Ekonomiskt bistånd Normer och riktlinjer för rätten till bistånd till försörjningsstöd och för livsföring i övrigt.

Ekonomiskt bistånd Normer och riktlinjer för rätten till bistånd till försörjningsstöd och för livsföring i övrigt. 1

Innehåll 4 kap. Rätten till bistånd Socialtjänstlag (2001:453)... 4 Riksnorm... 4 Skäliga kostnader utanför riksnormen... 5 Boende... 5 Inneboende... 5 Andrahandsboende... 5 Egen fastighet... 5 Skäligt rådrum för bostadsbyte... 5 Bistånd till ungdomar under 21 år för eget boende... 6 Hemförsäkring... 6 Avgifter till fackförening och arbetslösförsäkring... 6 Barnomsorgs-och skolbarnsomsorgskostnad... 6 Hyreskostnad vid anstaltsvistelse... 6 Bostadssocialt kontrakt... 6 Arbetsresor... 7 Bistånd till livsföring i övrigt enligt socialtjänstlagen 4 kap 1... 7 Akut tandvård... 7 Nödvändig tandvård... 7 Glasögon/kontaktlinser... 8 Hemutrustning... 8 Hemutrustning vid bosättning... 9 Försliten hemutrustning... 9 Flyttkostnader... 10 Ekonomiskt bistånd till flyttkostnad bör beviljas till:... 10 Undantag... 10 Spädbarnsutrustning... 10 Umgänge barn... 11 Rekreation... 11 Fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd... 11 Begravningskostnader... 12 Skulder... 12 Beräkning av ekonomiskt bistånd... 12 Inkomster... 12 Faktiska tillgångar... 13 Lätt realiserbara tillgångar... 13 Andra realiserbara tillgångar... 13 Högre nivå... 14 Lägre nivå... 14 Jobbstimulans, 4 kap 1 SoL... 14 Förutsättningar för rätt till ekonomiskt bistånd... 15 2

Frånvaro från praktik eller kompetenshöjande verksamhet... 16 Studerande... 16 Företagare eller personer med fria yrken... 17 Hemmaboende vuxen... 17 Bistånd till barn... 17 Barn som får barn... 17 Akut bistånd... 18 Utländska medborgare... 18 EU-medborgare... 18 Ekonomiskt bistånd vid existensminimum... 19 Vistelsebegreppet... 19 Återbetalning... 20 Återkrav av bistånd som betalats ut på felaktiga grunder... 20 Återkrav av bistånd som förskott på förmån eller ersättning mm... 20 Återkrav av bistånd som getts med villkor om återbetalning... 20 Återsökning enligt 17 kap. 1 Lagen om allmän försäkring (AFL)... 20 Våld i nära relationer... 21 5kap 11 Socialtjänstlagen... 21 Barns bästa... 21 FN:s barnkonvention... 21 3

4 kap. Rätten till bistånd Socialtjänstlag (2001:453) 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. För att ha rätt till bistånd ska den enskilde göra vad han eller hon kan för att bidra till sin egen försörjning, bland annat genom att försöka få ett arbete. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 2 Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 4 kap. 1 SoL, om det finns skäl för det. Beslut enligt den bestämmelsen kan bara överklagas genom laglighetsprövning, och inte genom förvaltningsbesvär. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det viktigt att socialnämnden, när den får en ansökan om ekonomiskt bistånd, först prövar denna enligt 4 kap. 1 SoL. Det ger den enskilde möjlighet att överklaga ett eventuellt avslagsbeslut enligt förvaltningslagen. 3 Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa Riksnorm I försörjningsstödet ingår riksnorm, reducerad norm samt skäliga kostnader. Riksnormen grundar sig på Konsumentverkets senaste pris-och konsumtionsundersökningar och fastställs årligen av regeringen. Prisbasbeloppet är för år 2015 fastställt till 44 500 kronor. Som medlemmar i hushållet bör räknas - makar - registrerade partner enligt lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap, - sambor enligt sambolagen (2003:376) - barn och ungdomar under 21 år som föräldrarna är underhållsskyldiga för. Barn och ungdomar bör räknas som medlemmar i hushållet, både där de stadigvarande bor och där de vistas under umgängestid. Socialnämnden bör beräkna kostnaderna efter det antal dagar barnet eller ungdomen vistas hos respektive förälder. Vid prövning av rätten till bistånd räknas makars inkomster som gemensamma. Detsamma gäller inkomster för registrerade partners och för de som lever i sådana samboförhållanden som avses i lagen om sambors gemensamma hem och lagen om homosexuella sambor. Makar och registrerade partners har en ömsesidig underhållsskyldighet som kvarstår så länge äktenskapet består. Försummar någon partner sin skyldighet kan de av domstol åläggas att betala underhållsbidrag till den andra. 4

