Riskanalys kv Tumstocken 6, Arninge, Täby Kommun. - Avseende närhet till Arningevägen och bensinstationer. Februari

Riskanalys kv Tumstocken 6, Arninge, Täby Kommun - Avseende närhet till Arningevägen och bensinstationer Februari 2007 www.brandskyddslaget.se Stockholm Box 9196 102 73 Stockholm Tel: 08 588 188 00 Fax: 08 442 42 62 Karlstad Box 187 651 05 Karlstad Tel: 054 777 74 70 Fax: 054 21 55 08 Falun Kaserngården 4 791 40 Falun Tel: 023 70 32 55 Fax: 023 70 32 55 Gävle Nyodlingsvägen 1 802 70 Gävle Tel: 026 10 90 75 Brandskyddslaget AB Org.nr 556634 0278 Styrelsens säte: Stockholm Innehar F-skattebevis

2 (37) PROJEKTNUMMER PROJEKTLEDARE Bo Wahlström PROJEKTNAMN RISKANALYS KV TUMSTOCKEN 6, ARNINGE, TÄBY KOMMUN PROJEKTANSVARIG Bo Wahlström UPPDRAGSGIVARE Täby kommun 183 30 Täby REFERENS UPPDRAGSGIVARE Gerhard Makowsky 08-768 93 92 Jonas Jernberg 08-768 94 37 DOKUMENTTYP Analys av olycksrisker avseende närhet till Arningevägen samt bensinstationer ÖVRIGT UPPRÄTTAT AV Lisa Åkesson INTERNKONTROLL Erik Midholm 2007-02-13 Riskanalys, version 3 EMm 2007-01-23 Riskanalys, version 2 (endast mindre revideringar) - 2007-01-11 Riskanalys, version 1 EMm DATUM STATUS INTERNKONTROLL

3 (37) SAMMANFATTNING I Täby kommun, Stockholms län planeras för utvidgning av Arninge handelsområde. En del av området omfattar kv Tumstocken 6 som sedan tidigare är detaljplanelagt område avsett för småindustri. Föreliggande planförslag innebär att användning av planområdet ändras från småindustri till handel och kontor. Inom området planeras för en ny byggnad i 6 plan kallad Arninge Handelshus som omfattar ett shoppingcenter med parkeringsplatser i de två nedersta planen, handelsyta i tre plan, samt kontorsytor på det översta planet. Eftersom planområdet angränsar till Arningevägen som är primär transportled för farligt gods, en planerad bensinstation samt Kundvägen där det passerar transporter till två närliggande bensinstationer ställs det krav på att riskerna i anslutning till området analyseras. Syftet med analysen är att utvärdera lämpligheten med planförslaget och vilken hänsyn man behöver ta till identifierade risker. Riskanalysen omfattar endast plötsliga och oväntade olyckor med akuta konsekvenser för liv och hälsa hos människor som vistas inom det aktuella området. Möjliga olyckshändelser har efter riskinventering identifierats och en grov bedömning av risknivån har gjorts. Följande olycksscenarier har bedömts kunna påverka människor och byggnader inom planområdet: Stort utsläpp och antändning av brännbar gas (klass 2) på Arningevägen Stort utsläpp och antändning av brandfarlig vätska (klass 3) på Arningevägen eller Kundvägen För dessa olycksscenarier har en detaljerad analys gjorts för att kunna precisera behov och om omfattning av riskreducerande åtgärder. Genom att kvantitativt bestämma frekvens och konsekvens för scenarierna har riskmåttet samhällsrisk beräknats och en värdering gentemot uppställda riskkriterier genomförts. Resultatet av den detaljerade analysen visar att risknivån ligger inom det område där man ska man sträva efter att med rimliga medel sänka riskerna., det vill säga kostnaderna för riskreducerande åtgärder ska vara rimliga i förhållande till den riskreducerande effekt som erhålls. För att sänka risknivån till en för området helt acceptabel risknivå ges följande förslag på riskreducerande åtgärder: Området mellan den planerade byggnaden och Arningevägen respektive Kundvägen utformas så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Utrymningsvägar mot Arningevägen och Kundvägen bör undvikas. Om sådana ändå utformas måste utrymning även vara möjlig åt annat håll samt att det ska vara möjligt att återinrymma från utrymningsvägar som vetter mot riskobjekten. Kundvägen förses med mittbarriär för att reducera risken för brandspridning in i byggnaden till följd av en pölbrand på Kundvägens bortre körbana. Mittbarriären kan utföras som refug med en minsta höjd på ca 15 cm. En alternativ lösning är att glasfasaden vid huvudentrén mot Kundvägen förses med brandklassat glas i lägst klass E.*

4 (37) En förutsättning för beräkningarna har varit Arningevägen och Kundvägen är försedda med kantsten som förhindrar att en eventuell pölbrand sprider sig utanför vägbanan. Är detta inte uppfyllt ska även denna åtgärd genomföras. Ett alternativ till kantsten är att dike anordnas i anslutning till vägbana med syfte att samla upp utsläpp och förhindra att vätska rinner mot byggnaden. Slutsatsen av analysen är att vi anser att planen kan genomföras enligt analyserat förslag under förutsättning att ovanstående åtgärder vidtas för att minska konsekvenserna av utsläpp och antändning av brännbar gas och vätska på Arningevägen och Kundvägen. Åtgärd för att reducera risken för brandspridning in i byggnaden vid pölbrand på Kundvägen är dock endast aktuell om bensinstationerna som får transporter via denna väg blir kvar. En komplettering av analysen har gjorts efter det att nytt förslag av byggnadens placering tagits fram. Förslaget innebär att byggnaden som kortast hamnar ca 25 meter från Arningevägen. Slutsatsen av kompletteringen är att erforderligt skydd föreligger under förutsättning att byggnaden utförs med dubbla fasader i hela byggnadens höjd samt att tidigare föreslagna åtgärder vidtas. Om byggnaden inte konstrueras med dubbla fasader i hela byggnadens höjd är förslag till åtgärd att fönster utförs med brandklassat glas i lägst brandteknisk klass E för att säkerställa att glasen blir intakta och därigenom minska risken för brandspridning in i byggnaden. Observera att denna åtgärd även gäller för ej dubbla fasader mot Kundvägen om inte åtgärd i form av mittbarriär vidtas.

5 (37) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 6 1.1 BAKGRUND... 6 1.2 SYFTE... 6 1.3 METOD OCH UNDERLAG... 6 1.4 REVIDERINGAR/KOMPLETTERINGAR... 6 1.5 OMFATTNING... 7 1.6 INTERNKONTROLL... 7 2 LAGSTIFTNING OCH RIKTLINJER... 8 2.1 RISKHÄNSYN VID FYSISK PLANERING... 8 2.2 ÖVRIG LAGSTIFTNING... 9 2.3 PRINCIPER FÖR RISKVÄRDERING... 9 3 RISKANALYSMETODIK... 11 3.1 RISKINVENTERING... 11 3.2 GROVANALYS... 11 3.3 DETALJERAD ANALYS... 13 4 OMRÅDESBESKRIVNING... 16 4.1 AKTUELLT OMRÅDE... 16 4.2 OMGIVANDE PLANER/BYGGPROJEKT... 17 5 KORT BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET... 18 6 RISKINVENTERING... 20 6.1 FARLIGT GODS... 20 6.2 ARNINGEVÄGEN... 20 6.3 KUNDVÄGEN... 21 6.4 PLANERAD BENSINSTAION... 22 7 GROVANALYS... 24 7.1 OLYCKSSCENARIER... 24 7.2 UPPSKATTNING AV RISKERNAS OMFATTNING... 24 7.3 SLUTSATS... 29 8 DETALJERAD RISKANALYS... 30 8.1 BERÄKNING AV OLYCKSFREKVENS OCH KONSEKVENS... 30 8.2 VÄRDERING AV RISK... 30 8.3 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER... 31 8.4 KOMPLETTERING AV ANALYS MED HÄNSYN TILL ÄNDRINGAR I PLAN... 32 9 DISKUSSION KRING OSÄKERHETER... 34 10 SLUTSATSER... 35 10.1 SLUTSATS KOMPLETTERING... 36 11 REFERENSER... 37 BILAGA 1 FREKVENSBERÄKNINGAR BILAGA 2 KONSEKVENS- OCH RISKBERÄKNINGAR

