2014-12-17 Sida 1 av 28 Betygssättning Lathund Version 4
2014-12-17 Sida 2 av 28 Betygssättning Vad säger lagen? Bakgrund Den här lathunden är inte heltäckande utifrån styrdokumenten. Det som dock tas upp här bygger på de vanligaste felen som har gjorts i Kristianstads kommun i samband med betygssättningen av elever. För den som vill ha en mer heltäckande bild över betygssättningen, finns lagar, mål och riktlinjer från läroplan, skollag och skolförordning som bilagor i den här lathunden. Observera att eventuella ändringar i skollagen kan förekomma över tid. Obs! Om inget annat anges, riktas denna skrift till grundskolan. Grundprincip Grundprincipen är att betygssättning är en myndighetsutövning och därmed är det viktigt att betygen är rättsäkra, likvärdiga och individuella utifrån elevens kunskaper. Kollektiva betyg är därmed alltid regelvidriga. Innehåll Alla ska betygssättas... 3 Terminsbetyg... 3 Kunskapskraven... 4 Hela betygsskalan skall användas... 5 Betyg vid frånvaro... 5 Sammanfattande betyg... 5 Se till att... 5 Hur ser jag detta i min verksamhet och hur efterlever jag som rektor lagen?... 6 Checklista... 8 - Se till att ni har kryss i alla rutor... 8 Bilaga 1 - Skolförordningen SFS 2011:185... 9 Bilaga 2 Skollag SFS 2010:800... 13 Bilaga 3 Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2010:2022... 17 Bilaga 4 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011... 20 Bilaga 5 Skolverket om betygssättning.21
2014-12-17 Sida 3 av 28 Betyg i alla ämnen Lag om ändring i skollagen (2010:800) 10 kap. 16 (2010:2022): Betyg ska sättas 1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen, utom språkval, som inte har avslutats, 2. i slutet av varje termin från och med årskurs 7 till och med höstterminen i årskurs 9 i språkval, om ämnet inte har avslutats, och 3. när ett ämne har avslutats. Kommentar: Elever ska betygssättas i alla ämnen som de har haft undervisning i under den aktuella terminen. Har inte elever haft undervisning i ett specifikt ämne under den aktuella terminen, sätts inget terminsbetyg i det specifika ämnet (se konkreta exempel och Skolverkets reviderade tolkning av betygssättning på sid. 22). Elever i åk 6 ska betygsättas inte i språkval. Från och med höstterminen i åk 7 ska betyg även sättas i språkval. Alla ska betygssättas Skollag SFS 2010:800 3 kap 14 : Rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med denna lag och andraförfattningar. Kommentar: Rektorn är ansvarig för att betygssättning sker enligt styrdokumenten. Alla elever som rektorn har ett ansvar för SKA betygssättas. Detta innebär att rektorn även har ett ansvar att de elever som är placerade i resursskolan blir betygsatta på ett rättsäkert sätt och därmed i enlighet med läroplan, skolförordning och skollag. Terminsbetyg Skollag SFS 2010:800 10 kap 19 : När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Kommentar: Kunskaperna en elev har inhämtat i ett ämne är INTE terminsberoende. Alltså ska den kunskap en elev har visat i tidigare årskurser i ett specifikt ämne tas med i betygssättningen. Detta ställer stora krav på hur skolorna organiserar sin undervisning samt på att kunskaperna dokumenteras. Vid byte av skola är det särskilt viktigt
2014-12-17 Sida 4 av 28 att dokumentationen av elevens kunskaper följer med vid överlämnandet. Om en elev inte erbjuds undervisning i ett ämne under en termin eller läsår så ska elevens betyg från närmast föregående termin föras in i betygskatalogen. I verksamhetssystemet Procapita sköts det automatiskt. Kunskapskraven Lag om ändring i skollagen (20102:800) 10 kap 19 (2010:2022): Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6, och 2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9. Kommentar: Kunskapskrav finns endast för årskurserna 3, 6 och 9. Detta betyder inte att skolorna själva ska konstruera kunskapskrav för övriga årskurser. Bedömningen av en elevs kunskaper utgår från de kunskapskrav man som lärare har berört i undervisningen. Slutbetyget ska dock bygga på en bedömning utifrån hela kunskapskravet. När en lärare ska sätta betyg på en elev i exempelvis årskurs 7 bör hon/han främst utgå från 3 principer: 1) betygssätta utifrån de kunskapskrav som har blivit behandlade i undervisningen, (detta innebär konkret att en lärare vid terminsbetygssättning inte måste bedöma gentemot hela kunskapskravet, utan endast gentom de delar som har blivit behandlade i undervisningen), 2) göra en bedömning av vilken kunskapsnivå som är rimlig att begära av en elev i årskurs 7 (Skolverkets rekommendation är att man som lärare gör jämförelser mellan kunskapskraven för åk 6 och åk 9 och därigenom bildar sig en sådan uppfattning), 3) göra en allsidig bedömning av all tillgänglig information. Undantag: Skollag SFS 2010:800 10 kap. 21 Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.
