Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 2003 och 2004

Relevanta dokument
Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

i december 2003 och 2004

2005:3. Bostadstillägg till pensionärer m.fl ISSN

2005:3. Bostadstillägg till pensionärer m.fl ISSN

Prövade och avslutade arbetsskadeärenden

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön

Psykiska sjukdomar och sjukdomar i rörelseorganen

2005:7. Assistansersättning åren ISSN

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön

Diagnosmönster i förändring

2007:7. Förlängd skolgång en ny väg in i aktivitetsersättning ISSN

Tabell 2 Antal personer med sjukersättning/aktivitetsersättning i december efter beloppstyp. Statistik 2005:5

Nybeviljade förtidspensioner och psykisk ohälsa

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN

2006:5. Sjukskrivna arbetssökande ISSN

Sjukfrånvarons utveckling

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN

Svar på regeringsuppdrag

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

2007:5. Bostadstillägg till pensionärer m.fl. per kommun i december 2006 ISSN

Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN

Medelpensioneringsålder

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

Långtidssjukskrivna. Socialförsäkringsrapport 2010:16

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

2006:2. Efterlevandepension ISSN

Vårdbidraget. utvecklingen fram till idag och försörjningssituationen i morgon. SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning Dnr

Beslut av socialförsäkringsnämnder

Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. December 2016

Statistikinformation Is-I 2004:1

ANALYSERAR Nya sjuk- och aktivitetsersättningar/förtidspensioner med fokus på yngre med psykiska diagnoser under åren

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting

Budgetpropositionen för 2012

Aktiviteter inom aktivitetsersättningen

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

Månadsrapport sjukförsäkringen

ANALYSERAR 2005:11. Aktiviteter. Ett steg i rätt riktning

Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn. December 2017

Arbetspensionstagare i Finland 2018

ANALYSERAR 2007:12. Vägen tillbaka en beskrivande studie av fl ödet ut från sjuk- och aktivitetsersättning

Arbetspensionstagare i Finland 2017

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010?

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Påverkar folkhälsan utnyttjandet av sjukersättningen?

Försäkringskassan i Värmland

Beslut av socialförsäkringsnämnderna

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling

Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän

SPV styrelsemöte nr Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016

Tabell 1 Nybeviljade sjukersättningar/aktivitetsersättningar 2004 Kvinnor och män

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning /2011

Andel UVAS 2014 i åldersgrupper

Vi är Försäkringskassan

STATISTIK OM STHLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN: OHÄLSOTAL I STOCKHOLM

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Vad kostar olika sjukdomar?

Studera med aktivitetsersättning

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Fortsatt sjukpenning. de bakomliggande skälen till ställningstagandet

Barn med vårdbidrag REDOVISAR 2001:9. Enheten för statistisk analys

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Frågeställningar SVAR PÅ UPPDRAG I REGLERINGSBREV BILAGA 2 1 (18)

Långtidssjukskrivna. egenskaper vid 2003 års RFV-LS-undersökning REDOVISAR 2003:4. Sammanfattning

Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen?

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m Resultat efter urvals- och inskrivningstillfällen...

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Riksförsäkringsverkets allmänna råd Sjukdom, tandvård samt läkemedel

Sjuk- och aktivitetsersättning 2015 SF0206

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 8 juni 2017 följande dom (mål nr ).

Svar på regleringsbrevsuppdrag Uppföljning av särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning och aktivitetsersättning

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013

Socialförsäkringsrapport 2013:7. Social Insurance Report. Handikappersättning. Utveckling av mottagare ISSN

Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron

Analyser av sjukförsäkringens utveckling 2013

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Vårdbidrag. Diagram 1. Antal barn med vårdbidrag. (Källa: Store)

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ '"'e-l F k:

Sjuk- och aktivitetsersättning 2014 SF0206

Försäkringarna omfattar:

Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

En granskning av Försäkringskassans tillämpning efter regeländringen den 1 februari 2017