6 (37) 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund I Täby kommun, Stockholms län planeras för utvidgning av Arninge handelsområde. En del av området omfattar kv Tumstocken 6 som sedan tidigare är detaljplanelagt område avsett för småindustri. Denna del av planen är nu tänkt att ändras till att avse handel samt kontor. I anslutning till området planeras även för en bensinstation som i viss mån ska ersätta andra närliggande bensinstationer. Eftersom kv Tumstocken 6 angränsar till Arningevägen som är primär transportled för farligt gods, en planerad bensinstation samt Kundvägen där det passerar transporter till två närliggande bensinstationer har Brandskyddslaget fått uppdraget att upprätta en riskanalys för området. 1.2 Syfte Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom planområdet kan komma att utsättas för, samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. Riskanalysen utgör beslutsunderlag i planprocessen och biläggs övriga handlingar. 1.3 Metod och underlag Inledningsvis görs en inventering av riskobjekt som kan påverka det aktuella området. Utifrån denna identifieras möjliga olyckor. För identifierade olyckor görs sedan en kvalitativ bedömning (grovanalys) av sannolikheten för att händelsen ska inträffa och möjlig konsekvens av händelsen. Den kvalitativa bedömningen jämförs med uppställda riskkriterier och en värdering av risknivån görs. Rekommendationer för den fortsatta planeringen föreslås utifrån resultatet av grovanalysen. För scenarier med bedömt hög risk görs en kvantitativ (fördjupad) analys. Resultatet av denna jämförs med uppställda kriterier för acceptans av risker. Om risknivån är hög föreslås säkerhetshöjande åtgärder med syfte att uppnå en acceptabel säkerhet. 1.4 Revideringar/kompletteringar Denna version av riskanalysen är kompletterad i förhållande till föregående version (daterad 2007-01-23). Kompletteringen avser hur risknivån påverkas om byggnaden placeras närmare Arningevägen än vad som avsågs i det förra förslaget (25 meter jämfört med 40 meter). Inga nya beräkningar har genomförts utan endast en kvalitativ bedömning har gjorts med stöd av tidigare utförda beräkningar. Kompletteringen redovisas i avsnitt 8.4.

7 (37) Revideringar/kompletteringar i förhållande till föregående version markeras med streck i marginalen. 1.5 Omfattning Riskanalysen omfattar kv Tumstocken 6 i Täby kommun. Området avgränsas i sydväst av Arningevägen, i sydöst av Kundvägen och i nordväst och nordöst av befintlig småindustri och handel. Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade olyckor med akuta konsekvenser för liv hos människor som vistas inom det aktuella området. I analysen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen eller buller. Trafikanter på omgivande vägar omfattas inte av analysen. 1.6 Internkontroll Riskanalysen omfattas av Brandskyddslagets internkontroll i enlighet med företagets kvalitetssystem. Detta innebär en granskning av en annan konsult vid företaget av rimligheten i de bedömningar som gjorts och de slutsatser som dragits. Signatur i kolumnen för internkontroll i dokumentationen, sid 2, bekräftar kontrollen.

8 (37) 2 LAGSTIFTNING OCH RIKTLINJER 2.1 Riskhänsyn vid fysisk planering Ett flertal olika lagar reglerar när riskanalyser skall utföras. Enligt Plan- och bygglagen (1987:10) skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor. Översiktsplaner skall redovisa riskfaktorer och till detaljplaner ska vid behov en miljökonsekvensbeskrivning tas fram som redovisar påverkan på bland annat hälsa. Utförande av miljökonsekvensbeskrivning regleras i Miljöbalken (1998:808). Länsstyrelsen i Stockholms Län anger i Rapport 2000:01 Riskhänsyn vid ny bebyggelse /1/ att om bebyggelse planeras inom ett avstånd mindre än 100 meter från väg för transport av farligt gods så skall en riskanalys utgöra ett av beslutsunderlagen i planärendet. Vidare rekommenderas olika skyddsavstånd vilka redovisas i tabell 2.1. För att undvika risker förknippade med petroleumprodukter rekommenderas dessutom att 25 meter närmast väg med transport av farligt gods lämnas byggnadsfritt. I rapporten konstateras även att risksituationen i vissa fall kan behöva utredas även utanför 100 m. Tabell 2.1 Av Länsstyrelsen i Stockholms län rekommenderade skyddsavstånd Typ av bebyggelse Avstånd Vägar med transporter av farligt gods Tät kontorsbebyggelse 40 m Sammanhållen bostadsbebyggelse Personintensiv verksamhet 75 m 75 m Bensinstationer Tät kontorsbebyggelse 25 m Sammanhållen bostadsbebyggelse 50.m Personintensiv verksamhet 50 m En revidering av rapporten pågår och en ny version kommer troligen att publiceras under våren 2007. För andra typer av verksamheter som inte omfattas av rekommendationerna ovan finns riktlinjer angivna exempelvis i Boverkets publikation Bättre plats för arbete /2/. I denna finns bland annat riktvärden för skyddsavstånd för en mängd olika industrier och verksamheter. Dessa avstånd används dock sällan som dimensionerande i denna typ av riskanalys då avstånden endast är rekommendationer och är ett samlat uttryck för störningar och risker med avseende på miljö, hälsa och säkerhet. Skyddsavstånden är ett försiktighetsmått är därmed väl tilltagna.

9 (37) 2.2 Övrig lagstiftning Förutom ovanstående lagar och riktlinjer förekommer ett antal ytterligare lagar och föreskrifter avseende risk och säkerhet som kan vara relevanta i planärenden. Dessa berör i första hand hantering och rutiner för olika typer av riskkällor som kan vara värda att beakta i detaljplaner. Exempelvis så ger Räddningsverket ut föreskrifter för hantering av olika brandfarliga och explosiva ämnen. Vidare hanterar Lag (2003:778) om skydd mot olyckor olika verksamheters ansvar för att upprätthålla ett tillfredsställande skydd mot olyckor. En konsekvens av denna lag som kan vara av särskilt intresse i planärenden är om det i anslutning till planområdet finns anläggningar vilka klassas som farliga verksamheter enligt kap 2:4 i denna lag. Sådana verksamheter är ålagda att vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa olyckor, och de är också skyldiga att analysera olycksrisker och påverkan på närområdet. 2.3 Principer för riskvärdering Generellt vid bedömning av huruvida en risk kan accepteras eller ej bör hänsyn tas till vissa faktorer. Exempelvis bör riskkällans nytta vägas in, liksom vilken som är den exponerade gruppen samt huruvida potential för katastrofer föreligger. De principer som vanligen anges är: 1. Principen om undvikande av katastrofer Risker bör hellre realiseras i olyckor med begränsade konsekvenser som kan hanteras av tillgängliga beredskapsresurser än i katastrofer. 2. Fördelningsprincipen Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de fördelar som verksamheten medför. Detta innebär att enskilda personer eller grupper inte bör utsättas för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem. 3. Rimlighetsprincipen En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. Detta innebär att risker som med tekniskt och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid skall åtgärdas (oavsett risknivå). 4. Proportionalitetsprincipen De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar (intäkter, produkter och tjänster, etc) som verksamheten medför. Dessa principer indikerar att hänsyn bör tas till kostnader för säkerhetshöjande åtgärder, att en riskkällas nytta skall vägas in samt att olika värderingar kan göras beroende på om den exponerade gruppen har en personlig nytta av riskkällan eller ej. Vidare skall risker ej accepteras om de på ett enkelt tekniskt och

10 (37) icke kostsamt sätt kan undvikas. Dessutom skall åtgärder vidtas för att undvika stora konsekvensutfall i större utsträckning än för mindre konsekvensutfall.

11 (37) 3 RISKANALYSMETODIK 3.1 Riskinventering En inventering av risker i anslutning till det aktuella området genomförs som ett första steg i analysen. En noggrann identifiering av tänkbara riskkällor utgör grunden för fortsatt analys. Ett brett spektrum av risker kan påverka säkerheten för personer inom området. I detta fall begränsas dock inventeringen till att endast omfatta riskkällor som kan orsaka plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv hos människa. Inventeringen utgår från kunskap om ungefärliga verkningsavstånd för tänkbara olycksförlopp vid identifierade riskkällor. I de fall där det erfarenhetsmässigt, exempelvis på grund av långa avstånd, går att utesluta hälsoeffekter inom det berörda området kommer dessa risker ej att analyseras närmare. Om inte speciella faktorer, såsom exempelvis topografi, innebär att särskilt långa verkningsavstånd kan erhållas, kommer risker på avstånd som överstiger de av Länsstyrelsen angivna riktlinjerna /1/ ej att studeras närmare. Utifrån genomförd inventering ges en bild över vilka riskkällor som på ett eller annat sätt bedöms kunna påverka säkerheten för människor inom området. 3.2 Grovanalys Utifrån genomförd inventering görs en uppställning av möjliga olyckshändelser. För respektive händelse görs en kvalitativ bedömning av sannolikheten/frekvensen för att händelsen ska inträffa och konsekvensen av händelsen. Bedömningen baseras på erfarenhet från tidigare projekt samt specifika platsegenskaper som gäller för det aktuella projektet. Bedömningen utgår ifrån följande nivåer på frekvens och konsekvens: Tabell 3.1 Frekvensnivåer Frekvensnivå Beskrivning Omfattning 0 Extremt låg 1 gång på mindre än 10 000 000 år (<10-7 ) 1 Mycket låg 1 gång på 1 000 000-10 000 000 år (10-6 - 10-7 ) 2 Låg 1 gång på 100 000-1 000 000 år (10-5 - 10-6 ) 3 Medel 1 gång på 10 000 100 000 år (10-4 10-5 ) 4 Hög 1 gång på 1 000 10 000 år (10-3 10-4 ) 5 Mycket hög 1 gång på 100 1 000 år (10-2 10-3 )