Skäliga kostnader utanför riksnormen Boende Utgångspunkten vid bedömningen av vad som är skälig boendekostnad bör vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Vid kortvarigt bistånd kortare än en period på 3 sammanhängande månader godtas den faktiska boendekostnaden oavsett bostadsform. Bedöms behovet av ekonomiskt bistånd bli längre än 3 sammanhängande månader görs en prövning om boendekostnaden är skälig. Om boendekostnaden inte bedöms som skälig, godkänns den faktiska kostnaden under en övergångstid på maximalt 4 månader så att den enskilde får möjlighet att finna ett billigare boende eller på annat sätt försöka sänka sina boendekostnader. Skälig boendekostnad vid långvarigt biståndsbehov Norm för bostadskostnader utgår ifrån försäkringskassans regler för bidragsgrundande bostadskostnad, barnfamiljer: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/7bfc03f0-781f- 4831-80f4-6052eb83e3b2/4062-D-bostadsbidrag-barnfamiljer-1401.pdf?MOD=AJPERES För unga utan barn: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/8366da70-45ea-4e90- a640-5a4cfba5e7e7/bb_4062e_bostadsbidrag_unga_utan_barn_1209.pdf?mod=ajperes Faktisk kostnad för hushållsel godtas. Inneboende Kostnad för hyran ska styrkas genom upprättat hyreskontrakt och socialnämnden gör en bedömning om kostnaden är skälig. De som lever i hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren ska inte räknas som inneboende. Andrahandsboende Kostnad för hyran ska styrkas genom upprättat hyreskontrakt. Egen fastighet I den faktiskta boendekostnaden ska nödvändiga driftkostnader räknas in som uppvärmning, vatten och avlopp, sophämtning och försäkring. Amortering medräknas ej. Uppskov med amortering bör begäras. Skäligt rådrum för bostadsbyte Om omsorgsnämnden bedömer att boendekostnaden inte är skälig, bör nämnden i regel ändå godkänna den under en övergångstid så att den enskilde ges skäligt rådrum att förändra sin boendekostnad. Med skäligt rådrum avses en tidsperiod som i regel inte understiger fyra månader från den tidpunkt då den enskilde fick information om nämndens bedömning. Nämnden bör även godkänna den faktiska boendekostnaden så länge den enskilde aktivt medverkar till att finna ett billigare boende eller på annat sätt försöker sänka sina boendekostnader. Om det är svårt att sälja bostaden på grund av bostadsmarknaden på orten eller andra omständigheter som den enskilde inte kan råda över, skall detta vägas in i helhetsbedömingen av rätten till bistånd. Om den enskilde efter information från Omsorgsnämnden och efter skäligt rådrum väljer att behålla ett boende med en kostnad som inte är skälig, bör ekonomiskt bistånd beräknas utifrån den boendekostnad som bedöms skälig för en låginkomsttagare på orten. 5

Bistånd till ungdomar under 21 år för eget boende Försörjningsstöd till eget boende för ungdomar mellan 18-21 år godtas endast om starka sociala skäl föreligger. Huvudregeln är att bistånd till boendekostnad inte ska beviljas om hyresavtalet tecknas under period då den sökande saknar inkomst och möjlighet att själv betala hyran. Undantag från huvudregeln kan göras om det föreligger starka sociala skäl till flyttningen. Den enskildes behov anses kunna bli tillgodosett genom att han/hon flyttar tillbaka till föräldrahemmet, om oskäliga sociala konsekvenser inte uppstår. ( Se RÅ 1997 ref 79). Detta gäller även om personen ifråga arbetat under en kortare tid, t.ex. sommarvikariat, men inte haft någon möjlighet att i en förlängning vara självförsörjande. Hemförsäkring Faktisk kostnad godtas om kostnaden är skälig. Kostnaden ska styrkas. Avgifter till fackförening och arbetslösförsäkring Faktisk kostnad godtas men i första hand skall ansökan göras för helt eller reducerad avgift. Kostnaden ska styrkas. Barnomsorgs-och skolbarnsomsorgskostnad Ekonomiskt bistånd till kostnad för barn- och skolomsorg beviljas om den sökande i övrigt är i behov av försörjningsstöd. I första hand ska den sökande undersöka om det finns möjlighet att avgiften reduceras. Hyreskostnad vid anstaltsvistelse Avser ensamstående person som under en längre tid är intagen för vård, ex på sjukvård eller kriminalvårdsanstalt eller i hem för vård eller boende. Om vården skall bestå längre än sex månader ska handläggaren tillsammans med omsorgschef avgöra om lägenheten bör säga upp av klienten eller inte. Svårigheter att få en bostad eller inte ska inverka på beslutet om ekonomiskt bistånd för längre tid än sex månader beviljas. Motsätter sig klienten en uppsägning bör ekonomiskt bistånd ej utgå för längre tid än sex månader. Bostadssocialt kontrakt Avser person/ familj som inte kan bli beviljad ett förstahandskontrakt av hyresvärd på grund av exempelvis skulder. I bedömningen väger ett barnperspektiv högt samt att inte nämnden bidrar till ett bidragsberoende om det avser flytt till annan ort där arbete inte är ordnat. Ett hyreskontrakt ska upprättas med hyrestagaren där det ska framgå vilka krav som ställs på hyresgästen och att socialnämnden vid störningar har rätt till att omedelbart avbryta boendet. Handläggare tillsammans med IFO-chef ska tillsammans avgöra om bostadssocialt kontrakt beviljas eller avslås. 6

Arbetsresor Individ- och Familjeomsorgen Riktlinjer 2015 Med arbetsresor avses även resor för att kunna delta i en arbetsmarknadsutbildning, SFI eller för att aktivt söka arbeten eller delta i andra aktiva åtgärder såsom studier, praktik, arbetsträning med mera. Om den biståndssökande är arbetslös och är i behov av bussresor för att kunna delta i arbetsmarknadsåtgärder samt söka arbete beviljas busskostnaden för resa mellan boendeorten och Norsjö. Bussresor kan även beviljas till annan ort än Norsjö efter en individuell bedömning om resan är nödvändig för att kunna delta i arbetsmarknadsutbildning som inte finns i Norsjö samhälle. Om den enskilde behöver bil för arbetsresor, bör de faktiska kostnaderna för arbetsresorna kunna användas som underlag vid beräkning av skäliga kostnader för - bensin (bensinförbrukningen räknas till 1 liter per mil och utifrån faktiskt bensinpris). - skatt - försäkring - besiktning. Övriga kostnader på bilen exempelvis däck, framruta och reparationer som kan öka värdet på bilen beviljas inte av socialtjänsten. Behov av bil kan t.ex. finnas om - allmänna kommunikationer saknas - turtätheten är starkt begränsad - den enskilde lider av sjukdom eller har en funktionsnedsättning. Den biståndssökande bör kontrollera om det finns möjlighet till samåkning för att hålla nere kostnaderna och om biståndet blir långvarigt bör socialtjänsten diskutera med den biståndssökande om möjligheterna till att byta bostad. Bistånd till livsföring i övrigt enligt socialtjänstlagen 4 kap 1 Akut tandvård Socialnämnden beviljar ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för akut tandvård vilket innebär; åtgärder för att avhjälpa svåra smärttillstånd som medför betydande obehag. Den enskilder behöver inte ansöka om ekonomiskt bistånd före behandlingen Nödvändig tandvård Socialnämnden beviljar ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för nödvändig tandvård vilket innebär; - Förebyggande åtgärder mot exempelvis karies och tandlossning. - Ge möjlighet att fungera socialt.t.ex. om det ger individen möjlighet till att få arbete och bli självförsörjande. Socialnämnden ska beakta vilka sociala konsekvenser som kan uppstå vid utebliven tandvård. 7

