Verksamhetsberättelse för 2009

Verksamhetsberättelse för 2009 Omvärlden Under årets ökade de internationella sockerpriserna månad efter månad. Orsaken stod att finna i att Indien har minskat sin produktion med över 10 miljoner ton och har blivit en nettoimportör. Produktionsnedgången förklaras av en naturlig variation i monsunregnen och planteringscykler för sockerrör som löper på mellan fem till sju år. Vidare är Indiens sockerpolitik mycket reglerad med import- och exportkvoter, olika prissättningsmodeller för socker och sockerrör som inte alltid är i balans, m.m. En annan förklaring till det höga världsmarknadspriset var att Brasilien fick en lägre skörd av sockerrör samtidigt som den inhemska efterfrågan på etanol ökade Finanskrisen har drabbat den brasilianska sockerindustrin i det att den förväntade ökningen av antalet nya fabriker har kommit på skam. Dessa två tämligen unika situationer i Brasilien och Indien tillsammans med dåliga skördar i flera normalt sett nettoexporterande länder har fått världsmarknadspriserna mot tidigare aldrig skådade höjder. I EU föll sockerreformen mer och mer på plats och kommissionens målsättning att få en neddragning på 6 miljoner ton har i stort sett lyckats. Det medför att den europeiska sockernäringen står bättre rustad att möta framtidens utmaningar. Odlingsåret 2009 Sådden påbörjades i liten skala i slutet av mars. Några dagar in i april tog den fart på allvar. Medelsådatum blev den 8 april, vilket nästan är en vecka tidigare än normalt. Jordarna upplevdes som lättbearbetade och till skillnad från tidigare år kunde mycket finjord skapas i ytskiktet. Detta gav ett bra avdunstningsskydd runt fröet, men uppkomsten i många fält blev inte helt perfekt. Vissa frön låg, trots den finbrukade såbädden, i torr jord. Regn kom dock i så pass god tid att groning kunde ske i rimlig tid. Vädret var gynnsamt för den initiala tillväxten, i synnerhet i de västra delarna av odlingsområdet. I de östra delarna begränsades tillväxten till viss del av kalla ostanvindar. De bästa fälten uppvisade radtäckning redan några få dagar in i juni. Genomsnittsfältet täckte raderna i god tid före midsommar. Inledande ogräsbekämpning utfördes under tämligen torra förhållanden. Effekterna blev kanske inte riktigt de önskade och många odlare var lite bekymrade. Regn inför de efterföljande sprutningarna gjorde dock att sluteffekten i många fält blev acceptabel. Som helhet förekom inga betydande angrepp av underjordiska uppkomstskadedjur. Denna bild gällde även för bladlöss och betflugor. Olika bladfläcksjukdomar började på sedvanligt sätt uppträda i början av augusti och accelererade kring mitten av månaden. Rostangreppen kom tidigare än normalt, medan mjöldaggen gjorde sig påmind senare än vad vi är vana vid. Nederbördsmängderna över odlingsdistriktet var högst skiftande under juli och första delen av augusti. Detta då regnen ofta kom i form av lokala skurar. På vissa platser föll rikligt med regn,

men sett totalt över hela odlingsområdet var vattenfaktorn begränsande för maximal tillväxt. Den första provgrävningen i augusti indikerade att något stort var på gång. Betodlarna arbetade för att få till en så tidig kampanjestart som möjligt. Första betorna togs emot den 10 september och skärmaskinerna på bruket drog igång dagen efter. Betorna höll mycket hög kvalitet redan från första dagen, vilket gjorde att bruket snabbt fick upp en marschfart som översteg normalt tempo. Vattentillgången var knapp under augusti och september, men ändå tillräcklig för en god tillväxt. Under senare delen av hösten avlöste regnen varandra. Dock utan att orsaka några större problem för upptagningen. Jordens goda kondition ända från vårbruket bidrog i hög grad till detta. Betblasten höll sig frisk i de 65 % av fälten som under augusti månad behandlats mot bladsvampar. Slutdelen av oktober, november och första delen av december var varmare än normalt. Få frostnätter förekom. Vid Mårten fanns mycket betor kvar i marken. I mitten av december slog det om till vinterväder. Strax före detta hade betlagren