Luftföroreningssituationen i Landskrona

Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 215

Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 215 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes 214. Redovisningen av halterna av gasformiga luftföroreningar i Landskrona görs med mätdata från den fasta mätstationen i taknivå. Mätningen görs på tre mätsträckor, med s.k. DOAS-teknik, i de centrala delarna av Landskrona. Sträcka 3 har dock inte varit inkopplad under 215. Luftburna partiklar mindre än 1 µm (PM 1 ) mäts i gatunivå på Eriksgatan sedan 213. Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls. Miljökvalitetsnormerna är utarbetade för platser där människor vistas utomhus. Exponeringen för de högsta halterna sker oftast i gatunivå då luftföroreningarna normalt är högre i gatunivå än i taknivå. Jämförelser med miljökvalitetsnormerna görs enbart för att få ett mått på halternas storleksordning. Mätningar i gaturumsmiljö görs också av Miljöförvaltningen genom IVL:s urbanmätnätverk. Resultatet från dessa mätningar redovisas i en separat rapport från IVL, men vissa data omnämns i denna rapport. Mätningarna under 215 visar på låga svaveldioxidhalter, eller 3-1 % av miljökvalitetsnormen. De uppmätta ozonhalterna under 215 ligger ungefär i samma nivå som 214 och 213, och riktvärdet för skydd av hälsa har inte överskridits under 215. Kvävedioxidhalterna ligger ungefär på en tredjedel av miljökvalitetsnormen. Preciseringarna av det nationella miljömålet Frisk luft klaras eller tangeras för samtliga uppmätta ämnen förutom ozon, som överskrider både 8- timmarsmedelväre och maximalt timmedelvärde. Under 215 här även luftburna partiklar PM 2,5, bensen, toluen och xylen mätts via Urban-nätverket (IVL Svenska Miljöinstitut AB). Mätdata från meteorologiska masten vid DOAS-utrustningen i Landskrona har under 215 använts för vindriktningens fördelning och medelvindshastigheten jämfört med medelvärdet för perioden 22-214 samt för temperaturstatistik. Vädret hade inte någon uttalad påverkan på luftföroreningshalterna under 215. Miljöförvaltningen i Landskrona 1

Mätstationer Figur 1. Mätstationernas placering i Landskrona. DOAS-instrumentet mäter längs hela de inritade sträckorna. Kontinuerliga mätningar i Landskrona görs med DOAS-teknik* och med ett beta-attenueringsinstrument (Opsis SM2). Förutom dessa mätningar görs mätningar inom Urban-nätverket (IVL Svenska Miljöinstitutet AB). DOAS-utrustningen är placerad ovan tak i de centrala delarna av Landskrona. Mätningen görs med tre mätsträckor markerade i kartan ovan. Sträcka 3 har dock varit ur funktion under 215. Övriga mätningar görs på två mätsationer markerade med A respektive B i kartan ovan. Den ena mätplatsen är en gatrumsmiljö (A, Eriksgatan) och där mäts PM 1 (Opsis SM2) och NO 2 respektive VOC med passiva provtagare. Den andra mätplatsen är en bakgrundsmiljö i taknivå (B, Polishuset) och på den mäts partiklar (PM 2,5 ). Mätningar av PM 2,5 och NO 2 respektive VOC med passiva provtagare utförs och presenteras årligen av IVL. Förutom mätning av luftföroreningar mäts också temperatur, vindriktning och vindhastighet på taket till mottagarenheterna (B, Polishuset). Tabell 1. DOAS-mätningar i Landskrona Sträcka Längd Registrerade parametrar 1 42 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon. 2 62 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon. * (Differentiell Optisk Absorptionsspektroskopi) För mer information om DOAS-tekniken hänvisas till OPSIS hemsida, http://www.opsis.se/m%c3%a4tteknik/tabid/13/language/sv-se/default.aspx Miljöförvaltningen i Landskrona 2