2014-12-17 Sida 5 av 28 Hela betygsskalan skall användas Alla betygsstegen A-F ska användas vid betygssättning. Detta gäller även för terminsbetygen. När exempelvis en årskurs 8-elev ska bedömas gentemot kunskapskraven för årskurs 9, ska läraren bedöma elevens kunskaper utifrån den undervisning och därmed de delar av kunskapskraven som har blivit behandlade i undervisningen. Detta innebär rent konkret att en elev kan få betyget A i årskurs 8 men få C i slutbetyget i årskurs 9 (då kunskapskraven i sin helhet tas hänsyn till). Det handlar alltså inte om att en lärare sänker en elev, utan snarare att eleven inte har fått möjlighet att visa upp sina kunskaper för kunskapskraven i sin helhet. De förmågor som eleven dock har hunnit visa upp kan mycket väl bedömas ligga på en A-nivå. Betyg vid frånvaro Skollag SFS 2010:800 10 kap. 18 Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet. Kommentar: Det är ENDAST elever som helt saknar underlag på grund av frånvaro som inte får betyg. Om en frånvarande elev dock i tidigare årskurser har visat kunskaper i ett specifikt ämne, ska detta underlag ställas i relation till de för eleven aktuella kunskapskraven. Sammanfattande betyg Sammanfattande betyg (blockbetyg) får INTE sättas. Undantag: Om undervisningen i de samhällsorienterade eller naturorienterade ämnena fram till och med slutet av årskurs 6 har varit ämnesgripande, får rektor besluta att sammanfattande betyg ska sättas i årskurs 6. Tänk dock på att bedömningen av elevens kunskapsnivå MÅSTE ske utifrån varje enskilt ämnes kursplan. Det är därmed särledes viktigt att bedömningen görs utifrån varje ämne och inte utifrån blocket. Det är själva myndighetsutövningen i form av betygssättning som får ske i block. I grundsärskolan sker undervisningen alltid ämnesintegrerat i SO och NO. Se till att
2014-12-17 Sida 6 av 28 1. alla elever får betyg i alla ämnen som de har fått undervisning i under den aktuella terminen (förutom språkval i åk 6) (inklusive elever som är placerade i resursskola), 2. betygen grundar sig på kunskap som eleverna har inhämtat fram till och med betygstillfället, 3. det är endast frånvarande elever som helt saknar underlag som inte blir tilldelade betyg, 4. betygen är individuella, 5. ingen elev har betyg både i SV och SVA 6. inga sammanfattande betyg är satta (undantag i åk 6 där sammanfattande betyg får ges). Hur ser jag detta i min verksamhet och hur efterlever jag som rektor lagen? 1. Alla elever får betyg i alla ämnen Tydlig information om att alla elever som har fått undervisning i ämnena under den aktuella betygsterminen ska betygssättas. Använd Procapita eller Business Objects för att hitta eventuella luckor när väl betygen ska vara satta. Samarbetet med Resursskolan måste vara väl utvecklat. Organisationen på skolan måste vara anpassad utifrån det faktum att alla elever ska betygsättas i alla ämnen som de har fått undervisning i under den aktuella terminen. 2. Allsidig kunskapsbedömning Organisera så att lärarna i god tid innan betygssättningen kan diskutera det faktum att betygssättning ska bygga på en helhetsbedömning av elevens kunskaper och att det underlag som ligger som grund för betygssättningen kan sträcka sig längre tillbaka i tiden. Det förutsätter att lärarna har ett gemensamt språk kring betyg och bedömning och att dokumentationen av eleverna sker systematiskt. Dokumentationen över en elevs kunskaper ska följa eleven genom alla stadier i skolan.
2014-12-17 Sida 7 av 28 3. Betyg vid frånvaro Var uppmärksam på om det är någon elev som inte har fått betyg. Det är ytterst sällan underlag helt saknas för att kunna bedömas gentemot kunskapskraven. Elever som inte har fått betyg är lätta att hitta i kommunens verksamhetssystem. 4. Individuella betyg Ingen lärare kan utgå från någon princip som ger alla elever samma betyg. I Business Objects kan du som rektor genast se om en hel klass har fått samma betyg. I förebyggande syfte är det viktigt att betygssättningen av eleverna diskuteras redan i planeringsstadiet av undervisningen. 5. Svenska eller svenska som andraspråk Antingen följer en elev kursplanen för svenska eller för svenska som andraspråk. En elev kan därmed aldrig ha betyg i båda. I Business Objects står SV och SVA bredvid varandra i rapporten därmed är det enkelt att se om en elev har fått betyg i båda. 6. Sammanfattande betyg I Business Objects kan du på ett överskådligt sätt se om någon lärare på din skola har betygssatt någon elev i SO eller NO (undantag åk 6 och grundsärskolan).
2014-12-17 Sida 8 av 28 Checklista - Se till att ni har kryss i alla rutor Alla elever har fått betyg i de ämnen som de har haft undervisning i under den aktuella terminen (förutom språkval i åk 6) Alla elever i en klass har inte fått samma betyg per automatik Betygen bygger på en allsidig bedömning av allt tillgängligt underlag (betyget bygger inte endast på den gångna terminen) Inga blockbetyg är satta (undantag åk 6) Ingen elev har fått betyg i både svenska och svenska som andraspråk Inget underlag, ens bakåt i tiden finns för de elever som har fått ett horisontellt streck (inget betyg på grund av frånvaro) De elever som inte har fått betyg i något ämne har antingen; - Anpassad studiegång - Betyg saknas p.g.a. frånvaro - Ämnet ingår inte i elevens utbildning (ex. modersmål, svenska A osv.) De betyg som är slutbetyg (gäller endast sista terminen åk 9) är markerade som slutbetyg i betygskatalogen
2014-12-17 Sida 9 av 28 Bilaga 1 - Skolförordningen SFS 2011:185 6 kap. Betyg Tillämpningsområde 1 Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges. Förordning (2011:506). /Rubriken träder i kraft I:2013-12-01/ Beslut om betyg 2 Ny beteckning 7 genom förordning (2011:506). 2 /Träder i kraft I:2013-12-01/ I 3 6 finns kompletterande bestämmelser till 3 kap. 16 skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg. Förordning (2011:506). 3 Ny beteckning 8 genom förordning (2012:506). 3 /Träder i kraft I:2013-12-01/ Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas och bara någon eller några av dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de legitimerade lärarna. Förordning (2011:506). 4 Ny beteckning 9 genom förordning (2012:506). 4 /Träder i kraft I:2013-12-01/ Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Om en eller flera av dessa lärare inte är behöriga, ska vid oenighet betyg beslutas av den eller de lärare som är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser. Om ingen av lärarna är behörig att undervisa i ämnet eller om två eller flera av lärarna är behöriga och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2011:506). 5 Ny beteckning 10 genom förordning (2012:506). 5 /Träder i kraft I:2013-12-01/ Bestämmelserna i 3 kap. 16 andra stycket skollagen (2010:800) samt 3 och 4 i detta kapitel gäller inte för lärare som saknar legitimation och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva undervisning 1. i modersmål, eller 2. som avses i 2 kap. 17 skollagen. Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan undervisning som avses i samma stycke 1 eller 2. Förordning (2012:498). 6 Ny beteckning 11 genom förordning (2012:506). 6 /Träder i kraft I:2013-12-01/ Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses i 5 vid den tidpunkt då betyg ska sättas och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2011:506).
