ENERGI 2020 ENERGIPLAN FÖR REGION GOTLAND - REMISSVERSION Remissversion av Energi 2020 - energiplan för Region Gotland Godkänd för remiss av Regionstyrelsen
Energiplan för Region Gotland - förord Förordet i den slutliga versionen skrivs senare av regionstyrelsens ordförande. Citat nedan påminner om att energifrågorna måste hanteras på internationell nivå, men det samlade utfallet är resultatet av en mängd beslut och händelser på nationell, regional och individuell nivå. Energiläget år 2011 sammanfattades av Internationella Energibyrån, IEA: Om vi inte lyckas med en mycket snabb undanmanöver, så hamnar vi i det läge som vi försöker att styra bort ifrån. Ändå har världssamfundets klimatmöten inte gett de resultat som behövs i form av internationella överenskommelser för att begränsa klimatförändringarna. Enligt IEA finns nästan inga tecken som tyder på att det absolut nödvändiga trendbrottet för världens energianvändning verkligen är på gång. Primärenergianvändningen i världen ökade med anmärkningsvärda fem procent under 2010, vilket ledde till att koldioxidutsläppen nådde nya högstanivåer. IEA påpekar också att händelser som kärnkraftsolyckan i Fukushima Daiichi och oroligheter bland annat i Mellanöstern och Nordafrika skapar tvivel på tillförlitligheten i energileveranserna. Samtidigt leder oro för tillståndet hos statsfinanserna uppmärksamheten hos världens regeringar bort från energipolitiken och begränsar dessutom deras handlingsutrymme. I november 2012 publicerade Världsbankens sitt fyragraders-scenario Skruva ner värmen motiv till att en 4ºC varmare värld måste förhindras, en rapport som Potsdam-institutet för klimatforskning och klimatanalys producerat i samverkan med Världsbankens globala expertteam för anpassning till klimatförändringarna. Rapporten belyser, med stöd i dagens kunskap om klimat och ekosystem, de kraftigt försämrade förutsättningar ifråga om försörjning med livsmedel och vatten, hälsa och säker livsmiljö som det globala samhället står inför när jordens ekosystem ställer om till ett fyra grader varmare klimat. Detta är vad klimatforskarna förutspår innan slutet av detta sekel, om inte snabba och nödvändiga policybeslut fattas i världen. Världsbanken hoppas att rapporten väcker insikter och säger sig vara ledande förespråkare för ambitiösa klimatåtgärder; inte enbart av moraliskt tvingande skäl utan också för att de behövs av ekonomiska skäl. Rapporten påpekar att uppvärmningen med fyra grader ännu kan undvikas, det finns flera studier som visar på tekniskt genomförbara och ekonomiskt bärkraftiga sätt att minska klimatpåverkan och huvudsyftet med rapporten är att understryka vikten av mycket snabba beslut och åtgärder. Om inte ens de beslut som redan fattats står fast, utan dagens utvecklingstendens fortgår, så kommer 4ºC- scenariot sannolikt att bli verklighet redan 2060. Men trots världssamfundets intentioner att begränsa klimatförändringarna till högst två grader, kommer de åtgärder som hittills beslutats, enligt forskarna bara att begränsa temperaturökningen till 3,5-4ºC. Det scenariot är förödande: Kustnära befolkningscentra och världens låglänta nationer drabbas hårt. Livsmedelsproduktionen i världen blir osäkrare, med ökad risk för svält och undernäring som följd. Många redan torra områden blir torrare och våta områden blir våtare. Svåra värmeböljor, kraftigare tropiska cykloner och irreversibla förluster av biologisk mångfald är andra delar av ett varmare scenario. Jordens medelklimat är nu 0,8 ºC varmare än under förindustriell tid. Det låter inte mycket, men effekterna syns; en fyra grader varmare värld är så annorlunda än den värld vi känner idag, att bristen på åtgärder för att begränsa klimatförändringarna inte bara ställer välfärd utom räckhåll för miljontals människor i världens utvecklingsländer, utan också hotar att orsaka tillbakagång av att flera årtiondens utveckling runtom i världen. Rapporten slår fast att alla regioner påverkas av klimatförändringarna. Fördelningen av hur världens energiresurser används sätter mycket av ojämlikheterna i världen på sin spets. Ökat välstånd ökar också de klimatpåverkande utsläppen och de som drabbas hårdast av klimatförändringarna är sällan de som har varit med och orsakat dem. Kapitel: Energiplan för Region Gotland - förord 1