12 (37) Tabell 3.2 Konsekvensnivåer Konsekvensnivå Beskrivning Omfattning 1 Små Enstaka personskador 2 Lindriga Flera skadade, även svårt skadade 3 Stora 1-10 döda 4 Mycket stora 10-100 döda 5 Katastrofala 100-1000 döda Bedömda olyckshändelser (risker) jämförs med riskkriterier framtagna av Det Norske Veritas (DNV) i samarbete med Räddningsverket (SRV) /3/. Risker som anses acceptabla representeras av de ofärgade fälten till vänster i matrisen, se figur 3.1. Risker som anses oacceptabla är markerade med mörkgrå i den högra övre halvan av matrisen. Ljusgrå fält innebär risker som man ska sträva efter att minska med rimliga medel. 5 Mycket hög 4 Hög Sannolikhet 3 Medel 2 Låg 1 Mycket låg 0 Extremt låg 1 Små 2 Lindriga 3 Stora 4 Mycket stora 5 Katastrofala Figur 3.1 Riskmatris för översiktlig bedömning av risknivå Konsekvens Risker som hamnar inom de färgade områdena har en bedömt hög risk. Dessa bör därför analyseras vidare i en mer detaljerad analys. Om inga risker hamnar inom det färgade området är risknivån inom området låg och inga kompletterande beräkningar behöver göras. I grovanalysen föreslås inga specifika åtgärder eftersom analysen endast är översiktlig och därför utgör ett för dåligt underlag till förslag på åtgärder, dock kan rekommendationer för fortsatt planering ges.

13 (37) 3.3 Detaljerad analys En mer detaljerad analys av identifierade risker genomförs om det visar sig att studerade risker hamnar över den nivå i grovanalysen där de kan betraktas som direkt acceptabla. Riskerna anses då vara av den karaktär att en närmare kvantifiering av risknivån är nödvändig. Vilka metoder som används för kvantifiering av sannolikhet och konsekvens för identifierade risker beror på riskernas respektive egenskaper. Generellt används konservativa antaganden i beräkningarna. Genom att använda konservativa antaganden underskattas ej risknivåerna. Detta är att betrakta som en form av osäkerhetshantering i analysen. 3.3.1 Presentation av risk Risker avseende personsäkerhet presenteras och värderas vanligen i form av samhällsrisk eller individrisk, se nedan. 3.3.1.1 SAMHÄLLSRISK Samhällsrisk utgör den risk som en riskkälla utgör mot hela den omgivning som utsätts för den. Frekvenser för olika olyckor sammanvägs med konsekvenserna av dessa. Den beräknade risken som de studerade olyckshändelserna innebär redovisas i detta fall som en sammanvägning av frekvens och konsekvens för studerade olyckor. Sammanvägningen görs i ett F/N-diagram där kumulerade frekvenser plottas mot konsekvenser i ett logaritmerat diagram. Frekvenser utrycks i förväntat antal olyckor per år (år -1 ) och konsekvenser i antal omkomna, då dessa enheter ger en uppfattning om vilken risk samhället utsätts för till följd av en riskkälla. Genom att jämföra beräknad risknivå med utvalda acceptanskriterier (se avsnitt 3.3.2) kan en bedömning göras av huruvida risknivån är att betrakta som acceptabel eller om riskreducerande åtgärder behövs. 3.3.1.2 INDIVIDRISK Individrisk är den risk som en enskild fiktiv individ exponeras för genom att nyttja eller vistas i närheten av en riskkälla. Denna kan presenteras på olika sätt. Medelindividrisk Platsspecifik individrisk Individspecifik risk I denna analys bedöms att det framförallt är samhällsrisken som är intressant att studera, varför beräkning av individrisk ej genomförs.

14 (37) 3.3.2 Acceptabel risk Vilken risknivå som kan betraktas som acceptabel är inte entydigt specificerat eller uttryckt i någon idag gällande lagstiftning. I SRV:s publikation Värdering av risk /3/ ges förslag på riskkriterier för samhällsrisk och individrisk vilka används i denna analys. För samhällsrisk formuleras riskkriterierna, beräknat för en transportsträcka av 1 km, i ett F/N-diagram, se figur 3.2. Detta innehåller en gråzon som benämns ALARP (As Low As Reasonably Practicable). I detta område ska man sträva efter att med rimliga medel sänka riskerna, det vill säga kostnaderna för riskreducerande åtgärder ska vara rimliga i förhållande till den riskreducerande effekt som erhålls. 1.0E-03 1.0E-04 Oacceptabel risk 1.0E-05 Frekvens (per år) 1.0E-06 1.0E-07 ALARP SRV Värdering av risk övre SRV Värdering av risk lägre 1.0E-08 1.0E-09 1.0E-10 1 10 100 1000 Konsekvens antal döda (N) Figur 3.2 Exempel på förslag på riskkriterier vid bedömning av samhällsrisk Vid bedömning med hjälp av endast vanliga F/N-kurvor och acceptanskriterium tas generellt ingen hänsyn till det studerade områdets storlek eller detaljplanens samhällsnytta. Således kan risken inom ett litet detaljplaneområde tillåtas vara lika stor som i ett större. Detta går i viss mån emot rimlighetsprincipen och proportionalitetsprincipen. Det är därför även viktigt att diskutera resultatet från riskanalysen utifrån storleken på riskkällor, planområde, nytta och exponerad population. 3.3.3 Åtgärder I de fall där det, utifrån använda acceptanskriterier, visar sig att risknivån är oacceptabelt hög anges förslag på lämpliga riskreducerande åtgärder. Förslag till åtgärder ges även i de fall där risknivån befinner sig i gråzonen mellan accep- Acceptabel risk

15 (37) tabla och oacceptabla risker. I vilken utsträckning åtgärder vidtas i detta fall beror till stor del på kostnadseffektiviteten i föreslagna lösningar. För att verifiera de föreslagna åtgärdernas effektivitet görs beräkningar av erhållen risknivå under förutsättningen att föreslagna åtgärder utförts.

16 (37) 4 OMRÅDESBESKRIVNING 4.1 Aktuellt område Kv Tumstocken 6 ligger i Arningeområdet i Täby kommun, Stockholms län, se figur 4.1. Området avgränsas i sydväst av Arningevägen, i sydöst av Kundvägen och i nordväst och nordöst av befintlig småindustri och handel. Området har tidigare varit detaljplanelagt för småindustri men är i dagsläget obebyggt. Ägare av marken är Täby Fastighets AB. Eftersom detaljplanen ska ändras och området angränsar till Arningevägen som är en primär transportled för farligt gods samt en planerad bensinstation ställs det krav på att riskerna analyseras. Det aktuella området omfattar ca 20 000 m 2 med relativt flack terräng. Området ligger dock lägre än Arningevägen och Kundvägen. Aktuellt område Planerad bensinstation Figur 4.1 Översiktsbild av planområdet och dess omgivningar

17 (37) 4.2 Omgivande planer/byggprojekt 4.2.1 Utvidgning av Arninge handelsområde Kv Tumstocken 6 ingår som en del i ett större arbete kring en utvidgning av Arninge som handelsområde. Det befintliga området består dels av ett område för externhandel dels av ett verksamhetsområde för lätt industri och kontor. Planeringen syftar till att skapa fler arbetsplatser inom flera verksamhetsområden, ett större utbud av volymhandel samt ett område för järnväg, station, bussterminal och infartsparkering. Planer finns på att bygga ut kollektivtrafiken vilket skulle innebära järnvägsdragningar och stationslägen i Arninge. Det finns dock i dagsläget inte några beslut gällande sträckning och stationslägen. Sydväst om Arningevägen planeras för en ny bensinstation, se figur 4.1, vilket kan komma att påverka planområdet. Bensinstationen är i viss mån tänkt att ersätta bensinstationer som i dagsläget finns inne i Arningeområdet. 4.2.2 Norrortsleden Norr om planområdet byggs Norrortsleden som är en tvärförbindelse mellan E18 vid Rosenkälla och E4 vid Häggvik. Leden som beräknas vara färdig under 2008 kommer att kunna nås från Arningevägen via en ny cirkulationsplats. Standarden på vägen kommer att vara hög och vissa delar av sträckan kommer att ha motorvägsstandard med fyra körfält, planskildhet och skyltad hastighet på 90 km/tim. Med hänsyn till den höga standarden är det mycket troligt att transporter med farligt gods kommer att tillåtas på leden. Det är möjligt att farligt godstransporter som kommer söderifrån på E4:an och som ska vidare norrut mot Vallentuna längs med Arningevägen väljer att köra över Norrortsleden i stället vilket i sin tur kan minska antalet transporter förbi planområdet. I vilken omfattning är dock oklart.

