Tillsyn och brister Elansvar inom industrin SSG elansvarsträff 30 november 2016 Tomas Åberg
Tillsyn och brister Vad är det egentligen Elsäkerhetsverket tittar på vid sina tillsynsbesök och vad är det man hittar?! Med fokus på industrin och dess innehavare som tillsynspart ska vi här försöka ge en bild av vilka frågeställningar, avvikelser och brister som är vanligast inom den sektorn
Industrin som tillsynsobjekt Riktad tillsyn i projektform mot olika verksamheter och dess innehavare är ett av de arbetssätt Elsäkerhetsverket använder i sitt arbete. Det handlar då om Lägesbildstillsyn eller Tematisk tillsyn beroende på vad som är bakgrund och syfte till projektet. Tidigare användes även Återkommande tillsyn. De senaste 6-7 åren har industrin i olika former och storlekar varit föremål för vår projektstyrda tillsyn vid flera tillfällen vilket gör att myndigheten har en ganska klar bild över hur det står till med elsäkerheten vid de svenska industrierna och hur dess innehavare klarar sin roll och sitt ansvar.
Större industrier Större industrier i form av sågverk, pappers- och massafabriker, fabriker inom stålproduktion, metallbearbetning, gruvor samt kemisk industri är de vanligaste verksamheterna som berörts. Vid tillsynen av dessa har ofta fokus varit mer vänt mot innehavarens roll och ansvar, mindre mot den fysiska elanläggningens eventuella brister.
Mindre industrier Här har definitionen varierat något vid de olika projekten men gemensamt har varit begreppet tillverkande eller bearbetande samt att storleken på företaget har handlat om upp till ca tio anställda. Industriell tillverkning och bearbetning bedrivs ofta i anpassade mindre industrilokaler som ägs eller hyrs av verksamhetsinnehavaren. Vid tillsynen här har balansen varit relativt jämn mellan andelen systemtillsyn, där innehavarens roll och ansvar analyseras, samt den fysiska inspektionen av elanläggningen som brukar benämnas fälttillsyn.
Vilka är objekten? Större industrier Totalt 35 st 20 st sågverk 4 st papper/pappersmassa 2 st stålverk 2 st hustillverkning 2 st svets/smide/metallbearbetning 1 st maskintillverkning 1 st gruva 1 st trävaror/byggelement 1 st kemisk industri 1 st bilkarosstillverkn 1 st biobränsletillverkn Mindre industrier Totalt 10 st inom Svets/smide/slipn/finmekanik, bilinredning, skåpbyggnad/automation och liknande
Hur och varför ställer vi frågorna? (1) Vid den del av tillsynsbesöket som behandlar frågor till innehavaren eller övriga kallade jobbar vi normalt så här: Vi skapar oss en bild över företagets organisation i stort samt i de delar där elsäkerheten och ansvaret för detta hanteras. Vidare känner vi efter om elsäkerhetsfrågorna sitter i väggarna och om rutiner, standarder, anvisningar osv är en naturlig del av vardagen. Om en innehavare behöver återkomma senare med svaren på de inledande frågorna kan det vara ett tecken på att man inte har full koll på sina rutiner och detta betraktas ofta som en brist inledningsvis. När man senare återkommer till myndigheten med sitt yttrande efter tillsynsbesöket har man normalt hittat eller skapat de rutinbeskrivningar som efterfrågades och släcker därmed bristen innan den uppstår i ett föreläggande som annars blir nästa steg i processen.
Hur och varför ställer vi frågorna? (2) Hur man utbildar och även upprätthåller kunskaperna inom elsäkerhet och elfara för den personal som i sitt arbete behöver detta vill vi få en bild över. Valda delar av skötselstandarden eller de skötselanvisningar man valt innehåller normalt de kunskaper man behöver för att hantera utbildningsfrågan. Viktigt att företagen har koll på vilka som behöver utbildning, vilka som har fått denna samt när en uppdatering senast ska ske och dessutom ha rutiner så att denna plan följs. Kan man vid tillsynsbesöket inte redovisa hur dessa kunskapsfrågor hanteras är detta en brist inledningsvis. som kan avhjälpas om företaget i sitt yttrande efter tillsynsbesöket redovisar en lösning på hur man fortsättningsvis hanterar kunskapsfrågorna.
Hur och varför ställer vi frågorna? (3) Innehavarens ansvar för sin elanläggning är grundläggande för ellagstiftningen och därför vill vi alltid få en bild över ur fortlöpande kontroller fungerar samt i förekommande fall om rutiner för särskild kontroll finns och fungerar. Begreppet fortlöpande kan tolkas individuellt och varierar mellan olika elanläggningar och innehavare. Viktigt dock att man har fungerande rutiner, nedtecknade eller på annat sätt vedertagna av alla berörda. Även en väl fungerande felrapporteringsrutin kopplad till ett effektivt åtgärdande kan fungera som en del av begreppet fortlöpande kontroll. Saknad rutin och medvetenhet kring denna fråga ger inledningsvis alltid en notering om brist.
Hur och varför ställer vi frågorna? (4) Innehavarens ansvar för att utföra särskild kontroll är kopplat till elanläggningens innehåll och användning. Det finns i ELSÄK-FS 2008:3 fyra angivna kriterier för när särskild kontroll erfordras och innehavaren ska själv bedöma dessa förutsättningar. Särskilda kontroller ställer även krav på fastställda tidsintervall samt dokumentation av brister och åtgärder På begäran ska den senaste dokumentationen kunna uppvisas för Elsäkerhetsverket vilket kan vara aktuellt vid tillsynsbesöket. Om det är uppenbart att någon av kriterierna för särskild kontroll uppfylls och om medvetenhet kring denna fråga är bristfällig vid tillsynsbesöket föranleder detta en notering om brist som ska åtgärdas.