Statens åtagandekostnad för sjuk- och aktivitetsersättning

2007:6. Långtidssjukskrivna. demografi, arbete, yrke, diagnos, sjukpenningrätt och återgång i arbete 2003, 2005 och 2006 ISSN

Vårdbidraget. Utvecklingen fram till i dag och försörjningssituationen i morgon. Socialförsäkringsrapport 2012:8. Social Insurance Report

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Transkript:

25:6 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 23 och 24 Diagnosfördelning ISSN 1652-9863

Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 23 och 24 Diagnosfördelning Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten för statistik Lena Ericson Telefon 8-786 95 62 lena.ericson@forsakringskassan.se 2

Regler Statistik 25:6 Sjukersättning och aktivitetsersättning ersatte från och med år 23 pensionsförmånerna förtidspension och sjukbidrag. Sjukersättning eller aktivitetsersättning kan beviljas den som är i åldern 19 64 år och som av medicinska skäl har fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en fjärdedel under minst ett år. Det finns fyra nivåer på ersättningen: hel, tre fjärdedels, halv respektive en fjärdedels. Aktivitetsersättning beviljas den som är i åldern 19 29 år. Den är alltid tidsbegränsad. Aktivitetsersättningen kan kombineras med en medverkan i olika aktiviteter, som ska ha till syfte att ta tillvara den enskildes möjligheter till utveckling och arbete under ungdomsåren. Ungdomar som på grund av funktionshinder ännu inte har avslutat sin utbildning på grundskole- och gymnasienivå har rätt till hel aktivitetsersättning under studierna. Sjukersättning beviljas i åldern 3 64 år. Ersättningen kan tidsbegränsas när arbetsförmågan är långvarigt men inte varaktigt nedsatt. Ersättning kan fortfarande beviljas personer i åldrarna 16 18 år, om beviljandet gäller från och med tid före 23, dvs. då förtidspensionssystemet fortfarande gällde. 15 procent fler nybeviljade år 24 än år 22 Nybeviljandet de senaste åren har varit mycket högt, år 24 extremt högt med drygt 73 personer. Utvecklingen hittills under 2-talet per kön visas i figuren nedan. Bland kvinnorna beviljades 58 procent fler ersättningar år 24 än år 2 (förtidspension eller sjukbidrag). Bland männen var det 37 procent fler. Nybeviljade ersättningar 2 24 New compensations 8 7 6 5 4 3 Samtliga Kvinnor Män 2 1 2 21 22 23 24 3

I nedanstående figur illustreras den åldersvisa ökningen per kön under den tid som sjukersättning/aktivitetsersättning funnits. De siffror som figuren bygger på finns i tabellen nedanför. Nybeviljade per kön och ålder 22 24 New compensations, by sex and age Kvinnor 12 1 8 6 4 22 23 24 2 16-29 3-39 4-49 5-54 55-59 6- Män 8 7 6 5 4 3 2 1 16-29 3-39 4-49 5-54 55-59 6-22 23 24 Kvinnor och män Kvinnor Män 22 23 24 22 23 24 22 23 24 16 29 4 48 3 79 4 521 2 28 1 942 2 528 2 2 1 848 1 993 3 39 7 46 7 71 9 348 4 544 4 98 6 225 2 52 2 721 3 123 4 49 12 588 13 44 16 356 7 858 8 415 1 598 4 73 4 989 5 758 5 54 9 771 1 52 11 195 5 888 6 9 6 886 3 883 3 962 4 39 55 59 15 22 15 248 16 285 8 718 8 762 9 411 6 52 6 486 6 874 6 15 65 15 17 15 456 8 16 8 164 8 393 6 95 7 6 7 63 Samtliga 63 738 65 365 73 161 37 196 38 353 44 41 26 542 27 12 29 12 Ökningen i den högsta åldersklassen är mycket obetydlig, vilket innebär att gruppens andel av totalantalet minskat. I åldrarna 16 18 beviljas i princip inga nya ersättningar, och därmed har antalet bland de yngsta legat praktiskt taget stilla. 4