2014-12-17 Sida 10 av 28 Betygssättning Kunskapskrav 7 Kunskapskrav ska finnas för betygen A E. Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande delen för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande delen för A är uppfyllda. Förordning (2011:506). Betyg i fristående skolor med waldorfpedagogisk inriktning 8 I fristående grundskolor och grundsärskolor med waldorfpedagogisk inriktning ska betyg sättas när ett ämne har avslutats och slutbetyg utfärdas enligt de föreskrifter som gäller för den aktuella skolformen. I sådana fristående skolor behöver inte betyg sättas innan ett ämne har avslutats eller terminsbetyg utfärdas. Förordning (2011:506). Betygsdokument Allmänt om betygsdokument 9 Enligt 3 kap. 18 skollagen (2010:800) ska betyg utfärdas skriftligt. I 10 16 i detta kapitel finns kompletterande föreskrifter om betygskatalog och om utfärdande av betygsdokument. Förordning (2011:506). Betygskatalog 10 Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om betyg avses beslut att 1. sätta betyg, och 2. inte sätta betyg när underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro. Det ska framgå om ett betyg har satts innan eller efter det att ett ämne har avslutats. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs. Förordning (2011:506). Terminsbetyg 11 Terminsbetyg ska utfärdas vid slutet av 1. varje termin i årskurserna 6 8 i grundskolan och i förekommande fall i grundsärskolan, årskurserna 7 9 i specialskolan och årskurs 6 i sameskolan, och 2. höstterminen i årskurs 9 i grundskolan och i förekommande fall i grundsärskolan och årskurs 10 i specialskolan. Terminsbetyg ska inte utfärdas om eleven ska få ett slutbetyg enligt 14. Förordning (2011:506).
2014-12-17 Sida 11 av 28 12 Terminsbetyget ska innehålla uppgifter om det senaste beslutet om elevens betyg i varje ämne. Det ska framgå om ämnet har avslutats. Terminsbetyget ska i förekommande fall innehålla uppgift om omfattningen av den frånvaro som eleven har haft utan giltigt skäl under terminen. Förordning (2011:506). Rektorn ska utfärda avgångsintyget. 13 Rektorn ska utfärda terminsbetyget. Förordning (2011:506). Slutbetyg 14 För en elev som har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när skolplikten upphör. En sådan elev som därefter har slutfört den högsta årskursen har rätt att få ett nytt slutbetyg. För en elev som inte har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när eleven har slutfört den högsta årskursen. Förordning (2011:506). 15 Slutbetyget ska innehålla uppgifter om den högsta årskurs som eleven genomgått och om de senaste besluten om elevens betyg. Betyg som satts innan ett ämne har avslutats ska inte ingå i slutbetyget. Förordning (2011:506). 16 Rektorn ska utfärda slutbetyget. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att utfärda slutbetyg. Förordning (2011:506). Avgångsintyg 17 Ett avgångsintyg ska utfärdas 1. om en elev avgår från utbildningen hos en huvudman utan att slutbetyg utfärdas, eller 2. när en elev i sameskolan avgår från utbildningen innan eleven har gått ut årskurs 6. Intyget ska innehålla uppgifter om 1. den årskurs i vilken eleven slutat, 2. tiden för avgången, 3. de ämnen i vilka eleven undervisats, 4. i förekommande fall senaste betyg i ämnen, och 5. antal timmar undervisningstid som eleven erbjudits. Rektorn ska utfärda avgångsintyget. Förordning (2011:506). 18 Ett avgångsintyg ska sändas till elevens vårdnadshavare. Om det är känt var eleven ska fortsätta sin utbildning, ska intyget också sändas till huvudmannen för utbildningen. Förordning (2011:506). Gemensam bestämmelse 19 Om betyg inte har kunnat sättas enligt 10 kap. 18 eller 12 kap. 18 skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i dokumenten enligt detta kapitel. Förordning (2011:506).
2014-12-17 Sida 12 av 28 Betyg efter prövning 20 I 10 kap. 23 och 12 kap. 23 skollagen (2010:800) finns bestämmelser om prövning för betyg från grundskolan och specialskolan. Förordning (2011:506). 21 Den som redan har slutbetyg har efter prövning i ett eller flera ämnen rätt att få ett nytt slutbetyg. Förordning (2011:506). 22 Rektorn ska utfärda betyg efter prövning. Om prövningen avser hela utbildningen, får rektorn inte uppdra åt någon annan att utfärda slutbetyg. Förordning (2011:506). Bemyndigande 23 Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av betygskatalog, terminsbetyg, slutbetyg och betyg efter prövning. Förordning (2011:506).