18 (37) 5 KORT BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET Planförslaget innebär att användning av planområdet ändras från småindustri till handel och kontor. Inom området planeras för en ny byggnad i 6 plan kallad Arninge Handelshus som omfattar ett shoppingcenter med ca 800 parkeringsplatser i de två nedersta planen, ca 20 000 m 2 handelsyta i tre plan, samt ca 3 800 m 2 kontorsytor på det översta planet, se figur 5.1. På det översta planet planeras även för en gård på ca 2 130 m 2. Huvudentré till byggnaden är placerad i hörnet Kundvägen/Hantverkarvägen. Byggnaden planeras, utom vid huvudentré, att ha en yttre fasad i glas med luft bakom och sedan den egentliga stommen som utgörs av betong. Vid huvdentrén utgörs fasaden av glas. De två parkeringsvåningarna planeras öppna för att få intrycket av det är en svävande byggnad. Huvudentré Stomme Utomhusgård Glasfasad Figur 5.1 Utredningsskiss kv Tumstocken 6, Shoppingcenter (Reflex Arkitekter AB 2006-12-15)

19 (37) I anslutning till byggnaden planeras även för nya tillfarter till området från Kundvägen och Hantverkarvägen. Tillfarten från Kundvägen är avsedd för kunder medan tillfarten från Hantverkarvägen främst är avsedd för varutransporter. Avstånd till byggnaden är från Arningevägen som kortast ca 40 meter och från Kundvägen ca 20 meter. Kortaste avstånd till området för den planerade bensinstationen är ca 70 meter.

20 (37) 6 RISKINVENTERING För planområdet har tre riskobjekt identifierats, Arningevägen som är en primär transportled för farligt gods, Kundvägen där det passerar transporter med bensin, diesel och etanol till befintliga bensinstationer i området samt planerad bensinstation sydväst om Arningevägen. 6.1 Farligt gods Farligt gods är en vara eller ett ämne med sådana kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i sig självt eller i kontakt med andra ämnen, t.ex. luft eller vatten, kan orsaka skador på människor, djur, egendom, miljö eller påverka transportmedlets säkra framförande. Farligt gods kan delas in i olika klasser för ämnen med liknande egenskaper. De olika ämnesklasserna delas i sin tur in i underklasser. I tabell 6.1 redovisas de olika klasserna samt typ av ämnen. Tabell 6.1 Farligt gods indelat i olika klasser enligt ADR/RID Klass Ämne Beskrivning 1 Explosiva ämnen 2 Gaser 3 Brandfarliga vätskor Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut, fyrverkerier etc. Inerta gaser (kväve, argon etc), oxiderande gaser (syre, ozon, kväveoxider etc), brännbara gaser (acetylen, gasol etc) och icke brännbara, giftiga gaser (klor, svaveldioxid, ammoniak etc) Bensin, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel och industrikemikalier. 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. Kiseljärn (metallpulver), karbid, vit fosfor etc. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Natriumklorat, väteperoxider, kaliumklorat etc 6 Giftiga ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen Arsenik, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel etc. Medicinska preparat. Transporteras vanligen i mycket små mängder. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium. Och kaliumhydroxid (lut) etc. 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. 6.2 Arningevägen Arningevägen, länsväg 264, invigdes i juni 1999 och är en förbindelse mellan E18/Norrtäljevägen i Arninge och Okvista industriområde i Vallentuna. Vägen är en primär transportled för farligt gods vilket innebär att alla typer av gods får transporteras på vägen. Vilka ämnen som verkligen transporteras på vägen och i vilken mängd finns det i dagsläget ingen samlad information om men enligt Södra Roslagens Brandförsvarsförbund /4/ är deras bedömning att det som framför allt transporteras är gasol till Okvista industriområde, se nedan, och vissa mängder eldningsolja samt bensin och diesel till drivmedelsstationer i Vallentuna.

21 (37) Tre drivmedelsstationer har identifierats i Vallentuna vilka kan få transporter med bensin och diesel via Arningevägen då dessa transporter i huvudsak kommer från länets södra delar. Enligt Vägverket /5/ säljer en bensinstation i snitt 332 m 3 diesel och 2 038 m 3 bensin varje år. En tankbil kan rymma mellan 16-18 m 3 petroleum. Om tankbilen har släp ryms ytterligare ca 36 m 3. Om alla, vilket är att se som ett konservativt antagande, transporter med drivmedel till Vallentuna går på Arningevägen motsvarar det ca 150-450 transporter/år. Enligt trafikmätningar /6/ för området under 2004 passerade varje vardagsmedeldygn 14 400 fordon kv Tumstocken på Arningevägen där andelen tung trafik var ca 6 %. En uppskattning är att trafiken när Norrortsleden öppnar ökar till ca 19 000. Det är dock inte troligt att antalet transporter med farligt gods ökar i motsvarande omfattning, se avsnitt 4.2.2. ABC Gasol är ett företag till vilket stora mängder gasol transporteras. Gasolen kommer i tankbil och fylls sedan över till mindre flaskor för vidare transport till kunder i södra Sverige. Ett stort antal av transporterna med gasol sker via Arningevägen. Gasol levereras ungefär var 10:e dag och mängden varierar mellan 10 och 30 ton beroende på om tankbilen kör med släp eller ej /7/. Gasol i mindre flaskor transporteras dagligen från ABC Gasol. Då det är möjligt att transportera alla typer av farligt gods på Arningevägen samtidigt som vetskapen om vad som transporteras är låg görs bedömningen att ett antal scenarier med olika typer av farligt gods ska studeras i grovanalysen. Uppskattningen är dock att det är relativt små mängder farligt gods utöver det man vet som transporteras via Arningevägen. Detta med hänsyn till omgivande vägnät och möjliga transportvägar för farligt gods (exempelvis E18) samt att det, enligt vår vetskap, inte finns några verksamheter dit farligt gods transporteras. 6.3 Kundvägen Kundvägen är infartsväg till Arningeområdet och används för transporter med bensin, diesel och etanol till två automatstationer (OKQ8 och Shell) på området. Övrigt farligt gods bedöms inte transporteras i några större mängder längs med Kundvägen. En eller båda bensinstationerna kommer eventuellt tas bort i framtiden. Dock är det oklart när detta ska ske varför transporterna till stationerna tas upp som en risk i analysen. Enligt /4/ var försåld mängd hos OKQ8 under 2005 1 553 m 3 bensin och diesel och för Shell uppgick mängden till 2 542 m 3 bensin. Etanolen är så pass ny att den inte finns med i försäljningssiffrorna men bedöms utgöra en liten andel av den totala mängden bränsle. Detta motsvarar 114-255 transporter per år längs med Kundvägen förbi planområdet med transportvolymer enligt ovan.

22 (37) 6.4 Planerad bensinstaion Sydöst om Arningevägen planeras för en ny bensinstation. Bensinstationen kommer att vara en full-service -station och antas sälja bensin, diesel och gasol och eventuellt även förnyelsebara drivmedel som etanol eller biogas. Med en transportvolym och försäljning enligt ovan antas antalet transporter med bensin och diesel till 50-150 transporter per år. Gasolen förvaras vanligtvis i flaskor redan vid leverans till bensinstationer. En bensinstation med gasolförsäljning erhåller normalt en transport per 1-2 veckor vilket motsvarar 25-50 transporter per år. Någon närmare planering av hur bensinstationen ska utformas finns inte i dagsläget men nedan anges ett antal grundläggande krav avseende skyddsavstånd etc vid hantering av brandfarlig gas respektive vätska. I Räddningsverkets (tidigare Sprängämnesinspektionens) föreskrifter (SÄIFS 1998:7) om brandfarlig gas i lös behållare /8/ anges bl.a. att avstånd mellan lös behållare med brandfarlig gas och kringliggande objekt skall vara så stora att betryggande skydd erhålls avseende begränsning av risken för brand i omgivningen vid brand i anläggningen etc. I tillhörande allmänna råd anges rekommenderade skyddsavstånd mellan lösa behållare och kringliggande objekt som vanligen anses betryggande utan särskild utredning, se tabell 6.2 Tabell 6.2 Avstånd mellan lösa behållare och omkringliggande objekt utom anläggning som vanligen anses betryggande utan särskild utredning. Omkringliggande objekt Byggnad i allmänhet (tex bostad, hotell) Lösa behållare med sammanlagd volym <4 000 liter 1,2 6 m Svårutrymda lokaler (tex samlingslokal) 100 m 1 Det antas att den totala mängden gasol understiger 4 000 liter. 2 Med avskiljning i lägst brandteknisk klass EI 60 får avstånden minskas till hälften I Räddningsverkets föreskrifter (SÄIFS 2000:2) om hantering av brandfarliga vätskor /9/ anges bl.a. att avstånd mellan anläggningar för brandfarlig vätska och skyddsobjekt skall vara så stora att betryggande skydd erhålls. Avstånden skall bl.a. begränsa risken för brandspridning till skyddsobjekt vid brand i anläggningen. Räddningsverket har tagit fram allmänna råd (SÄIFS 1997:8) om hur föreskrifterna om hantering av brandfarliga gaser och vätskor bör tillämpas vid bensinstationer /10/ och i dessa anges bl.a. rekommenderade avstånd till fyra riskkällor på en bensinstation förknippade med bensinhantering, se tabell 6.3. Tabell 6.3. Rekommenderade avstånd till vissa riskkällor vid en bensinstation. Omkringliggande objekt Avluftningsrör s mynning till cistern Mätarskåp (pump) Pejlförskruv ning till cistern Lossningsplats A-byggnad (t.ex. bostad, hotell, kontor, varuhus) samt busshållsplats) B-byggnad (t.ex. parkeringsgarage) 12 m 18 m 6 m 25 m 6 6 3 12

