RDA-remiss från Kungliga biblioteket

RDA-remiss från Kungliga biblioteket Synpunkter från BTJ Inledning På grund av den mycket korta remisstiden har vi fokuserat på de stora förändringarna mellan RDA och KRS, samt tagit med övrigt som vi tyckt varit diskutabelt. Detaljskillnader i tillämpningar mellan folkbibliotek och forskningsbibliotek kommer att finnas kvar, men har endast undantagsvis tagits med i texten i nuläget. På sikt kommer vi att dokumentera även dessa, och om intresse finns delge Kungliga biblioteket. En sak som RDA inte kommenterar är katalogisering på olika nivåer där både KB och BTJ förmodas fortsätta med sådan hantering oavsett om alla core elements finns med. För BTJ:s del handlar det om förkortad katalogisering av skönlitteratur. Både BTJ och KB har en hel del avvikelser från RDA-reglerna. Frågan är: när följer man RDA och när blir avvikelserna så stora att man inte längre kan säga att man följer RDA? Grundtanken med RDA är att förenkla: ta det objekt du har framför dig och katalogisera det. Krångla inte till det. Katalogisatören ska själv kunna välja väg många gånger. Med detta i åtanke blir RDA:s snåriga regelverk en motsägelse. Kanske kommer vi i framtiden att nöja oss med en förenklad version av RDA? Våra kommentarer är i de flesta fall inklippta i kapiteltexterna nedan, i regel intill förslag till Librispraxis. Vi bifogar också urklipp ur Glossary:n samt en resonerande text gällande katalogisering av populärmusiken. Grundtanken är förstås att stå så nära KBS:s RDA-praxis som möjligt för att underlätta samarbete. Vi ser arbetet med RDA som en lång och föränderlig process där inget är hugget i sten, och hela bibliotekssverige hjälps åt att forma bästa möjliga bibliografiska miljö. Vi är långt ifrån klara med ett helhetssvar till KB, utan det vi nu skickar är så långt vi hunnit under denna korta tid. Med vänlig hälsning, BTJ:s katalogisatörer genom Bengt Hamedani och Marita Blomberg Maj 2016 1

Förslag till BTJ-praxis är markerat med grönt i texten nedan. Observera att RDA-texten i olika hög grad är inkluderad för sammanhangets skull. Pg a den korta remisstiden har vi inte hunnit med att vara konsekventa och långt ifrån alla RDA-kapitel är kommenterade. RDA Kapitel 1. Generella riktlinjer för att ange attribut för manifestationer och exemplar RDA 1.4 Språk och skriftart Här listas de element som ska anges på det språk och i den skriftart som är i resursen och vilka som ska anges på det språk och i den skriftart som föredras av den katalogiserande instansen. Alternativ 1: Om ett element inte kan anges i den skriftart som är i källan, ange den i en translittererad form. Valfritt tillägg: Ange ett element både i den skriftart som är i källan och i en translittererad form. Undantag: Namn, titlar och citat i anmärkningar anges på det språk och i den skriftart som är i källan. Alternativ 2: Ange namn, titlar och citat i anmärkningar i en translittererad form. BL PS: Tillämpar alternativ 1 och det valfria tillägget när det finns expertis och resursen är tillgänglig. Tillämpar alternativ 2 när det finns expertis och resursen är tillgänglig. LC PS: Element som listas i 1.4 anges generellt i icke-latinska skriftarter för språk/skriftarter som finns i MARC-8, UTF-8. På lägsta katalogiseringsnivå kan dessa dock translittereras. Alla andra språk och skriftarter translittereras enligt ALA-LC Romanization Tables: Tranlitteration Schemes for Non- Roman Scripts. D-A-CH AWR: Tillämpar alternativ 1. Tillämpar det valfria tillägget om man anger i originalskrift. Utgivningselement anges antingen i origanalskrift eller på tyska. Katalogisatören avgör. För alla andra element gäller det språk som finns i huvudtiteln om språkkunskaperna är tillräckliga, annars på tyska. Tillämpar alternativ 2. Förslag Librispraxis: Tillämpa alternativ 1 och det valfria tillägget när det finns expertis och resursen är tillgänglig. Tillämpa alternativ 2 när det finns expertis och resursen är tillgänglig. Förslag BTJ-praxis: Tillämpa alternativ 1( dock ej det valfria tillägget och undantaget) och alternativ 2. RDA 1.7 Återgivning av element så som de förekommer i källan RDA använder termerna transcribe och record i samband med registrering av attribut. När en instruktion säger transcribe betyder det att man ska återge en uppgift såsom den förekommer i källan. Record betyder att man ska återge en uppgift enligt den instruktion som ges. Det behöver inte innebära en exakt återgivning av informationen i källan. RDA 1.7.1 Generella riktlinjer för återgivning av element så som de förekommer i källan När instruktionerna i kapitel 2-4 säger att man ska återge element så som de förekommer i källan (transcription) tillämpas de generella riktlinjerna i RDA 1.7.2 1.7.9. Det gäller t.ex. stora och små bokstäver, interpunktioner, förkortningar och felaktigheter. 2

När instruktioner hänvisar till ett appendix, tillämpas tilläggsinstruktionerna där. Alternativ 1: Katalogiserande instans kan skapa egna riktlinjer. Alternativ 2: Acceptera data som skapats av annan instans eller som är hämtade från en digital informationskälla som de är. BL PS: Tillämpar inte alternativ 1, utom för äldre tryck. Tillämpar alternativ 2. LC-PCC PS: Alternativ 1: För stora och små bokstäver i element där man ska återge informationen exakt som den förekommer i källan uppmuntras katalogisatörer att följa Appendix A men det är tillåtet att ta vad man ser. För interpunktion, siffror, symboler förkortningar etc., följ anvisningarna i 1.7.3 1.7.9 och i appendix. Om information läggs till inom klammer eller om man translittererar, tillämpa katalogisatörens omdöme. Tillämpar alternativ 2. D-A-CH AWR: Tillämpar alternativ 1. Tillämpar alternativ 2. Förslag Librispraxis: Alternativ 1: För stora och små bokstäver på svenska, följ senaste upplagan av Svenska skrivregler. För resurser på övriga språk, följ RDA Appendix A. För interpunktion, siffror, symboler, förkortningar etc., följ detta dokuments praxisanvisningar, se RDA 1.7.3 1.7.9, samt appendix. Alternativ 2: Katalogiserande instans avgör. Förslag BTJ-praxis: Tillämpa alternativ 1 och alternativ 2. RDA 1.7.2 Stora och små bokstäver Tillämpa instruktionerna i Appendix A. Förslag Librispraxis: För stora och små bokstäver på svenska, följ senaste upplagan av Svenska skrivregler. För resurser på övriga språk, se RDA Appendix A. RDA 1.7.3 Interpunktion Återge generellt interpunktionen exakt som den förekommer i källan. Exempel: and then there were none Interpunktion som saknas kan läggas till om det behövs för tydligheten. 3