Mätresultat luftföroreningar Svaveldioxid Svaveldioxid uppkommer då svavel, i främst petroleumbränslen, reagerar med luftens syre vid förbränning. Svaveldioxidhalterna i atmosfären har idag sitt huvudsakliga ursprung från kontinenten. På en del platser kan lokala källor ha viss betydelse. Idag är det oftast närhet till sjöfart som har störst betydelse för uppmätta halter. Trots att svavelhalterna sjunkit mycket i atmosfären kan nedfallet av svavel fortfarande vara ett problem för naturen. Svaveldioxidhalterna var låga under året. Variationen i halterna har också varit måttlig under året. Det finns en tendens till att variationen är större under vinterhalvåret än under sommaren och att halterna är en aning lägre under sommaren. Tekniska problem under 215 har ursakat en del databortfall under augusti samt november och december. Uppmätta svaveldioxidhalter var i storleksordningen 3-1 % av miljökvalitetsnormen. Dygnsmedelhalterna varierade mellan 1 och 6 µg/m³ under året. Sedan början av 9-talet har halterna sjunkit med 6-7 %, även om det är viss variation mellan säsongerna. De senaste tio åren har dock halterna stabiliserats på en tämligen låg nivå. Halterna i Landskrona har tidigare varit något högre än i Malmö och i Lund. Detta syns inte längre så tydligt, utan halterna är ungefär lika låga på alla tre orterna. 12 1 µg/m 3 8 6 4 2 Figur 2. Svaveldioxidhaltens dygnsmedelvärden under 215 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 3

14 12 1 8 6 4 2 µg/m 3 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 Figur 3. Årsmedelvärden för svaveldioxid (µg/m³) sedan 199. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 2. Uppmätta svaveldioxidhalter under 215 (µg/m³). Miljökvalitetsnorm Uppmätta halter Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Medelvärde** 2 2 2 * Dygnsmedelvärde, 98-percentil 1 5 4 * Timmedelvärde, 2 7 5 * 98-percentil Antal tim-observationer*** 7774 7752 * Maxvärde (timme) - 34 32 * * Ur funktion ** gäller utanför tätbebyggt område *** Max antal timmar var 876 under 215 Miljöförvaltningen i Landskrona 4

Kvävedioxid Kvävedioxid (NO 2 ) uppkommer i huvudsak genom oxidation av kvävemonoxid (NO), d.v.s. när kvävemonoxid reagerar med marknära ozon. Sammanfattande beteckning för kvävemonoxid och kvävedioxid är kväveoxider (NO x ). Den största källan till kväveoxider är vägtrafiken, där kvävemonoxid utgör ca 6 9 % av utsläppen. Det mesta av uppmätta kvävedioxidhalter har lokalt ursprung. Dock förekommer det en viss intransport, främst från kontinenten. Halterna har oftast en viss säsongsvariation med högre halter under vintern och lägre under sommaren. De högsta halterna uppmätts i gatumiljön, där byggnader stänger in luftföroreningarna, medan i urban bakgrund eller utanför Landskrona uppmätts lägre kvävedioxidhalter. Under 215 var uppmätta halterna med DOAS-utrustning i taknivå i centrala Landskrona låga till måttliga eller 25-55 % av miljökvalitetsnormerna. Utvecklingen av trenden för årshalterna har varit svagt avklingande, dock med viss variation under åren. 215 var halterna 6-7 % av de halter som uppmättes för 25 år sedan. Notera att sträcka 3 har varit ur drift under hela säsongen. Tekniska problem under 215 har ursakat en del databortfall under augusti samt november och december. 8 6 µg/m 3 Miljökvalitetsnorm - dygn 4 2 Figur 4. Kvävedioxidhalten som dygnsmedelvärden under 215 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 5

4 3 µg/m 3 Miljökvalitetsnorm 2 1 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 Figur 5. Årsmedelvärden för kvävedioxid i µg/m³ sedan 199. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 3. Uppmätta kvävedioxidhalter under 215 (µg/m³). Miljökvalitetsnorm Uppmätta halter Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Medelvärde 4 15 11 * Dygnsmedelvärde, 6 32 27 * 98-percentil Timmedelvärde, 9 43 36 * 98-percentil Antal timobservationer** 7631 7735 * Maxvärde (timme) - 88 73 * * Ur funktion ** Max antal timmar var 876 under 215 Veckoprofilen för kvävedioxid visar tydliga samband med trafikintensiteten. I Figur 6 kan tydligt ses att halterna går upp under morgon- och eftermiddagsrusningstrafiken. Under helgen varierar halten betydligt mindre. 25 3,5 3, 2 2,5 15 2, 1,5 1 1,,5, 5 µg/m 3 Toluen måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag måndag Figur 6. Genomsnittlig veckoprofil (timmedelvärden) under 214 (vit kurva) och 215 (svart kurva) för kvävedioxid. Medelvärde av sträcka 1 och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 6

