Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamheten Norrbotten Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB och sammanställs av Kreicbergs Utredning & Opinion AB. Som företagsam räknas individer som har en f skattesedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning 1. Individerna räknas bara en gång oavsett om personen driver ett eller flera företag. Av denna anledning finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma individer. Företagsmätningen är en totalundersökning och kan därför användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner över tiden. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. 9,4 procent är företagsamma Vid halvårsskiftet 2010 fanns det 17 355 aktivt företagsamma individer i Norrbottens län, vilket är 9,4 procent av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). Det är en något högre andel jämfört med förra mätningen. Endast ett län i Sverige är mindre företagsam än Norrbotten. I riket som helhet finns det 808 000 personer som definieras som företagsamma. Sammantaget är alltså 11,8 procent av svenskarna i arbetsför ålder företagsamma. Av de företagsamma individerna i Norrbotten är drygt 4 500 kvinnor. Av länets kvinnor i arbetsför ålder ansvarar alltså 5,1 procent för ett företag, vilket är en klart lägre andel än i riket som helhet (6,9 procent). Norrbotten är ett av tre län där antalet yngre företagsamma (16 34 år) minskar jämfört med för ett halvår sedan. Vid halvårsskiftet fanns 2 241 unga företagsamma personer i Norrbotten, vilket är 4,1 procent av länets yngre population. Motsvarande andel i riket som helhet är klart högre (5,4 procent). 1 På Svenskt Näringslivs webbplats kan en utförlig beskrivning av Företagsamhetsmätningen hämtas.

Diagram 1. Andel företagsamma individer av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 11,8% 9,4% Jokkmokk är Norrbottens mest företagsamma kommun Det finns stora skillnader mellan länets kommuner när det gäller deras respektive grad av företagsamhet. Skillnaderna beror många gånger på deras olika näringslivsstrukturer och dessa förändras i de flesta fall i en långsam takt. Det är alltså inte troligt att andelen företagsamma i en kommun förändras kraftigt från år till år. Jokkmokks kommun har Norrbottens mest företagsamma befolkning där hela 16,3 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Lägst andel uppvisar Haparanda där 8 procent räknas som företagsamma. Jokkmokk har även länets klart yngsta företagsamhet. Av kommunens yngre population ansvarar hela 9,3 procent för ett företag. Endast Stockholms och Åre kommun har en högre delaktighet i företagandet hos den yngre populationen i övriga riket. I Haparanda är motsvarande notering 3 procent, vilket är lägst i regionen. Jokkmokk har även en kvinnopopulation som är högst delaktig i företagandet. 10,2 procent av kvinnorna i arbetsför ålder ansvarar för ett företag.

Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkning i arbetsför ålder Kommun Antal företagsamma Andel företagsamma Andel kvinnor Andel yngre JOKKMOKK 634 16,3% 10,2% 9,3% ARJEPLOG 347 15,0% 8,6% 7,7% PAJALA 559 12,5% 5,7% 6,0% ÖVERTORNEÅ 429 12,2% 5,8% 3,1% ÖVERKALIX 313 11,7% 6,5% 4,0% KALIX 1248 10,1% 4,9% 4,2% ARVIDSJAUR 458 9,6% 5,1% 3,8% ÄLVSBYN 554 9,2% 4,1% 4,0% LULEÅ 5100 9,1% 5,0% 3,8% KIRUNA 1526 9,0% 5,0% 4,7% PITEÅ 2663 8,8% 4,8% 4,0% BODEN 1770 8,7% 4,8% 3,3% GÄLLIVARE 1149 8,3% 4,5% 4,2% HAPARANDA 605 8,0% 3,9% 3,0% Företagsamheten ökar med 1,4 procent Under första halvåret 2010 ökade företagsamheten i länet med 245 individer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 1,4 procent. Norrbottens företagsamhet ökar således i en snabbare takt än för riket. Bakom förändringen ligger dessutom en stor dynamik. Cirka 900 nya individer har tillkommit som företagsamma medan drygt 600 personer har avslutat sin företagsamhet under det senaste halvåret. Trenden med både ett ökat antal nyföretagsamma och fler avslutare fortsätter. Sannolikt är konjunkturläget en bidragande orsak. Arbetslösheten är fortfarande relativt hög vilket gör att många provar på eget företagande. En del av dessa försök misslyckas och därmed ökar även antalet avslutare. I takt med att konjunkturen förbättras kommer antalet nyföretagsamma mer styras av affärsmöjligheterna än av att det saknas lediga jobb. Antalet företagsamma kvinnor har vuxit något snabbare i länet (1,7 procent) än den totala företagsamheten. Trenden med en högre tillväxttakt av företagsamheten bland landets kvinnor är gemensamt för de flesta av Sveriges län.