BTJ:s kommentar: nuvarande KRS-praxis med kommatecken vid uppräkning av likvärdiga ord i titeln kan alltså behållas. Kommentar: Regeln i RDA skiljer sig från KRS. KRS 1.1B1. Återge huvudtiteln exakt i fråga om ordalydelse, ordföljd och stavning men inte nödvändigtvis i fråga om interpunktion och bruket av versaler. Exempel: I ett obevakat ögonblick- (Titelns form i källan: I ett obevakat ögonblick ) Tre punkter ersätts med bindestreck och mellanslag. RDA 1.7.4 Diakriter Valfritt tillägg: Lägg till diakriter som inte finns i källan enligt normalt bruk för det aktuella språket. BL PS: Katalogisatörens omdöme, utom för äldre tryck. D-A-CH AWR: Tillämpar det valfria tillägget om tillräckliga kunskaper finns. Förslag Librispraxis: Tillämpa det valfria tillägget om expertis finns. KRS 1.0G. Tillägg accenter och andra diakritiska tecken, som saknas i källan, i överensstämmelse med normalt bruk i det aktuella språket. RDA 1.7.5 Symboler Ersätt symboler och andra tecken, som inte kan återges, med en beskrivning inom klammer. Gör en förklarande anmärkning om det behövs. Kommentar: RDA och KRS har samma regel. RDA 1.7.8 Förkortningar Förkorta inte ord i element där RDA anger att man ska skriva som det står i källan. Finns förkortningar i källan, återge dem. För övriga element, se RDA Appendix B. AVM: Undviker förkortningar i möjligaste mån. KRS: Bilaga B. RDA 1.7.9 Felaktigheter 4

När instruktionen säger att ett element ska återges så som det förekommer i källan (transcription) så ska man göra det även om det förekommer felaktigheter, om inte instruktionen för elementet säger något annat. Rätta felaktigheten i en anmärkning om det är viktigt för identifikation och åtkomst. Om felaktigheten finns i en titel och en korrekt form av titeln är viktig för identifikation och åtkomst, ange en korrekt form av titeln som en varianttitel. Kommentar: Här skiljer sig RDA från KRS och nuvarande praxis. AVM: Rättar den felaktiga titeln/upphovet och återger den felaktiga uppgiften i anmärkning. Verktygslådan: Citera inte stavfel. Förslag BTJ-praxis: BTJ ansluter sig till AVM:s förslag: anger korrekt stavning etc och återger felaktigheten i en anmärkning RDA 1.8 Tal angivna med siffror eller som ord RDA 1.8.1 Generella riktlinjer Här listas de element för vilka de generella riktlinjerna för tal angivna med siffror eller som ord ska tillämpas. sta numret/delen i första eller enda svit umerisk och/eller alfabetisk beteckning för första numret eller delen i svit kronologisk beteckning för sista numret eller delen i svit 5

När tal angivna med siffror eller som ord ska återges tillämpa följande riktlinjer: Alternativ: För äldre tryck, återge tal angivna med siffror eller som ord i den form de förekommer i källan i följande element: series numrering, produktionstid, utgivningstid, distributionstid och tillverkningstid. BL PS: Tillämpar alternativ. LC-PCC PS: Tillämpar alternativ. D-A-CH AWR: Tillämpar alternativ. Förslag Librispraxis: Äldre tryck (d.v.s. äldre handpresstryck, före ca 1830) omfattas inte av detta förslag till praxis. Den katalogisering av äldre tryck som bedrivs i LIBRIS samkatalog följer idag i stort sett ISBD (consolidated ed., 2011), inklusive ändringar som fortlöpande publiceras. Anvisningarna i Verktygslådan följs tills vidare. RDA 1.8.2 Siffrors form Ange siffror i den form som föredras av den katalogiserande instansen om det inte innebär att det blir otydligt. Exempel: tome 3 Numrering inom serie anges i källan som: tome III Alternativ 1: Återge siffror i den form som förekommer i källan. Exempel: tome III Numrering inom serie Alternativ 2: Återge siffror i den form som förekommer i källan. Lägg till motsvarigheten i den form som föredras av den katalogiserande instansen. Indikera att informationen tagits från en källa utanför resursen. Exempel: 6

tome III [3] Numrering inom serie anges i källan som: tome III BL PS: Tillämpar alternativ 1. Tillämpar inte alternativ 2, utom för äldre tryck vid angivande av produktionstid, utgivningstid, distributionstid och tillverkningstid. LC-PCC PS: Tillämpar alternativ 1. Tillämpar inte alternativ 2. D-A-CH AWR: Alternativ 1 tillämpas endast för äldre tryck. Tillämpa inte alternativ 2. Förslag Librispraxis: Tillämpa grundregeln. Ersätt romerska siffror med arabiska. Alternativ 2 tillämpas ej. RDA 1.8.3 Tal uttryckta som ord Ersätt tal uttryckta som ord med siffror RDA 1.9 Tidsangivelser RDA 1.9.1 Generella riktlinjer När tidsuppgift anges som den förekommer i källan, tillämpa riktlinjerna i RDA 1.8. Tillämpa riktlinjerna i 1.9.2 när tidsuppgift suppleras för följande element: -2.7.6.7 För tilläggsinstruktioner om hur man anger tidsuppgifter enligt den kristna kalendern, se Appendix H. Kommentar: Appendix H kommer att översättas till svenska. RDA 1.9.2 Tidsangivelser hämtade från en källa utanför resursen RDA 1.9.2.1 Känt år Exempel: [2003] RDA 1.9.2.2 Ett av två på varandra följande år Exempel: 7

[1971 eller 1972] RDA 1.9.2.3 Troligt år Exempel: [1969] BTJ:s kommentar: Varför inte [1969?]. Eller är det felskrivet i underlaget? RDA 1.9.2.4 Troligt tidsintervall (produktionstid, utgivningstid, distributionstid, trycktid) Om det troliga året faller inom ett visst tidsintervall, ange tidsintervallet. Skriv mellan, följt av det tidigaste året och sedan och följt av det senaste året, följt av frågetecken. Exempel: [mellan 1840 och 1849?] (Sannolikt årtionde) [mellan 1800 och 1899?] (Sannolikt århundrade) RDA 1.9.2.5 Tidigaste och/eller senaste kända datum Exempel: [ej före 21 augusti 1492] [ej efter 21 augusti 1492] [mellan 21 augusti 1899 och 2 mars 1900] KRS 1.4F7 Om varken utgivningstid, distributionstid etc. copyrightår eller tillverkningsår förekommer i objektet, anges en ungefärlig utgivningstid. Exempel: [1971 eller 1972] Ettdera året [1969?] Sannolik tid [mellan 1906 och 1912] Denna konstruktion används endast för kortare intervall än 20 år. [ca 1960] Ungefärlig tid [197-] Fastställt årtionde [197-?] Sannolikt årtionde [18--] Fastställt århundrade [18--?] Sannolikt århundrade 8

RDA 1.10 Anmärkningar RDA 1.10.2 Stora och små bokstäver Tillämpa instruktionerna om stora och små bokstäver i anmärkningar i Appendix A. Alternativ 1: Katalogiserande instans kan tillämpa egna regler för stora och små bokstäver, interpunktion, siffror, symboler, förkortningar etc. eller välja en färdig stilmanual. Alternativ 2: Ändra inte stora och små bokstäver i en anmärkning om den hämtats in automatiskt från en digital resurs. BL PS: Tillämpar inte alternativ 1 utan följer Appendix A. Tillämpar alternativ 2. LC-PCC PS: Tillämpar inte alternativ1. Tillämpar generellt alternativ 2. D-A-CH AWR: Alternativ 1: se text vid 1.7.2. För tyska gäller senaste utg. av Duden. Tillämpar inte alternativ 2. Förslag Librispraxis: Alternativ 1: Följ senaste upplagan av Svenska skrivregler. Alternativ 2: Katalogiserande instans avgör. 9

