Ansvar för hela Malmö Malmö är en ung, global och modern stad med ett nyfiket förhållningssätt gentemot sin omvärld. Stadens omvandling från industristad till det Malmö vi känner i dag har skapat goda förutsättningar för fortsatt framgång. Vi behöver nu gå in i ett nytt skede och bredda berättelsen om Malmö. Det handlar om att bygga vidare på stadens framgångar, men ha ett särskilt fokus på att se till att alla Malmöbor får ta del av denna utveckling. Det är så vi skapar ett hållbart och attraktivt Malmö framöver. Med avstamp i Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö ska staden arbeta med sociala investeringar och bygga kunskapsallianser. Vi ska vara en aktiv part i klimat- och miljöarbetet. Allt fler företag väljer att starta eller flytta sin verksamhet till staden. Malmös roll som regional motor för tillväxt och utveckling ska stärkas ytterligare genom ökat regionalt samarbete. Malmö växer i snabb takt. Utbyggnadsbehoven är omfattande, inte minst gällande skolor och förskolor, men även bostäder. Malmö ska vara en tät, grön och nära stad med höga ambitioner när det kommer till miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Vi behöver fortsätta satsa på Malmös skolor och förskolor för att säkerställa att barn och unga får en bra start i livet. Genom att kombinera stadens satsningar med statligt riktat stöd på området stärker vi kvaliteten i stadens skolor och förskolor ytterligare. Välfärdsverksamheten ska värnas och utvecklas. Statligt riktat stöd till vård och omsorgsverksamheten förstärks genom kommunala insatser. Malmöbornas talanger och kompetenser ska tas till vara. Ett statligt ansvarstagande för arbetsmarknadspolitiken möts av ett aktivt lokalt arbete för att fler Malmöbor ska bli självförsörjande. Vi står inför en period av ekonomiska utmaningar som innebär att vi behöver fortsätta omfördela, omprioritera och se till att stadens resurser används optimalt. Därför krävs ett långsiktigt och ansvarsfullt grepp om stadens ekonomi. Stadens egna investeringar behöver fokusera på den ökande befolkningens behov och för att utveckla hela staden behöver vi hitta nya samarbeten och hitta innovativa finansieringslösningar. Vi ser att den nationella nivån nu visar ökat intresse och lyhördhet inför Malmös utmaningar och behov. Ett fortsatt gott samarbete med staten är en grundförutsättning för ökat mervärde i Malmös fortsatta utveckling. Tillsammans lägger vi en budget som gör att vi på ett ansvarsfullt sätt kan möta de behov som finns i staden, och planera för morgondagens utmaningar. Vi tar ansvar för hela Malmö. Malmöbornas behov är i främsta rummet. Vi vill säkra stadens utveckling långsiktigt så att Malmö fortsätter vara en attraktiv stad som vågar testa och gå före.
1. En ung global och modern stad Stadens viktigaste tillgång är Malmöborna. Alla ska kunna ta del av och bidra till den positiva utvecklingen. Genom att minska ojämlikheten och se till att alla kan ta aktiv del i bygget av Malmö stärker vi både stadens attraktionskraft och tar tillvara på alla individers fulla potential. Vår utgångspunkt är att de skillnader vi ser i hälsa mellan olika grupper ska minskas genom att påverka de bakomliggande orsakerna. Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen. Malmö är en öppen och nyfiken stad i ständig kontakt med sin omvärld. Under år 2015 inleds ett visionsarbete för stadens långsiktiga utveckling som fullföljs år 2016. Arbetet ska ge riktningen för Malmös utveckling med ökat fokus på ett, ur alla aspekter, hållbart Malmö där alla Malmöbor tar del av utvecklingen. Malmö stad är en lärande organisation och genom kunskapsallianser med forskning, civilsamhälle, näringsliv och andra myndigheter ska staden arbeta vidare i Malmökommissionens anda för att skapa social hållbarhet och minska skillnader i hälsa. Staden investeringar kan bidra till att uppfylla stadens miljömål. Vi vill koppla detta till arbetet med att hitta fler finansieringslösningar mot en marknad som efterfrågar fler hållbara placeringsalternativ. Här kan möjligheten att ge ut så kallade gröna obligationer vara ett nytt verktyg. Uppdrag 2016: Kommunstyrelsen påbörjar ett visionsarbete för stadens utveckling under år 2015 för att fullföljas under år 2016. Nämnderna ges i uppdrag att utifrån sina verksamheter identifiera potentiella kunskapsallianser för att fånga viktiga erfarenheter och kunskaper som kan vara betydelsefulla för att utveckla staden i Malmökommissionens anda. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att tillsammans med miljönämnden, servicenämnden och tekniska nämnden utreda möjligheten att införa gröna obligationer.