Diagram 2. Tillväxt av antal företagsamma individer 2,0% 1,8% 1,6% 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% 1,4% 1,2% Företagsamheten ökar snabbast i Pajala Förutom att personer blir företagsamma och avslutar sitt företagande påverkas nettoförändringarna av in och utflyttningar av företagsamma personer. För en del kommuner utgör denna inflyttning en ansenlig del av företagsamhetens tillväxt. Nettotillväxten av företagsamma har varit högst i Pajala kommun under mätperioden. Där har företagsamheten ökat med 20 individer, vilket ger en tillväxttakt på 3,7 procent. Trots ökningen visar Pajala upp ett flyttunderskott av företagsamma individer. Det flyttade alltså ut fler företagsamma personer än som flyttade in till kommunen. Överkalix kommun har länets svagaste tillväxt där antalet företagsamma minskade med två personer eller 0,6 procent under det senaste halvåret. Ingen annan kommun i Norrbotten uppvisar negativ tillväxt av företagsamheten. Antalet företagsamma kvinnor har under det senaste halvåret ökat snabbast i Haparanda där tillväxttakten uppmättes till 6,8 procent. Med tanke på Haparandas överlag svaga företagsamhet är ett större deltagande hos kvinnorna välkommet. Arvidsjaur är den enda kommunen där den kvinnliga företagsamheten backat sedan förra halvåret.

Tabell 2. Tillväxt av antal företagsamma individer Kommun Företagsamma 30/6 Företagsamma 31/12 Förändr Tillväxt Tillväxt unga Tillväxt kvinnor PAJALA 559 539 +20 3,7% 13,7% 5,5% ÖVERTORNEÅ 429 414 +15 3,6% 7,1% 0,0% JOKKMOKK 634 613 +21 3,4% 4,3% 6,3% BODEN 1770 1736 +34 2,0% 2,7% 1,7% KIRUNA 1526 1499 +27 1,8% 2,2% 2,8% LULEÅ 5100 5020 +80 1,6% 3,9% 1,1% KALIX 1248 1230 +18 1,5% 0,8% 0,3% GÄLLIVARE 1149 1133 +16 1,4% 5,2% 2,4% ÄLVSBYN 554 548 +6 1,1% 1,4% 0,0% HAPARANDA 605 600 +5 0,8% 4,5% 6,8% ARVIDSJAUR 458 455 +3 0,7% 9,1% 0,8% ARJEPLOG 347 345 +2 0,6% 16,7% 1,1% PITEÅ 2663 2663 0 0,0% 4,1% 0,8% ÖVERKALIX 313 315 2 0,6% 7,1% 1,2% Färre företagsamma ungdomar Trenden mot ett allt högre deltagande i företagsamheten hos landets ungdomar fortsätter även i denna mätning. Norrbotten är däremot ett av tre undantag där den unga företagsamheten backar jämfört med förra halvåret. Inget annat län i riket uppvisar en svagare tillväxt. Antalet företagsamma personer yngre än 35 år har minskat med 0,9 procent jämfört med första halvåret. Den negativa tillväxten är oroande med tanke på den stora generationsväxling som till del redan har påbörjats. Trots nedgången i länet finns det vissa kommuner vars unga företagsamhet har ökat. Arjeplog och Pajala uppvisar länets snabbaste utveckling av unga företagsamma individer. Jämfört med andra halvåret 2009 har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med mer än 10 procent. Bägge kommunerna är dock relativt små, vilket gör att ökningen i absoluta tal är liten. I sju av länets kommuner är det däremot klart färre ungdomar som ansvarar för ett företag än det var förra halvåret. Däribland storkommunen i länet, Luleå.