23 (37) Med hänsyn till aktuella avstånd mellan planområdet och den planerade bensinstationen konstateras att vidare hänsyn till bensinstationen i denna riskanalys endast behöver tas avseende hantering av gasol samt transporter med bränsle till stationen.

24 (37) 7 GROVANALYS 7.1 Olycksscenarier Möjliga olycksscenarier har valts utifrån de identifierade riskobjekten samt erfarenhet från tidigare projekt. Olycksscenarierna omfattar endast akuta olyckor med möjlig konsekvens för människor och byggnader inom det aktuella området. Följande olycksscenarier har bedömts möjliga: Scenario 1: Explosion med explosiva ämnen (klass 1) Scenario 2: Utsläpp och antändning av brännbara gaser (klass 2) 2a litet utsläpp 2b stort utsläpp i. Jetflamma ii. BLEVE (boiling liquid expanding vapour explosion) iii. Gasmolnsexplosion iv. Exploderande gasflaskor Scenario 3: Utsläpp av giftig gas (klass 2) 3a litet utsläpp 3b stort utsläpp Scenario 4: Utsläpp och antändning av brandfarlig vätska (klass 3) Scenario 5: Scenario 6: 4a litet utsläpp 4b stort utsläpp Olycka där ämne ur klass 5 blandas med brännbart ämne och orsakar explosion Olycka vid hantering av gasol vid planerad bensinstation Övriga typer av olyckor anses försumbara när det gäller konsekvenser för liv som är det som studeras. Olyckor som kan innebära långsiktiga konsekvenser eller konsekvenser för miljön behandlas inte i analysen. 7.2 Uppskattning av riskernas omfattning Frekvenserna för de olika scenarierna har uppskattats med erfarenhet från tidigare projekt samt statistik för vägtransporter för farligt gods. Enligt statistik från Räddningsverket 1998 /11/ fördelade sig i Sverige mängden transporterat farligt gods uppdelat på de olika klasserna enligt tabell 7.1. Detta tillsammans med den information som finns tillgänglig avseende farligt godstransporter förbi planområdet används vid bedömning av riskernas omfattning.

25 (37) Konsekvensbedömningen grundar sig på uppskattade verkningsavstånd samt platsspecifika egenskaper för planområdet. Tabell 7.1 Fördelning av transporterat farligt gods i Sverige 1998 Klass Ämne Fördelning i % 1 Explosiva ämnen 0,3 2 Gaser 6,3 3 Brandfarliga vätskor 80,1 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. 0,2 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 2,7 6 Giftiga ämnen 0,6 7 Radioaktiva ämnen - 8 Frätande ämnen 9,8 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen 0,1 7.2.1 Scenario 1 Explosion med explosiva ämnen (klass 1) Explosivämne kan utgöras av bland annat ammunition, minor, fyrverkerier, bältessträckare etc. Ämnen ur undergrupp 1 är sådana som kan innebära en massdetonation vilket innebär att hela lasten detonerar. En detonation kan uppstå genom att fordonet/vagnen kolliderar eller genom brand i lasten. Normalt detonerar inte hela lasten vid en olycka. Vid en explosion skapas ett tryck som brer ut sig sfäriskt. Människor tål tryck relativt bra. Trumhinnor och lungor kan påverkas vid höga tryck. Människor skadas främst av omkringflygande saker eller av att de trillar omkull av tryckvågen. Byggnader klarar tryck sämre och kan rasa på upp till hundra meter vid en explosion. Fönster kan gå sönder på upp till en kilometers avstånd vid en stor detonation. Människor i byggnader kan skadas av att byggnaden rasar eller genom att de träffas av vasst glassplitter som far in i byggnaden. Sannolikheten för att en explosion ska inträffa är relativt liten, främst eftersom det sällan förekommer transporter med sådana produkter som kan leda till massexplosion. Sker en liten explosion drabbas enbart det absoluta närområdet, enstaka fönster kan gå sönder på lite längre avstånd. Eftersom det inte finns någon uppgift om att det transporteras explosiva ämnen förbi planområdet och det inte har identifierats några verksamheter dit det transporteras denna typ av ämnen antas det att eventuella transporter sker mycket sällan och i mindre mängd. Konsekvensen av en explosion kan dock bli betydande med hänsyn till avståndet mellan planerad byggnad och Arningevägen samt att verksamheten kommer att vara personintensiv. Scenario 1 Frekvens: Extremt låg Konsekvens: Mycket stora

26 (37) 7.2.2 Scenario 2 Utsläpp och antändning av brännbara gaser (klass 2) Gasol är en brännbar gas som om den antänds kan brinna, eller om gasen hålls intakt och någorlunda inneslutet, orsaka explosion. En olycka innebär att gas läcker ut och antänds eller att en gastank utsätts för utvändig brand vilket hettar upp gasen så att den expanderar snabbt. Ett litet utsläpp bedöms enbart medföra mycket lokala skador och kan orsakas av läckage genom exempelvis en ventil. En större olycka kan innebära konsekvenser på upp till flera hundra meter i värsta fall. Den typen av olycka är dock relativt osannolik. Huvudsakligen är det människor utomhus som kan skadas till följd av hög värmestrålning. Om gasen expanderar snabbt så att explosion uppstår kan även byggnader påverkas och på så sätt skada människor inuti byggnaden. En brand i ett gasmoln bedöms ofta vara så kortvarig att byggnader inte hinner antändas. Det passerar ett relativt stort antal transporter med gasol förbi planområdet som ska vidare till Okvista industriområde. Det är dock möjligt att dessa transporter minskar om det tillåts att transportera gasol på Norrortsleden. Scenario 2a Frekvens: Låg Konsekvens: Små Scenario 2b Frekvens: Mycket låg Konsekvens: Stora-Mycket stora 7.2.3 Scenario 3 Utsläpp av giftig gas (klass 2) Giftig gas, exempelvis klorgas och ammoniak, behöver inte aktiveras för att bli farlig, den är farlig så snart den läcker ut. Beroende på vind och topografi kan gasen spridas långa sträckor utan att tunnas ut. Människor både utomhus och inomhus kan skadas eller omkomma på upp till flera hundra meters avstånd från utsläppet i värsta fall. Det finns inget som tyder på att det transporteras giftig gas på Arningevägen i anslutning till planområdet, det är dock möjligt då vägen är en primär transportled för farligt gods. I likhet med scenario 1 antas eventuella transporter ske mycket sällan och med begränsade mängder. Scenario 3a Frekvens: Låg Konsekvens: Små Scenario 3b Frekvens: Extremt låg Konsekvens: Mycket stora 7.2.4 Scenario 4 Utsläpp och antändning av bensin (klass 3) Ett stort utsläpp av exempelvis bensin kan, om det antänds, innebära att hög värmestrålning drabbar omgivningen och kan orsaka brännskador på oskyddade människor eller antända byggnader. Även kraftig rökutveckling kan uppstå. Allvarliga konsekvenser kan uppkomma ca 30-35 meter från branden. Om ett litet utsläpp antänds blir brinntiden kortvarig och uppkomna strålningsnivåer relativt låga. Människor i direkt närhet av olyckan kan skadas.