2. En stad för arbete och näringsliv Malmö ska fortsätta vara en motor i hela regionens näringslivsutveckling. Vi ska därför arbeta aktivt för och värna om både det näringsliv som finns och för att nya företag och branscher etableras i Malmö. Med förbättrad infrastruktur skapas ytterligare möjligheter att lyfta Skåne och Öresundsregionen som arbetsmarknadsregion. Malmö stad ska, genom samverkan med andra, ge den som står långt från arbetsmarknaden bästa möjliga stöd att bli självförsörjande. Vi ska verka för schysta villkor, tydliga miljökrav och sysselsättning för arbetslösa. Samarbete med näringslivet och tydliga upphandlingar är viktiga verktyg. Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning. Malmö har en självklar roll som motor i hela regionens näringslivsutveckling. Den vidareutvecklas när Sverigeförhandlingarna går in i en ny fas under året. Den långsiktiga målsättningen är att nå en uppgörelse med staten om ett Malmöpaket som innebär utveckling och förbättring av kollektivtrafik på lokal, regional och nationell nivå och skapar ytterligare möjligheter till ökat bostadsbyggande och utveckling av Malmö, Skåne och Öresundsregionen. Det bilaterala arbetet med Köpenhamn prioriteras. Samarbetet inom MalmöLundregionen fördjupas under året. Malmös befolkningssammansättning utgör en global konkurrensfördel. Under året ska resultatet av utredningen kring ett lokalt exportråd tas tillvara och implementeras i det fortsatta näringslivsarbetet. I samarbete med berörda aktörer ska en ny näringslivsstrategi tas fram för ökad tillväxt, fler växande företag och jobb för Malmöbor. Både befintligt näringsliv och nya företag och branscher ska stimuleras och deras behov beaktas när vi bygger och utvecklar staden. Strategin ska stödja utvecklingen mot en i alla avseenden hållbar stad. Europeiska Regionalfondens insatsområde fem, hållbar stadsutveckling, tillfaller Malmö geografiskt under programperioden 2014-2020. Det ger utrymme att kombinera programmets övergripande inriktning för ökad konkurrenskraft och entreprenörskap, med stadens arbete för ökad sysselsättning, bostadsbyggande och hållbar infrastruktur. Fokus för arbetet kommer att ligga på utveckling i befintliga och framtida stationsnära lägen. Malmö förbereder sig på en ny aktivare nationell arbetsmarknadspolitik vilket möjliggör en inbromsning av de egna åtagandena vad gäller åtgärdsanställningar redan under år 2015. En
pilot som syftar till att omvandla bidrag till arbete genomförs under året, liksom arbetet med traineejobb och utbildningskontrakt. Handlingsplanen för insatser mot ungdomsarbetslösheten som tas fram tillsammans med Arbetsförmedlingen under 2015 verkställs under 2016. De goda erfarenheterna från Framtidens hus på Lindängen tas till vara. Under året förväntas fler arbeta efter denna framgångsrika metod. Det ska vara lätt för den som behöver stöd till egen försörjning/arbete att få det. Möjligheterna att samla aktörerna på området, särskilt statliga myndigheter, i en så kallad one stop shop utreds. Allt detta förväntas på sikt kunna bryta trenden av ökade kostnaderna för försörjningsstöd. Malmö fortsätter att ligga i framkant när gäller att göra upphandlingar som ställer krav på bra arbetsvillkor, tydliga miljökrav och sysselsättning för arbetslösa. Uppdrag 2016 Kommunstyrelsen ges i uppdrag att kartlägga och förstärka samarbeten mellan kommuner i MalmöLundregionen. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta en ny näringslivsstrategi i samarbete med berörda aktörer. Kommunstyrelsen och berörda nämnder ges i uppdrag att utreda möjligheten att samlokalisera relevanta aktörer för att fler Malmöbor ska bli självförsörjande. Kommunstyrelsen och berörda nämnder ges i uppdrag att genomföra ett pilotprojekt där delar av kostnaderna för försörjningsstödet omvandlas till ersättningar för anställningar, delfinansierade med statligt anställningsstöd, för att öka chanserna till självförsörjning för barnfamiljer. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att, tillsammans med berörda nämnder, ta fram en plan för traineejobb och utbildningskontrakt för att förbättra unga Malmöbors matchning mot arbetsmarknaden.