Innehåll Energiplan för Region Gotland - förord... 1 Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 1. Inledning... 4 1.1 Syfte och avgränsningar... 4 1.2 Lokal och regional energiplanering... 6 2. Energianvändningen år 2020... 8 2.1 Målsättningar i Sverige och inom EU... 8 2.2 Planens målbild för energisystemet på Gotland år 2020... 9 2.3 Framgångsfaktorer och styrtal för energiplanen till år 2020... 10 2.4 Energistrategi till år 2020 vägval för att nå målen... 13 2.5 Aktiviteter för att nå målen till 2020... 14 2.6 Utveckling av energitillförseln till Gotland 1990-2010... 16 3. Omställning till förnybar energi på Gotland... 19 3.1 Biobränsle från skogen... 19 3.2 Strategisk satsning på biogas... 20 3.3 Utbyggnad av vindkraft... 23 3.4 Effektivare transporter... 24 4. Säkerhet i energitillförseln till Gotland... 25 4.1Eltillförselns tillförlitlighet... 25 4.2 Beredskap för att undvika och åtgärda störningar i energidistributionen... 26 5. Ansvar för energiomställningen... 29 5.1 Energifrågorna finns i alla delar av samhället... 29 5.2 Regionens olika ansvarsområden i energifrågor... 30 6. Framtidsscenarier... 38 7. Påbörjad energiomställning... 42 7.1 Minskad klimatpåverkan från energianvändningen... 42 7.2 Näringslivets roll i energiomställningen... 44 7.3 Smart Grid Gotland... 48 7.4 Arbete i nätverk, partnerskap och projekt... 49 8. Energianvändningens inverkan på miljön, hälsan och andra resurser... 50 8.1 Miljöeffekter av energianvändningen... 50 8.2 Hälsoeffekter av klimatförändringar/energianvändningen... 53 8.3 Resurseffektiv energianvändning?... 54 8.4 Allmänhetens engagemang i energiplanen... 55 9.Referenser, tabeller:... 55 Kapitel: Innehåll 2
Sammanfattning Region Gotland har antagit utmaningen att åstadkomma en hållbar energitillförsel till år 2025: - Energiförsörjningen ska vara klimatneutral och kännetecknas av högsta möjliga effektivitet och hushållning. Energianvändningen på Gotland ska baseras på en hög andel från lokala förnybara energislag och bidra till näringslivets utveckling och tillväxt. (Vision 2025, regionalt utvecklingsprogram, 2008). Redan i Ekoprogram för Gotland, (miljöstrategi, 1996) sattes målet att göra Gotland till ett ekologiskt hållbart samhälle till år 2025. Målet omfattar många miljöaspekter energi, resurser, lantbruk, avfall, strålning, etc. Att utveckla lösningar för hållbar energianvändning är en av de strategier som fått särskilt genomslag de senaste åren. Mellan åren 1990 och 2010 har CO 2 -utsläppen från fossila bränslen på Gotland till transporter och värme (exkl. värmeproduktion i öns kalksten- och cementindustri som omfattas av ETS 1 ) minskat med 35 procent, främst tack vare utfasningen av oljeeldning för uppvärmning. Oljan har i hög grad ersatts av biobränsle, särskilt i fjärrvärmen. En ökad aktivitet i skogsbruket tillsammans med teknisk utveckling av värmesystem för biobränsle har lett till att lokalt biobränsle svarar för större delen av bränslebehovet till uppvärmning av byggnader. För enskild uppvärmning har byte från oljeeldning till bergvärme, eller olika värmepumpar också bidragit till minskat beroende av olja och el. Teknisk utveckling har lett till ökad energieffektivitet, men samtidigt har genomsnittet per person, både för uppvärmda ytor inomhus och transportsträckor, ökat på Gotland. Antalet elkunder på Gotland har ökat och elen har fått allt vidare användningsområde, vilket i sin tur ställer högre krav på elens kvalitet och elnätets tillförlitlighet. Trots det är elkonsumtionen i hushåll, service och småföretag totalt ungefär lika stor nu som under tidigt 1990-tal. För närvarande, 2012, täcks cirka 40 procent av eltillförseln till Gotland av lokalt producerad vindkraft, resten utgörs av den svenska normalmixen, mest kärnkraft och vattenkraft. Transporterna står för 85 procent av de återstående CO 2 -utsläppen på Gotland från den samlade energianvändningen i bostäder, småföretag och transporter; NETS 2, 3, dvs utom energiintensiva företag. Fortsatta aktiviteter i regionen för ökad energieffektivitet i byggnader, energieffektiv offentlig upphandling, kampanjer och energirådgivning kommer att genomföras 2011 2015 parallellt med aktiviteter som är viktiga för öns energiomställning. Exempel på åtgärder som kan stödjas av regionen är: Beslut om att ställa om transporter till andra drivmedel, ökad energieffektiviteten inom industri och serviceföretag samt beslut om att bygga ny vindkraft. Under 