Kvävemonoxid Kvävemonoxid mäts endast på sträcka 3, vilken har varit ur drift under hela året. Tabell 4. Uppmätta kvävemonoxidhalter under 215 i µg/m³. Uppmätta halter Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, 98-percentil * Timmedelvärde, 98-percentil * Maxvärde (tim) * Minvärde (tim) * * Ur funktion Ozon Ozon bildas då kväveoxider och kolväten reagerar under inverkan av solljus. Ozon kallas en fotokemisk oxidant, p.g.a. sitt uppkomstsätt. Uppmätta halter har sitt ursprung från främst regionala källor (intransport med vinden från t ex kontinenten) men bildas även till viss del lokalt. Under sommarhalvåret är ozonhalterna betydligt högre än under den kallare och solfattigare vintern. De uppmätta ozonhalterna var under 215 i nivå med föregående 15 år. Under året är halterna som högst under april och maj med några toppar under sommaren d v s juni, juli och augusti. När toppen infaller beror på när vädret är soligt och varmt och vart luftmassan har sitt ursprung. Under den mörkare och kallare vintern är ozonhalterna lägre. EU-direktivet för skydd för hälsa har inte överskridits under året. Med undantag av de första åren på 9-talet har ozonhalterna i det närmaste varit oförändrade de senaste 3 åren ( Figur 8). Tekniska problem under 215 har ursakat en del databortfall under november och december. 12 1 µg/m 3 8 6 4 2 Figur 7. Ozonhalten som dygnsmedelvärden under 215 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 7

8 7 6 5 4 3 2 1 µg/m 3 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 Figur 8. Årsmedelvärden av ozon i µg/m³ sedan 199. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 5. Uppmätta ozonhalter (µg/m³) under 215. MKN/EU-direktiv Uppmätt Sträcka 1 Sträcka 2 Medelvärde (år) 58 61 Maxvärde (tim) 129 13 Antal tim observat- 7718 772 ioner ** Skydd för människors hälsa Tröskelvärde för information Maximalt 8-timmars glidande timmedelvärde under ett dygn, bör vara mindre än 12 µg/m³ Varning till allmänheten skall ske vid halter högre än 18 µg/m³ Tröskelvärde för larm Larm till allmänheten vid halter högre än 24 µg/m³ (88 %) inget överskridande inget överskridande inget överskridande (88 %) inget överskridande inget överskridande inget överskridande AOT4 * * avser värden mellan kl 8 till kl 2 ** Max antal timmar var 876 under 215 Summan av alla ozonvärden över 8 µg/m³ (4 ppb), mellan 1 maj och 31 juli får vara max 18 µg/m³- timmar. Långsiktigt värde < 6 µg/m³- timmar 1792 µg/m³- timmar 225 µg/m³- timmar Preciseringarna av det nationella miljömålet Frisk luft anger att halten av marknära ozon inte ska överstiga 7 µg/m³ beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 8 µg/m³ räknat som ett timmedelvärde. (www.miljomal.se/sv/miljomalen/2-frisk-luft/preciseringar-av-frisk-luft) Under 215 överskreds således det nationella miljömålet avseende både åttatimmarsmedelvärde och maximalt timmedelvärde för marknära ozon. Miljöförvaltningen i Landskrona 8

Ammoniak Ammoniak mäts bara på sträcka 3 under hela året har sträckan varit ur drift. Tabell 6. Uppmätta ammoniakhalter under 215 i µg/m³. Uppmätt Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, 98-percentil * Timmedelvärde, 98-percentil * Maxvärde (tim) * Minvärde (tim) * * ur funktion Bensen, toluen och xylen Bensen, toluen och xylen härstammar från drivmedelshanteringen och/eller direkt från bilarnas avgaser/avdunstning. För bensen är miljökvalitetsnormen 5 µg/m³ som årsmedelvärde. För de övriga kolvätena finns däremot inga rikt- eller gränsvärden. Däremot har Institutet för miljömedicin (IMM, http://ki.se/imm) tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. Under säsongen har uppmätta bensenhalter varit under miljökvalitetsnormen. De uppmätta halterna av toluen och xylen är förhållandevis låga jämfört med lågrisknivåerna. Mätningen av kolväten med DOAS-utrustningen som genomförts under tidigare år har inte genomförts under 215 då halterna var lägre än utrustningens mätosäkerhet, men kan eventuellt återinföras då det kan förekomma lokala källor av xylen. Mätosäkerheten för kvarvarande ämnen (SO 2, NO 2, O 3 ) förbättras också genom att begränsa antalet analyserade ämnen. Mätningarna i Tabell 7 har utförts av IVL med adsorbent provtagning och gaskromatografisk analys. Provtagningstiden var en vecka för vart och ett av de 12 insamlade proven, vilka var jämnt fördelade över året. Analysresultat kunde erhållas i stort sätt från alla prover. Tabell 7. Uppmätta bensen-, toluen- och xylenhalter i µg/m³ under 215. Medelvärde av alla analyserade prover. Bensen Lågrisknivå/ miljökvalitetsnorm Eriksgatan Medelvärde 1,3 / 5,7 Antal prover 12 Toluen Medelvärde 37 / - 1,3 Antal prover 12 Xylen Medelvärde 43 / - 1,8 Antal prover 11 Miljöförvaltningen i Landskrona 9

