Valpens beteende Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

Relevanta dokument
Juridik Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

Parning och valpning Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

Från spermie till champion

Utfodring Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

Vi håller kurser året runt, både inom och utomhus.

Studiehandledning GRUNDKURS I ANATOMI OCH BEDÖMNING

MANUAL ATT ARRANGERA UPPFÖDARUTBILDNING

LYCKA TILL! Glöm inte att skicka in utvärderingen till utbildningsansvarig efter avslutad kurs. Utvärderingsblankett finns sist i denna manual.

Mentalbeskrivning. Svenska Brukshundklubben

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

Några goda råd för ett lyckat köp Är labrador rätt ras för mig? Valphänvisning Fostran och utbildning Hur hittar jag då rätt valp?

Utvärdering av RAS. kortsiktiga mål för airedaleterrier år innan de används i avel. Lämplig ålder för hunden att genomföra MH-beskrivning

ATT VÄLJA RÄTT HUND Hund över huvud taget? Valp eller vuxen hund?

Att köpa HUND. Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN

Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer

INFORMATION OM GRK:s RASUTBILDNING

Antalet registrerade westie och medlemmar i WestieAlliansen

WestieAlliansens styrelse, gm ordförande Monica Richard, har gjort denna sammanställning. Layout Ingegerd Grünberger och Monica Richard. 1.

Instruktörsmanual Valpkurs

Anatomi Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

Välkommen till oss! BLI MEDLEM

med sin nya miljö. Introduktionen med Tilla sköttes utomhus och gick bra. Resten av dagen tog vi det bara lugnt, lekte, åt och bara hade mysigt.

Avelskonferens Svenska Stövarklubben Upplands Väsby

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen , byggd på statistik t.o.m och godkänd av SNTK:s styrelse

CAIRNTERRIERKLUBBENS UPPFÖDARINFORMATION

All utvärdering nedan baseras på uppgifter från SKK:s Avelsdata (om inte annat anges). (Januari 2012)

CAIRNTERRIER VÄRLDENS BÄSTA KOMPIS Grattis till ditt köp av en cairnterriervalp - din nya familjemedlem

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2011

Studieplan för valpkurs baserat på Härliga valptid

Försäkring för dolda fel hos hundar

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2008

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SLRKs

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa.

Ansökan om medel för fas 1 av projektet Mentalt sund collie

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

Välkommen till oss! BLI MEDLEM SVENSKA KENNELKLUBBEN

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007.

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008

För att erhålla kunniga och passande beskrivare ställs stora krav för att få delta vid utbildningen. (Se Kursplan Mentalbeskrivare).

Kom-i-håg-I ista. för uppfödare SVENSKA LUNEHUNDSÄLLSKAPET

BICHON FRISÉ ALLT OM RASEN

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa.

SBK-instruktör ALLMÄNLYDNAD. Kursplan

KURSKATALOG HÖSTTERMINEN resurscentrum staffanstorps kommun

Studieguide Hej skolan!

Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar

Årsrapport från SKBKs Avelskommitté 2018

Att lyckas med parningen.

Utvärdering av SKKs hälsoprogram för mentalitet

Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2013

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Innehåll. Inledning. Sida Teknik Batterier Miljö. Sida Allmänt om träning Kommandon, reaktioner och belöning Frågor om DOG-e-walk

Bichon Havanais. Uppfödarträff Scandic Elmia Sammanfattning

Lärarhandledning. SBK Instruktör - specialsök. Hundägarutbildning. Svenska Brukshundklubben INNEHÅLLSFÖRTECKNING

RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september

Föreläsning SLBK MH som verktyg i RAS arbetet

Sammanställning av Valptest Ekhöjdens E3-kull

RAS Uppföljning

Mentalbeskrivning av EKHÖJDENS H-kull AfR LO VÄST Nossebro

Välkommen till mentalbeskrivning på Falkenbergs Brukshundsklubb

Rapport från Svenska dreverklubbens uppfödar- och avelskonferens 2013

ATT LETA AVELSDJUR. 28 mars

ÅNGSÄTERS GÅRD & HUNDERI

Mentalkunskapskurs 5 a Testledare MH

(Tema Mentalitet, del 1.) Mentalbeskrivning - Vilken information får vi? av AnnaP

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN

Mental tuffhet. Bildbyrån. Lärgruppsplan

Uppfödare av. Något för mig?