2012 nådde vindkraftsutbyggnaden det nuvarande elnätets tak på 195 MW ansluten effekt. Inte förrän en ny sjökabel är på väg att sättas i drift kommer nästa fas av vindkraftsutbyggnaden på Gotland, år 2016-2020. Enligt planerna kommer omkring 1000 MW att byggas på Gotland. Tanken är att i framtiden ska export av vindkraft balansera resterande användning av fossila bränslen för transporter och industriprocesser på Gotland. Lokalt biobränsle med tillskott från geotermisk värme, solenergi och återvinning av överskottsvärme kommer att räcka till för värmebehovet och en stor del av vägtransporterna. Både vindkraft och bioenergi kommer att bidra till utveckling och hållbarhet i lokalt näringsliv. Men lokal utveckling och tillväxt är också beroende av goda kommunikationer. Inga större tekniksprång inom vägtransportsektorn på Gotland förväntas t o m 2020. Den största utmaningen inom energisektorn de närmsta åren är att möta fortsatta krav på ökad mobilitet och kommunikation och samtidigt lyckas minska utsläppen från transporterna. Helsidesbild ska ev. in här för bättre siddisponering, men av utrymmesskäl görs detta inte i remissversionen 1 ETS står för Emission Trade Scheme, dvs. EU:s system för tilldelning och begränsning av utsläppsrätter för klimatgaser. Energiintensiv industri som t ex kalkstens- och cementindustrin på Gotland ingår i ETS 2 NETS, Non-ETS, betecknar all energianvändning som inte ingår i ETS 3 Gäller utsläpp av fossilt kol orsakad av energianvändning, inte de totala utsläppen av klimatgaser Kapitel: Sammanfattning 3
1. Inledning Energiplanen för Region Gotland grundas på visionsmålet 4 att energianvändningen på Gotland kan ställas om och bidra till både socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling av hela Gotland och på regionens egna ambitioner och mål för ekologiskt hållbar utveckling, där energianvändningen är en viktig del. Energiplanen samverkar med regionalt utvecklingsprogram, översiktsplan, miljöprogram, biogasstrategi, transport- och avfallsplanering. Energiplanens horisont till år 2020 är vald med hänsyn till EU:s 20-20-20 mål för förnybar energi, utsläpp av klimatgaser och effektiv energianvändning. Energiplanen koncentreras på dessa områden och ska innehålla mål både för egna verksamheter och för regionen som geografiskt område samt uppfylla lagen om kommunal energiplanering, till exempel genom beskrivning av regionens planering och åtgärder för att klara energiförsörjningen även i krislägen. Regionen har åtaganden inom flera projekt; Energimyndighetens energieffektiviseringsprojekt för kommuner och landsting som rör energieffektivisering för transporter, el och värme i egna verksamheter samt åtaganden i EU-projekt för utveckling av energianvändningens effektivitet och minskad klimatpåverkan för hela regionen. Dessa åtaganden innebär att energiplanen ska innehålla beslutade åtgärder och kvantifierade mål för minskade CO 2 -utsläpp dels till år 2014/15 och dels till år 2020, såväl för hela Gotland som inom regionens egna verksamheter. 1.1 Syfte och avgränsningar Syftet med energiplanen är att få en gemensam inriktning, antagna mål och beslutade åtgärder för energianvändningen i de verksamheter som regionen råder över direkt och indirekt, så att regionens övergripande mål för energianvändning och energiomställning uppnås. Årliga uppföljningar av energiplanen ska både visa hur utvecklingen av energianvändningen på hela Gotland bidrar till minskad klimatpåverkan och i vilken takt planens olika målsättningar uppnås genom egna åtgärder i Region Gotlands verksamheter. Planens mål, åtgärder och uppföljning avgränsas till energianvändningen på Gotland och energitillförseln till Gotland. Hur mycket energi som används på andra håll i världen för att producera varor och tjänster som konsumeras på Gotland syns inte i energistatistik och uppföljning. Därför finns den inte med i energiplanens mål och uppföljning, trots att det vore ett önskvärt mått. Mål och åtgärder avgränsas i stort sett till energi- och klimatpolitikens områden. I arbetet med färdplaner enligt EU:s intentioner för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 bidrar energiplanen på de viktigaste områdena, men utöver dessa behöver färdplanen till år 2050 innehålla andra insatser på fler områden som näringslivsutveckling, kommunikationer, livsmedelsförsörjning och markanvändning, med