frostskyddats på ett sätt som aldrig tidigare, genom extraordinära insatser av odlarna. Trots detta gick frosten en bra bit in i många stukor. Mildväder under julhelgen följdes av åter kallare väder. Detta kalla väder höll sedan i sig under resterande del av kampanjen. Den totala mängden förstört betmaterial, d v s det som blev 7:or i provtvätten och det som sorterades bort på gårdarna var cirka 20 000 ton, eller knappt 1 % av totalskörden. Ett 50-tal odlare fick ersättning via lagringsförsäkringen. Transportbandet på sockerbruket gick av två gången. Den andra gången medförde haveriet att bruket stod stilla över julhelgen. De båda bandhaverierna betydde totalt fem extra dygn på kampanjen. Efter en kampanj på rekordlånga 134 dygn stängde betmottagningen den 21 januari. Slutresultatet blev en rotskörd på 60,4 ton. Med en sockerhalt på 17,9 % gav detta en sockerskörd på imponerande 10,8 ton/ha. Den totala sockerproduktionen uppgick till 403 000 ton. Med en landskvot på 293 000 ton och en kontrakterad industrisockemängd på 20 000 ton innebar den stora skörden en betydande mängd överskottssocker. 2

Odlingsdata i korthet 2005 2006 2007 2008 2009 Medel 05-09 Antal odlare 3 473 3 168 2 607 2 371 2 212 2 766 Areal 48 200 43 700 39 950 36 600 38 900 39 470 Medelareal 13,9 13,8 15,3 15,5 17,6 14,3 Rotskörd, ton/ha 48,4 49,6 52,5 53,6 60,4 52,9 Sockerhalt, % 18,37 15,5 17,7 17,4 17,9 17,4 Polsockerskörd, ton/ha 8,89 7,7 9,3 9,3 10,8 9,2 Renhet, % 92,7 90,1 90,5 89,8 90,8 90,8 Sockerproduktion, ton 406 400 314 000 354 000 327 000 403 000 361 000 50 % av kvotvolymen innehades av de 1895 minsta odlarna 50 % av kvotvolymen innehades av de 317 största odlarna 80 % av kvoten fanns hos de största 40 % av odlarna De 100 största odlarna hade 26 % av kvoten och drygt 800 ton i snitt De 500 största odlarna hade 62 % av kvoten och 160 ton i snitt De 500 minsta odlarna hade 4 % av kvoten och 23 ton i snitt De 1000 minsta odlarna hade 12 % av kvoten och 37 ton i snitt Kvothandeln inför 2009 Kvothandeln inför 2009 års odling omfattade ungefär 14 000 ton, eller knappt 5 % av den svenska kvoten. Många försäljningar gjordes i intervallet från någon enstaka hundralapp till runt 600 kr/ton. Betodlarnas arbete under 2009 97 miljoner från Danisco I samband med undertecknandet av branschavtalet i juli 2008 förhandlade de svenska och danska odlarföreningarna för medlemmarnas vidkommande fram ett gemensamt belopp på 150 miljoner danska kronor. Villkoret för pengarna var att försäljningen av sockerverksamheten verkligen blev av. Den 14 juli 2008 stod det klart att Daniscos sockerdivision hade funnit en ny ägare i det nordtyska kooperativa sockerföretaget Nordzucker. Innan ett slutligt övertagande kunde ske krävdes ett godkännande av den tyska konkurrensmyndigheten, Bundeskartellamt. Konkurrensmyndigheten tog god tid på sig. Först den 2 mars 2009 stod det klart att affären blev av. Kort därefter erhöll Betodlarna sin del av det framförhandlade beloppet. I svenska kronor betydde detta 97,4 miljoner. Omedelbart placerades medlen med minsta risk på fasträntekonton i olika banker, i avvaktan på användning. Pengarna var primärt tänkta som en investeringshjälp för köp av aktier i Nordic Sugar, men blev inte öronmärkta för detta ändamål. Dörren stod alltså helt öppen även för annan användning. 3

Diskussioner om delägarskap i Nordic Sugar Redan när affären med Danisco och Nordzucker offentliggjordes i juli 2008 inviterades de svenska och danska betodlarna till diskussioner om ett delägarskap i Nordic Sugar med upp till 49 %. Det dröjde emellertid ända fram till augusti 2009 innan det kom ett konkret erbjudande att ta ställning till. Frågan behandlades därefter grundligt av Betodlarnas styrelse. Styrelsen var av uppfattningen att erbjudandet inte kom att innebära någon anslutning från den svenska odlarkåren och beslutade därför att säga till fortsatta diskussioner i nuläget. Prisnivå, krav på en hög minimianslutning, det allmänna konjunkturläget och en pressad ekonomisk situation på gårdsnivå, var en del av orsakerna till styrelsens beslut. Extra