Socialnämnden ska väga in om biståndsbehovet till tandvård är kort- eller långvarigt. Socialnämnden bör grunda sin bedömning på behandlande tandläkares val av åtgärd och dennes bedömning av nödvändig tandvård. Vid planerad behandling för nödvändig och omfattande tandvård ska kostnadsförslag begäras från behandlande tandläkare innan beslut fattas. Kostnader som kan beviljas efter kostnadsförslag är: - undersökning och röntgen - fyllningsterapi - hygienbehandling - tandutdragning (som inte är förebyggande) - kompositkrona - bettskena till skälig kostnad utifrån patientens behov - avtagbara delproteser - helproteser - fast protetik (kronor och broar) som ersättning för framtänder och hörntänder. Kostnader som ej godtas är: - uteblivet besök - abonnemangstandvård - estetisk tandvård - guld och porslinsarbete. Kostnader som i normalfallet inte godtas är: - implantat - inläggsterapi - kostnader för fast protetik (kronor och broar) bakom hörntänderna - kostnader för utbyte av fyllnadsmaterial utan starka medicinska skäl. Glasögon/Kontaktlinser Ekonomiskt bistånd till glasögon kan beviljas för skäliga kostnader om behovet styrks av en legitimerad optiker eller läkare. Bistånd till glasögon omfattar synundersökning, nödvändiga glas samt normalbågar enligt aktuella prisuppgifter från lokala optiker. Ekonomiskt bistånd kan även ges till skäliga kostnader om glasögonen har gått sönder och man behöver köpa nya. Behov av specialglas, färgning eller annat ska styrkas och vara motiverat ur medicinsk synpunkt. Ekonomiskt bistånd för skäliga kostnader för kontaktlinser beviljas om det är det enda alternativet och behovet styrks av en läkare. Hemutrustning Ekonomiskt bistånd bör beviljas för hemutrustning som är nödvändig för att ett hem ska fungera. En sådan hemutrustning ska kunna tillgodose behovet som exempelvis matlagning, umgänge, sömn, förvaring, rengöring och rekreation. Radio, TV och dator med internetuppkoppling ingår i hemutrustningen. 8

Beslut om rätten till ekonomiskt bistånd för hemutrustning görs efter individuell behovsprövning som avgör om och till vad bistånd ska beviljas. Behovet av hemutrustning ska prövas utifrån om behovet i första hand kan tillgodoses på annat sätt och inom rimlig tid för att den enskilde ska kunna tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Vad en skälig levnadsnivå är bedöms utifrån situation, personliga förhållanden, ålder och möjligheter till egen försörjning och i beaktning av barnets bästa. I första hand hänvisas de flesta att klara av situationen på annat sätt genom exempelvis genom planering, sparande, lån och gåvor från nätverket. Hemutrustning för ungdomar som flyttar hemifrån till ett eget boende ska i första hand vara ett föräldraansvar. Undantag kan vara ungdomar som beviljats eget boende av sociala skäl då föräldrarna inte har ekonomiska möjligheter att tillgodose behovet av hemutrustning. Vid separationer ska principen i första hand utgå ifrån att föräldrarna delar lika så att båda parters behov tillgodoses utifrån barnets bästa och bistånd till hemutrustning ska endast beviljas i undantagsfall. Hemutrustning vid bosättning Ekonomiskt bistånd ska beviljas till behövlig hemutrustning vid bosättning om det finns särskilda skäl, exempelvis: Bostaden är ett led i rehabilitering. Den enskilde saknar möjligheter att förbättra sin ekonomi. Den enskilde endast kan förbättra sin ekonomi på mycket lång sikt. Den enskilde behöver flytta till en annan bostad pga. av att Hen är utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående eller för något annat brott. Försliten hemutrustning Ekonomiskt bistånd ska om det krävs för att den enskilda ska kunna upprätthålla en skälig levnadsnivå beviljas för: Inköp av hemutrustning som behöver bytas ut Underhåll av hemutrustning. Reperation av hemutrustning. Inköp av kompletterande hemutrustning. Behovet ska bedömas individuellt och behovet kan exempelvis uppstå när den enskilde har ett långvarigt biståndsbehov, flyttar eller får barn. Vid ansökan om hemutrustning ska den enskilde upprätta en lista över befintlig och behövlig utrustning och inkomma med kostnadsförslag till behovet. Socialnämnden kan inte villkora att det ekonomiska biståndet för hemutrustning ska införskaffas utifrån särskilda inköpsställen om det inte bedöms finnas skäl för det. 9