Kommunikationsplan för SRFL

MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK.

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

Mentalbeskrivning av EKHÖJDENS J-KULL Herrljunga Brukshundklubb

Betr. Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd för hållande av hund och katt, Dnr

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla

Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3


Förbundsstyrelsens förslag nr 7a Revidering av bestämmelser för mentalbeskrivning hund (MH)

Svenska Rottweilerklubben/AfR

SPAK01, spanska, kandidatkurs

Sofia Malm, Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning

Mycket information i nyhetsbrevet.

VARFÖR GÖR HUNDEN PÅ DETTA VISET? Arv eller miljö?!

HUNDENS HUS KURSPROGRAM STOCKHOLM VÅRTERMINEN 2013 P Å RÄTT KURS MED

Att Köpa Hund. Inledning

Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Får vi presentera Hayawani Kito Kungumanga! Eller Kungen av Stadsskogen som han också kallades.

Utvärdering RAS Rasspecifik avelsstrategi för NORSK LUNDEHUND

Rasspecifik Avelsstrategi

Papillon-Ringens RAS-dokumentation

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Hundavel i teori och praktik PDF ladda ner

Ledarskapets förutsättningar Del 1

Årsrapport från SKBKs Avelskommitté 2016

RAS Griffon Fauve de Bretagne

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret

Lärarhandledning. SBK Instruktör Rallylydnad INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Hälsoenkät Irländsk varghund 2011

Transkript:

Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2003-10-16

Introduktion Beteendeboken är en av de delar som ingår i SKKs uppfödarutbildning som Svenska Kennelklubben (SKK) erbjuder uppfödare och andra hundintresserade. Utbildningspaketet vänder sig i första hand till uppfödarna och SKKs ambition är att stärka uppfödarens möjligheter att förstå helheten i avel med rashundar. Avsikten med Beteendeboken är att öka kunskapen om valpens beteendeutveckling. En fördjupad kunskap om valputvecklingen bör kunna utveckla relationerna mellan valpen och hundägaren. Kursen behandlar ett flertal viktiga områden och däribland kan nämnas mentala egenskaper, valpens utvecklingsfaser och relationer. Kursen tar även upp hur man kan genomföra en valpbeskrivning. Lycka till med studierna! 2

Delmålsbeskrivning Grundkurs valpens beteende Mål Att ge kunskaper om tikens beteende och mentala förändring i samband med löpning, parning och valpning. Att ge grundläggande kunskaper om vikten och betydelsen av tikens prägling och uppfostran av valpkullen. Material Kursböcker: Beteendeboken och Uppfödarboken, samt OH-bild. Kursdeltagarna bör ha tillgång till böckerna före kursstarten. Vissa avsnitt ur studiematerialet bör vara läst innan träffarna. Efter kursen skall deltagaren Ha goda kunskaper om tikens mentala egenskaper Ha goda kunskaper om den egna rasens sociala beteende Ha grundläggande kunskaper om valpens olika utvecklingsfaser Kunna redogöra för tikens betydelse för valpens sociala utveckling Kunna redogöra för uppfödarens betydelse för valpens sociala utveckling Ha grundläggande kunskaper om unghundens beteendeutveckling Ha kunskaper om hur rangordning skapas och flockens betydelse Tidsram för kursen Fyra (4) träffar på vardera 3 gånger 45 minuter alternativt under ett veckoslut. Som avslutning kan man genomföra en femte träff där man kan göra ett studiebesök hos en hunduppfödare med kennelanläggning och/ eller besöka en valpkurs. Kursens genomförande Detta är ett exempel på hur kursen kan genomföras. Kursen bör anpassas till deltagarnas erfarenhet och intresse. Tiden mellan träffarna bör vara så lång så att inläsning av aktuella avsnitt för nästa träff är möjlig. 3