Bland kvinnorna utgjorde 4 49-åringarna år 24 som största redovisade grupp ungefär en fjärdedel. I den åldersgruppen var antalet kvinnor i stort sett dubbelt så många som männen. Totalt sett var det drygt 5 procent fler kvinnor än män som beviljades ersättning. Bland männen är det fortfarande grupperna i de högsta åldrarna som är störst. Diagnoser Diagnosuppgifter för nybeviljade år 23 och 24 har hämtats dels ur registret för sjukersättning/aktivitetsersättning (SA), dels ur det s.k. diagnosregistret för beviljade förtidspensioner/sjukbidrag. Uppgiften om diagnos har hamnat i diagnosregistret, om beviljandet gällt tid före januari 23, dvs. då förtidspensioneringen fortfarande gällde. Diagnos fanns i SA-registret för drygt 8 procent av de nybeviljade år 23 och 96 procent år 24. Det saknas diagnos på drygt 2 personer år 23 och knappt 2 år 24. I tabell 1 (i bilaga) visas diagnosgrupper per kön och ålder för nybeviljade sjukersättningar/aktivitetsersättningar åren 23 och 24. Det sista året med förtidspension/sjukbidrag finns också med. I tabell 2 (i bilaga) görs en jämförelse mellan diagnosfördelningarna respektive år 22 24, och i tabell 3 (i bilaga) görs en jämförelse över åren för större åldersgrupper, när det gäller de viktigaste diagnosgrupperna i respektive ålder. I åldrarna 16 29 år har diagnosgrupper som varit vanliga bland de allra yngsta minskat kraftigt, till exempel psykisk utvecklingsstörning, sjukdomar i nervsystemet och medfödda missbildningar. De psykiska sjukdomarna har ökat sin andel i alla åldrar, framför allt bland kvinnorna. Sjukdomarna i muskler och skelett har samtidigt minskat i andel i alla åldrar utom bland de yngsta. Antalet har dock ökat, utom bland de äldsta. 5

Nybeviljade, procent per diagnosgrupp New compensations, per cent by diagnosis Kvinnor Män 1 8 Procent 6 4 2 22 23 24 22 23 24 Övriga Skador och förgiftningar mm Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i nervsystemet Psykiska sjukdomar och syndrom Huvudgruppen psykiska sjukdomar utgjorde totalt ca 33 procent år 24. Andelen har stigit från ca 28 procent år 22. Den största enskilda diagnosen med 6 314 nybeviljade år 24 finns i undergruppen Förstämningssyndrom, och benämns Depressiv episod (kodnummer F32) i Socialstyrelsens Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997. Kvinnornas antal 4 35 ligger 82 procent högre än år 22, för männen ligger nivån 63 procent över. Recidiverande depressioner (kod F33) och Depressiv episod ökade tillsammans med 63 procent, till 7 815. Kvinnorna svarade för nästan tre fjärdedelar av ökningen. Huvudgruppen sjukdomar i muskler och skelett är fortfarande större än psykiska sjukdomar. Men andelen har minskat från 39 procent år 22 till 37 procent. Den största enskilda orsaken var Ryggvärk (kod M54) med nästan exakt lika stort antal både 24 och 22. Bland kvinnorna beviljades ca 3 5 båda åren och bland männen ca 2 5. Bland männen var Ryggvärk den sjukdomsorsak som förekom mest. För kvinnorna var emellertid vissa ospecificerade sjukdomar i mjukvävnaderna (kod M79) vanligast med 4 598 nybeviljade år 24, jämfört med 4 6 år 22. 6

Följande Statistik har publicerats under år 25 25:1 Föräldrapenning att mäta hälften var 25:2 Bilstödet åren 1988 24 25:3 Bostadstillägg till pensionärer m.fl. 1995 24 25:4 Bostadsbidrag 24 för barnfamiljer med flera 25:5 Sjukersättning och aktivitetsersättning utbetalade i december 23 och 24 25:6 Nybeviljade sjukersättningar/aktivitetsersättningar 23 och 24. Diagnosfördelning 7