Flyttkostnader Ekonomiskt bistånd kan beviljas till flyttkostnader inom och utom kommunen om flytten är nödvändig för att den enskilde ska uppnå en skälig levnadsnivå och den enskilde inte kan bekosta flytten själv. Det ska framgå i ansökan att det antingen beror på sociala skäl exempelvis dödsfall, skilsmässa eller behov av en ny miljö eller ekonomiska skäl exempelvis att flytten ökar möjligheterna till egen försörjning genom studier eller arbete för att den enskilde ska kunna uppnå en skälig levnadsnivå. Den enskilde ska alltid inkomma med ett kostnadsförslag på vad flyttkostnaden blir! Vid flyttning till annan kommun gäller också att den enskilde har lämplig sysselsättning på inflyttningsorten och att den enskilde kan uppvisa hyreskontrakt på lägenhet på inflyttningsorten eller på annat sätt styrka att bostad finns. Normalt utgår nämnden från att den enskilde har möjlighet att själva organisera flytten med hjälp av släkt och vänner och biståndet omfattar därför normalt kostnader för en sådan flytt. Flyttar någon på grund av arbete på annan ort ska det i första hand undersökas om den enskilde har möjlighet att få bidrag från Arbetsförmedlingen. Ekonomiskt bistånd till flyttkostnad bör beviljas till: hyra av bil, inklusive försäkring bensin hyra av flyttlådor flytt av telefonabonnemang. Undantag: Om den enskilde på grund av sjukdom eller ålder eller andra skäl inte klarar av att flytta på egen hand bör biståndet omfatta skäliga kostnader för en flyttfirma. Kostnadsförslag ska då lämnas samt läkarintyg om den enskilde är sjuk. Kostnader för magasinering av möbler eller andra tillhörigheter kan i vissa fall betraktas som en flyttkostnad exempelvis om den enskilde tillfälligt är utan bostad. Spädbarnsutrustning Ekonomiskt bistånd kan beviljas för nödvändig spädbarnsutrustning i samband med första barnets födelse eller om det är stor åldersskillnad mellan barnen. Till spädbarnsutrustning räknas säng med sängkläder och andra tillbehör skötbädd med tillbehör bärsele bilbarnstol barnvagn med tillbehör utrustning för bad nödvändig klädutrustning till spädbarn kan beviljas efter bedömning i varje enskilt fall. Se avsnittet; särskilda skäl att beräkna kostnader till en högre nivå. 10

Endast det som är nödvändigt i samband med barnets födelse räknas som spädbarnsutrustning. Ytterligare utrustning som kan behövas efter en viss tid som exempelvis barnstol eller säkerhetsutrustning till hemmet kan beviljas som kompletterande hemutrustning. Finns det barn sedan tidigare och åldersskillnaden inte är för stor räknar socialnämnden att en viss återanvändning av kläder och skor kan ske och beaktar detta i sin bedömning om vad som är nödvändig spädbarnsutrustning. Umgänge barn Ekonomiskt bistånd kan beviljas för skäliga kostnader för att ett barn ska kunna umgås med sin förälder som bor på annan ort en sådan ort kan även ligga utanför Sverige. Kostnader för umgänget bedöms efter vad som är enskilt efter det enskilda fallet men bör anpassas till vad en familj i allmänhet ha råd med. Billigaste färdmedel ska i första hand användas med hänsyn till barnets ålder och mognad. Förutom resekostnader bör även andra kostnader för att umgänget ska kunna ske ingå i biståndet exempelvis kostnader för logi. Vid umgänge räknas barnets personliga kostnader under umgängestiden samt utökas hushållets gemensamma kostnader för de dagar barnet vistas där. Rekreation Ekonomiskt bistånd till rekreation kan beviljas till skäliga kostnader om det bedöms föreligga särskilda skäl exempelvis hos barnfamiljer som under lång tid på grund av ekonomiska problem inte har kunnat åka på semester och vuxna med långvariga sociala eller medicinska problem. Finns det barn i hushållet ska socialnämnden alltid göra en särskild bedömning om barnets behov utifrån barnets bästa. Ekonomiskt bistånd till rekreation ska räcka till exempelvis en tåg- eller bussresa och logi. För barn bör biståndet räcka till kostnader för en koloni-, lägervistelse eller skolresa. Fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd Hushåll med barn i årskurs 4-9 som mottagit försörjningsstöd under en längre tid ska ha rätt till ersättning från socialnämnden för kostnader för barnens deltagande i fritidsaktiviteter. Fritidspengen ska inte behovsprövas och är inte ett ekonomiskt bistånd utan en ersättning upp till en viss nivå för faktiska kostnader för barnens fritidsaktiviteter. Fritidspengen får ersätta högst 3000 kronor per barn och tolvmånadersperiod. En tolvmånadersperiod behöver inte vara ett kalenderår. Fritidsaktiviteten ska vara regelbunden, ledarledd och främja barnets aktiva deltagande i samhällets gemenskap. Aktiviteten ska utövas utanför familjen. Fritidspengen kan gälla för deltagande i aktiviteter som idrottsverksamhet, kulturverksamhet, friluftsliv och folkbildning och tanken är att den i normalfallet ska ersätta kostnader för medlemsavgift, träningsavgift och kursavgifter, men även kostnader för till exempel material, utrustning och andra kringkostnader som är nödvändiga för att utöva fritidsaktiviteten. 11