Diagram 3. Tillväxt av antal unga företagsamma personer (16 34 år) 4% 3% 2% 1,4% 1% 0% 1% 2% 0,9% Två grupper är särskilt viktiga för att Sveriges företagsamhet ska utvecklas i en positiv riktning. Dels ungdomar där ett tidigt inträde i företagandet ger viktig erfarenhet. Ungdomar går ut och in i företagandet i en snabbare takt, men erfarenheten av företagandet i yngre år är viktig för en framtida, mer långvarig satsning på företagandet. Den andra gruppen är kvinnorna vars delaktighet i företagandet är klart lägre i Sverige än i stora delar av övriga Europa. För att företagandet i Sverige någon gång ska nå europeiska nivåer är det helt nödvändigt att kvinnorna blir mer involverade i företagsamheten. Sammantaget finns nu 2 241 personer med ansvar för företagande som är yngre än 35 år, vilket är 4,1 procent av den yngre generationen. Sedan den första företagsamhetsmätningen utfördes har antalet företagsamma ungdomar ökat med 4 procent. Samtidigt har den totala företagsamheten i länet ökat i en något långsammare takt under samma period (+2,5 procent). Andelen företagsamma kvinnor har också stadigt ökat sedan år 2008. Det finns nu 4 523 kvinnor med ansvar för ett företag i Norrbotten, vilket är en ökning med 4,3 procent sedan två år tillbaka. Såväl ungdomarna och kvinnorna har alltså tagit ett större ansvar för länets företagsamhet under senare tid och bägge grupperna står för en relativt sett större del av tillväxten. Skillnaderna är dock mindre i Norrbotten än i flera andra regioner. Som diagrammet nedan visar har företagsamheten för såväl kvinnor och ungdomar dessutom vuxit snabbare än befolkningsökningen för respektive grupp.

Diagram 4. Utveckling av företagsamma individer, unga och kvinnor. 2008 2010. 5,5% 5,0% 5,06% 4,84% 4,5% 4,0% 3,91% 4,06% Ungdomar Kvinnor 3,5% 3,0% v2008 h2008 v2009 h2009 v2010 Starkare nyföretagsamhet Under första halvåret 2010 valde 912 nya personer att ansvara för ett företag i Norrbotten. Detta är klart fler än under förra halvåret då 761 personer registrerades som nyföretagsamma. I relation till den arbetsföra befolkningen valde 4,9 personer att bli företagsam per 1000 invånare, vilket är en betydligt lägre frekvens än som råder i riket (6,6). Av de genuint nyföretagsamma i Norrbottens län var 34 procent kvinnor en marginell nedgång från förra mätningen då andelen låg på 35 procent. Stockholms län har rikets mest frekventa nyföretagsamhet med 9,1 nyföretagsamma per 1000 invånare under mätperioden. Motsvarande notering för länet med den svagaste nyföretagsamheten, Blekinge, ligger på 4,8 nyföretagsamma per 1000 invånare. Samtliga län uppvisar dock en klart högre nyföretagsamhet än förra halvåret.