2014-12-17 Sida 13 av 28 Bilaga 2 Skollag SFS 2010:800 Kap 3 Allmänna bestämmelser om betyg Skolformer där betyg ges 13 I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare ska betyg sättas i den utsträckning och form som följer av denna lag eller annan författning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från första stycket för fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning. Lag (2010:2022). Rektorns ansvar 14 Rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med denna lag och andra författningar. Information om grunderna för betygssättningen 15 Eleverna ska informeras om de grunder som tillämpas vid betygssättningen. Beslut om betyg 16 /Upphör att gälla U:2013-12-01/ Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas. Om läraren eller lärarna inte är legitimerade, ska beslutet fattas tillsammans med en lärare som är legitimerad. Kan dessa inte enas ska betyget beslutas av den legitimerade läraren under förutsättning att han eller hon är behörig att undervisa i det ämne som betyget avser. I annat fall ska betyget beslutas av rektorn. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vem som beslutar betyg när mer än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från andra stycket för lärare som anställts utan tidsbegränsning med stöd av 2 kap. 20 andra eller tredje stycket. Lag (2011:189). 16 /Träder i kraft I:2013-12-01/ Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas. Om läraren eller lärarna inte är legitimerade, ska beslutet fattas tillsammans med en lärare som är legitimerad. Kan dessa inte enas ska betyget beslutas av den legitimerade läraren under förutsättning att han eller hon är behörig att undervisa i det ämne som betyget avser. I annat fall ska betyget beslutas av rektorn. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vem som beslutar betyg när mer än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från andra stycket för lärare som saknar legitimation och är anställda utan
2014-12-17 Sida 14 av 28 tidsbegränsning för att bedriva sådan undervisning som avses i 2 kap. 20 andra eller tredje stycket. Lag (2012:493). Information om skälen för betyget 17 Den som har beslutat betyget ska på begäran upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget. Utfärdande av betyg 18 Betyg ska utfärdas skriftligt. Rättelse av skrivfel och liknande förbiseende 19 Ett betyg som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av ett skrivfel eller liknande förbiseende får rättas av rektorn. Innan rättelse görs ska rektorn ge eleven och elevens vårdnadshavare tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt. Vid rättelse ska ett nytt skriftligt betyg utfärdas och den oriktiga betygshandlingen om möjligt förstöras. Ändring av uppenbart oriktiga betyg 20 Finner den eller de som har fattat ett beslut om betyg att beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska denne eller dessa ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt. En sådan ändring får inte innebära att betyget sänks. Ändring enligt första stycket ska göras av rektorn om 1. den som har fattat det ursprungliga beslutet inte längre är anställd av huvudmannen eller är förhindrad på grund av något annat liknande skäl, 2. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och någon eller några av dem inte längre är anställda av huvudmannen eller är förhindrade på grund av något annat liknande skäl, eller 3. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och dessa inte kan enas. Prövning för betyg 21 För den som vill genomgå prövning för betyg finns särskilda bestämmelser i denna lag. Regeringen får trots bestämmelser i denna lag om avgiftsfrihet meddela föreskrifter om skyldighet för den som vill genomgå prövning för betyg att betala en avgift som tillfaller huvudmannen.
2014-12-17 Sida 15 av 28 Kap 10 Betyg Tillämpliga bestämmelser 14 Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13-21. Betygssättning 15 Betyg ska sättas i grundskolans ämnen. Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 6, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i årskurs 6. Lag (2010:2022). 16 Betyg ska sättas 1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen, utom språkval, som inte har avslutats, 2. i slutet av varje termin från och med årskurs 7 till och med höstterminen i årskurs 9 i språkval, om ämnet inte har avslutats, och 3. när ett ämne har avslutats. Lag (2010:2022). 17 Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F. 18 Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet. Detsamma gäller när det ska sättas ett sammanfattande betyg för de naturorienterande respektive samhällsorienterande ämnena. Lag (2010:2022). Betyg innan ett ämne har avslutats 19 När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6, och 2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9. Lag (2010:2022). Betyg när ett ämne har avslutats 20 När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kunskapskrav. 21 Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Lag (2011:876). 22 I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges. Av bedömningen får också de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Bedömningen ska undertecknas av läraren. Om det enligt 18 inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne, får de stödåtgärder som har vidtagits framgå av beslutet. Prövning 23 Den som vill ha betyg från grundskolan har rätt att genomgå prövning för betyg. Denna kan avse hela utbildningen i grundskolan eller ett eller flera ämnen som ingår i utbildningen.
2014-12-17 Sida 16 av 28 Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från grundskolan. Bestämmelserna om betygssättning i detta kapitel och i 3 kap. ska i tillämpliga delar gälla i fråga om prövningen.
2014-12-17 Sida 17 av 28 Bilaga 3 Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2010:2022 utfärdad den 22 december 2010. Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) dels att nuvarande 13 kap. 15 17 ska betecknas 13 kap. 22 24, dels att 3 kap. 13, 10 kap. 15, 16, 18 och 19, 11 kap. 19 och 22, 12 kap. 15, 16, 18 och 19 och 13 kap. 1 ska ha följande lydelse, dels att rubrikerna närmast före nuvarande 13 kap. 15, 16 och 17 ska sättas närmast före 13 kap. 22, 23 respektive 24, dels att det i lagen ska införas sju nya paragrafer, 13 kap. 15 21, samt närmast före 13 kap. 15, 16, 20 och 21 nya rubriker av följande lydelse. 3 kap. 13 I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare ska betyg sättas i den utsträckning och form som följer av denna lag eller annan författning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från första stycket för fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning. 10 kap. 15 Betyg ska sättas i grundskolans ämnen. Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 6, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i årskurs 6. 16 Betyg ska sättas 1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen, utom språkval, som inte har avslutats, 2. i slutet av varje termin från och med årskurs 7 till och med höstterminen i årskurs 9 i språkval, om ämnet inte har avslutats, och 3. när ett ämne har avslutats. 18 Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet. Detsamma gäller när det ska sättas ett sammanfattande betyg för de naturorienterande respektive samhällsorienterande ämnena. 19 När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6, och 2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9. 11 kap. 19 Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas i grundsärskolans ämnen 1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9, och 2. när ett ämne har avslutats. 22 När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6, och 2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9.