Partiklar Luftburna partiklar uppkommer dels vid naturliga processer och dels via mänsklig aktivitet. En stor källa i stadsmiljön är trafiken, en annan källa är den allmänna luftmassan som innehåller olika mängder partiklar beroende på var luftmassan kommer från. Jämförs PM 1 -halterna på Eriksgatan med miljökvalitetsnormerna ligger de på ungefär 5 % av normerna och i nivå med det nationella miljömålet (2 µg/m³). De högsta halterna registrerades under vårvintern då ökningen troligen till stor del bestod av lokalt emitterade större partiklar (2.5 1 µm), t.ex. uppvirvlat vägdamm. Detta mönster återfinns även i mätningar från bl a Malmö, Göteborg och Stockholm. 8 6 µg/m 3 IVL PM2.5 SM2 PM1 4 2 Figur 9. Dygnsmedelhalten av PM 1 samt av PM 2.5 (vit linje) i gaturummet på Eriksgatan respektive på Polishusets tak under 215. Mätvärden i µg/m³. Tabell 8. Uppmätta halter av partiklar mindre än 1 µm (PM 1 ) under 215 (µg/m³). Gaturumsmätning på Eriksgatan, samma som Figur 9. Miljökvalitetsnorm Eriksgatan (gata) Årsmedelvärde 4 16 Dygnsmedelvärde, 5 27 9-percentil Antal dygn över 35 5 µg/m 3 Antal observationer 338 Tabell 9. Uppmätta halter av partiklar mindre än 2,5 µm (PM 2,5 ) under 215 (µg/m³). Mätningen utförd med IVL-provtagare. Miljökvalitetsnorm Polishuset (tak) Årsmedelvärde 25 8 Antal observationer 349 Miljöförvaltningen i Landskrona 1

Meteorologiska mätningar Under 215 har mätdata från meteorologiska masten vid DOAS-utrustningen i Landskrona använts för vindriktningens fördelning och medelvindshastigheten jämfört med medelvärdet för perioden 22-214 Figur 12 och Figur 13) samt för temperaturstatistik (Tabell 1). Mätdata från SMHI:s mätstation i Helsingborg har använts för att jämföra månadsmedeltemperaturen och månadsnederbörden under 215 med normaldata från 1961-199 ( Figur 121 och 11). Under 215 låg årsmedeltemperaturen över den normala med hela 1,6 C. Figur 1 visar att temperaturen legat över normalårskurvan under hela året. Nederbördsmängden var 12 % över den normala (835 respektive 737 mm/år) med en stor variation över året ( Figur 11). 2 15 1 5-5 C Månadsmedeltemperatur Normal medeltemperatur (1961-9) Differens -1 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 1. Månadsmedeltemperaturen under 215 i grader Celsius (källa: Väder och Vatten, SMHI). Normaldata är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg. 14 12 1 8 6 4 2 mm Månadsnederbörd Normal månadsnederbörd (1961-9) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 11. Månadsnederbörden under 215 i mm (källa: Väder och Vatten, SMHI). Data är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg. Miljöförvaltningen i Landskrona 11