Diagram 5. Antal nyföretagsamma per 1000 invånare i arbetsför ålder 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 6,6 4,9 Nyföretagsamheten högst i Jokkmokk Med nyföretagsamma avses de som personer som blivit företagsamma under det senaste halvåret i en region. Vi skiljer här på genuint nyföretagsamma personer som tidigare inte varit involverade i företagande och inflyttade personer som varit företagsamma i andra delar av landet tidigare. På länsnivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 2 Jokkmokks kommun uppvisar länets högsta relativa nyföretagsamhet. Totalt har 39 nya individer tagit ansvar för ett företag under mätperioden. Ställt i relation till kommunbefolkningen blir det 10,1 nya företagsamma individer per 1000 invånare. Av dessa är cirka 18 procent inflyttade från andra kommuner, vilket är en något lägre andel i jämförelse med andra kommuner med en hög nyföretagsamhet. Överkalix kommun har länets lägsta nyföretagsamhet. Endast 3,7 nya personer per 1000 invånare räknades som nyföretagsamma i kommunen under det första halvåret 2010. Jokkmokk har även länets klart högsta kvinnliga nyföretagsamhet. Av kommunens kvinnliga population är 9,8 per 1000 invånare nyföretagsamma. Värt att nämna är att nyföretagsamheten (och avslutande av företagsamhet) är starkt korrelerad med företagsamheten överlag. I kommuner med många småföretag är det vanligare att personer väljer att involvera sig i företagande. 2 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län skulle nyföretagsamheten överskattas om dessa personer inkluderades.

Tabell 3. Antal nyföretagsamma individer per 1000 invånare i arbetsför ålder Kommun Genuint nya Inflyttade Total Per 1000 inv Unga Kvinnor JOKKMOKK 32 7 39 10,1 14,5 9,8 PAJALA 36 3 39 8,7 11,3 5,9 ÖVERTORNEÅ 27 3 30 8,5 4,7 4,4 ARJEPLOG 13 5 18 7,8 15,7 7,3 KALIX 68 5 73 5,9 6,3 3,5 BODEN 100 18 118 5,8 6,6 3,8 LULEÅ 287 39 326 5,8 5,9 3,7 KIRUNA 79 8 87 5,1 6,0 3,7 ARVIDSJAUR 21 3 24 5,0 5,3 1,7 PITEÅ 129 16 145 4,8 6,3 3,7 HAPARANDA 32 4 36 4,8 6,2 4,2 ÄLVSBYN 26 1 27 4,5 7,0 2,1 GÄLLIVARE 53 9 62 4,5 5,7 3,7 ÖVERKALIX 9 1 10 3,7 6,2 4,0 Ungdomar står för 34 procent av nyföretagsamheten Av de 912 genuint nyföretagsamma i Norrbotten var 34 procent yngre än 35 år, vilket är en lägre andel jämfört med förra halvårets notering då den låg på 38 procent. Arjeplog uppvisar länets högsta nyföretagsamhet hos den yngre populationen. Hela 15,7 nyföretagsamma personer yngre än 35 år per 1000 invånare blev företagsamma i Arjeplog under det gångna halvåret. Kronobergs län har den yngsta nyföretagsamheten i landet (41 procent är yngre än 35 år). Motsvarande andel i Västernorrlands län ligger på 32 procent lägst i Sverige. I riket som helhet uppgick ungdomarnas andel av nyföretagsamheten till 39 procent, vilket är en något lägre andel än vid förra mätningen. Diagram 6. Andel unga av de genuint nyföretagsamma 50% 45% 40% 39% 35% 34% 30% 25%

Nyföretagsamheten hos personer under 35 år ökar något jämfört med föregående halvår. Antalet unga nyföretagsamma i Norrbotten uppgick till 308 under det senaste halvåret. I relation till befolkningen har således 5,6 ungdomar per 1 000 invånare blivit företagsamma under perioden. Trots ökningen är Norrbottens unga nyföretagsamhet klart lägre jämfört med riket som helhet (7,7 per 1000 invånare). Även kvinnornas nyföretagsamhet ökar i denna mätning. Föregående halvår noterades 3,0 nyföretagsamma kvinnor per 1000 invånare. Denna andel har nu stigit till 3,4 kvinnor per 1000 invånare, vilket även det är klart lägre än riksgenomsnittet. Diagram 7. Utveckling av antal nyföretagsamma individer i relation till befolkningen. 2008 2010 6,0 5,5 5,6 5,0 4,5 4,8 4,0 3,5 3,0 3,4 Ungdomar Kvinnor 2,5 2,0 2,8 v2008 h2008 v2009 h2009 v2010