föreningsstämma Betodlarna höll extra föreningsstämma i oktober med anledning av att styrelsen önskade en stadgeändring i paragrafen som handlar om vinstdisposition. Styrelsens förslag bifölls av en enhällig stämma och stadgeändringen kunde genomföras. Ökat samarbete över gränserna Sedan många år tillbaka har Betodlarna ett mycket väl fungerande samarbete med Danske Sukkerroerdyrkere. Både på tjänstemanna- och förtroendemannanivå. Detta goda samarbete utvecklades ytterligare. Ett nytt viktigt samarbete påbörjades med den tyska odlarföreningen inom Nordzuckers område, DNZ (Der Dachverband Norddeutscher Zuckerrübenanbauer). På chefstjänstemannanivå skedde flera möten. I slutet av året träffade även den svenska styrelsen sina tyska kollegor vid en tvådagarsresa på tysk mark. Parterna är överens om att fortsätta med det hittills mycket givande samarbetet. Uppgörelse om överskottssocker Marknadssituationen under 2009 hade förändrats avsevärt sedan det nya branschavtalet tecknades i juli 2008. Det var inte längre intressant för Nordic Sugar att lösa in överskottssocker mellan 100 och 105 % till tidigare överenskommet pris. Samtidigt såg det ut som att den svenska skörden skulle bli mycket hög. Detta innebar att vi då riskerade att hamna på över 20 % överlagring, något som inte gynnade någon av parterna. Världsmarknadspriserna var i stigande och utsikter fanns att en del av det svenska överskottet skulle kunna exporteras till acceptabla priser. I detta läge gjorde Betodlarna och Nordic Sugar en överenskommelse om 2009 års överskottssocker. Den enskilde betodlaren gavs två alternativ. Antingen kunde han välja enligt gällande branschavtal, vilket då innebar att allt hans överskottssocker blev överlagrat utan kostnad. Eller så kunde han ge Nordic Sugar i uppdrag att sälja överskottssockret. De första 5 % till ett garantipris och resten till ett pris baserat på Nordic Sugars verkliga försäljningspris. I frågekort till odlarna visade det sig att drygt 85 % av odlarna önskade att sälja allt sitt överskottssocker. Lagringsförsäkringen Vid Betodlarnas årsstämma i maj fattades beslut om att teckna en kollektiv lagringsförsäkring för 2009 års betkampanj. Försäkringen var ett katastrofskydd om något skulle gå riktigt snett, trots att lagret skötts på rätt sätt. 4

Liksom tidigare tecknades försäkringen med Länsförsäkringar Skåne. Försäkringspremien uppgick till knappt 1,5 miljoner kronor, vilket motsvarade knappt 75 öre/ton, utslaget på alla betor. Försäkringen gällde från 10 november till och med kampanjens sista dag och ersatte förstört och frostskadat betmaterial. Försäkringen löste ut i ett 50-tal fall. Totalt utbetalades drygt 1 miljon kronor i försäkringsersättning. Planering inför Betodlingens dag Under försommaren fattades beslut att anordna Betodlingens dag 2010, som ett samarrangemang mellan Betodlarna, Nordic Sugar och NBR. Under resten av året ägnades mycket tid åt planering av detta arrangemang. Arbetet på EU-nivå I mitten av juni höll CIBE, den europeiska organisationen för de olika ländernas odlarföreningar, sin kongress i Köpenhamn. Totalt samlade kongressen 300 representanter från olika länder runt om i Europa. Större delen av den svenska styrelsen deltog i kongressen. Viktiga framtidsfrågor diskuterades och värdefulla kontakter för framtida nytta odlades. Otto von Arnold var under året ordförande i CIBE:s EU-kommitté. Denna arbetar med näringspolitiska frågor, bl.a. väldigt nära EU-kommissionen i Bryssel. Under 2009 års senare hälft påbörjade CIBE sitt viktiga arbete med att skapa goda förutsättningar för betodlingen när nuvarande marknadsordning går ut år 2015. Nationell näringspolitik Under året hade Betodlarna löpande kontakter med bl.a. Jordbruksdepartementet och LRF. Bland frågor på agendan kan nämnas unionens framtida jordbrukspolitik och sockermarknadsordningen efter 2015. Vidare agerade Betodlarna för att genomförandedatum för diversifieringsstödet skulle utsträckas ytterligare ett år, till den 30/9 2011. När frågan var upp till beslut i EU stödde Sverige denna linje och beslutet