27 (37) Det förekommer relativt många transporter med brandfarliga vätskor förbi planområdet, dels på Arningevägen och dels på Kundvägen. Avståndet mellan Arningevägen och den planerade byggnaden är som minst ca 40 meter men då planområdet ligger lägre än omgivande vägar är det möjligt att få ett utsläpp som rinner ner mot byggnaden vilket kan leda till större konsekvenser. Avståndet mellan Kundvägens bortre körbana, där det flesta transporter antas gå, och byggnaden är ca 35 meter. Scenario 4a Frekvens: Hög Konsekvens: Små Scenario 4b Frekvens: Medel Konsekvens: Stora 7.2.5 Scenario 5 Olycka där ämne ur klass 5 blandas med brännbart ämne och orsakar explosion Om ämnen ur klass 5, underklass 1, blandas med brännbar vätska kan en blandning uppstå som kan orsaka explosion motsvarande den för ämnen i klass 1. Explosion kan även uppstå om det finns orenheter i ämnet. Sannolikheten för en sådan olycka är mycket låg. Bedömning av frekvens sker i enlighet med scenario 1. Scenario 5 Frekvens: Extremt låg Konsekvens: Mycket stora 7.2.6 Scenario 6 Olycka vid hantering av gasol vid planerad bensinstation Enligt Räddningsverkets allmänna råd är rekommenderat skyddsavstånd mellan hantering av lösa behållare med brandfarlig gas och svårtutrymda lokaler, exempelvis samlingslokaler, 100 meter. Den planerade byggnaden är att betrakta som en samlingslokal (avsedd för fler än 150 personer) och avståndet mellan området för den planerade bensinstationen och byggnaden understiger delvis 100 meter. Då bensinstationen ännu inte är uppförd är dock bedömningen att det är möjligt att placera gasflaskor på sådant sätt att rekommenderat avstånd uppnås alternativt att gasflaskorna placeras i en byggnad som uppfyller brandteknisk klass EI 60 vilket medför att avståndet kan minskas till hälften. Frekvensen för någon form av olycka vid hantering av lösa behållare med gasol vid bensinstationen bedöms som relativt stor men konsekvenserna för planområdet bedöms som små under förutsättning att hantering sker enligt ovan. Scenario 6 Frekvens: Medel Konsekvens: Små

28 (37) 7.2.7 Samlad bedömning av riskernas omfattning I riskmatrisen nedan görs en sammanställning av genomförda bedömningar för identifierade olycksscenarier. 5 Mycket hög 4 Hög 4a Sannolikhet 3 Medel 2 Låg 6 4b 2a, 3a 1 Mycket låg 2b (i) 2b (ii-iv) 0 Extremt låg 1, 3b, 5 1 Små 2 Lindriga 3 Stora 4 Mycket stora 5 Katastrofala Konsekvens Figur 7.1 Samlad bedömning av identifierade olyckshändelsers sannolikhet och konsekvens Följande scenarier hamnar inom det område där risker anses acceptabla. Dessa anses därför inte behöva tas hänsyn till i den fortsatta planeringen av området: Scenario 1 Explosion med explosiva ämnen Scenario 2a Litet utsläpp och antändning av brännbar gas Scenario 3 Utsläpp av giftig gas Scenario 4a Litet utsläpp och antändning av bensin Scenario 5 Olycka med där ämne ur klass 5 blandas med brännbart ämne och orsakar explosion Scenario 6 Olycka vid hantering av brännbar gas vid planerad bensinstation Nedanstående risker hamnade inom det område där risker anses oacceptabla eller bör sänkas med rimliga medel: Scenario 2b Stort utsläpp och antändning av brännbar gas Scenario 4b Stort utsläpp och antändning av bensin

29 (37) 7.3 Slutsats Utifrån genomförd grovanalys har det bedömts nödvändigt att genomföra en mer detaljerad analys av vissa risker. Av de identifierade riskerna i anslutning till området har följande risker bedömts vara av sådan omfattning att mer detaljerade analyser bedömts nödvändiga: Stort utsläpp och antändning av brännbar gas på Arningevägen Stort utsläpp och antändning av bensin på Arningevägen och Kundvägen Genom att närmare kvantifiera frekvens respektive konsekvens för dessa risker erhålls en tydligare bild över risknivån i det aktuella området. En kvantifiering av risknivån medger att resultaten lättare kan jämföras med riktlinjer för riskacceptans. Detaljerade frekvensberäkningar för studerade scenarier redovisas i bilaga 1. Beräkningar av konsekvenser med avseende på akut hälsopåverkan redovisas i bilaga 2.

30 (37) 8 DETALJERAD RISKANALYS Nedan presenteras resultatet av de beräkningar som genomförts avseende frekvens och konsekvens för de scenarier som i grovanalysen bedömdes ha en hög risknivå. Beräkningarna redovisas i sin helhet i bilaga 1 och 2. 8.1 Beräkning av olycksfrekvens och konsekvens I tabell 8.1 redovisas frekvens och konsekvens. Underlag för frekvensberäkningarna är dels resultatet av den riskinventering som genomförts i avsnitt 6 dels antaganden och statistik, främst hämtat ur /12/ och /13/. I de fall mängder och transporter förekommer som intervall har det högsta värdet antagits. Detta är en konservativ bedömning och kan ses som en form av osäkerhetshantering av eventuellt förbisedda transporter i riskinventeringen för området. Konsekvensberäkningarna har genomförts genom att för respektive scenario bestämma skadeområden inom vilka personer antas omkomma. Beräkningarna har dels genomförts med simuleringsprogrammet Gasol (scenario 2b- stort utsläpp och antändning av gasol) dels med hjälp av handberäkningar (scenario 4b Stort utsläpp och antändning av bensin). För bedömning av antalet omkomna för respektive scenario har persontätheter för området uppskattas utifrån de planerade verksamheterna. Tabell 8.1 Sammanställning av beräknade frekvenser och konsekvenser Scenario Olycksfrekvens (Olyckor/km och år) 2b (ii) Tank BLEVE 7,77*10-10 50 2b (iv) Exploderande flaskor 1,86*10-8 21 2b (i) Tank Jetflamma 2,33*10-8 13 2b (i) Flaskor Jetflamma 3,91*10-7 12 4b Kundvägen Pölbrand 1,95*10-6 4 4b Arningevägen Pölbrand 4,59*10-6 2 2c (iii) Tank Gasmolnsexplosion 5,36*10-8 1 2b (iii) Flaskor Gasmolnsexplosion 8,98*10-8 1 8.2 Värdering av risk Konsekvens (Antal omkomna) Med hjälp av de beräknade värdena i tabell 8.1 har samhällsrisken beräknats för området vilket presenteras i form av ett F/N-diagram, se figur 8.1. Risknivån för planområdet med planerad utformning hamnar delvis inom det sk ALARPområdet där riskerna inte är helt oacceptabla men heller inte acceptabla. Inom detta område ska man sträva efter att sänka risknivån så långt det är praktiskt möjligt och rimligt i förhållande till kostnad riskreducerande effekt. Förslag på riskreducerande åtgärder och dess effekt på risknivån anges i avsnittet nedan.

31 (37) Frekvens (F) 1,0E+00 1,0E-01 1,0E-02 1,0E-03 1,0E-04 1,0E-05 1,0E-06 1,0E-07 1,0E-08 1,0E-09 1,0E-10 Samhällsrisk utan åtgärder 1 10 100 1000 Antal omkomna (N) Risknivå utan åtgärder Övre gräns för acceptabla risker Nedre gräns för oacceptabla risker Figur 8.1. Samhällsrisk för kv Tumstocken utan åtgärder 8.3 Riskreducerande åtgärder Utifrån resultat av den beräknade samhällsrisken ges följande förslag på åtgärder som syftar till att minska konsekvensen av en eventuell olycka på Arningevägen eller Kundvägen: Området mellan den planerade byggnaden och Arningevägen respektive Kundvägen utformas så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Exempelvis bör inte uteserveringar och lekplatser placeras i detta område. Utrymningsvägar mot Arningevägen och Kundvägen bör undvikas. Om sådana ändå utformas måste utrymning även vara möjlig åt annat håll samt att det ska vara möjligt att återinrymma från utrymningsvägar som vetter mot riskobjekten. Kundvägen förses med mittbarriär för att reducera risken för brandspridning in i byggnaden till följd av en pölbrand på Kundvägens bortre körbana. En alternativ lösning är att glasfasaden vid huvudentrén mot Kundvägen förses med brandklassat glas i lägst klass E. 8.3.1 Effekter av åtgärder I tabell 8.2 redovisas vilken effekt de riskreducerande åtgärder som angetts ovan bedöms ger avseende konsekvensen av en eventuell olycka på Arningevägen och Kundvägen.