målet att skapa förutsättningar för att klimatpåverkande utsläpp inom EU till år 2050 minskas med 80 95 procent, jämfört med år 1990. Utvecklingen för Gotland som region är helt beroende av goda kommunikationer. Tillgång till transporter är en avgörande del i Gotlands försörjning. Bränslen framför allt till färjetrafiken svarar för en betydande del av energianvändningen, men i de fall flyg- och färjetrafikens bränslen ingår i planens målsättningar så redovisas det i varje enskilt fall, eftersom energibehov till transporter mellan regioner, t ex flyg och sjöfart, inte ingår bland de energidata som redovisas i statistik över regional energianvändning. Nationell utsläppsstatistik däremot, fördelas regionalt efter ett uppifrån och ner- perspektiv. Det 4 Målet i Vision 2025 bygger på utredningar t ex i EU-projektet 100 REN isles, Energibyrån Gotland år 2000 Kapitel: 1. Inledning 4
medför att alla utsläpp som hänförs till regionerna, inte har direkt ursprung i verksamheter där utan till exempel kan orsakas av förbipasserande transporter. För Gotlands hela område, där stora ytor till havs ingår blir detta särskilt tydligt. Kartan ovan, från Naturvårdsverkets databas över utsläpp till luft, visar hur koldioxidutsläpp i nationell rapportering, såväl punktutsläpp som diffusa utsläpp, fördelar sig över Gotland. Transportstråk både på land och till havs syns tydligt. För lokal och regional energiplanering blir ett nedifrån och upp- perspektiv på energianvändningen, baserad på uppgifter om lokal energitillförsel mer användbar, eftersom den i större omfattning påverkas av beslut på lokal och regional nivå. Kapitel: 1. Inledning 5
1.2 Lokal och regional energiplanering 1.2.1 Länsstyrelsens energiplanering Länsstyrelsen ansvarar för att koordinera och implementera nationella beslut som rör Gotland, så som regionaliseringen av den nationella energistrategin och de nationella miljökvalitetsmålen. Länets och regionens energiplanering samverkar och kompletterar varandra eftersom Gotland är ett eget län, med samma geografiska indelning som regionen. Länsstyrelsernas roll är att stödja förnybar energi och energieffektivitet i enlighet med nationella mål och planer samtidigt som andra nationella intressen ska beaktas. Länsstyrelserna har i uppdrag att ta fram regionala energistrategier, till stora delar inom samma områden som innefattas av lagen om kommunal energiplanering. Länsstyrelserna ska dessutom stödja den kommunala nivån med faktaunderlag samt granska kommunernas energiplaner. Klimatpåverkande utsläpp till luft i Gotlands län 1990-2010, angivet som CO 2 -ekvivalenter Utsläppskälla År 1990 År 2000 År 2005 År 2010 diff.kton/år 1990-2010 Energiförsörjn. inkl. industri 871 742 726 638-233 Processutsläpp, kalkindustri 1 106 1 2946 1 1 361 +256 Övrigt, inkl transporter 547 547 91 550 +3 Totalt kton CO 2 -ekv/år 2 524 2 584 2 611 2 549 25 Tabellen visar att processutsläppen inom kalkindustrin på Gotland, genom högre årlig produktion har ökat mer än de utsläppsminskningar som åstadkommits genom bl a energiomställning under samma tid. Källa: Länsrapport Gotland, nationell emissionsdatabas för utsläpp till luft. Omkring 70 procent av de klimatpåverkande utsläppen i Gotlands län härrör från öns ETS 5 - industrier. 1.2.2 Regionens energiplanering Region Gotlands energiplan följer 3 lagen (1977: 439) om kommunal energiplanering. Enligt denna skall varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi, bland annat med mål och åtgärder för att klara energiförsörjningen även i krislägen. Samverkansmöjligheter med energiintensiva företag inom regionens gränser skall analyseras och tas tillvara. Företagen är skyldiga att medverka. Lagstiftningen kom till i spåren av oljekrisen på 1970- talet, när trygg energiförsörjning var den största energiutmaningen. Numera är mål och åtgärder för begränsad klimatpåverkan, effektivare energianvändning och hållbara transporter ofta huvudsyftet med kommunala och regionala energiplaner, trots att i dessa delar är energiplaneringen i stort sett frivillig för kommuner och regioner. Region Gotlands energiplan ska innehålla mål både för egna verksamheter och för regionen som geografiskt område. De etappmål och preciseringar inom de nationella miljökvalitetsmålen som på regional nivå berör energiområdet ingår i energiplanens mål och ansvarsområden. Strukturen i energianvändningen på Gotland blir tydligast genom att visa utveckling och mål för energianvändningen på Gotland både med och utan öns ETS- industrier med deras exportberoende produktion. Energiplanen för Region Gotland, Energi 2020, visar översiktligt hur energisituationen på Gotland utvecklats från 1990 till år 2010 och sätter mål fram till år 2020. EU:s så kallade 20-20-20- mål för 5 ETS står för Emission Trade Scheme, dvs EU:s system för tilldelning och begränsning av utsläppsrätter för klimatgaser. Energiintensiv industri som t ex kalkstens- och cementindustrin på Gotland ingår i ETS. Kapitel: 1. Inledning 6