blev också så. Diversifieringsstödet i Skåne län Diversifieringsstödet, betingat av tidigare kvotinlösen, har flera beståndsdelar. Investeringsstöd och stöd till kompetensutveckling är exempel på sådana. Stöden hanteras av respektive länsstyrelse. Det sedan tidigare mycket goda samarbetet mellan Betodlarna och Länsstyrelsen i Skåne fortsatte. För investeringsstödet snabbades handläggningstiden upp tack vare att länsstyrelsen tillsatte extra resurser. Vidare upphandlade länsstyrelsen utbildningar inom en mängd olika områden. Utbildningarna var mycket uppskattade. För många utbildningar fylldes tillgängliga platser snabbt. Arbetet med att planera för fortsatt kompetensutveckling för 2010 fortsatte. Fortlöpande information från länsstyrelsen om investeringsstöd och kurser inom kompetensutvecklingen fanns i tidningen Betodlaren och på Betodlarnas hemsida www.betodlarna.se. 5

Forsknings- och försöksverksamhet Forsknings-, försöks- och utvecklingsarbete inom betodlingen bedrevs under året av stiftelsen NBR Nordic Beet Research (NBR). Därutöver i ytterligare ett antal projekt utanför NBR, finansierade via sockerprogrammet inom Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF). 2009 innebar det andra verksamhetsåret för NBR. Omsättningen blev 12,7 miljoner DKR. Verksamheten bedrivs i ungefär lika stor omfattning i Danmark och Sverige. För tillfället är det svårt att få tag i externa forskningsmedel på den danska sidan. Trots detta kunde måltalet om 50 % externfinansiering i det närmaste uppnås. På den svenska sidan utgör SLF Stiftelsen Lantbruksforskning den viktigaste externa bidragsgivaren. Nedan ges några ur svensk synpunkt intressanta resultat och erfarenheter: Potentialförsök på fyra olika platser i odlingsområdet visar att den sydsvenska myllan rätt skött och med rätt väder kan producera mycket höga sockerskördar. I fyra praktiska fält växte det runt den 1 november inte mindre än 80, 79,99 och 107 ton betor per hektar innehållande 15,5, 16,0, 18,5 och 19,4 ton socker per hektar. Slutsatsen är glasklar: Det finns mer att hämta! Provning av nya sorter Sortprovningen omfattade 70 sorter där två nya sorter godkändes för odling 2010. Intresset för segmentet nematodtoleranta sorter ökar både bland odlare och förädlare. Inför 2010 finns fyra sorter Nexus, Plexus, Angus och Rosalinda med bättre tolerans än andra normalsorter mot nematoder på låg nivå. Samtidigt visar försöken att framstegen inom segmentet verkligt nematodtoleranta sorter går långsammare än vi hade hoppats på. Julietta, introducerad 2006 lever och säljer även 2010. Nytt för året var information om sortens betydelse vid lagring. Inledande försök visar på klara sortskillnader på en faktor tre, från som bäst förlust av 0,1 % socker/dag till som sämst 0,3 % socker/dag. Provning av nya växtskyddsprodukter Inflödet av helt nya substanser för bekämpning av ogräs och skadegörare är för dagen mycket begränsat. Sockerbetsgrödan tillhör inte någon av de sex stora grödorna i världen för vilka helt nya produkter tas fram. Nya krav och ibland ny kunskap gör att användningen av några befintliga produkter begränsats eller helt tagits bort från den svenska marknaden. Samtidigt arbetar företagen mycket aktivt för att göra största möjliga bruk av befintliga produkter. NBR har under 2009 bedrivit provat produkter inom områdena svamp och insektsbetning liksom bekämpning av bladsvampar och örtogräs Årets försök med bekämpning mot bladsvampar gav i medeltal skördeökningar på nivån 600 kg socker/ha vilket är densamma som snittet för de senaste sju åren. NBR drev under 2009 sex SLF-finansierade projekt. Därtill beviljades ett nytt: 1. Gröngödsling mot jordburna svampsjukdomar i sockerbetor. 2. Odlingssystemets inverkan på svamp- och nematodangrepp i sockerbetor". 3. Sanering av betcystnematoder med resistenta mellangrödor. 4. Strategier för sort och platsval, upptagning och lagring vid sen leverans av sockerbetor. 5. Integrerad kontroll av bladsvampar i sockerbetor odlingstekniska åtgärder i kombination med prognosbaserad bekämpning. 6. Sockerbetornas effekt på skörd och kvalitet i efterföljande spannmålsgröda. 7. Inverkan av kalkning på skörd och kvalitet i sockerbetor genom dess effekt på markkemi och bördighet. 6