2014-12-17 Sida 18 av 28 12 kap. 15 Betyg ska sättas i specialskolans ämnen. Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 7, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i årskurs 7. 16 Betyg ska sättas 1. i slutet av varje termin från och med årskurs 7 till och med höstterminen i årskurs 10 i alla ämnen, utom språkval, som inte har avslutats, 2. i slutet av varje termin från och med årskurs 8 till och med höstterminen i årskurs 10 i språkval, om ämnet inte har avslutats, och 3. när ett ämne har avslutats. 18 Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet. Detsamma gäller när det ska sättas ett sammanfattande betyg för de naturorienterande respektive samhällsorienterande ämnena. 19 När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1. i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 7, och 2. efter årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 10. 13 kap. 1 I detta kapitel finns allmänna bestämmelser (2 14 ), bestämmelser om betyg (15 21 ), och bestämmelser om huvudmannens skyldigheter i särskilda fall (22 24 ). Betyg Tillämpliga bestämmelser 15 Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13 21. Betygssättning 16 Betyg ska sättas i sameskolans ämnen utom språkval. Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 6, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen. 17 Betyg ska sättas i slutet av varje termin i årskurs 6. 18 Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F. 19 Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet. Detsamma gäller när det ska sättas ett sammanfattande betyg för de naturorienterande respektive samhällsorienterande ämnena. Betyg innan ett ämne har avslutats 20 Betygssättningen ska på höstterminen i årskurs 6 bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven har inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6.
2014-12-17 Sida 19 av 28 Betyg när ett ämne har avslutats 21 När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kunskapskrav. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011 och tillämpas första gången på utbildning från och med höstterminen 2012. På regeringens vägnar JAN BJÖRKLUND Claes Mårtensson (Utbildningsdepartementet)
2014-12-17 Sida 20 av 28 Bilaga 4 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 2.7 BEDÖMNING OCH BETYG Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Mål Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Riktlinjer Läraren ska genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn, med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.
2014-12-17 Sida 21 av 28 Bilaga 5 - Skolverket om betygssättning 1. När ska betyg sättas efter avslutad kurs? 2. Ska betygen i grundskolan sättas utifrån det eleven kan när betygen sätts eller utifrån vad eleven visat tidigare? 3. Hur ska en grundskola hantera betygssättning i ett ämne som inte lästs under den aktuella terminen eller inte alls? 4. Kan en elev ha "rester" från årskurs 7 eller 8, alltså delar av kunskapskraven som eleven inte klarat av och därför inte få ett godkänt betyg i nian? 5. Vem ansvarar för betygssättningen? 6. Kan rektorn påverka betygssättningen? 7. Kan vi som lärare sätta betyg på enskilda prov, redovisningar, laborationer eller projektuppgifter? 8. På vår skola förekommer det att eleverna får betygsliknande omdömen på sina arbeten i årskurser där betyg inte ges. Ska det vara så? 9. Kan en lärare låta bli att sätta betyg på en kurs för en elev som studerar i kommunal vuxenutbildning? 10. Hur ska man göra med terminsbetygen, är det meningen att vi på skolan ska göra egna kunskapskrav för årskurs 7 och 8? 11. Eleverna säger att vi sätter mycket lägre betyg än vad de gör vid en annan skola i kommunen. Behöver vi som lärare bry oss om det? 12. Vad händer med blockbetyg i NO och SO i och med de nya bestämmelserna 2011? 13. Ska man alltid bedöma mot hela kunskapskravet? 14. Vad händer om en elev missat något centralt innehåll som särskilt omnämns i kunskapskraven? 15. Om en del av kunskapskravet helt saknas på C kan man ändå få detta betyg? 16. Hur ska man tänka kring kunskapsnivån i årskurs 7 och 8? 17. Kan en elev nå ett betyg A redan i årskurs 7 i grundskolan? 18. Kan en elev få betyget A i nian om hon eller han haft ett lägre betyg i tidigare årskurser? 19. Hur ska man tolka begreppen i kunskapskraven? 20. Varför finns det inga kunskapskrav för varje årskurs i grundskolan? 21. När införs betyg i årskurs 6? 22. Ska vi skriva lokala kunskapskrav för att konkretisera de nationella kraven för eleverna på momentet/projektet/provet? 23. Kan grundsärskolan sätta betyg på före detta elever? 1. När ska betyg sättas efter avslutad kurs? En kurs anses avslutad när undervisningstiden upphör. Betygssättningen ska ske i anslutning till denna tidpunkt. Beslut om betyg ska föras in i betygskatalogen i anslutning till att kursen har avslutats. 15 kap. 22 (2010:800) skollagen 2. Ska betygen i grundskolan sättas utifrån det eleven kan när betygen sätts eller utifrån vad eleven visat tidigare? Läraren ska inför betygssättningen göra en allsidig bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Det är elevens kunskaper vid betygstillfället som betyget avser. Eleven kan dock inte uppvisa alla sina kunskaper precis då och läraren bör därför fortlöpande dokumentera dessa. Därigenom får läraren ett underlag för att kunna beakta kunskaper som eleven visat tidigare. Kunskapskraven utgår från förmågorna i ämnets syfte och anknyter till det centrala innehållet på ett övergripande sätt. Att eleven glömt ett visst innehåll som lästes för ett år sedan behöver inte betyda att eleven försämrat den förmåga som uttrycks i kunskapskraven. 10 kap. 19 skollagen