% m/s Nordväst Väst 1 Norr 8 Nordost 6 4 2 Ost 22-214 215 Nordväst Väst 5 Norr 4 Nordost 3 2 1 Ost 22-214 215 Sydväst Sydost Sydväst Sydost Syd Syd Figur 12. Vindriktningens fördelning i Landskrona under 215 i procent, jämfört med medelvärdet för perioden 22-214 i Landskrona. Figur 13. Medelvindshastigheten i meter per sekund för de olika vindriktnings sektorerna i Landskrona under 215, jämfört med medelvärdet för perioden 22-214 i Landskrona. Tabell 1. Temperaturstatistik från meteorologiska masten vid DOAS-utrustningen i Landskrona och från SMHI:s mätutrustning i Helsingborg. Årsmedeltemperatutemperatur Årsmedel- Högsta Lägsta Högsta Lägsta timmedel- timmedel- dygns- dygns- 1961-9 ( C) 215 ( C) värde ( C) värde ( C) medel- värde ( C) medel- värde ( C) Landskrona i.u. 1,5 29,2 3,9 23,9 1,1 SMHI (Helsingborg) 7,6 9,2 i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. = ingen uppgift Slutsatser Mätningarna under 215 visar på låga svaveldioxidhalter, eller 3-1 % av miljökvalitetsnormen och låga till måttliga kvävedioxidhalter eller 25-55 % av miljökvalitetsnormen. Uppmätta halter av partiklar ligger under miljökvalitetsnormer för både PM1 och PM2,5. De uppmätta ozonhalterna under 215 ligger ungefär i samma nivå som 214 och 213, och riktvärdet för skydd av hälsa har inte överskridits under 215. Preciseringarna av det nationella miljömålet Frisk luft klaras eller tangeras för samtliga uppmätta ämnen förutom ozon, som överskrider både 8- timmarsmedelväre och maximalt timmedelvärde.

EU-direktiv och miljökvalitetsnormer Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och för miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls. Lagstiftningen för övervakning av luftkvaliteten har uppdaterats under 21 som ett resultat av införandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa (28/5/EG och 24/7/EG). Den nya Luftkvalitetsförordningen (21:477) innehåller även miljökvalitetsnormer för fina partiklar (PM 2.5 ) och kommande miljökvalitetsnormer för polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och metaller (arsenik, kadmium, kvicksilver och nickel) som träder i kraft 213. Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 213:11) reglerar hur övervakningen skall ske. Gränsvärdena och miljökvalitetsnormerna är utarbetade för att förebygga eller minska de skadliga effekterna på människors hälsa och miljön som helhet. De gäller på platser utomhus där människor stadigvarande vistas eller tillfälligt passerar (t ex gång- och cykelbanor). Undantagna är bland annat inneslutna ormråden som tunnlar och särskilt belastade mikromiljöer som området närmast en vägkorsning. Naturvårdsverket uppdaterade under 214 sin handbok Luftguiden som ger vägledning om hur reglerna skall tillämpas. www.naturvårdsverket.se Institutet för miljömedicin (IMM, http://ki.se/imm) har tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. För fördjupad kunskap om gränsvärden, miljökvalitetsnormer och hälsoeffekter hänvisas också till Referenslaboratoriet för tätortsluft vilka är organiserade under Institutionen för tillämpad miljöteknik på Stockholms Universitet. Deras hemsida innehåller mycket information om ovanstående ämnen och har adressen: http://www.itm.su.se/reflabmatningar/ (gäller fr.o.m. 1999-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Svaveldioxid µg/m 3 1 timme 2 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år. 1 dygn 1 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. Vinterhalvår (1 okt 31 mar) 2 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför tätorter. 1 år 2 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför tätorter. (gäller fr.o.m. 25-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt PM 1 g/m 3 1 dygn 5 Avser dygnsmedelvärde. Värdet får överskridas 35 ggr per år (9-percentil). g/m 3 1 år 4 Avser årsmedelvärde. PM 2.5 g/m 3 1 år 25 Normen skall uppfyllas senast 215-1-1 (gäller fr.o.m. 21-7-1). Kolmonoxid mg/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. 1 Avser maxvärdet av ett glidande 8-timmarsmedelvärde under kalenderåret. Miljöförvaltningen i Landskrona 13