Begravningskostnader Begravningskostnader täcks i första hand av tillgångarna i dödsboet. Begravningskostnaderna går före alla andra kostnader som kan belasta dödsboet som exempelvis obetald hyra eller kostnader för utflyttning och städning av boendet. Har den avlidne gett bort eller sålt tillgångar till en dödsbodelägare förmånligt strax före dödsfallet är det något socialtjänsten kan beakta i sin bedömning. Ekonomiskt bistånd till begravningskostnader kan utgå om dödsboet helt eller delvis saknar tillgångar och kan utgå till max 50 % av basbeloppet (44500 kronor för 2015). Hänsyn ska tas till begravningstraditioner och om det förekommer speciella önskemål från olika religiösa och etniska grupper om hur en begravning ska ordnas Skulder Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till betalning av skulder, endast om det är enda möjligheten för den enskilde att uppnå en skälig levnadsnivå. Bistånd till skulder ges efter en individuell prövning och när det enligt nämndens bedömning skulle få allvarliga sociala konsekvenser för den enskilde om inte skulden betalas, till exempel skulder för boendekostnad eller hushållsel. Socialnämnden bör ta ett större socialt hänsyn när det gäller obetalda boendekostnader, särskilt när det gäller barnfamiljer och personer med funktionsnedsättning. Beräkning av ekonomiskt bistånd Inkomster Inkomster och ersättningar som ska frånräknas riksnormsbeloppet, till exempel: Lön den lön den biståndssökande skulle ha fått vid full närvaro på arbetsplatsen. Avdrag i form av karensdag eller tjänstledighet räknas inte med. Övrig sjukfrånvaro godtas om sökanden har ansökt om sjukpenning hos Försäkringskassan. Undantag från detta är reglerna om jobbstimulans. Sjukpenning. Föräldrapenning om den sökande är hemma på heltid måste hel föräldrapenning tas ut. A-kassa/Alfa-kassa. Utbildningsbidrag. Barnbidrag inklusive flerbarnstillägg. Pension/livränta/sjukbidrag. Studiebidrag. Underhållsbidrag eller underhållsstöd. Bostadsbidrag. Hemsjukvårdsbidrag. Studiemedel vid vuxenstudier: för att den bidragssökande ska vara berättigad till försörjningsstöd måste studielån från CSN sökas. Detta gäller ej vid SFI-studier. Skatteåterbäring. Arv/försäkringar. Andra inkomster. 12

Faktiska tillgångar Vid bedömning om den enskilde kan tillgodose sitt behov genom egna tillgångar bör nämnden endast beakta sådana tillgångar som den enskilde faktiskt kan förfoga över eller få tillgång till. Tillgångar som inte bör påverka rätten till ekonomiskt bistånd är till exempel: Bankmedel som på grund av villkor i gåvobrev eller testamente inte går att ta ut Fast egendom som på grund av bestämmelser i gåvobrev eller testamente inte kan överlåtas Pensionsförsäkringar som inte kan återköpas Lätt realiserbara tillgångar Tillgångar som den enskilde förfogar över och som lätt kan realiseras bör beaktas av nämnden vid bedömning av rätt till ekonomiskt bistånd, till exempel: kontanter bankkonton aktier eller obligationer. Barn bör kunna ha sparade medel upp till 15 % av basbeloppet, ålderspensionärer upp till ett halvt basbelopp. Om den enskilde måste ha bil i sitt arbete, för att skjutsa barn till förskoleverksamhet eller av medicinska eller sociala skäl bör innehavet av bil inte vara ett hinder. Inte heller om den enskilde behöver bil för att ta sig till och från sin dagliga sysselsättning och de allmänna kommunikationsmedlen inte har rimlig turtäthet eller finns inom rimligt avstånd från bostaden. I vissa fall bör nämnden kunna aktualisera byte till en billigare bil om bilens värde är högre än ett basbelopp. Om bilen är specialanpassad på grund av funktionshinder hos den enskilde, bör den - oavsett värde, inte räknas som en tillgång. Andra realiserbara tillgångar Om behovet av bistånd bedöms överstiga tre sammanhängande månader eller om det finns andra särskilda skäl, bör även möjligheten att realisera andra tillgångar påverka nämndens bedömning av rätten till bistånd. Sådana tillgångar kan till exempel vara fritidsfastighet, värdefull konst, antikviteter. En tillgång bör endast påverka rätten till bistånd om den har ett betydande värde och om överskottet vid en försäljning motiverar åtgärden. Kapitalvaror som vanligtvis finns i ett hem, till exempel tv, dvd, musikanläggning eller dator, bör i regel inte påverka rätten till ekonomiskt bistånd om varornas värde är skäligt. Vid en försäljning kan den enskilde använda intäkten till att betala eventuella lån som är knutna till det som sålts, utan att det påverkar rätten till ekonomiskt bistånd. Socialtjänsten kan inte vägra att tillgodose akuta hjälpbehov med hänvisning till att den enskilde kan sälja sina tillgångar. Om den enskilde är i en akut nödsituation är han eller hon per definition i behov av omedelbart bistånd, eftersom behovet ej kan tillgodoses på annat sätt. 13