2014-12-17 Sida 22 av 28 3. Hur ska en grundskola hantera betygssättning i ett ämne som inte lästs under den aktuella terminen eller inte alls? - Undervisning behöver inte ges i varje ämne varje termin. - Ett terminsbetyg sätts endast i de ämnen eleven fått undervisning i under den aktuella terminen. - I de fall det finns ett betyg från en tidigare termin, men eleven inte fått undervisning i ämnet under innevarande termin, sätts inget nytt betyg men en uppgift om det senast satta betyget anges i terminsbetyget. Detta innebär till exempel: - Att om eleven haft undervisning i ett ämne i årskurs 5 men inte i årskurs 6 får eleven inget betyg vare sig höstterminen eller vårterminen i årskurs 6. - Att om en elev fått ett betyg utifrån undervisning under vårterminen i årskurs 6 men eleven sedan inte får någon undervisning förrän vårterminen i årskurs 8, anges i de mellanliggande terminsbetygen uppgiften om det under vårterminen i årskurs 6 satta betyget. Motsvarande gäller om ett betyg har satts höstterminen i årskurs 7 men eleven sedan inte får någon undervisning förrän under årskurs 8 eller 9. Reglering och slutsatser Skollagens bestämmelse om terminsbetyg anger att betyg ska sättas i slutet av varje termin i grundskolan från och med årskurs 6 i alla ämnen som inte har avslutats, utom språkval där betyg sätts från och med årskurs 7. Betyg ska enligt skollagen sättas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas. Vid bedömningen ska elevens kunskaper i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6. Efter årskurs 6 ska elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9. Enligt skolförordningen ska terminsbetyget innehålla uppgifter om det senaste beslutet om elevens betyg i varje ämne. Det ska då framgå om ämnet har avslutats. Detta handlar således inte om att ett nytt betyg sätts den aktuella terminen utan bara att information om ett tidigare satt betyg ska lämnas i det nya terminsbetyget. Huvudmannen ansvarar för att eleven får undervisning i alla ämnen i enlighet med grundskolans timplan och läroplanens kunskapskrav och hur det centrala innehållet i ämnena fördelats på årskursspann. Enligt skolförordningen beslutar huvudmannen efter förslag av rektorn om fördelning av undervisningstiden mellan årskurserna. Huvudmannen behöver också beakta när nationella prov genomförs då det fattas beslut om hur undervisningen ska organiseras på årskurser. I årskurs 6 och 9 ska nationella ämnesprov enligt skolförordningen användas som stöd för betygssättningen. Det är angeläget att huvudmannen inte avslutar ämnen före den sista årskursen och därmed begränsar elevernas möjligheter att nå de högre betygsstegen och hindrar lärare att använda resultaten på de nationella proven som stöd vid betygssättningen. Huvudmannens rätt att organisera sin verksamhet innebär att det inte är säkert att eleven kommer att ha undervisning i alla ämnen i alla årskurser under sin tid i grundskolan. När detta inte är fallet är det heller inte rimligt att betyg sätts i varje ämne varje termin. Därmed frångås visserligen bestämmelsen om att sätta betyg i alla ämnen varje termin, men Skolverkets bedömning är att detta är att föredra framför att lärare sätter betyg trots att de inte har undervisat eleven. I vissa situationer skulle det även vara svårt att förena med bestämmelserna om vilka kunskapskrav som ska ligga till
2014-12-17 Sida 23 av 28 grund för betygssättningen i olika årskurser. Skolverket har tidigare under 2012 skickat en skrivelse till Utbildningsdepartementet med förslag om att förtydliga skollagens bestämmelser så att det framgår att betyg endast ska sättas i de ämnen som eleven haft undervisning i. 3 kap. 16 samt 10 kap. 15-19 skollagen (2010:800) 6 kap. 12 samt 9 kap. 4 och 20 skolförordningen (2011:185) 4. Kan en elev ha "rester" från årskurs 7 eller 8, alltså delar av kunskapskraven som eleven inte klarat av och därför inte få ett godkänt betyg i nian? Situationen som beskrivs i frågan bör inte uppkomma eftersom kunskapskraven är konstruerade så att det förutsätts att de prövas vid flera tillfällen och på olika sätt under den tid som undervisning ges. Att missa enstaka lektioner eller delar av det centrala innehållet behöver inte betyda att eleven inte kan uppfylla kunskapskraven. Om det befaras att en elev inte kommer att nå kunskapskraven är det skolans skyldighet att se till att elevens behov av särskilt stöd utreds. 5. Vem ansvarar för betygssättningen? Den eller de lärare som ansvarar för undervisningen vid betygssättningstillfället ska besluta betyget. Det är rektorn som ansvarar för att se till att det finns en lärare som kan besluta om betyget vid det aktuella betygstillfället. Om ett betyg är beroende av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas ska betyget beslutas av rektorn. 