RDA kapitel 2. Att identifiera manifestationer och exemplar RDA 2.2 Källor för beskrivningen Kommentar: Generellt kan man säga att RDA:s regler för var man får hämta uppgifter är friare än de i KRS. KRS begrepp primärkälla är ersatt av föredragen källa i RDA. Den föredragna källan i RDA är fortfarande den där huvudtiteln finns men för de flesta element tillåter RDA att man hämtar information från valfri källa, dock enligt en särskild prioriteringsordning. I RDA är alltså hela resursen godkänd källa, endast information tagen utanför resursen klamras. Undantag är resurser som normalt inte innehåller identifierande information, se RDA 2.2.4. RDA 2.2.2 Föredragen källa RDA 2.2.2.2 Resurs som består av en eller flera sidor, blad, ark (eller bilder av en eller flera sidor, blad, ark) Kommentar: T.ex. en bok, ett nummer av en tidskrift, en affisch, en serie kartblad. Använd titelsidan, titelbladet, titelarket, titelkortet (eller en bild av den/det) som föredragen källa. Alternativ: Om resursen består av mikroformer eller datorbilder av en eller flera sidor, blad, ark eller kort, använd istället en för ögat läsbar etikett med titeln som föredragen källa. Etiketten måste vara permanent fastsatt på resursen. BL PS + LC/PCC: Tillämpar inte alternativet på mikroformer, bara på elektroniska resurser med direktåtkomst. D-A-CH AWR: Använd inte alternativet. Förslag Librispraxis: Katalogiserande instans avgör om alternativet ska tillämpas, t.ex. om tillgång till rätt utrustning saknas. RDA 2.2.2.4 Övriga resurser Från RDA kapitel 2. Att identifiera manifestationer och exemplar: För fysiska resurser, välj (i denna ordning): a) en text på resursen eller på en etikett som är permanent fastsatt på resursen (inte medföljande material), b) en intern källa, t.ex. en titelskärmbild, c) för en sammanfattande beskrivning, en förpackning eller medföljande material. Om ingen av dessa källor bär en titel, använd en annan del av resursen, välj i första hand en källa där informationen är formellt presenterad. Förslag Librispraxis för fonogram och multimedier (datorspel): För utgivna fonogram och multimedier (datorspel) är hela den utgivna resursen föredragen källa. Uppgifterna tas utan prioritetsordning från det ställe där de anses vara bäst, t.ex. från titelskärmbild, på- och avannonser, talad information om 10

inspelningen, etiketter, textbilaga och förpackning (kassett, omslag, box). Denna praxis bygger på internationell praxis (IASA Cataloguing Rules). Jmfr med KRS 6.01B1 och BTJ s tillämpningar där vid val av primärkälla tillämpas en tydlig prioritetsordning. BTJ:s kommentar: Ofta kan det underlätta att hela den utgivna resursen betraktas som föredragen källa (och att man slipper klamra), men det kan också skapa osäkerhet och otydlighet. Det känns tveksamt att helt slopa prioritetsordningen då den utgör ett rättesnöre som gynnar konsekvens och enhetlighet. Man kan ju dessutom använda sig av omslagstitel och ryggtitel etc. RDA 2.3 Titel Huvudtitel är obligatorisk. Andra titlar är valfria. Förslag Librispraxis: Se under respektive underelement. RDA 2.3.1.4 Att återge titlar Återge titeln som den förekommer i källan, rätta inte felaktigheter. Ange den korrekta titeln i en anmärkning. Exempel: Heirarchy in organizations Titeln felstavad, korrekt titel: Hierarchy in organizations Förslag BTJ-praxis: BTJ skriver in korrekta uppgifter i beskrivningen och lägger det felaktiga i en anmärkning. Libris anger inget förslag till praxis i denna fråga. Valfri uteslutning: Förkorta en lång titel endast om det kan göras utan att väsentlig information förloras. Använd uteslutningstecken ( ). LC-PCC PS: Generellt, förkorta aldrig en huvudtitel. BL PS: Katalogisatören avgör. D-A-CH AWR: Katalogisatören avgör. Förslag Librispraxis: Katalogisatören avgör. 11

Att välja huvudtitel RDA 2.3.2.4 Titel på mer än ett språk eller i mer än en skriftart Om innehållet i resursen är skrivet, talat eller sjunget och det i källan för huvudtiteln finns titlar på mer än ett språk eller i mer än en skriftart, välj som huvudtitel den titel som är på det språk eller i den skriftart som resursens huvudsakliga innehåll är på. Om innehållet inte är skrivet, talat eller sjunget, välj huvudtitel efter ordningen, layouten eller typografin i informationskällan. Förslag Librispraxis: Tillägg för video (DVD, Blu-ray) med språkval: Ange originaltiteln som huvudtitel. Det är vanligen titeln på det språk som talas i originalversionen, men kan också vara en titel på ett annat språk som valts av filmbolaget (det händer t ex att en svenskspråkig film får en titel på engelska). Förslag BTJ-praxis: BTJ väljer den titel som står först. RDA 2.3.2.9 Resurs som saknar samlingstitel Om man valt att göra en sammanfattande beskrivning och resursen saknar samlingstitel, ange delarnas huvudtitlar såsom de förekommer i källan för hela resursen. Exempel: En famille ; Deux amis ; et La ficelle Om källorna för de individuella delarna används som gemensam källa för hela resursen, ange delarnas huvudtitlar i den ordning de förekommer i resursen. Alternativ: Konstruera en samlingstitel enligt instruktionerna i RDA 2.3.2.11. Om så önskas, anges titlarna för de individuella delarna som huvudtitlar för relaterade manifestationer, se RDA 27.1. LC-PCC PS: Generellt, tillämpa inte alternativet. BL PS: Generellt, tillämpa inte alternativet. D-A-CH AWR: Tillämpa inte alternativet. Förslag Librispraxis: Generellt, tillämpa inte alternativet. 12

RDA 2.3.2.11 Konstruerade titlar Om resursen inte har någon titel och titel inte går att återfinna i andra källor, konstruera en kort titel som beskriver antingen: a) resursens natur (t.ex. karta, manuskript, dagbok etc.) eller b) resursens ämne (t.ex. namn på personer, institutioner, händelser etc.) eller c) en kombination av dessa Använd ett språk och en skriftart som passar innehållet i resursen, utom när instruktionen säger att man ska använda en specifik terminologi. Alternativ: Konstruera en titel på det språk eller i den skriftart som föredras av katalogiserande instans. BL PS: Tillämpar alternativet och konstruerar en titel på engelska. LC PCC PS: Tillämpar alternativet och konstruerar en titel på engelska. D-A-CH AWR: Tillämpar alternativet. Förslag Librispraxis: Tillämpa alternativet och konstruera en titel på svenska. RDA 2.3.2.12.1 Flerbandsverk En förändring i huvudtiteln hos ett flerbandsverk kräver ingen ny beskrivning. Den nya titeln anges istället i den ursprungliga beskrivningen som en senare huvudtitel om den anses viktig. Förslag Librispraxis: RDA 2.3.2.12.1 tillämpas när delarna i ett flerbandsverk katalogiserats enligt enpostmetodiken, se nedan. Förslag BTJ-praxis: BTJ fortsätter sin nuvarande praxis vad gäller flerbandsverk. 13