Högre nivå Riksnormen kan beräknas till en högre nivå om: - den enskilde av medicinska skäl har behov av dyrare kost - den enskilde betalar avgift för skolmåltider - det är en förutsättning för att barn ska kunna delta i fritidsaktiviteter - den enskilde har ett tillfälligt och visst behov av att köpa skor eller kläder - ett spädbarn saknar nödvändig klädutrustning - den enskilde har tillfälligt höga kostnader för exempelvis kläder, skor och livsmedel, som beror på att hon eller han varit utsatt för brott - det är en förutsättning för att en förälder ska kunna ha kontakt eller umgänge med sitt barn i rimlig omfattning - den enskilde på grund av ett funktionshinder eller andra skäl har svårigheter att upprätthålla kontakt med andra människor eller delta i samhällslivet och därför har extra utgifter som inte täcks av annat särskilt stöd Lägre nivå Riksnormen beräknas till en lägre nivå om den enskilde: - hamnat i akut nödsituation och endast tillfälligt behöver ekonomiskt bistånd för att få möjlighet att reda upp den - har för avsikt att endast vara i vistelsekommunen en kortare tid - inte har vissa kostnader för poster som ingår i riksnormen eller att dessa är lägre än riksnormen, till exempel under vistelse i heldygnsvård - omfattas av 4 kap. 4 SoL och ej är inskriven på Arbetsförmedlingen eller avböjer att delta i praktik eller annan sysselsättning de blivit erbjudna utan godtagbart skäl enligt 4 kap. 5 SoL Jobbstimulans, 4 kap 1 SoL I regel beaktas all inkomst vid prövningen av ekonomiskt bistånd men jobbstimulansen innebär att socialnämnden ska göra undantag från denna princip. Jobbstimulans är utformad som en särskild beräkningsregel som innebär att 25 % av nettoinkomst av anställning under vissa förhållanden inte ska beaktas vid prövningen av ekonomiskt bistånd. Jobbstimulansen är personlig och gäller inte hushållet som helhet. Jobbstimulansen ska dras av innan omsorgsnämnden gör normberäkning av hushållet. Eftersom jobbstimulansen enbart är en beräkningsregel för inkomster saknar det betydelse vad den enskilde ansöker om. Det saknar även betydelse om den enskildes nettoinkomst innan jobbstimulansen har dragits av är högre än behovet av ekonomiskt bistånd vid ansökningstillfället. Regeln gäller inte för: - inkomster som träder in i stället för inkomst, tex aktivitetsstöd, aktivitetsersättning, sjukpenning, föräldrapenning - inkomster som grundas på inkomst av anställning, t.ex. pension eller livränta - inkomst av kapital eller näringsverksamhet (eget företag) - inkomst av skadestånd - barns och skolungdomars arbetsinkomster 14

Jobbstimulansen gäller alla som har fått ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd minst sex månader i följd och som får arbete och arbetsinkomst eller ökar sin arbetsinkomst. Detta innebär att kvalificeringsperioden avbryts om den enskilde får avslag för en månad och att en ny kvalificeringsperiod på sex månader ska påbörjas. Det finns inget krav på att den enskilde ska ha fått försörjningsstödet från samma kommun under sexmånadersperioden. För att kunna göra kontroll i en annan kommun krävs samtycke av den enskilde. Samtycker inte den enskilde får nämnden besluta på de uppgifter som finns. Jobbstimulansen i form av den särskilda beräkningsregeln gäller i 24 sammanhängande månader. Tiden för jobbstimulansen löper på under den påbörjade tvåårsperioden även om den enskilde är självförsörjande under någon del av denna period. Vid flytt till ny kommun under pågående period med jobbstimulans omfattas han eller hon fortfarande av den särskilda beräkningsregeln. Det finns ingen gräns i socialtjänstlagen för hur många gånger en biståndssökande kan få jobbstimulans. Under den tvåårsperiod som den särskilda beräkningsregeln gäller kan den enskilde välja att spara inkomsten utan att detta påverkar rätten till ekonomiskt bistånd. Förutsättningar för rätt till ekonomiskt bistånd Endast den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning och sin livsföring i övrigt enligt 4 kap. 1 SoL. Innan rätten till bistånd träder in krävs det att arbetslös person står till arbetsmarknadens förfogande på heltid genom att: vara anmäld på arbetsförmedlingen aktivt söka arbete och vara beredd att ta anvisat lämpligt arbete delta i: arbetsmarknadsutbildning arbetspraktik praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt 4 kap. 4 SoL arbetsrehabiliterande åtgärder arbetssökandeverksamhet SFI eller andra delar av särskilda introduktionsprogram för invandrare som syftar till att förbereda och underlätta invandrares inträde på arbetsmarknaden - generella förmåner och ersättningar som personen har rätt till ska i första hand användas Om den enskilde själv orsakat sin arbetslöshet görs en individuell bedömning varefter den enskilde får sänkt försörjningsstöd till boendekostnad + matnorm, alternativt helt förvägras försörjningsstöd. 15

Frånvaro från praktik eller kompetenshöjande verksamhet Vid frånvaro från den praktik eller kompetenshöjande verksamhet den enskilde blivit tilldelad av kommunen enligt 4 kap. 4 SoL eller av Arbetsförmedlingen gäller följande. Vid sjukdom: - om den enskilde under en månad är sjuk mer än en vecka, måste denne visa upp sjukintyg från läkare från åttonde arbetsdagen. Kan man inte visa upp läkarintyg blir försörjningsstödet för den aktuella månaden sänkt ner till boendekostnad + matnorm. Fortsätter den sjukfrånvaron utan sjukintyg kan den enskilde helt vägras försörjningsstöd den kommande månaden. Om den enskilde uppbär aktivitetsstöd från försäkringskassan måste hon eller han söka sjukpenning för att vara berättigad till försörjningsstöd från socialtjänsten. Vid ogiltig frånvaro: om skälen till frånvaron inte accepteras av nämnden är det lämpligt att i första hand överväga att minska försörjningsstödet. I undantagsfall kan det bli aktuellt att socialnämnden helt vägrar försörjningsstöd, till exempel om den enskilde upprepade gånger uteblir och inte ändrar sig trots samtal och andra åtgärder från nämndens sida. Vid avböjd anvisad praktik eller utbildning: en individuell bedömning görs varefter den enskilde får sänkt försörjningsstöd alternativt helt vägras försörjningsstöd Beslut om erbjudande av viss praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet kan inte överklagas enligt förvaltningslagen, samma sak gäller för beslut om innehållet i sådan praktik eller verksamhet. Den enskilde kan däremot överklaga socialnämndens beslut att enligt 4 kap 5 vägra att betala ut försörjningsstöd eller minska det på grund av att han eller hon inte medverkar i praktik eller verksamhet Studerande Vuxna studerande bör i regel ha sin försörjning genom studiestödsformerna. Huvudregel är att försörjningsstöd ej ska utgå till vuxna studerande, som i övrigt är arbetsföra. Undantag från regeln: - om han eller hon aktivt sökt feriearbete men inte fått något - om han eller hon har fått ett feriearbete men måste vänta på första löneutbetalningen - akuta situationer - som komplettering till de studiesociala förmånerna för studerande med minderåriga barn - personer med partiella studiehinder Studiemedlen är avpassade till terminens längd. Krav på att studiemedlen ska räcka under en längre period än den som angivits av den utbetalande myndigheten bör ej ställas. Studiemedel betalas ut månadsvis i förskott. En person som är berättigad till ekonomiskt bistånd efter terminens slut har alltså rätt till detta från och med dagen efter terminens slut. Om ena parten i ett hushåll studerar finns det två sätt att se på hushållets ekonomi och att beräkna bistånd: - helt bortse från den studerande och endast grunda beräkningen på den andra partens eventuella inkomster och hälften av utgifterna i hushållet - inkludera den studerande i beräkningen och räkna hans eller hennes studiemedel som inkomst Varje kommun avgör själv vilka beräkningsgrunder som ska gälla. 16