3 kap. 14 och 16 skollagen (2010:800) 4 kap. 5 förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning (t.o.m. den 1 juli 2012) 6. Kan rektorn påverka betygssättningen? Allmänt gäller att rektorn ska se till att betygen sätts i enlighet med skollagen och övriga bestämmelser som rör betygssättning. Enligt Skolverkets allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen bör rektorn stödja lärarna i deras arbete med att bedöma elevernas kunskaper. Om ett betyg är beroende av två eller flera lärares bedömning, och lärarna inte kan enas, är det rektorn som ska sätta betyget. Rektorn kan rätta ett betyg om det framkommit att det skett en uppenbar oriktighet till följd av ett skrivfel eller ett liknande förbiseende. Innan en sådan rättelse görs ska rektorn ge eleven och elevens vårdnadshavare tillfälle att yttra sig om det inte bedöms som obehövligt. Den som beslutat betyget kan ändra på det på grund av att nya omständigheter kommit fram som visar att betyget är uppenbart oriktigt. Det är inte meningen att läraren ska behöva göra någon ny utredning eller bedöma om underlag, utan oriktigheten ska vara så uppenbar att man kan se den med blotta ögat. Till exempel kan det handla om att läraren missat att beakta ett underlag eller att läraren läst fel i sina anteckningar. Ändring av rektorn kan endast göras om läraren eller någon av flera lärare som ansvarat för betygssättningen inte är anställda längre, inte överens eller förhindrade från att sätta betyget av något annat skäl. Vid ändring av betyg får betyget inte sänkas. 3 kap. 14,16, 19, 20 skollagen (2010:800)
2014-12-17 Sida 24 av 28 7. Kan vi som lärare sätta betyg på enskilda prov, redovisningar, laborationer eller projektuppgifter? I grundskolan sätts betyg i slutet av en termin, i gymnasieskolan sätts betyg när en kurs avslutas. Kunskapskraven är avsedda att användas för bedömning och betygssättning vid just dessa tillfällen. Hur lärare använder betygsbeteckningar vid andra tillfällen än vid betygssättning, till exempel för enskilda prov och redovisningar, är inte reglerat. En förutsättning för att använda betygsbeteckningar eller betygsliknande omdömen är att uppgiften ska vara tillräckligt omfattande för att på ett relevant sätt kunna knytas till kunskapskraven. Det är viktigt att läraren vid betygssättningen av ämnet eller kursen inte bara lägger ihop resultaten på alla betygsbedömda prov och uppgifter för att få fram en medelprestation. Om läraren vid betygssättningen till exempel väger in resultat från prov som gavs tidigt är det viktigt att vara medveten om att eleven efter detta provtillfälle kan ha förvärvat de kunskaper hon eller han inte hade förutsättningar att visa tidigare. 10 kap. 16, 11 kap. 19, 12 kap. 16, 15 kap 22, 18 kap. 18 skollagen 2010:800 8. På vår skola förekommer det att eleverna får betygsliknande omdömen på sina arbeten i årskurser där betyg inte ges. Ska det vara så? Hur lärare använder betygsbeteckningar vid andra tillfällen än vid betygssättning, till exempel för enskilda prov och redovisningar, är inte reglerat. En förutsättning för att använda betygsbeteckningar eller betygsliknande omdömen är att uppgiften ska vara tillräckligt omfattande för att på ett relevant sätt kunna knytas till kunskapskraven. Författningarna är mycket tydliga med att eleverna görs medvetna om vad bedömningen utgår ifrån och hur deras kunskaper har bedömts i förhållande till kunskapskraven. Därför är det viktigt att en lärare som ger betygsliknande omdömen i samband med enskilda arbeten eller i en skriftlig individuell utvecklingsplan samtidigt är tydlig med vilka delar av kunskapskraven och kursplanen som bedömningen avser. Genom att samtala om styrkor och svagheter och ge återkoppling och vägledning kring vad eleven behöver utveckla vidare och hur man tillsammans ska ta sig dit skapas goda förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling. En sådan återkoppling för lärande kan inte ersättas av enbart betygsbeteckningar då dessa inte ger någon vägledning kring vad eleven kan utveckla vidare. 3 kap. 3, 4, 15 och 17, 10 kap. 13 skollagen (2010:800) 9. Kan en lärare låta bli att sätta betyg på en kurs för en elev som studerar i kommunal vuxenutbildning? Nej, betyg ska sättas på genomförd kurs och gymnasiearbete samt på varje avslutad delkurs. Däremot ska betyg inte sättas på kursen om det saknas underlag för bedömning av elevens kunskaper på grund av elevens bristande deltagande. Den som gått en individuell kurs eller en orienteringskurs ska få ett intyg utfärdat av rektor. Betyg sätts inte på dessa kurser. 20 kap. 25 och 29 skollagen (2010:800) 4 kap. 6-7 förordning (2011:1108) om vuxenutbildning
2014-12-17 Sida 25 av 28 10. Hur ska man göra med terminsbetygen, är det meningen att vi på skolan ska göra egna kunskapskrav för årskurs 7 och 8? För terminsbetyg gäller enligt skollagen att: När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6, och 2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9. Motsvarande bestämmelser finns för grundsärskolan, specialskolan och sameskolan i 11-13 kap. skollagen. När det gäller årskurs 6, respektive 7 i specialskolan, tillämpas bestämmelsen på utbildning från och med höstterminen 2012. I och med att det i skollagen så tydligt anges att bedömningarna som ligger till grund för terminsbetygen ska göras i förhållande till kunskapskraven för årskurs 6 och 9 förväntas man inte göra några lokala kunskapskrav. Det krav på lokalt bestämda mål som tidigare fanns i grundskoleförordningen finns inte heller längre kvar. Gemensamma kunskapskrav på skolnivå styr undervisningen mycket kraftigt och begränsar den valfrihet som kursplanen och de nationella kunskapskraven ger lärarna. Det finns dock inget förbud mot att man på skolnivå utformar gemensamma krav förutsatt att de är i linje med de nationella kraven och vare sig går utöver eller förminskar dem. 10 kap. 19 skollagen (2010:800) 11. Eleverna