3. En stad för barn och unga Alla Malmös barn har rätt till framtidstro och en bra start i livet. Kommunens verksamheter som riktar sig till barn har därför ett tydligt kompensatoriskt uppdrag. Barnets bästa ska alltid sättas i första rummet och barn ska ha möjlighet att påverka och vara delaktiga i de beslut som berör dem. Personalen i Malmö stads pedagogiska verksamheter ska ges möjlighet att utveckla bästa möjliga metoder för att se varje enskilt barn. Lärarnas utrymme för undervisning måste öka och eleverna ska mötas och utmanas i sin kunskapstörst. Barns kreativitet ska utvecklas genom god tillgång till kultur, fritid och föreningsliv. Barns möjligheter att röra sig och ta plats i det offentliga rummet ska vara utgångspunkt när staden planeras. Alla föräldrar ska känna sig trygga med att låta sina barn växa upp i Malmö. Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential. Förskole- och skolutvecklingen fortsätter med sikte på att höja skolresultaten, utjämna de sociala skillnaderna och medverka till ett långsiktigt hållbart Malmö. Det långsiktiga målet är att alla elever får en bra utbildning och möjlighet att utvecklas och klara utbildningsmålen. Riktade statsbidrag för mer personal i förskolan och lågstadiet, den särskilda satsningen på skolor med större utmaningar samt elevhälsa kompletteras med en kommunal förstärkning. Nämnderna får ansvar för att prioritera hur dessa resurser får bäst effekt. Dessutom görs en översyn av de administrativa uppgifter som åläggs skolans anställda. Vårt mål är att så fort ekonomin tillåter införa 30-timmars förskola även för barn till föräldralediga. Det ökande antalet barn ställer krav på fler nya förskolor och skolor i Malmö och vi har ambitionen att bygga dessa utan kemikalier som är skadliga för både människor och miljön. Vi tar inspiration av goda exempel där detta gjorts på ett kostnadseffektivt sätt. Med statlig medfinansiering kan satsningar göras på förbättrad ventilation och arbetsmiljö i befintliga skolbyggnader. En särskild pott avsätts kommuncentralt för att möta de ökade hyreskostnaderna för skolutbyggnaden. Detta med syfte att bygga på ett kostnadsmedvetet men också nyttooptimerande och resurseffektivt sätt för staden som helhet. Skolornas gymnastiksalar ska kunna öppnas och tillgängliggöras ytterligare för föreningsliv utanför skoltid. Därför ska förutsättningarna för en förbättrad användning av kommunala lokaler, inklusive gymnastiksalar, lämpliga för uthyrning ske. En sådan utredning ska även titta på en eventuell ändring av huvudmannaskapet av själva lokalerna.
Arbetet med att förenkla för barn att röra sig i hela staden och inte minst trygga barns skolvägar behöver prioriteras. Uppdrag 2016: Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda systemet för uthyrning av skollokaler, inklusive gymnastiksalarna. En ändring av huvudmanskapet prövas. Skolnämnderna får i uppdrag att se över de administrativa uppgifter som åläggs lärare och rektorer.