Förslag till kursupplägg med läshänvisning Inför träff 1 Kursdeltagarna bör ha fått Beteendeboken i god tid innan träff 1. Läshänvisningar finns under råd och anvisningar. Träffarna är uppdelade enligt de fyra kapitel som kursboken innehåller. Träff 1 Första sammankomsten kan behandla kapitel 1 Lyckan och ansvaret att föda upp valpar... s. 9-21 1. Ta valpköparens problem på allvar... s. 10-11 2. Mentala egenskaper... s. 11-13 3. Arv och miljö samverkar... s. 13-16 4. Mognadsprocesser... s. 16-21 Träff 2 Andra sammankomsten kan behandla kapitel 2 Valparnas utvecklingsstadier... s. 22-51 1. Känsliga perioder... s. 23-23 2. Den prenatala fasen... s. 23-26 3. Den nyfödda fasen... s. 26-31 4. Övergångsfasen... s. 31-34 5. Socialiseringsfasen... s. 34-45 6. Flockens betydelse för beteendeutvecklingen... s. 45-45 7. Moder ungebeteende... s. 45-51 8. Valparnas utveckling (i Uppfödarboken)... s. 71-75 Träff 3 Tredje sammankomsten kan behandla kapitel 3 Beskrivning av valpar... s. 52-62 1. Uppföljning... s. 54-55 2. Målsättning... s. 55-55 3. Testmiljö... s. 55-57 4. Testmoment och reaktionsbeskrivningar... s. 57-62 Träff 4 Fjärde sammankomsten kan behandla kapitel 4 Relationer och färdigheter... s. 63-96 1. Valpen lär sig nå målet... s. 64-65 2. Den första tiden i det nya hemmet... s. 65-66 3. Ledarskapet och chefen... s. 66-69 4. Relationer färdigheter krav... s. 69-70 5. Avståndsminskande och sammanhållande signaler... s. 70-71 6. Den viktiga leken... s. 71-75 7. Rumsrenhet... s. 75-77 8. Vanor och normer... s. 77-84 9. Miljöträning... s. 84-89 10. Problemåldrar... s. 89-90 11. Gå på valpkurs... s. 90-93 12. Uppfödaren och valpköparen... s. 93-96 4

Råd och anvisningar Träff 1 Inför träff 1 Vid denna kurs använder vi två av böckerna i serien Hunduppfödaren, Beteendeboken och Uppfödarboken Det är bra om kursdeltagaren har bekantat sig med böckerna före kursstarten och har läst det/de kapitel som ska diskuteras vid varje träff. Denna kurs ger uppfödare och hundägare nyttiga och viktiga kunskaper om hur man ger valpen en bra start i livet. Lyckan och ansvaret att föda upp valpar Beteendeboken s. 9-21 Har uppfödaren bra kontakt med valpägaren så kan man följa hundens vidare utveckling och jämföra med dess anfäder och de övriga i valpkullen. Hundarnas resultat ger också uppfödaren svar på om avelsurvalet och den första valphanteringen varit lyckad. Om inte hunden utvecklas som valpköparen tänkt sig blir han/hon besviken. Ofta är det då tikägaren som får ta emot frågorna och kritiken. Diskutera hur man som uppfödare ska hjälpa och ta hand om en hundägare som söker hjälp med valpen/ unghunden? Vilka råd ska man ge hundägaren för att lösa problemen? Vilken hjälp kan man få utifrån och i så fall vem/vilka kan hjälpa till? Hur viktig är uppfödaren för valparna och hur kan hon/han påverka valparnas utveckling under exempelvis de åtta första veckorna? Ge förslag på viktiga faktorer som gör valpen mer socialiserad! Hundens mentala status är ett ämne som diskuteras ofta. Inte sällan hör man att hunden har bra eller dålig mentalitet. Det finns många åsikter om vad som egentligen formar mentaliteten den påverkas både av arv och miljö i samverkan! Diskutera hur mycket valpen påverkas av sitt arv från föräldrarna och hur mycket den påverkas av miljön som till exempel social träning, inlärning och erfarenhet? Diskutera och ge exempel på typiska nedärvda egenskaper på de raser som kursdeltagarna har! Försök att visa på skillnader och likheter mellan raserna. Ge också förslag på hur man kan utveckla dessa egenskaper! 5