Hur och varför ställer vi frågorna? (5) Innehavarens ansvar för sin elanläggning enligt ELSÄK-FS 2008:3 medför även andra krav som kan variera beroende på verksamhetstyp: Nödvändig dokumentation om elanläggningen och dess handhavande ska finnas och tillhandahållas till dem som arbetar med anläggningen. Finns det anordnade jordtag för t.ex. reservkraft i anläggningen ska dessa kontrollmätas vart åttonde år. I bägge fallen handlar det om rutiner som ska finnas och fungera OCH att dokumentationen ska finnas tillgänglig även vid tillsyn. Att bedöma nödvändig dokumentation är inte helt enkelt men ger ofta anledning till eftertanke. Viktigt för innehavaren att vid nyinstallation såväl som vid ombyggnader och reparationer att dokumentation används och uppdateras aktivt och utan dröjsmål av de som är involverade.
Utfall: Styrkor och svagheter (1) Var i organisationen finns innehavaransvaret och hur tydligt är detta för berörda? Av de större industrierna hade 40 % brister kring den frågan Kan handla om dålig kommunicering eller otydliga alternativt obefintliga delegeringar. Sågverkens utfall var 20 %, troligtvis för att sågverkscheferna har tydliga roller som täcker ALLT innanför grindarna? Ingen av de mindre industrierna hade brister här
Utfall: Styrkor och svagheter (2) Vilken metod väljer företagen för att hantera personsäkerhet samt skötsel av elanläggningar utifrån kraven i ELSÄK-FS 2006:1? Att välja att följa en fastställd SS-EN-standard eller en branschalternativt företagsanpassad dito är den väg industriföretagen anammar eftersom man har stor mängd personal som arbetar i miljö där elfara förekommer och där allmänna eller lokala och anpassade anvisningar kan krävas. SS-EN 50110-1 är den standard som har koppling till föreskriften och som också utgör grund för de anpassade anvisningar som flera industrier och även andra branscher valt att följa. Inom de större industrierna är branschanpassade standardvarianter vanliga och domineras av SSG 4500 samt ESA Industri & Installation.
Utfall: Styrkor och svagheter (3) För de mindre industrierna är detta normalt ingen avgörande fråga och då den ställs är ofta svaret att man valt att följa SS-EN 50110-1 utan avvikelser. Av de större industrierna hade drygt 60% brister då det gäller kunskap om skötselstandard, i princip samtliga var sågverk. Orsaken till den höga andelen tecknas otydlighet eftersom företagen vid tillsynsbesöket inte kunde visa hur man hanterar kraven men vid den följande kommunicering hade man hittat eller skapat rutiner som kanske redan fanns i företaget men som ej kommunicerats ut? Övriga större industrier var i princip felfria kring skötselstandarden.
Utfall: Styrkor och svagheter (4) Hantering av utbildning och kompetens Dessa frågor ställdes endast till de större industrierna. Resultaten var nedslående bland sågverken som sällan kunde uppvisa någon plan för hur man hanterar utbildning inom elsäkerhet. I några fall bedömdes bristerna vara allvarliga eftersom man varken hade genomfört eller planerade någon sådan utbildning trots att den industrin har mycket personal som arbetar där det finns elfara. 85 % av sågverken hade brister kring denna fråga vid tillsynsbesöken, Motsvarande siffra för övriga större industrier var 33 %
Utfall: Styrkor och svagheter (5) Jordtag Av de industrier som hade egna jordtag i sina elanläggningar (ca hälften av de besökta större industrierna) var det 74 % som hade brister under denna punkt. Huvudorsaken var brister i dokumentationen och då framför allt protokollen från de kontrollmätningar som ska utföras vart åttonde år enligt ELSÄK-FS 2008:3 Åtgärdande av den här typen av brist kan vara tidsödande och inte helt ovanligt är att innehavarna begär förlängning för att kunna utföra mätningarna under t.ex tjälfria delen av året.
Utfall: Styrkor och svagheter (6) Dokumentation För att uppfylla kraven i 4 ELSÄK-FS 2008:3 ska innehavaren se till att den som ska arbeta med elanläggningen har den dokumentation som då krävs för att kunna arbeta elsäkert. Den här frågan är inte helt lätt att hantera under ett tillsynsbesök utan att gå väldigt djupt. Att tillfråga någon som arbetar med nyeller ombyggnad alternativt underhåll av elanläggningen kan vara vägledande för att få en bild av dokumentationssituationen. Av de 27 st tillsynbesök vid större industrier där frågan lyftes var utfallet 26 % noterade brister.
Vad hittar vi i elanläggningarna då? Vid de aktuella anläggningarna har systemtillsynen och ansvarsfrågorna prioriterats, dock kan nämnas några ord om vilka brister vi hittat i den fysiska elanläggningen där sådan tillsyn gjorts, oftast koncentrerat till eloch driftrum och motsvarande: Kabelskydd saknas för ledningar som förlagts från golv och uppåt El- och driftrum saknar lås eller är konstant olåsta. Varselmärkning/varningsskyltar är ogiltiga, skadade eller saknas. Kopplingsutrustningars ledningsinföringar är otäta, för stora eller saknas helt. Fasta verktyg, jordningsdon, nödhandlampor osv är bristfälliga. Bortkopplade ledningar saknar märkning och avslutande dosor.
Tack!