601 personer försvann från företagsamheten Som tidigare nämnts kännetecknas de två senaste företagsamhetsmätningar av en hög dynamik. Samtidigt som 912 personer blev företagsamma försvann 601 personer bort från företagandet. Många av de kommuner som ligger i topp när det gäller nyföretagsamheten ligger även i topp när det gäller avslutning av företagandet. När det gäller avslutningsstatistik på kommunnivå studerar vi två olika typer av avslutare. Dels de personer som inte längre uppfyller de krav som ställs för att räknas som företagsamma (genuina avslutare) och dels de personer som visserligen fortfarande är företagsamma men som under mätperioden flyttat till annan ort. I Arjeplogs kommun försvann 16 personer från företagandet under det andra halvåret. I relation till befolkningen betyder det 6,9 avslutare per 1000 invånare. Av dessa var det 12,5 procent som flyttade ut från kommunen. Gällivare kommun redovisar länets lägsta frekvens avslutare med 3,3 avslutare per 1000 invånare. Av dessa hade en fjärdedel flyttat ut från kommunen under perioden och fortsatte vara involverade i företagande på annan ort. Tabell 4. Antal avslutare per 1000 invånare i arbetsför ålder Kommun Avslutare Utflyttade Total Per 1000 inv Unga Kvinnor ARJEPLOG 14 2 16 6,9 1,6 6,4 PITEÅ 106 39 145 4,8 5,8 3,3 JOKKMOKK 13 5 18 4,6 3,9 3,8 ÖVERKALIX 11 1 12 4,5 3,1 3,2 KALIX 41 14 55 4,4 2,2 3,4 ARVIDSJAUR 16 5 21 4,4 5,3 2,2 LULEÅ 176 70 246 4,4 4,2 3,2 ÖVERTORNEÅ 14 1 15 4,3 1,2 4,4 PAJALA 15 4 19 4,2 2,1 2,9 BODEN 69 15 84 4,1 2,4 3,0 HAPARANDA 28 3 31 4,1 3,8 1,7 KIRUNA 46 14 60 3,5 1,9 2,3 ÄLVSBYN 17 4 21 3,5 2,9 2,1 GÄLLIVARE 35 11 46 3,3 2,6 2,6

Sammanfattning Under första halvåret 2010 ökade antalet företagsamma personer med 245 personer (+1,4 procent). Norrbottens tillväxttakt är en av de högsta i landet. Dynamiken i företagsamheten ökade också kraftigt jämfört med föregående halvår, drygt 900 nya individer inträdde i företagsamhet medan cirka 600 personer försvann från densamma. Nettotillväxten av företagsamma har varit högst i Pajala kommun under mätperioden. Där har företagsamheten ökat med 20 individer, vilket ger en tillväxttakt på 3,7 procent. Trots ökningen visar Pajala upp ett flyttunderskott av företagsamma individer. Det flyttade alltså ut fler företagsamma personer än som flyttade in till kommunen. Överkalix kommun har länets svagaste tillväxt där antalet företagsamma minskade med två personer eller 0,6 procent under det senaste halvåret. Ingen annan kommun i Norrbotten uppvisar negativ tillväxt av företagsamheten. Antalet unga företagsamma individer i Norrbotten minskade under mätperioden med 0,9 procent, vilket är den svagaste utvecklingen i riket. Arjeplog och Pajala uppvisar länets snabbaste utveckling av unga företagsamma individer. Jämfört med andra halvåret 2009 har antalet unga företagsamma i kommunerna ökat med mer än 10 procent. Bägge kommunerna är dock relativt små, vilket gör att ökningen i absoluta tal är liten. Jokkmokks kommun har Norrbottens mest företagsamma befolkning där hela 16,3 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Lägst andel uppvisar Haparanda där 8 procent räknas som företagsamma.