4. En öppen stad Malmö stad ska vara ett föredöme på jämställdhetsområdet och en öppen och välkomnande stad där alla människor kan känna sig trygga oavsett etnicitet, kön, sexuell läggning och könsidentitet, ålder, funktionsnedsättning eller religion. Vi ska vara en bra arbetsgivare och ge god och jämställd service till alla Malmöbor. Vi ska också utveckla vårt strategiska arbete mot rasism, fördomar och diskriminering. Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång. Öppenhet och nyfikenhet gentemot omvärlden är Malmös signum och en grundförutsättning för stadens fortsatta utveckling och attraktivitet. De senaste årens värderingsstyrda arbete för ett öppet samhälle mot rasism, HBTQ-fobi och mobbing ska fortsätta. Rasism, diskriminering och hatbrott hör inte hemma i det öppna Malmö. Därför vill vi undersöka hur Dialogforum kan stärkas och vidareutvecklas i Malmös fortsatta arbete mot rasism och diskriminering. Genom att stärka och tydliggöra dess roll har Dialogforum potentialen att bidra till både ökad kunskap och kraft i stadens fortsatta arbete för att främja ett öppet Malmö. Uppdrag 2016: Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda hur Dialogforum kan utvecklas och få en förstärkt roll i arbetet med att främja ett öppet Malmö, fritt från rasism och diskriminering.
5. En stad för alla Malmöborna ska kunna känna social och ekonomisk trygghet i vardagen. Socialtjänstens insatser ska bygga på långsiktighet, samverkan och helhetssyn, vara förebyggande och ha barnen i fokus. För den som är hemlös och behöver sociala insatser ska utgångspunkten vara att i första hand lösa den enskildes behov av bostad. Malmös äldre ska kunna påverka och ha inflytande över sin vardag och samhället. Mötet med omsorgspersonalen ska präglas av kontinuitet och kvalitet. Personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhällslivet på lika villkor för att främja hälsa och delaktighet. Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället Under året ligger fokus på att skapa förutsättningar för att stärka likvärdigheten och styra kostnadsutvecklingen i äldreomsorgen. Den fördjupade analysen av ekonomi och kvalitet inom vård och omsorg, samt analysen av stadsområdenas resursfördelningsmodell som görs enligt tidigare uppdrag, börjar få genomslag under år 2016 för att få fullt genomslag år 2017. Stadsområdena bör kunna samarbeta mer än i dag mellan förvaltningarna. Därför ges de i uppdrag att se över samarbetet på förvaltningsnivå med syfte att identifiera uppgifter som kan göras effektivare och bättre tillsammans. I regeringens förslag till statlig budget finns medel avsatt för bemanning inom vården och omsorgen. Detta ger ökade resurser till stadsområdena att använda i sina verksamheter under året. Stadens nya system med digitala lås inom hemtjänsten är i första hand en arbetsmiljöförbättring men bedöms också ge bättre tidsutnyttjande. Under året förbereds och planeras för att all vård- och omsorgspersonal inom hemtjänsten ska erbjudas arbetskläder. Kostnader väntas dock belasta stadsområdenas ekonomi först år 2017 då beslutet planeras vara i drift. Ansvaret för hemlösheten är i dag spritt på flera olika förvaltningar vilket försvårar arbetet med att minska densamma. Under året utreds möjligheten att samla ansvaret för hemlösheten. MKB är en av Sveriges största fastighetsägare och därmed den viktigaste hyresrättsaktören i Malmö och södra Sverige. Hur MKB agerar har betydelse för bostadsmarknaden i stort. Därför vill vi ge MKB i uppdrag att vidta ytterligare bostadssociala åtgärder, gärna i samarbete med andra aktörer. Arbetet ska bedrivas på ett sådant sätt att det stärker bostadsmarknaden och är förenligt med affärsmässiga principer. Handlingsplanen kring utsatta EU-medborgare är ett viktigt verktyg och ligger till grund för att
Malmö stad ska kunna möta skiftande behov på ett medmänskligt och förutsägbart sätt tillsammans med den ideella sektorn. Uppdrag 2016: Stadsområdesnämnderna ges i uppdrag att se över samarbetet på förvaltningsnivå med syfte att identifiera uppgifter som kan göras effektivare och bättre tillsammans. Översynen av avgifter fortsätter. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjligheten att samla ansvaret för hemlösheten. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ändra ägardirektiven för MKB med inriktning mot ett ökat bostadssocialt ansvar. Arbetet ska bedrivas på ett sådant sätt att det stärker bostadsmarknaden och är förenligt med affärsmässiga principer.