Inför 2009 öppnades möjligheten för NBR att söka SLF-medel inte bara till mer forskningsinriktade projekt utan också till försök av mer utvecklings- och provningskaraktär. Dessa medel söks för ett år i taget. Inför 2009 beviljades NBR 1,65 milj.kr till sex olika projekt inom område nematoder, aphanomyces, betning mot skadeinsekter, ogräsbekämpning och växtföljd Inför 2010 gavs ytterligare 1,1 milj. SEK till fyra projekt inom område ogräsbekämpning, bladsvampar och tillväxt, lagringsteknik och växtföljd. Med medel från odlare och industri, god utdelning på externa forskningsansökningar och en fortsatt satsning från leverantörer av frö och produktionsmedel står NBR väl rustade att hämta hem befintligt kunnande och själv skapa det som återstår för att på bästa sätt föra svensk betodling inte bara vidare utan också framåt. Mer information finns på www.nbrf.nu. Kontrollen Ingrid Nybogård och Göran Sonesson arbetade som kontrollanter vid provtvätten och betlaboratoriet i Örtofta. Kontrollen innebär, förenklat uttryckt, att säkerställa att de rutiner för invägning, provtagning och analys som Betodlarna och Nordic Sugar kommit överens om verkligen följs. Arbetet intensifierades strax efter nyår, då andelen dåligt betmaterial ökade. Ansvarig för Betodlarnas kontrollverksamhet var styrelseledamoten Gustaf Tornérhjelm. Information Som vanligt var information till medlemmar och andra med intresse för betodling en viktig del för Betodlarna. Facktidningen Betodlaren utkom med de sedvanliga fyra numren. Redaktör var Ann-Margret Olander, Profilera Marketing. Betodlarnas webbplats www.betodlarna.se användes för snabb informationsspridning. Bettorget, www.bettorget.se, var sedvanligt den naturliga mötesplatsen vid kvothandeln. Många odlare utnyttjade dessutom Bettorget som ett diskussionsforum. Med den nya informationstekniken är brevutskick till medlemmarna numera att anse som undantagsåtgärd. Kansli och organisation Styrelsen deltog som vanligt i delar av den operativa verksamheten och bestod efter 2009 års stämma av Otto von Arnold (ordf.), Nils Lundberg (vice ordf.), Gustaf Tornérhjelm, Bo Danielsson, Sven Åkesson, Hans-Göran Hansson, Stefan Hansson och Mårten Blad. Anders Lindkvist var generalsekreterare. En ekonomiassistentfunktion på deltid köptes in av Louise Mårtensson. Under året hade styrelsen fem protokollförda sammanträden. Vidare genomfördes en fullmäktigedag under hösten. 7

Ekonomi Svenska Betodlarna ek. för. redovisar ett resultat på 86,3 mkr. Orsaken till det goda resultatet är de 97,4 mkr som förhandlades fram från Danisco. Styrelsen föreslår stämman att besluta om en utdelning till medlemmarna på 70,8 mkr. Till grund för denna ligger, enligt stadgarna, de debiterade serviceavgifterna för år 2009. Detta innebär att utdelningen motsvarar 230 kr per kontrakterat ton kvotpolsocker. 2004 beslutade styrelsen att slimma organisationen för att vara en kostnadseffektiv organisation i den tuffa ekonomiska verkligheten efter sockerreformen 2006. För sjätte året i rad minskade de ordinarie rörelsekostnaderna (exkl. lagringsförsäkring). Bildandet av NBR för forskning och utveckling är en bidragande faktor till detta. Pengarna från Danisco var placerade på fasträntekonto till årets låga ränta. Övriga finansiella tillgångar var spridda på olika typer av placeringar i en väl diversifierad portfölj. Samtliga innehav hade en bra avkastning 2009. Marknadsvärdet av de finansiella nettotillgångarna uppgick till cirka 28 mkr vid årets slut. Det är en ökning med ungefär 16,5 mkr sedan årets början. Styrelsen finner detta vara en tillräcklig nivå för att ha en långsiktigt stark odlarorganisation. Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel: balanserad vinst 10 976 770 årets vinst 86 297 043 97 273 813 disponeras så att till medlemmarna utdelas 70 804 350 till reservfonden avsätts 4 315 000 i ny räkning överföres 22 154 463 97 273 813 8