säger att vi sätter mycket lägre betyg än vad de gör vid en annan skola i kommunen. Behöver vi som lärare bry oss om det? När det gäller jämförelse mellan skolor är det främst huvudmannen som har skyldighet att följa utvecklingen. Huvudmannen har också en skyldighet att se till att huvudmannens skolor följer bestämmelserna. Huvudmannens och rektorernas medverkan och initiativ är nödvändiga förutsättningar för att skapa mötesplatser för lärare från olika skolor och för att se till att sådana möten inte blir engångsföreteelser. Det är inte rimligt att begära att enskilda lärare på eget initiativ ska organisera samverkan med lärare på andra skolor. Om rättvisa och likvärdighet ska kunna upprätthållas måste bedömningar mellan olika klasser och skolor upplevas som jämförbara. Någon sorts "absolut" rättvisa som aldrig kan ifrågasättas kan dock vara svår att uppnå när det handlar om bedömningar. För att betygen ska bli så likvärdiga som möjligt måste lärarna kunna jämföra och diskutera sina bedömningar med varandra. Läraren har möjlighet att tillsammans med eleverna välja när under de angivna årskurserna som det centrala innehållet ska behandlas. Eftersom läraren tillsammans med eleverna på detta sätt kan välja att arbeta med ämnesinnehåll i delvis olika ordning, så medför det att delvis olika delar av kunskapskraven kan bli aktuella och relevanta för bedömningen och betygssättningen på olika skolor. Detta innebär att det endast är på våren i årskurs 6 och våren i årskurs 9, där det finns nationellt preciserade kunskapskrav, som det går att göra jämförelser mellan olika klasser och skolor. Det beror på att det är först då som bedömning och betygssättning gjorts utifrån samtliga kunskapskrav och hela det centrala innehållet. Arbetet på den enskilda skolan bör vara organiserat på ett sådant sätt att det finns praktiska möjligheter att göra sambedömningar och föra de nödvändiga diskussionerna om hur elevprestationer bör bedömas i förhållande till kunskapskraven. Ytterst är det rektors ansvar som pedagogisk ledare att se till att
2014-12-17 Sida 26 av 28 förutsättningarna för en dialog mellan lärarna finns och att den verkligen äger rum. Rektorn har även ett ansvar för att bestämmelserna om betygssättning följs. 1 kap. 9, 2 kap. 8 och 3 kap. 14 skollagen (2010:800) 12. Vad händer med blockbetyg i NO och SO i och med de nya bestämmelserna 2011? Blockbetyg kommer inte att finnas kvar i slutbetygen i och med de nya bestämmelserna för grundskolan och specialskolan. I grundskolan, specialskolan och sameskolan gäller från och med höstterminen 2012 att om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 6, får rektorn besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas i årskurs 6. Motsvarande gäller i specialskolan i årskurs 7. Sammanfattande betyg får inte sättas i högre årskurser. I grundsärskolan sker undervisningen alltid i naturorienterande- respektive samhällsorienterande ämnen och i de fall betyg sätts sker det därmed i dessa ämnen. 13. Ska man alltid bedöma mot hela kunskapskravet? Bedömning av elevernas kunskaper, till exempel i årskurs 7, ska inriktas mot de delar av kunskapskraven som rör det som undervisningen har behandlat. Det betyder att vissa delar av kunskapskraven inte tas med i bedömningen. Inför slutbetyget bedöms elevernas kunskaper mot hela kunskapskravet. 14. Vad händer om en elev missat något centralt innehåll som särskilt omnämns i kunskapskraven? Kunskapskraven är inte kopplade till särskilda arbetsområden och de olika delarna i det centrala innehållet nämns oftast inte på detaljnivå i kunskapskraven. På så sätt är det alltså ofta möjligt att uppfylla kunskapskraven även om det saknas bedömningsunderlag i någon eller några delar av det centrala innehållet. I vissa ämnen finns några delar ur ämnets centrala innehåll särskilt omnämnda i kunskapskraven. I ämnet fysik nämns till exempel ljud i kunskapskraven för årskurs 6 och 9. Det innebär att en elev som är frånvarande under den period som ljud behandlas kan behöva få undervisning om detta innehåll innan betyget ska sättas eftersom hon eller han inte kommer att kunna få ett godkänt betyg i ämnet fysik utan att visa sina kunskaper om detta. 15. Om en del av kunskapskravet helt saknas på C kan man ändå få detta betyg? Nej, inte när det gäller slutbetyg. För att få betyget E, C eller A krävs att elevens kunskaper motsvarar beskrivningen av kunskapskravet i sin helhet. Om en stor del av elevens kunskaper motsvarar betyget C men där någon del endast motsvarar betyget E ska något av de lägre betygen sättas. Om en stor del av elevens kunskaper motsvarar betyget C men där någon del inte uppfyller kravet för betyget E ska betyget F sättas. I det senare fallet ska en bedömning göras av elevens behov av särskilt stöd i enlighet med bestämmelserna i skollagen. 16. Hur ska man tänka kring kunskapsnivån i årskurs 7 och 8? Eftersom kunskapskraven anger vilka kunskaper som krävs för olika betyg i slutet av årskurs 9 behöver man som lärare göra en bedömning av vilken kunskapsnivå som är rimligt att begära av eleven i de tidigare årskurserna för ett visst betyg i förhållande till kraven för årskurs 9. Hela betygsskalan ska användas vid varje betygstillfälle och högsta betyg ska vara möjligt att få redan vid det första terminsbetyget. Jämförelser mellan kunskapskraven i årskurs 6 och årskurs 9 kan vara ett stöd i bedömning i årskurs 7 och 8. Motsvarande gäller för årskurs 7 och 10 i specialskolan.