RDA 2.3.3 Parallelltitel Ej ett obligatoriskt element i RDA. BL PS: Obligatoriskt element. D-A-CH AWR: Obligatoriskt element. Förslag Librispraxis: Första parallelltitel i den föredragna källan är obligatorisk. Därutöver redovisas en påföljande parallelltitel på svenska. Övriga parallelltitlar är valfria. Förslag SMDB-praxis: Redovisa högst en parallelltitel. Förslag BTJ-praxis: BTJ önskar en mer generös inställning och vill ta med fler parallelltitlar eftersom det ger en ökad sökbarhet. Vi behåller nuvarande praxis. När det gäller periodika tar BTJ med parallelltitlar. Det finns då sällan fler än två titlar. RDA 2.3.4 Övrig titelinformation Ej ett obligatoriskt element i RDA. LC PS: Obligatoriskt element. BL PS: Obligatoriskt element. D-A-CH AWR: Obligatoriskt element. Förslag Librispraxis: Obligatoriskt element. RDA 2.3.4.2 Källor Till skillnad från parallelltitlar, som kan hämtas var som helst i resursen, måste övrig titelinformation hämtas från samma källa som huvudtiteln. Förslag Librispraxis för andra resurser än kartografiska och rörliga bilder: Ange övrig titelinformation från annan källa än huvudtiteln som en varianttitel. Det gäller dock endast övrig titelinformation som tillför ytterligare information och inte är reklam, slogans etc. Ange alltid källan som den hämtas från. BTJ:s kommentar: Det är olämpligt att upprepa huvudtiteln ännu en gång, och att skilja huvud- och undertitel åt eftersom de oftast har en naturlig koppling. Undantag för tidskrifter: Eftersom placeringen av uppgifter i tidskrifter ofta skiljer sig från nummer till nummer är det tillåtet att hämta övrig titelinformation från andra delar av resursen än från titelsidan, t.ex. redaktionsrutan. 14

BTJ:s kommentar: Här finns ingen direkt skillnad från BTJ:s nuvarande praxis beträffande seriella resurser. Verktygslådan: Ta bara med undertitel från omslag i beskrivningen om den tillför ytterligare information och inte är reklam, slogans etc.: Ännu restriktivare bör man vara med undertitlar från löst skyddsomslag, och då alltid med en anmärkning. Ta inte med genrebeteckningar från löst omslag (roman, thriller, dikter) i beskrivningen. BTJ:s kommentar: BTJ tar med dessa genrebeteckningar vid fullständig katalogisering. RDA 2.3.5 Parallell övrig titelinformation Ej ett obligatoriskt element i RDA. Förslag Librispraxis: Ej obligatoriskt. Förslag BTJ-praxis: BTJ anser att alla undertitlar bör vara med. RDA 2.3.6 Variantitel Ej ett obligatoriskt element i RDA. Förslag Librispraxis: Obligatoriskt element om variantitel/varianttitlar behövs för identifikation och åtkomst. RDA 2.3.8 Efterföljande huvudtitel Efterföljande titel är en huvudtitel som förekommer i ett senare nummer eller i en senare del av ett flerbandsverk eller en seriell resurs och som skiljer sig från den tidigare. Ej ett obligatoriskt element i RDA. LC-PCC PS: Obligatoriskt element (om inte alternativet tillämpas). Förslag Librispraxis: Obligatoriskt för flerbandsverk, katalogiserade enligt enpostmetodiken samt konverterade flerbandsverk med huvudpost och delposter. Obligatoriskt för tidskrifter och årsböcker (om inte alternativet tillämpas, se nedan). Ej obligatoriskt för monografiserier med huvudpost. BTJ:s kommentar: Bör anges i anmärkning. Viktigt för sökbarheten. RDA 2.3.8.3 Att ange efterföljande huvudtitel 15

För förändringar i huvudtiteln, se RDA 2.3.2.12.1 (flerbandsverk) och RDA 2.3.2.12.2 (seriella resurser). Om det sker en förändring i huvudtiteln hos ett flerbandsverk eller om det sker en mindre förändring i huvudtiteln hos en seriell resurs anges den efterföljande titeln om den är viktigt för identifikation och åtkomst. Alternativ: Om förändringarna är många, gör en generell anmärkning, se RDA 2.17.2.4. LC-PCC PS: Tillämpar alternativet. BL PS: Tillämpar alternativet. D-A-CH AWR: Tillämpar inte alternativet för flerbandsverk. Förslag Librispraxis: Tillämpa alternativet för tidskrifter och årsböcker. För monografiserier med huvudpost anges inte mindre förändringar i huvudtiteln. BTJ:s kommentar: Viktigt att ange titelförändring på delverk i form av anmärkning på huvudposten. 2.4 Upphovsuppgift Obligatoriskt element. Upphovsuppgift som hör samman med huvudtiteln är obligatorisk (om mer än en, är endast den första obligatorisk). Förslag Librispraxis: Se under respektive underelement. Förslag BTJ-praxis: BTJ instämmer med huvudregeln. KRS: På beskrivningsnivå 2-3 är första samt varje påföljande upphovsuppgift obligatorisk. Om fler än tre med samma funktion namnges, tas bara den första med. RDA 2.4.1.4 Ange upphovsuppgift Återge upphovsuppgiften exakt som den förekommer i källan, se RDA 1.7. Förkorta inte ord som inte är förkortade. Generellt ska heller inte ord utelämnas. Förslag BTJ-praxis: BTJ utesluter titulatur samt vissa funktioner som t. ex. introduction. Valfri uteslutning: Förkorta endast en upphovsuppgift om det inte medför att värdefull information förloras. BL PS: Generellt, förkorta inte upphovsuppgifter. LC-PCC PS: Generellt, förkorta inte upphovsuppgifter. D-A-CH AWR: Vid omfångsrika upphovsuppgifter kan man använda den valfria uteslutningen. Förslag Librispraxis: Generellt, förkorta inte upphovsuppgifter. Vid omfångsrika upphovsuppgifter kan man använda den valfria uteslutningen, men endast om det inte medför att värdefull information förloras. 16