Företagare eller personer med fria yrken Egna företagare förväntas kunna klara sin försörjning via inkomster från sitt företag, men det finns inte något lagstöd att generellt utesluta företagare från rätten till försörjningsstöd. Egna företagare som driver en verksamhet som inte är lönsam bör avveckla sitt företag och ställa sig till arbetsmarknadens förfogande för att vara berättigad till försörjningsstöd. Undantag kan göras om: - behovet av bistånd är kortvarigt, därefter ger firman åter inkomster - företagaren uppbär bidrag från arbetsförmedlingen under 6 månader och under den tiden finns utsikter att företaget ger inkomster - om verksamheten ger en viss inkomst och den sökande bedöms inte möjlig att placera på lönearbetsmarknaden inom överskådlig tid, kan övriga medlemmar i hushållet erhålla bistånd efter särskild prövning Sökanden med fria yrken (konstnärer, författare, musiker, artister etc.) ska prövas på samma sätt som andra hel- eller deltidsarbetslösa, dvs. de ska vara inskrivna på arbetsförmedlingen och söka alla tillgängliga lämpliga arbeten. Hemmaboende vuxen Personer över 18 år (som inte föräldrarna är underhållsskyldiga för) och som bor hemma hos sina föräldrar räknas hos socialtjänsten som hemmaboende vuxna. I beräkningen för hemmaboende vuxna medräknas inte gemensamma hushållskostnader då detta normalt bekostas av föräldrarna alternativt ingår i den eventuella hyreskostnaden. Däremot räknas kostnaden för telefon med 417 kronor. Barnet som bor hemma hos föräldrarna ansvarar själv över att betala kostnaden för mat till föräldrarna om de står för detta i hemmet. Bistånd till barn Föräldrar har underhållsskyldighet för barn upp till 18 år. Om barnet då fortfarande går grundskola eller gymnasium har föräldrarna fortsatt underhållsskyldighet under studietiden, dock längst till det att barnet fyller 21 år. Om nämnden inte kan få föräldrarna att försörja sitt barn, kan nämnden ge ekonomiskt bidrag direkt till barnet utifrån barnets ålder och mognad. Detta kan ske till exempel när: - det finns en mycket stark konflikt mellan barn och föräldrar - barnet inte bör bo kvar i hemmet eller vara beroende av föräldrarna - flickor som lever under hot och tvång i familjer med starkt patriarkala värderingar Barn som får barn Underhållsskyldighet som förälder gäller för ens barn men inte för barnbarn. Barnbarnets behov tillgodoses genom de bidrag dennes föräldrar får för barnet. Om föräldrarna till en förälder inte kan försörja sitt barn kan de söka ekonomiskt bistånd med sitt barn inräknad i hushållet, men inte sitt barnbarn. 17

Akut bistånd Individ- och Familjeomsorgen Riktlinjer 2015 Beslut om akut bistånd ska, om det är möjligt, föregås av sedvanlig utredning. Är tiden mycket knapp bör ändå följande överväganden göras: - är det en akut nödsituation? - finns barn i familjen? - finns sjukdom hos den sökande som skulle kunna förvärras om han eller hon inte får hjälp? - har den sökande medicinska eller sociala problem som medför svårigheter att ta eget ansvar för sin situation? - känner den sökande till socialtjänstens normer och beräkningsgrunder och har han eller hon tidigare fått information om dem? - kan den sökande få hjälp från familj eller vänner? - är behovet av ekonomisk hjälp återkommande trots egen försörjning? Bistånd till personer som regelmässigt har egna inkomster över riksnorm ska prövas restriktivt och endast beviljas för att avvärja en akut nödsituation. Vid beviljande av ekonomiskt bistånd i en akut situation där man befarar att beviljat bistånd inte går till rätt ändamål, till exempel till en person i pågående missbruk, kan i undantagsfall matrekvisitioner vara lämpligt bistånd. Förlust av pengar pga stöld eller tappad plånbok ersätts inte förutom med sådant bistånd som är nödvändigt för att undvika en nödsituation. För övrigt hänvisas till sökandes hemförsäkring samt möjligheter till avbetalningar av uppkomna skulder. Utländska medborgare En utländsk medborgare, med undantag för vissa EU-medborgare och deras anhöriga, får inte uppehålla sig i Sverige mer än tre månader från inresan utan att ha uppehållstillstånd. För sökande som saknar uppehållstillstånd eller inte sökt uppehållstillstånd har nämnden underrättelseskyldighet till polismyndighet (7 kap. 1 Utlänningsförordninen). Utländska medborgare med viseringsplikt ska ha uppehållstillstånd eller visum redan vid inresa. EU-medborgare Enligt 3 a kap. 3-4 UtlL (Utlänningslagen) har EU/EES-medborgare uppehållsrätt i Sverige under längre tid än tre månader om han eller hon: - har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning - har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och sina familjemedlemmar som gäller i Sverige - är familjemedlem till en EU/EES-medborgare som har uppehållsrätt enligt ovan 18

