan beviljade krediter samt för utvärdering av nya förslag till projekt. Anslaget kan också i vissa särskilda fall användas till stöd för den garantiavgift som hänför sig till krediter. För att riktlinjerna för utvecklingssamarbetet kan verkställas på ett effektivt sätt i fråga om sektorfördelningen, används anslaget även för planering och beredning på projekt-, sektor- och landsnivå. 2003 budget 371 246 000 2002 budget 366 739 000 2001 bokslut 338 394 108 67. Ekonomiskt, industriellt och teknologiskt samarbete med utvecklingsländerna (förslagsanslag) Under momentet beviljas 2 200 000 euro. Anslaget får användas till ekonomiskt, industriellt och teknologiskt samarbete med utvecklingsländerna. År 2003 får avtal om ekonomiskt, industriellt och teknologiskt samarbete ingås till ett värde av högst 2 600 000 euro. 2003 budget 2 200 000 2002 budget 2 000 000 2001 bokslut 1 004 980 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7