Undantag: Ange redaktör för en seriell resurs om denna anses viktig för att identifiera serien, t. ex. om samma person är redaktör för serien under större delen av dess utgivningstid. BTJ:s kommentar: (BTJ använder internt huvudpost+delpost när det gäller flerbandsverk och seriella resurser). Bara om det är troligt att personen/personerna är ensamt betydelsefulla för en tidskrifts eller årsboks fortsatta utgivning anges de som upphov i huvudposten. Detta är mycket sällsynt i nuvarande praxis, men när det gäller delposter i BURK förekommer upphov/redaktörer oftare men då bara om de finns nämnda på titelsida eller motsvarande. RDA 2.4.1.5 Upphovsuppgift med fler än en namngiven person etc., med samma funktion Om det finns flera upphovsansvariga med samma funktion så kan man i RDA ange samtliga. Valfri uteslutning: Om en enskild upphovsuppgift namnger fler än tre personer, familjer/släkter eller institutioner med samma funktion, kan alla utom den första utelämnas. Indikera uteslutningen genom att summera vad som uteslutits på det språk eller i den skriftart som föredras av den katalogiserande instansen. Detta ska klamras för att visa att det är taget utanför resursen LC-PCC PS: Generellt utesluts inte namn i upphovsuppgifter. BL PS: Generellt utesluts inte namn i upphovsuppgifter om de inte är alltför omfattande. För äldre tryck tillämpas aldrig den valfria uteslutningen D-A-CH ARW: Vid omfångsrika upphovsuppgifter kan man använda den valfria uteslutningen. Förslag Librispraxis: Varje bibliotek avgör hur många upphovsmän man tar med i fält 245 #c. KB namnger upp till fem personer per upphovsuppgift. Finns det fler än fem upphovsmän per upphovsuppgift anges den först nämnda följt av [och xx andra] inom klammer. Förslag BTJ-praxis: BTJ ansluter sig tills vidare till Librispraxis (fem personer). RDA 2.4.1.8 Substantivfraser som förekommer tillsammans med en upphovsuppgift Om ordning, layout eller typografi i källan indikerar att ett substantiv eller en substantivfras är en del av upphovsuppgiften och substantivfrasen talar om vilken roll personen, familjen/släkten eller institutionen i upphovsuppgiften har, behandla den som en del av upphovsuppgiften. BTJ:s kommentar: Mindre bra om typografin avgör om något ska ses som undertitel eller höra till upphovsuppgiften. RDA 2.4.2 Upphovsuppgift kopplad till huvudtiteln Obligatoriskt element. Om en enskild upphovsuppgift namnger mer än tre personer etc., är endast den först nämnda obligatorisk. Om det finns flera upphovsuppgifter kopplade till huvudtiteln, med olika funktioner, är endast den första obligatorisk. Om inte alla upphovsuppgifter tas med, ska 17

förtur ges åt upphovsuppgifter som identifierar upphovsmän som står för det intellektuella eller konstnärliga skapandet, se nedan under RDA 2.4.2.3. BTJ:s kommentar: Vad är skillnaden mellan 2.4.2 och 2.4.1.4? RDA 2.4.2.2 Källor Ta i första hand upphovsuppgifter som hör till huvudtiteln från följande källor (angivna i prioritetsordning): a) samma källa som huvudtiteln b) annan källa i resursen c) en annan källa som specificeras i RDA 2.2.4 d.v.s. medföljande material eller källa utanför resursen. Kommentar: Enligt RDA 2.4.2 ska man, om upphovsuppgiften hämtas utanför resursen, ange detta genom att klamra den eller i en anmärkning. Av Maxwell, s.100, framgår att enligt RDA ska upphovsuppgifter som hämtats från b) eller c) redovisas i avsnittet för upphov. Förslag BTJ-praxis: Upphovsuppgift tagen utanför objektet redovisas i en anmärkning. KRS 1.1.F.2 Redovisa inte upphovsuppgifter som inte anges på ett framträdande sätt på objektet i avsnittet för titel och upphov. Om sådan uppgift är nödvändig, skall den lämnas i en anmärkning. RDA 2.4.2.3 Ange upphovsuppgifter som är kopplade till huvudtiteln Om inte alla upphovsuppgifter som uppträder i källan anges, föredra dem som identifierar de upphovsmän som står för det intellektuella eller konstnärliga skapandet. Om det är osäkert, ange den första. Gör en anmärkning om personer etc., som inte anges i upphovsuppgiften om det är viktigt för identifikation, åtkomst eller val. DACH-AWR: Finns det flera enskilda upphovsuppgifter, registrera de viktigaste. Förslag Librispraxis: Varje bibliotek avgör hur många upphovsuppgifter man vill ange. Om bara en anges, föredra den som identifierar de upphovsmän som står för det intellektuella eller konstnärliga skapandet. RDA 2.4.3 Parallell upphovsuppgift som hänför sig till huvudtiteln Ej ett obligatoriskt element i RDA. Förslag Librispraxis: Ej obligatoriskt. BTJ:s kommentar: Detta borde vara obligatoriskt. RDA 2.5 Upplageuppgift Obligatoriskt element. (Upplagebeteckning och upplagespecifika upphovsuppgifter är 18

obligatoriska. Övriga underelement är valfria.) Förslag Librispraxis: Se nedan under respektive underelement. RDA 2.5.1.2 Källor Se nedan under respektive element. RDA 2.5.1.4 Ange upplageuppgift Återge upplageuppgiften exakt som den förekommer i resursen men inte nödvändigtvis när det gäller stora och små bokstäver eller interpunktion, se RDA 1.7. Valfritt tillägg: Om en resurs saknar upplageuppgift men det är känt att betydliga ändringar från tidigare upplagor gjorts, lägg till en upplageuppgift, om det är viktigt för identifikation och åtkomst. Klamra. Exempel: [2. upplagan, delvis reviderad] BL PS: Tillämpar valfritt tillägg utom för äldre tryck. D-A-CH AWR: Tillämpar valfritt tillägg. Förslag Librispraxis: Tillämpa valfritt tillägg. Ange uppgiften inom klammer på huvudtitelns språk. Förslag BTJ-praxis: Tillämpa valfritt tillägg. Ange uppgiften inom klammer på svenska. RDA 2.5.3 Parallell upplagebeteckning Ej ett obligatoriskt element i RDA. Förslag Librispraxis: Ej obligatoriskt. RDA 2.5.4 Upplagespecifik upphovsuppgift Ej ett obligatoriskt element i RDA. Förslag Librispraxis: Ej obligatoriskt. Förslag BTJ-praxis: Bör finnas kvar alt. katalogiserande instans avgör. RDA 2.5.4.2 Källor Ta upplagespecifika upphovsuppgifter från samma källa som upplagebeteckningen. SMDB: Praxis (som följer IASA:s regler) är att man får använda vilken del man vill av hela det utgivna objektet som källa för samtliga upplageuppgifter (samma regel som för titel och upphov). RDA 2.5.5 Parallell upplagespecifik upphovsuppgift 19