En person som lagligen befinner sig i Sverige, till exempel som arbetssökande, ska säkerställas full likabehandling även beträffande socialt bistånd. Grundkraven är desamma: - att en arbetssökande är anmäld på arbetsförmedlingen - villig att ta ett anvisat, lämpligt arbete - delta i verksamhet som anordnas inom ramen för arbetsmarknadspolitiken (arbetsrehabiliterande åtgärder, SFI, arbetsfrämjande insatser exempelvis) EG-domstolen har slagit fast att en tid av sex månader normalt är tillräcklig tid för att den arbetssökande ska ha en verklig möjlighet att hitta ett arbete. Därefter bör de avvisas ut landet. EU-medborgare som vistas tillfälligt i kommunen (turister) bedöms på samma sätt som övriga som har sin hemvist i annan kommun än Norsjö, dvs normalt beviljas endast bistånd för att avvärja en nödsituation. Ekonomiskt bistånd vid existensminimum Existensminimum är framräknat av kronofogdemyndigheten och ska räcka till gäldenär och familjens försörjning vid indrivning av fordringar. När biståndsansökan inkommer om att komplettera upp det av kronofogdemyndigheten satta existensminimum ska ansökan därför avslås. Om sökande tillfälligt har ovanligt många/höga räkningar ska en individuell prövning göras. Vid ansökan om tandvård av person som lever på existensminimum bör handläggaren tala med kronofogdemyndigheten så att personen kan använda summan för indrivning till att betala tandvård. Vistelsebegreppet (2 kap. 1 SoL, 2a kap. 2 och 3 SoL) Den kommun som någon mer eller mindre tillfälligt vistas i när hjälpbehovet inträder kallas för vistelsekommun. Kommunens skyldighet att pröva en persons behov av ekonomiskt bistånd påverkas inte av vistelsetidens längd. Omfattningen av det bistånd som vistelsekommunen har skyldighet att ge påverkas däremot av den tid som han eller hon vistas där och under vilka förhållanden. Om den enskilde är bosatt i en annan kommun än vistelsekommunen, ansvarar bosättningskommunen för det stöd och den hjälp som den enskilde behöver. Med bosättningskommun avses: - den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt, eller - om den enskilde är stadigvarande bosatt i en kommun men har sin starkaste anknytning till en annan kommun, den sistnämnda kommunen, eller - om den enskilde saknar stadigvarande bostad, den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste anknytning Om det står klart att en annan kommun än vistelsekommunen ansvarar för stöd och hjälp åt en enskild, är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta situationer. Kan behovet tillgodoses genom att vederbörande reser hem bör biståndet begränsas till hemresa och eventuellt matpengar. 19

Återbetalning Återkrav av bistånd som betalats ut på felaktiga grunder Socialnämnden kan återkräva bistånd som den enskilde fått felaktigt eller med för högt belopp på grund av: - oriktiga uppgifter - underlåtenhet att lämna uppgifter - på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4:1 SoL utgetts obehörigen eller med för högt belopp Biståndet kan återkrävas även om inte någon straffsrättslig påföljd kan utdömas. Bestämmelser om återkrav bör enligt regeringen inte påverka eller ersätta nämndens beslut att göra polisanmälan i de fall den enskilde avsiktligt lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter. Den enskilde blir bara återbetalningsskyldig om han eller hon har insett eller skäligen borde ha insett att utbetalningen var felaktig. Återkrav av bistånd som förskott på förmån eller ersättning mm Enligt 9 kap. 2 SoL kan socialnämnden kräva tillbaka bistånd som lämnats - som förskott på förmån eller ersättning - till den som är indragen i en arbetskonflikt, eller - till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar Som förmån eller ersättning räknas förmåner från försäkringskassan, till exempel pension, sjukersättning, aktivitetsersättning, livränta, bostadstillägg för pensionärer, sjukpenning, föräldrapenning, vårdbidrag och underhållsstöd. Andra ersättningar kan vara lön, arbetslöshetsersättning och studiestöd. Ett krav för återkrav är att beslutet är skriftligt och att det har delgivits den enskilde. Återkrav av bistånd som getts med villkor om återbetalning Enligt 9 kap. 2 2:a stycket SoL kan socialnämnden ge bistånd utöver vad som följer av 4:1 SoL om det finns skäl för det. Eftersom det är frågan om bistånd som den enskilde inte har rätt till, bör det normalt vara möjligt för honom eller henne att återbetala. Viktigt att försäkra sig om att den enskilde är medveten om att biståndet ska återbetalas och att det finns en tydlig överenskommelse med den enskilde om, när och på vilket sätt återbetalning ska ske till nämnden. Överenskommelsen skrivs under av båda parter. Återsökning enligt 17 kap. 1 Lagen om allmän försäkring (AFL) Socialnämnden kan få ersättning från försäkringskassan för vad nämnden gett i bistånd när någon beviljats en retroaktiv periodisk socialförsäkringsförmån för motsvarande tidsperiod, till exempel sjukersättning, aktivitetsersättning, vårdbidrag, handikappersättning, bostadsbidrag och underhållsstöd. 20