32 (37) Tabell 8.2 Effekt av riskreducerande åtgärder med avseende på konsekvens Scenario 2b (ii) Tank BLEVE 25 2b (i) Tank Jetflamma 2 2b (i) Flaskor Jetflamma 2 2b (iv) Exploderande flaskor 0 2c (iii) Tank Gasmolnsexplosion 0 2b (iii) Flaskor Gasmolnsexplosion 0 4b Kundvägen Pölbrand 0 4b Arningevägen Pölbrand 0 Konsekvens med hänsyn till föreslagna åtgärder (Antal omkomna) En beräkning av samhällsrisken med hänsyn till föreslagna åtgärder redovisas i figur 8.2. Beräkningen visar att om de föreslagna åtgärderna vidtas uppnås en acceptabel risk för planområdet. Frekvens (F) 1,0E+00 1,0E-01 1,0E-02 1,0E-03 1,0E-04 1,0E-05 1,0E-06 1,0E-07 1,0E-08 1,0E-09 1,0E-10 Samhällsrisk med åtgärder 1 10 100 1000 Antal omkomna (N) Risknivå utan åtgärder Nedre gräns för oacceptabla risker Övre gräns för acceptabla risker Risknivå med åtgärder Figur 8.2 Samhällsrisk med hänsyn till föreslagna åtgärder 8.4 Komplettering av analys med hänsyn till ändringar i plan Efter det att riskanalysen upprättats har ett nytt förslag på placering av byggnaden tagits fram. Detta förslag innebär att byggnaden placeras närmare Arningevägen än tidigare (som närmast ca 25 meter från vägkant) men att avståndet till Kundvägen är det samma som i tidigare förslag. Med anledning av detta nya förslag görs nedan en bedömning av hur de nya förutsättningarna påverkar konsekvensen av en eventuell olycka i anslutning till planområdet.

33 (37) Några nya beräkningar har inte genomförts utan tidigare utförda beräkningar ligger till grund för bedömningen. 8.4.1 Utsläpp och antändning av gasol När det gäller de scenarier som avser utsläpp och antändning av gasol (jetflamma, BLEVE, gasmolnsexplosion och explosion av gasflaskor) är bedömningen att konsekvensen endast påverkas i ringa utsträckning om byggnaden placeras närmare Arningevägen. Detta med anledning av att scenarierna främst drabbar personer som befinner sig utomhus. Det är dock möjligt att sannolikheten för att byggnaden antänds till följd av jetflamma ökar om avståndet blir kortare. Med hänsyn till byggnadens planerade utformning med ett yttre skal av glas samt en obrännbar inre fasad av betong bedöms dock ett erforderligt skydd finnas avseende antändning av byggnaden till följd av utsläpp och antändning av brännbar gas. 8.4.2 Utsläpp och antändning av bensin För scenariot utsläpp och antändning av bensin innebär en förflyttning av byggnaden att strålningsnivån ökar till ca 11,5 kw/m 2 mot fasaden vilket motsvarar scenariot vid pölbrand på Kundvägen, se bilaga 2. Under förutsättning att byggnaden konstrueras med dubbla fasader i hela byggnadens höjd samt att ytan utomhus utformas så att den inte uppmuntrar till vistelse är bedömningen att erforderligt skydd mot pölbrand på Arningevägen föreligger. Om byggnaden inte konstrueras med dubbla fasader i hela byggnadens höjd, (eventuellt aktuellt för det översta planet med kontor), föreligger risk för brandspridning in i byggnaden eftersom fönster bedöms kunna spricka vid aktuella strålningsnivåer (se även bilaga 2). För att reducera risken för brandspridning in i byggnaden är förslag till åtgärd att fönster utförs med brandklassat glas i lägst brandteknisk klass E för att säkerställa att glaset blir intakt. Observera att denna åtgärd även gäller för ej dubbla fasader mot Kundvägen om inte åtgärd i form av mittbarriär vidtas.

34 (37) 9 DISKUSSION KRING OSÄKERHETER Som indata i bedömningar och beräkningar erfordras värden på eller information om bland annat utformning, olycksstatistik, väder, vind och hur olika ämnen beter sig med mera. Underlaget har i vissa fall brister och antaganden har varit nödvändiga för att kunna genomföra analysen. I denna analys är bedömningen att det främst är följande beräkningar, antaganden och förutsättningar som är belagda med osäkerheter: Uppskattad mängd och antal transporter med farligt gods förbi planområdet. Tillgången på statistik för planområdet har varit begränsad och bygger till stor del på nationell statistik. Antalet personer som förväntas befinnas sig inom planområdet (persontätheten) samt andelen som förväntas omkomma till följd av olika scenarier. Antaganden för frekvensberäkningar För att ta hänsyn till de osäkerheter som förenklingar och antaganden innebär har överlag konservativa uppskattningar använts. Även valet av olycksscenarier har gjorts utifrån konservativa antaganden. De scenarier som behandlas behöver därmed inte vara de mest troliga, men anses vara de som rimligtvis kan ge upphov till mest omfattande konsekvenser. På samma sätt antas en olycka inträffa där den gör som mest skada och när det är som mest människor inom det studerade planområdet. Sammantaget kan sägas att de uppskattningar och förenklingar som görs vid beräkning av risken med stor sannolikhet ger en överskattning av resultatet. Detta tillvägagångssätt innebär att hänsyn tas till ingående osäkerheter i analysen.

35 (37) 10 SLUTSATSER Efter genomförd riskanalys för kv Tumstocken avseende transporter av farligt gods på Arningevägen och Kundvägen samt planerad bensinstation konstateras att det är olyckor förknippade med stora utsläpp och antändning av brännbara gaser respektive vätskor som utgör den största risken för planområdet. För dessa scenarier har en detaljerad analys avseende frekvenser och konsekvenser genomförts och resultatet av dessa beräkningar är att risknivån hamnar inom det sk ALARP-området. I detta område ska man sträva efter att med rimliga medel sänka riskerna, det vill säga kostnaderna för riskreducerande åtgärder ska vara rimliga i förhållande till den riskreducerande effekt som erhålls. För att sänka risknivån ges följande förslag på åtgärder för att minska konsekvensen av en eventuell olycka med brännbar gas eller vätska: Området mellan den planerade byggnaden och Arningevägen respektive Kundvägen utformas så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Exempelvis bör inte uteserveringar och lekplatser placeras i detta område. Utrymningsvägar mot Arningevägen och Kundvägen bör undvikas. Om sådana ändå utformas måste utrymning även vara möjlig åt annat håll samt att det ska vara möjligt att återinrymma från utrymningsvägar som vetter mot riskobjekten. Kundvägen förses med mittbarriär för att reducera risken för brandspridning in i byggnaden till följd av en pölbrand på Kundvägens bortre körbana. Mittbarriären kan utföras som refug med en minsta höjd på ca 15 cm. En alternativ lösning är att glasfasaden vid huvudentrén mot Kundvägen förses med brandklassat glas i lägst klass E*. En förutsättning för beräkningarna har varit Arningevägen och Kundvägen är försedda med kantsten som förhindrar att en eventuell pölbrand sprider sig utanför vägbanan. Är detta inte uppfyllt ska även denna åtgärd genomföras. Ett alternativ till kantsten är att dike anordnas i anslutning till vägbana med syfte att samla upp utsläpp och förhindra att vätska rinner mot byggnaden. Den riskreducerande effekten av dessa åtgärder bedöms sänka risknivån till en för planområdet acceptabel nivå. Bedömningen är att dessa åtgärder ska genomföras då de anses rimliga i förhållande till kostnaderna för åtgärderna samt den riskreducerande effekten. Slutsatsen av analysen är att vi anser att planen kan genomföras enligt analyserat förslag under förutsättning att ovanstående åtgärder vidtas för att minska konsekvenserna av utsläpp och antändning av brännbar gas och vätska på Arningevägen och Kundvägen. *Åtgärd för att reducera risken för brandspridning in i byggnaden vid pölbrand på Kundvägen är dock endast aktuell om bensinstationerna som får transporter via denna väg blir kvar.

36 (37) 10.1 Slutsats komplettering En komplettering av analysen har gjorts efter det att nytt förslag av byggnadens placering tagits fram. Förslaget innebär att byggnaden som kortast hamnar ca 25 meter från Arningevägen. Slutsatsen av kompletteringen är att erforderligt skydd föreligger under förutsättning att byggnaden utförs med dubbla fasader i hela byggnadens höjd samt att tidigare föreslagna åtgärder vidtas. Om byggnaden inte konstrueras med dubbla fasader i hela byggnadens höjd är förslag till åtgärd att fönster utförs med brandklassat glas i lägst brandteknisk klass E för att säkerställa att glasen blir intakta och därigenom minska risken för brandspridning in i byggnaden. Observera att denna åtgärd även gäller för ej dubbla fasader mot Kundvägen om inte åtgärd i form av mittbarriär vidtas.