6. En trygg och tillgänglig stad Upplevd trygghet, utsatthet för brott och faktisk säkerhet i det offentliga rummet handlar ytterst om den enskildes tillit, förtroende, sociala förankring och delaktighet. Vi vill därför samverka brett kring de utmaningar som finns. Ungdomar i riskzon, organiserad brottslighet, kvinnofrid och våld i nära relationer, hatbrott, drogförebyggande insatser och säkerhet i trafiken och i den offentliga miljön är prioriterade områden. Malmö stads verksamheter och metoder ska anpassas så att alla kan använda sig av och delta i samhällets utbud. Malmöbor och de som besöker Malmö ska kunna känna sig trygga i den offentliga miljön. I Malmö ska alla känna sig trygga och vara säkra såväl i hemmet som i stadens offentliga rum. De senaste åren har antalet anmälda brott i Malmö sjunkit stadigt. Barnfamiljer i Malmö känner sig allt tryggare, såväl i staden som helhet som i sina närområden. Under 2016 färdigställs och presenteras Malmös fördjupade områdesbaserade trygghetsundersökning i samarbete med Malmö högskola och polisen. Resultaten ska prägla stadens fokus i det fortsatta trygghetsarbetet. Missbruk av alkohol och narkotika korrelerar ofta med våldsbrott och drabbar såväl närstående som okända. Barn och unga är särskilt utsatta. Med utgångspunkt i att skapa goda uppväxtvillkor vill vi intensifiera det förebyggande arbetet samt fokus på arbetet mot tobak, alkohol och narkotika för att göra Malmö tryggare. Malmö ska vara en trygg och säker stad där kvinnors integritet är oantastlig. Vi ser ett stort behov av insatser av både förebyggande karaktär och åtgärder för att förhindra en upprepning av våldet. De ideella kvinno- och tjejjourerna i Malmö är viktiga samarbetsparters och utgör ett gott komplement till stadens egna insatser. Det ökade statliga stödet till kvinno- och tjejjourer kommer att förstärka arbetet ytterligare. Arbetet mot våld i nära relationer intensifieras under året genom implementeringen av den nya planen för Kvinnofrid - mot våld i nära relationer. Vi vill dessutom se över att behovet av kvinnojoursplatser kan mötas även under sommaren. Uppdrag 2016: Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram en strategi för Malmö stads förebyggande arbete mot tobak, alkohol och narkotika, för att trygga barn och ungas uppväxtvillkor. Sociala resursnämnden ges i uppdrag se över att behovet av kvinnojoursplatser kan mötas även under sommaren.