högre andel förnybar energi, minskade utsläpp av klimatgaser och effektivare energianvändning gäller utvecklingen för 1990 2020, varför hela det tidsspannet visas i några av planens tabeller. Energiplanen ska också vara en bra grund för energiåtgärder och projekt på Gotland och redovisa åtgärder som uppfyller åtaganden inom EU-projekten Islepact och Covenence of Mayors. EUprojektens åtgärdsplan en Island s Sustainable Energy Action Plan (ISEAP) 6 utgör större delen av energiplanens åtgärdsdel. Den innefattar åtgärder både inom regionens egna verksamheter och hos andra aktörer. Åtgärder som ger energieffektiviseringar i Region Gotlands egna verksamheter rapporteras också till Energimyndigheten, i ett projekt för energieffektivisering 2011-2014. Med egna mål och åtgärder, tillsammans med andra aktörer på Gotland och tillsammans med andra regioner som anslutit sig till Covenanct of Mayors eller Pact of Isles, vill Region Gotland visa att en miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling till år 2020 når längre än EU:s 20-20-20 mål på energiområdet. För Gotlands del är målet 45 procent minskning från år 1990 till år 2020 av koldioxidutsläpp från fossila bränslen i energiförsörjningen på Gotland, utom industribränslen inom sten- och kalkindustrin. Förutsättningarna för att nå målet beror i hög grad av hur transportsektorns energianvändning utvecklas. Med sten- och kalkindustrin inkluderad, är målet för minskat beroende av fossila bränslen till år 2020 att högst 50 procent av öns totala energiförsörjning kommer från fossila bränslen; fördelat som cirka 60 procent fossila bränslen totalt inom kalkstens- och cementindustrin och under 30 procent i samhället i övrigt. Med insatser för energieffektivisering och utbyggnad för att ta tillvara av de förnybara energiresurserna på Gotland kan export av en del av den producerade vindkraften och en del biobränsle balansera import av andra energibärare. Med aktiva insatser bedöms lokal bioenergi, återvunnen energi, sol och vindkraft kunna motsvara 60-65 procent av den totala energianvändningen på Gotland år 2020. En del förnybar el exporteras och kan sägas balansera viss fortsatt import av fossila bränslen. Energiomställningen ger nya arbetstillfällen på Gotland och med en högre grad av lokal energiförsörjning kan även ägandet av energitjänsterna bidra till ekonomisk utveckling i regionen. Energianvändningen i regionens egna verksamheter redovisas i årliga nyckeltal. Uppföljningen av energiplan och miljöprogram samordnas för regionens egna verksamheter i de delar som rör energi och klimatpåverkan. Energiplanen ska belysa miljöeffekterna av energiförsörjningen och innehålla en beskrivning av de miljökonsekvenser som följer av att planens beslut genomförs. Bara en liten del av den totala energianvändningen på Gotland påverkas direkt genom de beslut som kan fattas politiskt inom Region Gotland, i den dagliga driften av regionens egna verksamheter eller genom beslut i andra myndigheter. Informationsinsatser, nätverksarbete och projektverksamhet är de verktyg som står till buds för att påverka energianvändningen utanför den egna beslutssfären. Exempel på detta är energirådgivning, publika mässor och seminarier samt genom att stöd till energiprojekt i små och medelstora företag med hög energianvändning. Näringslivets och hushållens energikunskap och motiv till att ändra sin energianvändning är avgörande för att planens mål ska nås. Vardagsvanor både i hushållen och på arbetsplatser har sannolikt större betydelse för hur energianvändningen utvecklas på Gotland fram till år 2020 än vad som styrs genom planer och direktiv. 6 Särtryckt som en delrapport till EU inom ramen för Islepact och Borgmästaravtalet, Covenance of Mayors Kapitel: 1. Inledning 7