Ej ett obligatoriskt element i RDA. Förslag Librispraxis: Ej obligatoriskt. RDA 2.5.7 Parallell påföljande upplagebeteckning Ej ett obligatoriskt element i RDA. Förslag Librispraxis: Ej obligatoriskt. RDA 2.5.8 Upphovsuppgifter som hänför sig till påföljande upplagebeteckning Ej ett obligatoriskt element i RDA. Förslag Librispraxis: Ej obligatoriskt. RDA 2.5.8.2 Källor Hämta upphovsuppgifter som hänför sig till påföljande upplagebeteckning från samma källa som påföljande upplageuppgift. Förslag AV-medier: Hela det utgivna objektet är föredragen källa. SMDB: Vår praxis (som följer IASA:s regler) är att man får använda vilken del man vill av hela det utgivna objektet som källa för samtliga upplageuppgifter (samma regel som för titel och upphov). RDA 2.5.9 Parallell upphovsuppgift som hänför sig till påföljande upplagebeteckning Ej ett obligatoriskt element i RDA. Förslag Librispraxis: Ej obligatoriskt. RDA 2.6 Nummerbeteckning för seriella resurser Obligatoriskt element (numerisk och/eller alfabetisk beteckning för första numret/delen i första eller enda sviten, kronologisk beteckning för första numret/delen i första eller enda sviten, numerisk och/eller alfabetisk beteckning för sista numret/delen i sista eller enda sviten, kronologisk beteckning för sista numret/delen i sista eller enda sviten). Övriga nummerbeteckningar är valfria. Förslag Librispraxis: Se under respektive underelement. Kommentar: RDA:s anvisningar skiljer sig inte så mycket från AACR2 men KRS skiljer sig mycket från AACR2. RDA ger separata instruktioner för de olika underelementen i nummerbeteckningen men säger 20

inget om hur de ska sättas ihop, varken när de står tillsammans eller på olika ställen i resursen. I MARC21 anges samtliga underelement i fält 362 #a med förstaindikator 0 (normaliserad form) eller 1 (i form av en anmärkning). Om nummerbeteckningen anges i normaliserad form ska nummerbeteckningarna för första och sista numret/delen skiljas åt med bindestreck. Då mer än ett beteckningssystem anges ska den alternativa numreringen föregås av likhetstecken. Om en nummerbeteckning består av både en numerisk och/eller alfabetisk beteckning och kronologisk beteckning ska den numeriska och/eller alfabetiska beteckningen anges först. Exempel: Vol. 1, nr 1 (juli/augusti 2005)- BTJ:s kommentar: Exemplet ovan tyder på att man i RDA ska skriva all information i en följd, och efter instruktionerna i RDA 2.6.1.4 samt allmänna reglerna i 1.8 och 1.7 här finns alltså en stor och avgörande skillnad mellan hur BTJ skriver numeriska/kronologiska beteckningar och hur RDA anser att det ska skrivas. Konkret innebär detta att det blir svårt att i många fall bestämma hur numeriska/kronologiska beteckningar ska utformas. Det är inte alltid självklart vad som ska stå först om de olika uppgifterna finns på helt olika ställen på resursen, t ex år samt siffra på ryggen eller i kolofonen, och år med månad på omslagets framsida, och kanske ett nummer på annan plats på omslagets framsida osv. RDA 2.7 Produktionsuppgift RDA 2.7.6.3 Ange produktionstid Valfritt tillägg: Om produktionstid inte angivits enligt den gregorianska eller julianska kalendern, tilläggs motsvarande tidsuppgifter enligt den gregorianska eller julianska kalendern inom klammer. BL PS: Tillämpar valfritt tillägg. LC-PCC PS: Tillämpar valfritt tillägg. 36 D-A-CH AWR: Tillämpar valfritt tillägg. Förslag Librispraxis: Tillämpa valfritt tillägg. Förslag BTJ-praxis: Tillämpade valfritt tillägg. RDA 2.8 Utgivningsuppgifter Obligatoriskt (för publicerade resurser). Utgivningsort, utgivare och utgivningstid är obligatoriskt. Utgivningsuppgifter läggs i fält 264 i MARC21 med andra indikator 1. Om uppgifterna hämtas utanför resursen ska varje underelement klamras för sig: 21

Exempel: 264 0/1 #a [Storstad] : #b [Förlaget], #c [1989] Förslag praxis film/video: Ange distributionsuppgifter i avsnittet för utgivning. I filmbranschen är distributör motsvarigheten till utgivare. SMDB: Praxis för film/video är att alltid ange distributionsuppgifter i avsnittet för utgivning. RDA 2.8.1.4 Ange utgivningsuppgifter Återge utgivningsort och namn på utgivare exakt som de förekommer i källan, se RDA 1.7. Exempel: Albert Bonniers förlag Bokförlaget Arena Ange utgivningsår som det förekommer i källan. Tillämpa de generella reglerna i RDA 1.7 och 1.8. KRS 1.4D2. Utgivarens namn anges i den kortaste form i vilken den kan förstås och identifieras internationellt. SMDB: Namn på utgivare förkortas inte, med undantag för vissa stora, kända bolag. Utelämna dock ord som AB och Ltd. BTJ:s kommentar: Förlagsuppgiften blir alltså mer utförlig jämfört med nuvarande regler, mer måste skrivas in. Den enhetlighet som nu finns vid registrering av utgivarens namn försvinner och påverkar sökmöjligheterna. Utgivareuppgift som måste klamras borde dock inte förekomma i så stor mängd. RDA 2.8.1.5.1 Flerbandsverk Ange förändringar i utgivningsort i en anmärkning om det är viktigt för identifiering och åtkomst. Om förändringen endast består i hur namnet på utgivningsorten presenteras, gör en anmärkning om det anses viktigt för identifiering. Alternativ: Om förändringarna varit många, gör en generell anmärkning, se RDA 2.17.6.5.1. BL PS: Tillämpar alternativ och gör generell anmärkning om förändringarna varit många. D-A-CH AWR: Tillämpar inte alternativet. För andra tillägget tillämpas alternativet bara i undantagsfall enligt katalogisatörens omdöme. Förslag Librispraxis: Redovisa inte växlande utgivningsort. Förslag BTJ-praxis: Redovisa växlande utgivningsort (på delpostnivå). Om uppgift om utgivare ändras (om namnet ändras eller om det blir en annan utgivare), ange 22

detta i en anmärkning om det är viktigt för identifiering och åtkomst. Om förändringen endast består i hur namnet på utgivaren presenteras, gör en anmärkning om det är viktigt för identifikation och åtkomst. Alternativ: Om förändringarna varit många, gör en generell anmärkning, se RDA 2.17.6.5.1. BL PS: Tillämpar alternativ och gör generell anmärkning om förändringarna varit många. D-A-CH AWR: Tillämpar inte alternativ. För andra tillägget tillämpas alternativet bara i undantagsfall enligt katalogisatörens omdöme. Förslag Librispraxis: Tillämpa inte alternativ. Anges första och nuvarande utgivare men inte mellanliggande utgivare. Använd förstaindikatorn för att tala om vad som är aktuell uppgift respektive vad som är historisk uppgift. BTJ:s kommentar: Ej tillämpligt för BTJ. RDA 2.8.2 Utgivningsort Obligatoriskt element (om det finns flera angivna i resursen är endast den första obligatorisk). Förslag Librispraxis: Om en utgivare har avdelningar på flera orter och dessa redovisas i resursen anges den först nämnda. Utöver det anges därpå följande ort som särskilt framhålls genom källans layout eller typografi. Om den först nämnda orten och den särskilt framhävda orten inte är svensk, anges även den första av alla därpå följande svenska orter. Om en resurs har flera utgivare återges den först nämnda utgivarens ort. Dessutom anges påföljande utgivares orter (om de avviker från den redan nämnda orten): anges även orten för den särskild framhävda utgivaren nsk men inte den först nämnda. BTJ:s kommentar: Libris föreslår att utöver den första orten ska även följande ort anges om den är framhävd, därtill även den första svenska orten om någon sådan skulle förekomma i uppräkningen. Detta är nog en för ambitiös nivå för BTJ:s del. RDA 2.8.2.3 Ange utgivningsort Valfria tillägg: BL PS: Tillämpar det andra frivilliga tillägget att lägga till namnet på ett större geografiskt område 23

