PRIO alla skolor ska lyckas
Det anmärkningsvärda med forskningsresultaten är att de visar att de största effekterna på elevernas lärande uppnås när lärare börjar lära av sin egen undervisning John Hattie, Visible Learning (en granskning av mer än 50 000 studier om vad som påverkar elevers studieresultat)
Bakgrund PRIO Planering, Resultat, Initiativ och Organisation är ett utvecklingsarbete som sedan januari 2012 drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Stockholms stad. Arbetet har utvecklats med stöd av konsultbolaget McKinsey & Company. PRIO bygger på slutsatserna från McKinseys två rapporter om framgångsrika skolsystem från 2007 och 2010, men även annan aktuell internationell forskning om vad som påverkar elevers studieresultat. SKL har fram till hösten 2014 utbildat 34 kommuner i PRIO:s metodik för förändringasarbete. Nära 100 skolor deltar.
Deltagande kommuner Januari 2013 April 2013 Boden Kiruna Luleå Storuman Umeå Mora Gävle Nykvarn Strängnäs Nybro Motala Sjöbo Kalmar Karlshamn Landskrona Kristianstad Borlänge Vimmerby Januari 2014 April 2014 Malmö Vara Uppsala Vänersborg Västerås Ljungby Sollentuna Sundsvall Karlskrona Härjedalen Falkenberg Ludvika Nacka Laholm Vallentuna Linköping* *SKL och Linköping anpassade under hösten 2013 PRIO-konceptet för gymnasieskolan
Målet en lärande organisation PRIO har som övergripande mål att varaktigt höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Fokus har legat på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation. Det handlar framförallt om att stärka det kollegiala samarbetet och att utveckla processer som styr skolans resurser dit de gör störst nytta. PRIO har aldrig haft som utgångspunkt att spara pengar, all eventuell kostnadseffektivisering har oavkortat återinvesterats i verksamheten.
Projektets tre faser Projektet genomfördes under vårterminen 2012 i tre till varandra länkande faser innehållande: Kartläggning Lokal anpassning Genomförande Lokal anpassning Genomförande Kartläggning
Kartläggning Under kartläggningen ligger fokus på att samla in och sammanställa data för att få en gemensam bild av skolans styrkor och utvecklingsområden. Det handlade om befintlig dokumentation, observationer av möten, klassrumsbesök, tidsloggning, och en stor mängd djupintervjuer. Kartläggningen avslutads med att skolledningen får självskatta skolan med hjälp av ett särskilt framtaget kartläggningsverktyg som baseras på rekommendationerna i McKinseys senaste rapport. Kartläggning Lokal anpassning Genomförande Utifrån självskattningen väljs ett antal utvecklingsområden ut.
Lokal anpassning Under den lokala anpassningen utarbetas Konkreta målbilder för utvecklingsområdena områdena. Nya arbetssätt och processer tas fram i upprepade arbetsmöten med Lärargrupper och skolledningen. Genomförande Utgångspunkten är goda exempel från andra skolsystem vilka anpassas till den svenska och lokala skolans förutsättningar. Lokal anpassning Den lokala anpassningen utmynnar i konkreta handlingsplaner med tidsatta mål och aktiviteter. Kartläggning
Genomförande Återstående del ägnas åt att stegvis införa de nya arbetssätten och processerna som tagits fram under arbetets två inledande faser. De nya arbetssätten introducerats etappvis med ungefär hälften av arbetslagen per etapp. Lokal anpassning Genomförande Arbetssätten testats, utvärderats och justerats sedan löpande för att bli så Användbara som möjligt för lärare och skolledning. Kartläggning
Åtgärdsplan I samband med terminsslutet upprättades en särskild åtgärdsplan för hur skolledningen ska stötta och säkerställa att de nya arbetssätten kvarstår även under kommande terminer. Åtgärdsplanen innehåller ett antal konkreta tidsatta mål och aktiviteter.
Exempel på utvecklingsområden
Effektiva möten Kartläggningen kan visa att lärarna upplever att de ofta fastnar i långa diskussioner som inte resulterade i några konkreta åtgärder. Mötesrutiner kan också saknas eller vara bristfälliga. En arbetsmetod för att göra mötena mer effektiva och lösningsorienterade tas därför fram av lärare och skolledningar. Ett sätt kan vara att introducera korta och effektiva tavelmöten med tydlig struktur och ansvarsfördelning. Syftet med att effektivisera mötena är främst att frigöra tid åt annat viktigt utvecklingsarbete.
Gemensam undervisningsplanering Kartläggningen kan också visa att lärarna i mycket liten utsträckning samarbetar kring undervisningsplaneringen. Detta samtidigt som de efterfrågar mer av gemensam planering och utvärdering av enskilda lektioner. Lärarna kan då utarbeta en ny rutin för att få till en regelbunden gemensam planering av nyckelelement i undervisningen. Planeringen av undervisningen sker då olika nivåer där målen successivt bryts ner och konkretiseras. På planeringstiden både planeras metoder och lektioner samtidigt som föregående planering utvärderas.
Observation och återkoppling Kartläggningen kan också visa att lärarna efterfrågar mer återkoppling på sin undervisning från kollegor och skolledare. Här kan arbetet utmynna i en modell för observation och återkoppling som innehåller ett flertal fokusområden för observation, metoder för lektionsbesök, observationsmallar samt handfast stödmaterial för handledning och kollegial återkoppling.
Uppföljning och utvärdering Effekterna av de nya arbetssätten utvärderas fortlöpande med hjälp av enkäter där lärare och skolledning får svara på hur de upplever projektet och hur de påverkar undervisning och verksamhet. Eftersom målet med projektet är att förbättra elevernas studieresultat kommer detta följas särskilt noggrant, såväl på kort som på lång sikt. Uppföljningen kommer även att inkludera skolans värdegrundsuppdrag; effekter på bemötande, trivsel och trygghet etc.
Framtid SKL har för avsikt att sprida erfarenheterna från projektet till andra kommuner. En utbildning som grundar sig på metodiken från PRIO har erbjudits varje vår sedan 2013.
Film om projektet Korta filmer som beskriver PRIO, dess intentioner och resultat kan ses på: www.skl.se/skola/
Frågor? Har du frågor om projektet vänligen kontakta: SKL: Daniel Berr projektledare 08-452 77 28 daniel.berr@skl.se Stockholms stad: Håkan Edman, grundskoledirektör 08-508 33 920 hakan.edman@stockholm.se