(gäller fr.o.m. 26-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Kvävedioxid Kväveoxider µg/m³ 1 timme 9 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år. 1 dygn 6 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. 1 år 4 Aritmetiskt medelvärde. 1 år 3 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför orter. (gäller fr.o.m. 21-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Bensen µg/m³ 1 år 5 Avser aritmetiska medelvärdet under kalenderåret. (gäller fr.o.m. 21-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon g/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. AOT4 Timvärden under maj till och med juli 12 Skydd av hälsa. Skall eftersträvas (målvärde). Avser maxvärdet av ett glidande 8- timmarsmedelvärde under kalenderåret. 18 Skydd av vegetation. Summan av differensen mellan timmedelvärde över 8 µg/m³ och 8 µg/m³ timme för timme (AOT4 4 PPB = 8 µg/m³) mellan kl 8. till 2. under de tre månaderna maj, juni och juli. Det maximala värdet är 18 µg/m³timmar som ett medelvärde under 5 år. Tröskelnivåer för information och larm för Ozon Det långsiktiga målet (22) är att AOT4- värdet får maximalt överskridas 6 µg/m³-timmar per år. Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon 1 timme 18 Skyldighet att informera allmänheten. 1 timme 24 Skyldighet att varna allmänheten. Lågrisknivå (framtagna av IMM) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Kolmonoxid mg/m 3 8 timmar 6 Bensen g/m 3-1,3 avser livstidsexponering Toluen g/m 3-37 avser livstidsexponering Xylen g/m 3-43 avser livstidsexponering Miljöförvaltningen i Landskrona 14

Hälso- och miljöeffekter Hälso- och miljöeffekter av åtta luftföroreningar. Tabellen är delvis kopierad från tabell 2.1 från IVL-rapporten Luftkvalitet i tätorter 25 sid 1 (IVL Rapport B1667). Effekter på hälsan Effekter på natur, Ämnesgrupp miljö och material Kolmonoxid (CO) Skador på hjärta och hjärnan samt hämmar fostrets utveckling. Blockerar blodets förmåga att transportera syre till kroppens vävnader. Kolmonoxid i luften är troligen inget större problem i Sverige. Underlag saknas. Troligen inga effekter av betydelse för naturmiljön. Källor till luftutsläpp Främst avgaser från äldre fordon, men också från uppvärmning och energiproduktion. Kvävedioxid (NO 2 ) Försämrar lungfunktion och kan förvärra astma. Kvävedioxid är en indikator på trafikens utsläpp och samband finns mellan sjuklighet och kvävedioxid i omgivningsluften. Kväveoxider bidrar till bildning av marknära ozon. Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar till försurning samt skador på växtligheten genom bildning av ozon. Bidrar till korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst bilavgaser, men även betydande utsläpp från arbetsmaskiner, sjöfart, uppvärmning, industrier och energiproduktion. Svaveldioxid (SO 2 ) Ökning av besvär och luftvägssjukdomar vid höga halter. Svaveldioxid som luftförorening i Sverige har knappast längre någon betydelse ur hälsosynpunkt. Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst uppvärmning, energiproduktion, samt utsläpp från industrier och sjöfart. Ozon (O 3 ) Korttidsexponering för marknära ozon har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus och kan förvärra astmabesvär. Ozon kan påverka lungorna och orsaka inflammation. Långtidsexponering påverkar eventuellt lungornas tillväxt negativt men tycks ej påverka dödligheten och inläggning på sjukhus. Skördeförluster genom skador på grödor. Troligen också skador på träd och vilda växter. Nedbrytning av material som papper, plast, gummi och textilier. Ozon är en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska källor. Partiklar (PM 1, PM 2.5 ) Långtidsexponering för partiklar bedöms bidra till flera tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige. Även lungfunktionen påverkas negativt. Korttidsexponering har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus. Partiklar påskyndar korrosion av metaller och skador på kulturföremål. Vägtrafiken är en viktig källa till grövre och finare partiklar. Energiproduktion, uppvärmning, industrier och naturliga källor. Tungmetaller Kan orsaka sjuklighet i nervsystemet, njurar och hjärta/kärl. Exponering som regel större från livsmedel än från omgivningsluft. Tungmetaller som luftförorening är troligen inget större problem i Sverige. Vissa tungmetaller misstänks minska den mikrobiologiska aktiviteten i marken. Förbränning av stenkol, vissa industrier samt förbränning av avfall. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Bidrar sannolikt till några extra fall av lungcancer per år. Underlag saknas. Främst utsläpp från fordon och vedeldning, även utsläpp från arbetsmaskiner och vissa industrier. Lättflyktiga organiska ämnen (VOC) Bensen kan orsaka cancer, främst leukemi. Aldehyder är irriterande för luftvägarna och kan förvärra astma. VOC (bensen, eten och butadien) bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige. VOC bidrar till bildning av marknära ozon. Indirekta skador på växter och material genom att VOC bidrar till bildning av marknära ozon. Främst bilavgaser. vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter är viktiga källor. Miljöförvaltningen i Landskrona 15