37 (37) 11 REFERENSER /1/ Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2000:01 /2/ Bättre plats för arbete Planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet, Boverkets allmänna råd 1995:5 /3/ Värdering av risk, Statens räddningsverk, Det Norske Veritas, 1997 /4/ Torgny Pettersson, Södra Roslagens Brandförsvarsförbund, telefonsamtal 2006-05-30 /5/ Kartläggning av transporter med farligt gods i Stockholms län 1998, Vägverket, Rapport 1999:0375 /6/ Sören Edfjäll, Täby Kommun, E-postkorrespondens 2006-12-13 /7/ Samtal med Anders Johnson, ABC Gasol 2006-05-24 /8/ Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1998:7) om brand farlig gas i lös behållare med ändringar i 2000:3, December 1998 /9/ Sprängämnesinspektionens föreskrifter (2000:2) om hantering av brandfarliga vätskor, Juli 2000 /10/ Sprängämnesinspektionens allmänna råd (SÄIFS 1997:8) om hur föreskrifterna om hantering av brandfarliga gaser och vätskor bör tillämpas vid bensinstationer, December 1997 /11/ ADR-S Inrikes transport av farligt gods på väg och i terräng, SRVFS 1998:8 /12/ Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, antagandehandling, december 1997 /13/ Farligt gods Riskbedömning vid transport, Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg, Räddningsverket 1996

1 (5) Bilaga 1 - Frekvensberäkningar 2007-01-11 Riskanalys kv Tumstocken 6, Arninge, Täby Kommun

2 (5) INLEDNING I denna bilaga beräknas frekvensen för de olycksscenarier som i grovanalysen fick bedömt hög risknivå och kan innebära påverkan på planområdet. Beräkningarna baseras på den riskinventering som har gjorts samt antaganden och statistik, främst hämtat ur /1/ och /2/. I de fall mängder och transporter förekommer som intervall antas det högsta värdet vilket är en konservativ bedömning och kan ses som en form av osäkerhetshantering av eventuellt förbisedda transporter i riskinventeringen för området. BERÄKNINGAR Scenario 2b (i-iv) Utsläpp och antändning av gasol Antalet tanktransporter med gasol till ABC Gasol uppgår till ca 37 transporter/år under förutsättning att det levereras gasol var 10:e dag. Transporter med gasolflaskor sker dagligen från ABC Gasol och antas till 260 transporter/år (5x52 st). Antal transporter med gasolflaskor till den planerade bensinstationen sätts till 50 st i enlighet med riskinventeringen och det totala antalet uppgår därmed till 310 st. Frekvensberäkningarna för gasololyckor grundar sig på följande: Olycksfrekvensen för transporter för farligt gods på väg bedöms till 3*10-7 /km En läcka uppstår vid 1 % av tankolyckorna och vid 2 % av olyckorna med gasflaskor. Andelen läckor som antänds är 70 % Av antända läckor leder 30 % till jetflamma, 1 % till BLEVE och 69 % till fördröjd gasmolnsantändning Sannolikheten för brand i fordon till följd av olycka är ca 0,4 %. Att fordonsbranden leder till att gasflaskor upphettas så mycket att de exploderar bedöms till 5 %. Tanktransport Jetflamma Antal tanktransporter gasol/år 37 Olycksfrekvens 3*10-7 Andel olyckor som leder till läcka 0,01 Andel läckor som antänds 0,7 Andel som leder till jetflamma 0,3 Antal olyckor som leder till jetflamma/år 2,33*10-8 2007-01-11 Riskanalys kv Tumstocken 6, Arninge, Täby Kommun

3 (5) Tanktransport BLEVE Antal tanktransporter gasol/år 37 Olycksfrekvens 3*10-7 Andel olyckor som leder till läcka 0,01 Andel läckor som antänds 0,7 Andel som leder till BLEVE 0,01 Antal olyckor som leder till BLEVE/år 7,77*10-10 Tanktransport Gasmolnsexplosion Antal tanktransporter gasol/år 37 Olycksfrekvens 3*10-7 Andel olyckor som leder till läcka 0,01 Andel läckor som antänds 0,7 Andel som leder till fördröjd gasmolnsantändning 0,69 Antal olyckor som leder till fördröjd gasmolnsantändning/år 5,36*10-8 Flasktransport Jetflamma Antal flasktransporter gasol/år 310 Olycksfrekvens 3*10-7 Andel olyckor som leder till läcka 0,02 Andel läckor som antänds 0,7 Andel som leder till jetflamma 0,3 Antal olyckor som leder till jetflamma/år 3,91*10-7 Flasktransport Gasmolnsexplosion Antal tanktransporter gasol/år 310 Olycksfrekvens 3*10-7 Andel olyckor som leder till läcka 0,02 Andel läckor som antänds 0,7 Andel som leder till fördröjd gasmolnsantändning 0,69 Antal olyckor som leder till fördröjd gasmolnsantändning/år 8,98*10-7 Flasktransport Exploderande flaskor Antal tanktransporter gasol/år 310 Olycksfrekvens 3*10-7 Andel olyckor som leder till brand 0,004 Andel bränder som leder till exploderande flaskor 0,05 Antal olyckor som leder till exploderande flaskor/år 1,86*10-8 2007-01-11 Riskanalys kv Tumstocken 6, Arninge, Täby Kommun

4 (5) Scenario 4b Utsläpp och antändning av bensin Frekvensberäkningarna olyckor med bensin grundar sig på följande: Olycksfrekvensen för transporter för farligt gods på väg bedöms till 3*10-7 Andelen bensin i transporterna med drivmedel är 85 % En läcka uppstår vid 10 % av olyckorna Andelen läckor som antänds är 30 % Arningevägen Antal transporter på Arningevägen beräknas som summan av transporterna till den planerade bensinstationen (max 150) och Arningevägen i övrigt (max 450) vilket motsvarar 600 transporter/år. Antal transporter bensin/år 600 Andel bensin 0,85 Olycksfrekvens 3*10-7 Andel olyckor som leder till läcka 0,1 Andel läckor som antänds 0,3 Antal olyckor som leder till antänt utsläpp av bensin/år 4,59*10-6 Kundvägen Antal transporter med drivmedel sätts enligt riskinventeringen till 255 transporter/år. Antal transporter bensin/år 255 Andel bensin 0,85 Olycksfrekvens 3*10-7 Andel olyckor som leder till läcka 0,1 Andel läckor som antänds 0,3 Antal olyckor som leder till antänt utsläpp av bensin/år 1,95*10-6 Sammanställning frekvensberäkningar Scenario Olycksfrekvens 2b (i) Tank Jetflamma 2,33*10-8 2b (ii) Tank BLEVE 7,77*10-10 2c (iii) Tank Gasmolnsexplosion 5,36*10-8 2b (i) Flaskor Jetflamma 3,91*10-7 2b (iii) Flaskor Gasmolnsexplosion 8,98*10-7 2b (iv) Exploderande flaskor 1,86*10-8 4b Arningevägen Pölbrand 4,59*10-6 4b Kundvägen Pölbrand 1,95*10-6 2007-01-11 Riskanalys kv Tumstocken 6, Arninge, Täby Kommun

5 (5) REFERENSER /1/ Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, antagandehandling, december 1997 /2/ Farligt gods Riskbedömning vid transport, Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg, Räddningsverket 1996 2007-01-11 Riskanalys kv Tumstocken 6, Arninge, Täby Kommun

1 (15) Bilaga 2 - Konsekvens- och riskberäkningar 2007-01-11 Riskanalys kv Tumstocken 6, Arninge, Täby Kommun

2 (15) INLEDNING I denna bilaga presenteras de konsekvens- och riskberäkningar som har gjorts för olycksscenarier med bedömt hög risknivå i grovanalysen. Beräkningar har endast gjorts för planområdet. Antaganden För beräkningarna har en del antaganden gjorts vilka redovisas nedan. En olycka förväntas ske där avståndet till den planerade bebyggelsen är som kortast, se figur 1. Olycka på Arningevägen antas ske på körbanan närmast planerad bebyggelse. Det kortaste avståndet är ca 40 meter. Olycka på Kundvägen antas ske på den bortre körbanan från planområdet sett eftersom de fulla transporterna till bensinstationerna antas köra denna väg. Olyckan tas inträffa mitt för huvudentré där mittbarriär inte finns mellan körbanorna vilket medför att en bensinpöl kan sprida sig över båda körbanorna. Kortaste avstånd från denna del av Kundvägen och byggnad är ca 25 meter. Planområde Antagen plats för olycka på Arningevägen Antagen plats för olycka på Kundvägen Figur 1. Antagna platser för olycka på Arningevägen och Kundvägen Olyckorna förväntas inträffa när konsekvensen blir som störst, dvs under dagtid när belastningen i köpcentrat är som störst. För att kunna bedöma hur många som kan förväntas omkomma till följd av respektive skadescenario uppskattas persontätheten enligt följande: 2007-01-11 Riskanalys kv Tumstocken 6, Arninge, Täby Kommun