Valpen har olika mognadsprocesser under de första levnadsveckorna och är förprogrammerad för olika miljöer! Diskutera i gruppen om: a) Tillväxtsprocesser b)varför frambenen utvecklas tidigare än bakbenen? c) Varför valpen inte kan se förrän efter 3 veckor? d)vad innebär myeliniseringen vid utvecklingen av det centrala nervsystemet? e) Hur utvecklas hjärnan under de första tre veckorna? f) Hur utvecklas hjärnan mellan tredje och femte veckan? g) Diskutera varför det är viktigt att hjärnan får intryck från omvärlden? Vad inträffar om man försöker avskärma valpen, om man ger dem för mycket eller för lite intryck? 6

Råd och anvisningar Träff 2 Vid repetition är det lämpligt att ta upp frågeställningar som uppstått sedan första träffen så att de får tillfälle att belysas genom kursdeltagarnas skilda erfarenheter. Valparnas utvecklingsstadier Beteendeboken s. 22-51 och Uppfödarboken s. 71-75 De förändringar som valpen går igenom är inte lätta att upptäcka. Ett nytt beteende kan plötsligt uppkomma utan att vi sett det tidigare. Träff 2 kommer att handla om valpens utvecklingsstadier. Kursdeltagaren får närmare gå in på de olika utvecklingsfaserna och därigenom få en uppfattning om vilka beteendeförändringar som valpen går igenom innan vuxen ålder. Diskutera i gruppen: Hur kan den prenatala fasen påverka valparna? Hur mycket stimulans ska tiken ha under dräktighet och hur undvika understimulans? Frustration och osäkra sociala relationer. Hur undviker man detta? Den nyfödda fasen Beteendeboken s. 26-31 Direkt efter födseln kommer valpen in i den nyfödda fasen. Diskutera i gruppen: Hur är valpens motorik i denna fas och hur rör den sig för att nå sitt mål? Hur reglerar valpen sin kroppstemperatur? Diskutera valpens olika sinnen och vilken nytta den har av dem? Sammanfatta valpens viktigaste händelser under denna fas! 7

Övergångsfasen Beteendeboken s. 31-34 I denna fas startar en viktig och omfattande utveckling i valpens liv. På en vecka börjar den visa grunderna till den vuxna hundens beteenden. Diskutera och skriv ner i punktform: 1. Hur valpens sinnen utvecklas. 2. Vad händer med den motoriska utvecklingen? 3. Vad kan man säga om valpen inlärningsförmåga? 4. Sammanfatta valpens viktigaste beteenden under denna fas! Socialiseringsfasen Beteendeboken s. 34-45 samt OH bild nr. 1. De sociala erfarenheter som valpen gör under de två första levnadsmånaderna har stor betydelse för dess vidare utveckling. Valpen lär sig känna igen sina artfränder, människor och andra husdjur samt lär sig mer om sin fysiska omgivning. En känslig period för valpens sociala utveckling är mellan tredje och tolfte veckan. Diskutera i gruppen: Vad är det som begränsar perioden i tid? Hur var reaktionen på valparna när de testades under olika veckoperioder? Läs Scotts och Fullers hypotes och vad är slutsatsen av valparnas beteenden? Hur utvecklas valpens sociala beteenden under socialiseringsfasen? Diskutera särskilt: a) Tikens beteende mot valparna b) Kommunikationen mellan valparna c) Språk och signaler d)rangordning i kullen och för olika grupper e) Den emotionella utvecklingen f) När ska man börja miljöträningen och vad ska man tänka på så att det blir bra? g) Skillnaden mellan retningsrik och retningsfattig miljö. Sammanfatta valpens viktigaste beteenden under denna fas! 8

Flockens betydelse för beteendeutvecklingen Beteendeboken s. 45 Man har länge diskuterat tikens betydelse för valparna. Diskutera: Vad menar man med begreppet tikeffekten och hur kan tiken påverka valparna? Moder ungebeteende Beteendeboken s. 45-51 Utbytet av signaler mellan valpar och deras mödrar har studerats av många personer. Kerstin Malm och Erik Wilsson har skrivit varsin doktorsavhandling som bidragit till våra kunskaper om moder ungebeteenden hos hundar. Diskutera i gruppen 1. Inom vilka områden har Malm och Wilsson genomfört sina studier? 2. Hur har undersökningarna gått till och vad blev resultaten? 3. Diskutera vidare vilka skillnader i valpbeteendet det kan finnas mellan olika raser! 9