7. En kreativ stad Malmö ska vara en attraktiv och framgångsrik fritids- och kulturstad. Ett varierat utbud både i kommunens regi och i föreningslivet ska erbjudas, där Malmöbor med olika bakgrund kan mötas. Med aktiviteter i hela staden ser vi fritiden och kulturen som en viktig hållbarhetsfaktor. Vi vill att barn och unga ska ha rätt att ta del av ett rikt fritids- och kulturliv samt möjlighet att skapa själva. Detta gör Malmö attraktivt för boende, besökare och företag. I Malmö ska alla kunna utvecklas och stärkas med hjälp av en meningsfull fritid och kultur. Under 2016 ska handlingsplanen för kultur implementeras, med utgångspunkt i den av kommunfullmäktige antagna kulturstrategin. Malmö Live ska fortsätta utvecklas som en viktig arena för stadens kulturverksamheter och kommunen som helhet ska bidra till att den blir en blomstrande mötesplats för såväl Malmöbor som besökare. Malmö som filmstad fortsätter att locka såväl besökare som kulturaktörer och investerare inom film. Tillsammans med Film i Skåne satsar vi på den nordiska kort- och dokumentärfilmfestivalen Nordisk Panorama. Föreningslivet är en viktig part och arena för främjande av demokratiska principer och gränsöverskridande möten. Under 2016 intensifieras arbetet med att arrangera spontanidrott och föreningsaktivitet i områden med lågt föreningsdeltagande, riktat till barn och unga. Det idéburna civilsamhället har en viktig roll att spela för Malmös fortsatta utveckling. Här kan nya och innovativa lösningar på samhällsutmaningar utvecklas och ett öppet och inkluderande Malmö främjas. Därför vill vi arbeta vidare med att ta fram en lokal överenskommelse med de idéburna organisationerna för ett partnerskap kring Malmös långsiktiga utveckling. Under året ska vi utveckla samverkan mellan Malmö stad och den idéburna sektorn i enlighet med Malmökommissionens rekommendationer. Det gör vi genom att utreda möjligheten att ingå ett Idéburet Offentligt Partnerskap med social inriktning. Barn och ungas mötesplatser prioriteras. Utöver de resurser som tillfördes 2015 inom ramen för områdesprogrammen tillförs ytterligare resurser som fördelas till stadsområdena. Uppdrag 2016: Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram en lokal överenskommelse med det idéburna civilsamhället för Malmös fortsatta utveckling.
Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjligheten att ingå ett Idéburet Offentligt Partnerskap med social inriktning.
8. En ekologiskt hållbar stad Malmö ska präglas av närhet och vara en tät och grön stad. Vi prioriterar gång-, cykel- och kollektivtrafik och har höga ambitioner för stadens miljöarbete. Den egna organisationen ska vara ett föredöme. Vi ska öka tillgängligheten, med särskilt fokus på barnen. Samordning av stadsplanering med infrastruktursatsningar ska nå ekonomiska, ekologiska och sociala mervärden och genom att bygga i kollektivtrafiknära lägen stärker vi arbetsmarknaden och motverkar segregationen. I samverkan med aktörer i byggbranschen ska vi bygga mer resurs- och kostnadseffektivt samt hitta lösningar för renovering av befintligt bostadsbestånd. MKB har här ett ledaransvar, liksom ett ansvar för att öka tempot i bostadsbyggandet. Malmö stad ska skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och fortsätta utvecklas som en attraktiv och tillgänglig stad. Malmö ska vara en hälsofrämjande och klimatsmart stad där det är enkelt att göra hållbara val. Regeringens aviserade investeringsstöd för ökat bostadsbyggande ska mötas med en lokal offensiv. Stadsbyggnadskontorets tjänst Bolotsen, som underlättar för byggherrarnas kontakt med kommunala myndigheter och att hålla byggtempot uppe, har visat sig framgångsrik och tillförs medel. Ett långsiktigt mål för bostadsbyggande ska komplettera det tidigare uppdraget till MKB från innevarande år, att färdigställa minst 500 lägenheter och påbörja projektering av minst 1000 lägenheter. Under året kommer också en ny markanvisningspolicy att implementeras som bland annat syftar till att möjliggöra en hög produktionstakt för en mångfald av bostäder samt bidra till näringslivets utveckling. För att uppnå de mål som fastställts i översiktsplanen behövs stora investeringar göras i Malmö. Utbyggnadsstrategin och handlingsplanen för miljö och klimat pekar ut riktningen, men för att garantera ett långsiktigt ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvarstagande behöver den politiska styrningen av investeringsprocessen säkras och den ekonomiska styrningen för exploateringsverksamheten förtydligas. Resurser omfördelas från gatukontoret till miljöförvaltningen för att kunna växlas upp genom extern finansiering för att möta regeringens nya klimatinvesteringsprogram, för att möjliggöra energieffektiviseringar av förskolor och skolor, stärka arbetet med hållbart resande och satsningar på textil- och matavfall. Regeringen vill göra det lönsamt att återvinna och förenkla för hushållen att källsortera genom att samla ansvaret för insamling av hushållsavfall hos kommunerna. Malmö stads olika verksamheter ska förberedas inför detta skifte.