efter den lokala orten om det är viktigt för identifiering och åtkomst. D-A-CH AWR: Tillämpar inte det första frivilliga tillägget. Använd det andra tillägget enligt katalogisatörens omdöme. Förslag Librispraxis: Tillämpa inte första tillägget, men det andra. Använd svensk namnform om sådan finns, annars den officiella inhemska formen. RDA 2.8.2.6 Uppgift om utgivningsort saknas i resursen Om uppgift om utgivningsort saknas i resursen, lägg till utgivningsorten eller den troliga utgivningsorten inom klammer enligt följande prioritetsordning: a) känd ort [Stockholm] b) trolig ort [Stockholm?] c) känt land, känd stat, provins etc. [Sverige] d) troligt land, känd stat, provins etc. [Sverige?] e) okänd ort [Utgivningssort okänd] LC-PCC PS: Lägg till en trolig utgivningsort hellre än att ange [Utgivningsort okänd]. SMDB: Praxis som påminner om RDA är att ange [Ort saknas]. Vid övergång till RDA ändrar vi till [Utgivningsort okänd]. Verktygslådan: Från och med oktober 2014 gör LIBRIS-biblioteken en anpassning till det nya katalogiseringsregelverket RDA. Det innebär att s.l. (sine loco) i KRS 1.4C6 och s.n. (sine nomine) i KRS 1.4D7 inte följs i de fall där utgivningsort etc. och utgivare etc. är okända. Istället anges i 260 #a [Utgivningsort okänd] och i 260 #b [utgivare okänd]. BTJ:s kommentar: Enl nuvarande BTJ-praxis anger vi känd utgivningsort utan klammer om den saknas i källorna. På svenskt material står sällan orten på titelsidan, ibland förekommer ort på versosidan. Förlagsort kan i vissa fall uttryckas som Stockholm fast förlaget i realiteten har postadress Bandhagen antar då att källans uppgift ändå måste anges. Intrycket är att utgivningsort i högre grad kommer att behöva anges inom klammer jämfört med nu. RDA 2.8.3 Parallell utgivningsort Förslag Librispraxis: Ej obligatoriskt. RDA 2.8.4 Utgivarnamn Obligatoriskt (om det finns flera angivna i resursen är endast den första obligatorisk). Förslag Librispraxis: Om en resurs har flera utgivare anges den först nämnda. Dessutom anges 24

påföljande utgivare när: Förslag SMDB: Ange varje påföljande utgivare på nivå 2-3, på nivå 1 anges inte utgivare. Förslag BTJ-praxis: Om en resurs har flera utgivare anges den först nämnda. KRS 1.4D5. På nivå 1 och 2 tilläggs namnet på följande utgivare etc. och deras orter (om de avviker från den redan nämnda orten) i några fall: när den först nämnda och följande är förenade till en enda uppgift, när den först nämnda är en rättighetsinnehavare eller distributör etc. och ett förlag nämns efter, när en följande institution klart framhävs som huvudutgivare etc. genom layout eller typografi, när den följande utgivaren etc. är svensk men inte den först nämnda. *Om det i objekt anges två eller flera standardnummer tillhörande i objektet angivna utgivare, distributörer etc., återges, om så önskas, samtliga utgivare, distributörer etc. i den ordning de står i objektet. *Nationalbibliografisk nivå: Om det i en resurs anges två eller flera utgivningsorter och/eller två eller flera utgivare etc., redovisas samtliga svenska orter respektive utgivare. Anges såväl utländska som svenska orter/utgivare, följs huvudregeln för de utländska orterna/utgivarna. RDA 2.8.4.2 Källor Ta i första hand utgivarens namn från samma källa som huvudtiteln. OK! Förslag AV-medier: Hela det utgivna objektet är föredragen källa. SMDB: Vår praxis (som följer IASA:s regler) är att man får använda vilken del man vill av hela det utgivna objektet som källa. Förslag BTJ-praxis: BTJ ansluter sig till huvudregeln. RDA 2.8.4.3 Ange utgivares namn Valfri uteslutning: Uteslut hierarkiska nivåer i en utgivares organisation om de inte är nödvändiga för att identifiera utgivaren. Använd inte uteslutningstecken. BL PS: Tillämpar inte den valfria uteslutningen. LC-PCC PS: Tillämpar generellt inte den valfria uteslutningen. D-A-CH AWR: Tillämpar den valfria uteslutningen enligt katalogisatörens omdöme. Förslag Librispraxis: Generellt, tillämpa inte den valfria uteslutningen. Förslag film/video: Ange distributörens namn i stället för utgivarens namn. 25

Förslag utgivna fonogram: Ange skivmärke som utgivare, som man alltid gjort enl. AACR2. Förslag BTJ-praxis: BTJ väljer att inte tillämpa den valfria uteslutningen. RDA 2.8.4.4 Uppgift om funktion Återge ord eller fras som anger en persons, familjs/släkts eller institutions funktion (om annan än enbart publicering). Valfritt tillägg: Om funktionen hos en person, familj/släkt eller institution som anges i underelementet för utgivare är oklar, lägg till en term som anger funktionen. Klamra. BL PS: Tillämpar inte det valfria tillägget. LC-PCC PS: Tillämpar generellt inte alternativet om det inte behövs en mer specifik funktionsuppgift än den som redan angetts i fält #264, andra indikatorn. D-A-CH AWR: Tillämpa inte det valfria tillägget. Förslag Librispraxis: Tillämpa generellt inte alternativet om det inte behövs en mer specifik funktionsuppgift än den som redan angetts i fält #264, andra indikatorn. RDA 2.8.4.7 Utgivare okänd Om ingen utgivare anges i resursen och uppgiften inte kan hämtas i någon annan källa anges [utgivare okänd]. Verktygslådan: Från och med oktober 2014 gör LIBRIS-biblioteken en anpassning till det nya katalogiseringsregelverket RDA. Det innebär att s.l. (sine loco) i KRS 1.4C6 och s.n. (sine nomine) i KRS 1.4D7 inte följs i de fall där utgivningsort etc. och utgivare etc. är okända. Istället anges i 260 #a [Utgivningsort okänd] och i 260 #b [utgivare okänd]. SMDB: Praxis som påminner om RDA är att ange [Utgivare saknas]. RDA 2.8.5 Parallellt utgivarnamn Förslag Librispraxis: Ej obligatoriskt. RDA 2.8.6.2 Källor Ta i första hand utgivningstid från samma källa som huvudtiteln. Förslag AV-medier: Hela det utgivna objektet är föredragen källa. Beslut: SMDB: Vår praxis (som följer IASA:s regler) är att man får använda vilken del man vill av hela det 26