Råd och anvisningar Träff 3 Vid repetition är det lämpligt att ta upp frågeställningar som uppstått sedan andra träffen så att de får tillfälle att belysas genom kursdeltagarnas skilda erfarenheter. Beskrivning av valpar Beteendeboken s. 52-62 Innan valparna lämnar uppfödaren kan det vara lämpligt att genomföra en beskrivning av valparna. Härigenom kan uppfödaren få en uppfattning om valpens egenskaper och ge valpköparen individanpassade råd om vidare träning. Diskutera i gruppen: Vad är målsättningen med valpbeskrivningen? Vilken resultatuppföljning kan du få av beskrivningen? Hur bör testmiljön vara ordnad? Testmoment och reaktionsbeskrivningar Resten av kapitlet beskriver hur testmomenten är utformade. Vid denna genomgång kan det vara lämpligt att inbjuda en testledare, som har stor erfarenhet av valpbeskrivningen, som föreläsare. Gå igenom varje testmoment och diskutera utformningen av dem. Gör avslutningsvis en sammanfattning av träffen och redovisa inom gruppen syftet med valpbeskrivning. 10

Råd och anvisningar Träff 4 Vid repetition är det lämpligt att ta upp frågeställningar som uppstått sedan tredje träffen så att de får tillfälle att belysas genom kursdeltagarnas skilda erfarenheter. Relationer och färdigheter Beteendeboken s. 63-96 När valpen kommer till ett nytt hem startar en ny viktig period. Inlärningsperioden startar på allvar och valpen skaffar sig nya relationer till människor och andra hundar. Valpen är till exempel mycket nyfiken och testar hela tiden sin omgivning och inlärningen går fortare om hunden känner sig trygg och får en belöning när den lyckas. Diskutera i gruppen Hur ska vi få valpen att lära sig att nå målet? (s. 64-65) Vad är det viktigt att tänka på när vi får hem valpen i nya hemmet? Varför ska vi belöna i stället för att bestraffa valpen? Vilka krav ska vi ställa i början av inlärningen och vilka minnen ska vi skapa för valpen? Vid inlärning är ledarrollen viktig i flocken (familjen), det måste finnas en klar rangordning för att vi ska nå det bästa resultatet! (s. 66-70) Diskutera kring: Hur rollspelet kan se ut i gruppen (familjen). Hur ser en bra ledaregenskap ut för att gruppen ska verka på bästa sätt? Hur olika typer av relationer verkar på inlärandet av hunden. Hur ska relationen vara för att vi ska nå det bästa resultatet? Jämför kontroll- och kaosmänniskan. Hur olika signaler påverkar relationerna. (s. 70-71) Varför leker hunden? Diskutera de olika teorier som redovisas. (s. 71-75) Hur får vi hunden rumsren? (s. 75-77) Man hör ofta att det gäller att alltid vara konsekvent vid inlärning av olika moment för hunden. (s. 77-84) Diskutera kring de förslag som redovisas om vanor, normer och regler. 11

Miljöträning är särskilt viktig under det första året! (s. 84-88) Varför är detta så viktigt och ge exempel på olika sätt att miljöträna hunden? Man talar om att valpar och unghundar får personlighetsförändringar under utvecklingen och detta kallas för problemåldrar. (s. 89-90) Vad beror detta på och ge exempel på olika tidpunk ter då problemen uppstår? Diskutera värdet av att delta på valpkurs? (s. 90-93) Det sista kapitlet handlar om förhållandet mellan uppfödaren och valpköparen. Diskutera kring hur uppfödaren ska följa upp valpens utveckling och vilka tips man kan ge köparen? Gör avslutningsvis en sammanfattning av träffen och redovisa inom gruppen syftet med relationer och färdigheter! Gör även en sammanfattning av kursen och genomför utvärderingen. 12