Uppdrag 2016: MKB ges i uppdrag att färdigställa minst 500 nya lägenheter under 2016, och påbörja projektering av minst 1000 nya lägenheter. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar och MKB ta fram ett långsiktigt mål för MKB:s bostadsbyggande. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda hur investeringsprocessen långsiktigt kan säkras, samt utveckla en sammanhållen ekonomisk styrmodell för exploateringsverksamheten. Miljönämnden ges i uppdrag att i samråd med berörda aktörer söka extern finansiering för att möta regeringens nya klimatinvesteringsprogram och möjliggöra energieffektiviseringar av förskolor och skolor, stärka arbetet med hållbart resande och satsningar på textil- och matavfall.
9. En stad med bra arbetsvillkor Malmö stad ska vara en jämställd och diskrimineringsfri arbetsgivare där tillsvidareanställning och heltid ska vara norm. Med hög kompetens, bra arbetsvillkor för medarbetarna och ett gott ledarskap, som tas tillvara i en lärande organisation, skapar vi kvalitet i Malmö stads verksamheter. Vi ska ha en nära samverkan med de fackliga organisationerna. Det växande Malmö kräver långsiktiga strategier för kompetensförsörjning och arbetsmiljö. Malmö stads medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och ska med hög kompetens och kunskap möta Malmöborna. Malmös arbete går åt rätt håll när det gäller att minska andelen timmar som utförs av timavlönade medarbetare. Under året fortsätter vi ha fokus på att ge fler timavlönade medarbetare tryggare anställningsformer och öka andelen heltidstjänster. Heltidstjänster ska vara norm. Vi vill få bort de ofrivilligt delade turerna inom Malmö stad. Det har blivit vanligare att stress i arbetslivet betraktas som ett individuellt problem, trots att det i stället bör ses som ett arbetsmiljöproblem. Därför måste vi följa den ökande sjukfrånvaron och analysera vad som är de bakomliggande orsakerna och hur den kan förebyggas, inte minst i de yrken vi ser den största ökningen som till exempel barnskötare och undersköterskor. Ökat inflytande över planeringen av sitt arbete beaktas. För att säkerställa att Malmö stad har medarbetare med hög kompetens fortsätter arbetet med att utveckla och implementera ett gemensamt arbetssätt kring kompetensförsörjning för att möjliggöra en långsiktig strategi. Strategin för att uppnå önskad lönestruktur behöver utvecklas så att den stödjer såväl verksamheternas kompetensförsörjning som de personalpolitiska målsättningarna med jämställdhet i fokus. Personalomsättningen för biståndshandläggare och socialsekreterare är hög. Unga nyutbildade socialsekreterare tvingas ta stort ansvar och myndighetssektionerna har svårt att erbjuda kvalitativ introduktion. Detta ökar arbetsbelastningen på de erfarna handläggarna och risken för sämre bedömningar. Enligt planering ska det första introduktionsprogrammet starta redan hösten 2015 för biståndshandläggare som handlägger ärenden enligt SoL och/eller LSS. Vi ser ett behov att kvalitetssäkra introduktionen av nyanställda inom alla myndighetssektioner och introduktionsprogrammet bör därför spridas till fler områden. I regeringens förslag till statlig budget aviseras förslag om ett arbete med en ny styrning och ledning av offentlig verksamhet där välfärdsprofessionernas kunnande och yrkesetik ska bli vägledande. Malmö stad ska ta en aktiv del i detta nationella arbete.
Uppdrag 2016: Nämnderna ska fortsätta öka andelen heltidstjänster. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda behovet av kommuncentral funktion för att förbygga stress och hög sjukfrånvaro. Stadsområdena ges i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en plan för hur introduktionsprogrammet kan spridas till fler myndighetssektioner.