utgivna objektet som källa. BTJ:s kommentar: Inte alltid (t.o.m. sällsynt) som utgivningstid står på titelsidan. Konsekevensen blir att uppgiften måste klamras. RDA 2.8.6.3 Ange utgivningstid Valfritt tillägg: Om utgivningstid inte angivits enligt den gregorianska eller julianska kalendern, tilläggs motsvarande tidsuppgifter enligt den gregorianska eller juliansk kalendern inom klammer. BL PS: Tillämpar valfritt tillägg. LC-PCC PS: Tillämpar valfritt tillägg. D-A-CH AWR: Tillämpar valfritt tillägg. Förslag Librispraxis: Tillämpa valfritt tillägg. RDA 2.8.6.6 Utgivningstid kan ej identifieras - monografisk resurs Om utgivningstiden för en monografisk resurs inte kan identifieras, lägg till en utgivningstid eller en ungefärlig utgivningstid. Tillämpa instruktionerna i RDA 1.9.2. Om ingen ungefärlig utgivningstid kan anges, ange [utgivningstid okänd]. Förslag Librispraxis: Om utgivningstid inte kan identifieras, ange i första hand tillverkningstid som utgivningstid, i andra hand copyrightår, i tredje hand distributionstid. Klamra. Ange även tillverkningstid/copyrightår/distributionstid i elementet för tillverkningstid/copyrightår/distributionstid. Om varken utgivningstid, tillverkningstid, copyrightår eller distributionstid kan identifieras, ange en ungefärlig utgivningstid enligt instruktionerna i RDA 1.9.2. Ange i sista hand [utgivningstid okänd]. BTJ:s kommentar: Fokus är alltså på utgivningsåret, saknas utgivningsår måste årtal klamras. Libris föreslår att man i brist på utgivningsår i första hand anger tryckåret, i andra hand cop.år, i båda fallen inom klammer. På svenskt material är det vanligast att det år som anges i publikationen är tryckåret vilket då kommer att medföra många klamrade utgivningsår med RDA. RDA 2.10 Tillverkningsuppgifter RDA 2.10.6.3 Ange tillverkningstid Valfritt tillägg: Om tillverkningstid inte angivits enligt den gregorianska eller julianska kalendern, tilläggs motsvarande tidsuppgifter enligt den gregorianska eller julianska kalendern inom klammer. BL PS: Tillämpar valfritt tillägg. LC-PCC PS: Tillämpar valfritt tillägg. 27

Förslag Librispraxis: Tillämpa det valfria tillägget. RDA 2.11 Copyrightår RDA 2.11.1.3 Ange copyrightår Copyrightår ska föregås av symbolen eller fonogramsymbolen. Om symbolen inte kan återges ska datumet föregås av copyright eller phonogram copyright. Exempel: 2002 copyright 2002 phonogram copyright 1993 Valfritt tillägg: Om copyrightår inte angivits enligt den gregorianska eller julianska kalendern, tilläggs motsvarande tidsuppgifter enligt den gregorianska eller juliansk kalendern inom klammer. Om resursen har flera copyrightår som hänför sig till en enskild aspekt (t.ex. text, ljud eller grafik), ange endast det senare året. Valfritt tillägg: Ange de andra copyrightåren i en anmärkning eller som copyrightår för relaterade manifestationer (se 27.1) BL PS: Tillämpar det första valfria tillägget och det andra om det finns andra copyrightår som skiljer sig från utgivningstid (såvida de inte är för många). LC-PCC PS: Tillämpar det första valfria tillägget. Ange sammanhörande datum enligt den gregorianska eller julianska kalendern. D-A-CH AWR: (Tyskarna har mellanslag mellan copyrightsymbol och år.) Tillämpar första valfria tillägget. Tillämpar ej andra valfria tillägget men för musikresurser enligt katalogisatörens bedömning. Förslag Librispraxis: Tillämpa det första valfria tillägget, det andra enligt katalogisatörens omdöme. RDA 2.12 Serieuppgift RDA 2.12.5 Parallell övrig titelinformation för serie Ej obligatoriskt element i RDA. Förslag Librispraxis: Ej obligatoriskt. RDA 2.12.6 Upphovsuppgift kopplad till serie 28

Ej obligatoriskt element i RDA. Förslag Librispraxis: Obligatoriskt för serier utan huvudpost om den behövs för seriens identifikation. RDA 2.12.6 Parallell upphovsuppgift som hänför sig till serie Ej obligatoriskt element i RDA. Förslag Librispraxis: Ej obligatoriskt. RDA 2.12.8.3 Ange series ISSN Valfri uteslutning: Om underseriens ISSN finns i källan, uteslut huvudseriens ISSN. BL PS: Tillämpar inte. LC-PCC PS: Tillämpar inte. D-A-CH AWR: Tillämpar inte den valfria uteslutningen. Förslag Librispraxis: Tillämpa inte. RDA 2.12.9 Numrering inom serie Obligatoriskt element. RDA 2.12.9.2 Källor Hämta i första hand uppgifter om numrering från seriens titelsida. BTJ:s kommentar: Här finns instruktioner för serier om vilken källa som ska användas (seriens titelsida) men det är otydligare i fallet tidskrifter där numreringen kan finnas på omslagets framsida, ryggen, redaktionsrutan eller till och med annan plats ibland i olika varianter samtidigt. Det är önskvärt att skapa någon form av regler liknande nuvarande praxis kring hur man väljer element och i vilken ordning de ska sättas samman om man hittar olika uppgifter på olika ställen, tex på omslag, rygg, kolofon. RDA 2.12.9.3 Ange numrering inom serie Återge numreringen exakt som den förekommer i källan. Tillämpa de generella riktlinjerna i 1.7 och 1.8. Exempel: no. 1 29

För termer som är en del av seriens numrering, tillämpa riktlinjerna för stora och små bokstäver för det språk som termen är på, se appendix A. Återge andra ord och alfabetiska beteckningar som är en del av numreringen så som de ser ut i resursen. Exempel: set 1 reel A-4 Bd. 8 Kommentar: Här skiljer sig RDA och AACR2 från KRS och nuvarande LIBRIS-praxis genom att termer som är en del av seriens numrering alltid ska anges. *KRS 1.6.G1. Ange objektets numrering inom serien med delnummer. Delord används endast när det behövs för identifikation såsom vid kronologisk svitbeteckning. Använd förkortningar enligt Bilaga B Exempel: Beatrix Potter jigsaws puzzles ; 1 AACR2 1.6.G1. Give the numbering of the item within the series in the terms given in the item. Use abbreviations as instructed in appendix B and numerals as instructed in appendix C. Exempel: Beatrix Potter jigsaw puzzles ; no. 1 SMDB: Följer KRS. Förslag BTJ-praxis: Vill fortsätta följa KRS i detta fallet. Katalogposten blir tydligare och översiktligare om endast numret anges. Informationsvärdet i no/number, etc är försumbart RDA 2.12.9.3. Om numreringen i källan är felaktig, återge den som den förekommeri källan. Ange den korrekta numreringen i en anmärkning. Exempel: Bd. 24 Nummerbeteckningen skall vara: Bd. 25 Kommentar: Här skiljer sig RDA från KRS och nuvarande LIBRIS-praxis. BTJ:s kommentar: Katalogposten riskerar att bli klumpig med ett anmärkningsfält samt otydligt och missvisande att den felaktiga nummerbeteckningen är väl framhävd RDA 2.12.11 Parallelltitel för underserie 30